Kränkande behandling

Trygghetsplan
Likabehandlingsplan och
plan mot kränkande
behandling
Askers skola
Verksamhetsår 2012-2013
Innehållsförteckning
Inledning
Visioner för barn i Örebro kommun
Örebro kommuns Barnvision
Örebro kommuns Trygghetsvision
Ny lagstiftning
2
Varje verksamhet ska upprätta trygghetsplan
Två planer som kan göras till en
Vision
4
Tydliga roller och ansvarsfördelning
Huvudmans ansvar
Rektors ansvar
Personalens ansvar
5
Barn och elevers informella ansvar
Information
Barns och elevers delaktighet
Barns och elevers rättigheter till stöd
Kartläggning och nulägesanalys
Tydliga mätbara mål och konkreta åtgärder
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion och annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Ålder
Kränkande behandling
Uppsikt och upptäckt
14
Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation…
Åtgärder
Dokumentat
Uppföljn
Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen
18
Inledning
Det handlar om barnens och elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FN:s
barnkonvention i skolan. Självklart ska barn och elever ha ett rättsskydd likvärdigt det skydd
som finns för förskolans och skolans1 anställda. Trygghetsarbete handlar om att skapa en
förskola och en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg
vardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Det kan för skolan innebära större
förutsättningar för ökad måluppfyllelse.
Forskning har även visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar om
att arbetet är långsiktigt och att såväl personal, barn, elever och vårdnadshavare är
engagerade.
Visioner för barn i Örebro kommun
År 2001 antog kommunfullmäktige i Örebro kommun en barnvision som har FN:s konvention
om barns rättigheter som grund och år 2002 antog kommunstyrelsen en trygghetsvision för
förskolor och skolor som citeras nedan.
Örebro kommuns Barnvision
”Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och att utvecklas under omständigheter
som gynnar barnets eget bästa och som, beroende på barnets ålder och mognad, tar hänsyn till
dess egen vilja och åsikter” (Kommunfullmäktige, 2001).
Örebro kommuns Trygghetsvision
”Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor och skolor.
Ingen ska bli utsatt, kränkt eller mobbad. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla
barn och ungdomar” (Kommunstyrelsen, 2002).
1
Med skola avses grundskola och gymnasieskola.
1
Ny lagstiftning
Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:
• Diskrimineringslagen (2008:567) och
• 14a kap. i Skollagen (1985:1100).
De har ersatt den tidigare Barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och
annan kränkande behandling av barn och elever.
Huvudmannen för verksamheten är ansvarig för att lagen följs av anställda och
uppdragstagare i verksamheten.
Diskrimineringslagen ska främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering
på grund av:







kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning
könsöverskridande identitet eller uttryck2
ålder3
Att främja likabehandling handlar bland annat om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik
diskrimineringsgrund och om vad som utgör kränkande behandling.
Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för trygghetsarbetet
Syftet med planarbetet ska vara att främja barn och elevers lika rättigheter samt förebygga och
förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Två planer som kan göras till en
– vi benämner den trygghetsplan
Av diskrimineringslagen framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan
(enligt 3 kap. 16 § Diskrimineringslagen) medan det i Skollagen framgår att verksamheten ska
upprätta en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 14a kap. 8 § Skollagen).
2
Sedan 1 januari 2009 skyddas elever mot diskriminering och trakasserier i
skolan som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder.
Men skolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande mot diskriminering på dessa grunder eller
att inkludera dem i sin plan. DO rekommenderar ändå att skolan arbetar förebyggande även när det gäller de nya
grunderna och tar med dem i planen
3
Se fotnot 2
2
För att få en tydlighet och systematik i planarbetet har Örebro kommun valt att utgå från en
sammanförd plan som vi benämner trygghetsplan. Vi vill med detta namn lyfta fram det
främjande perspektivet i trygghetsarbetet för att förtydliga för personal, barn och elever och
deras vårdnadshavare vad arbetet handlar om.
Begreppen trygghetsarbete och trygghetsplan kommer fortsättningsvis att användas och
innefattar då arbetet för likabehandling och mot kränkande behandling.
Grunden för en genomtänkt och användbar trygghetsplan är ett väl fungerande främjande och
förebyggande arbete. Trygghetsplanen ska vara en beskrivning av det innevarande årets
främjande och förebyggande arbete. Att arbeta med planen integrerat med detta arbete leder
till en systematik och stärker kvaliteten. På så vis blir trygghetsplanen ett förebyggande
verktyg som tydliggör och stärker arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling.
1. Vision
En vision ska vara något som alla i verksamheten kan samlas kring och arbeta för i alla delar
av verksamheten. En vision är det verksamheten strävar mot med sitt likabehandlingsarbete.
Verksamhetens vision för trygghetsarbetet:
Vår skola är trygg för våra elever
Vår skola präglas av respekt för människors olikheter
Vår skola är fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
2. Tydliga roller och ansvarsfördelning
Huvudmans ansvar
Örebro kommun är den som är ansvarig för att verksamheten uppfyller sina skyldigheter
enligt de lagstiftningar som berör likabehandling. Det är viktigt att ha en tydlig ansvarsfördelning i verksamheten och det är lämpligt att i planen beskriva hur ansvarsfördelningen
ser ut.
Rektors ansvar
På plats i verksamheten är det rektor som enligt lag är ansvarig för att:
– se till att all personal, barn, elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och
kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten
– se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter,
samt att motverka diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna samt kränkande
behandling
– om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling
förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas
– se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och
kränkande behandling
– årligen upprätta, utvärdera och revidera en plan i samarbete med personal och barn och
elever, om möjligt även vårdnadshavare.
5
Rektors strategi för att upprätta en trygghetsplan:
Åtgärder
Driva arbetet för en trygg
miljö
Tidpunkt
Kontinuerligt under året
Ansvar
Rektor
Utforma en trygghetsplan
Höstterminen 2012
tillsammans med personal och
elever
Rektor tillsammans med
trygghetsgruppen
Höstterminen 2012
Rektor, arbetslagsledare,
ansvarig för hemsidan
Se till att trygghetsplanen
finns tillgänglig i alla klassrum, personalrum, fritidshem
samt på skolans hemsida
Personalens ansvar
All personal i verksamheten har ett ansvar för att främja likabehandling och motverka
diskriminering och kränkande behandling. Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är
den pedagogiska personalen som omfattas utan även annan personal som till exempel
vaktmästare, lokalvårdare och kökspersonal.
Personalens roll och ansvar i vår verksamhet:
Vara väl förtrogen med verksamhetens trygghetsplan och arbeta efter den
Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar
Se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling,
misstänks, upptäcks eller anmäls
Dokumentera misstänkt/upptäckt diskriminering eller annan kränkande behandling
samt de åtgärder som vidtagits
Barn och elevers informella ansvar
Barn och elever har inget formellt ansvar i trygghetsarbetet. Däremot ska vi uppmuntra
barnen och eleverna till att reagera på trakasserier, diskriminering och kränkande behandling.
Barn eller elevers roll och informella ansvar i vårt trygghetsarbete:
Berätta för någon vuxen på skolan om det förekommer diskriminering eller annan
kränkande behandling av någon elev.
Varje elev har ett ansvar för att skapa möjligheter för alla att delta i rastaktiviteter
Varje elev har ett ansvar att inte diskriminera eller utsätta sina kamrater för
kränkande behandling
6
Information
Det är mycket viktigt att trygghetsplanen är känd bland all personal, barn, elever och
vårdnadshavare. Syftet med det är att förmedla kunskap om barns och elevers rättigheter och
att visa på hur verksamheten arbetar för en trygg miljö.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål kring information:
Alla elever, vårdnadshavare och personal har kännedom om trygghetsplanens syfte
och mål.
Åtgärder
Tidpunkt
Ansvar
Genomgång av planen med
all personal
Vid verksamhetsårets start
samt vid arbetsplatsträffar
under året
Rektor
Information till elever
Vid verksamhetsårets start
Klasslärare/mentor
Information till
vårdnadshavare
Höstens första föräldramöte
Rektor
Information till nyanställd
personal och vikarier
Vid anställningens start
Arbetslagsledare
Planen skickas in till
förvaltningens diarie
Oktober
Rektor
Planen läggs ut på hemsidan
November
Ansvarig för hemsidan
Planen anslås på lämpliga
ställen i skolan
Augusti/september
Trygghetsteamet
7
3. Barns och elevers delaktighet
Det är barnens och elevernas rättighet att vara delaktiga i trygghetsarbetet. De ska bland annat
delta i arbetet med att upprätta, följa upp och se över trygghetsplanen. Delaktigheten ska
anpassas efter elevernas ålder och mognad. (Se förordning 2006:1083).
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål kring hur barn och elever är
delaktiga i trygghetsarbetet, upprätta, följa upp och se över trygghetsplanen:
Arbetslaget har tillsammans med eleverna kartlagt nuläget och formulerat åtgärder
för trygghetsarbetet.
Eleverna är delaktiga i uppföljningen av trygghetsarbetet.
Åtgärder
Skolans egen trygghetsenkät
till eleverna
Tidpunkt
Höstterminen /november
Ansvar
Skolans trygghetsteam
Örebro kommuns
arbetsmiljöenkät till eleverna
Vårterminen/februari
Klassläraren
Eleverna kartlägger den
fysiska miljön för att hitta
riskområden
Höstterminen/november
Skolans trygghetsteam
Samtal i miljörådet
Varannan vecka
Idrottslärare Stefan Törnström
Samtal i elevrådet
Varannan vecka
Lärare Katrine Johansson
8
4. Barns och elevers rättigheter till stöd
Barnet och eleven har rätt att få stöd och hjälp när han eller hon känner sig kränkt. Barns och
elevers upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem barnet eller eleven än kontaktar i
verksamheten så har han eller hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Det är alltid den
utsatte som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande.
I vår verksamhet kan barn, elever och deras vårdnadshavare som vill ha stöd, vända sig
till:
Personal på skolan tel 019-215951, 215954 , 215949 (fritidshemmet)
Kamratstödjare
Trygghetsteamet
Rektor, Katrin Willander tel:070-6695532
Specialpedagog, Elisabeth Bergström tel: 070-6695711
Specialpedagog, Leif Dahl tel: 070-3972029
Skolsköterska, Gunilla Malmkvist tel: 070-3751638
5. Kartläggning och nulägesanalys
Det är nödvändigt att systematiskt kartlägga nuläget och göra en analys av resultatet för att
kunna förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på
bästa sätt.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
Vi upptäcker tidigt om det förekommer diskriminering, trakasserier eller annan kränkande
behandling på skolan.
Åtgärder
Vuxna finns på skolgården
varje rast
Tidpunkt
Varje rast hela året
Ansvar
Arbetslaget enl. rullande
schema
Trygghets och trivselfrågor
Under läsåret
tas upp vid utvecklingssamtal
Trygghets och trivselfrågor
Under läsåret
tas upp på hälsosamtalen
Arbetslaget
Vi kartlägger platser på
skolan som elever upplever
som otrygga.
Vi bevakar dessa extra.
Under hösten
Hela läsåret
Trygghetsteamet
Finns ute varje rast
Elevassistent
Aktivt arbete med
kamratstödjare
Skolsköterska
Träffas i möte 1 gång/mån.
9
Aktivt arbete med
trygghetsteam
Kontinuerligt
Arbetslaget
Samtal med eleverna
Dagligen
Arbetslaget
6. Tydliga mätbara mål och konkreta åtgärder utifrån ett arbete
mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Trygghetsarbetet ska bedrivas på ett målinriktat och planerat sätt. Förskolan och skolan ska ha
klara och tydliga mål för sitt trygghetsarbete.
Kön
Förskolan och skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också
förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier
av elever. Att arbeta med åtgärder när det gäller kön är att arbeta för en jämställd verksamhet
där tjejer och killar har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga
områden.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
Inga elever på skolan diskrimineras, trakasseras eller utsätts för sexuella trakasserier på grund
av kön.
Vi verkar för ökad jämställdhet genom att arbeta med ett könsperspektiv i verksamheten och
skolans organisation.
Åtgärder
Tidpunkt
Ansvar
Vi beaktar könsaspekten i alla Dagligen under läsåret samt i Rektor, arbetslagsledare
beslut, i organisationen av
kvalitetsredovisningen
skolans arbete samt i
kvalitetsredovisningen.
I arbetslaget vid klassråd och
elevråd diskuteras skolans
språkbruk.
Kontinuerligt under läsåret
samt vid arbetsplatsträffar
Alla vuxna på skolan har en
Kontinuerligt
skyldighet att agera och
reagera när elever använder
sig av ett olämpligt språkbruk
De vuxna på skolan arbetar
aktivt för att vara goda
förebilder och använder ett
vårdat språk
Kontinuerligt
Arbetslaget, rektor
All personal på skolan
All personal på skolan
10
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller
etniska ursprung. Var och en har rätt att bejaka sin etniska tillhörighet. Du kan ha flera etniska
tillhörigheter.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
På vår skola har alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet samma rättigheter och
möjligheter.
Inga elever känner sig utsatta för diskriminering på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet.
Åtgärder
Skolan översätter vid behov
viktig information till
vårdnadshavare samt
informerar om att det finns
möjlighet att få tolkhjälp.
Tidpunkt
Vid behov
Ansvar
Rektor, arbetslag
Diskussion i arbetslaget för
ökad förståelse i frågor som
rör etnisk eller kulturell
tillhörighet.
Vid behov
Rektor
Informera om kommunens
dokument som finns tryckta
på olika språk.
Vid behov
Rektor, arbetslag
Religion och annan trosuppfattning
Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska
grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan
får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion.
Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har
samband med en annan livsåskådning som anses ha ett naturligt samband med eller vara
jämförbara med religion.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
På vår skola har alla oavsett religion eller annan trosuppfattning samma rättigheter och
möjligheter.
Åtgärder
Tidpunkt
Ansvar
11
Diskussion i arbetslaget för
ökad förståelse och kunskap
om andra religioner och
trosuppfattningar.
Vid behov
Rektor, arbetslagsledare
Samtal och litteratur i
elevgrupperna för ökad
förståelse och kunskap om
olika religioner och
trosuppfattningar.
Vid behov
Arbetslaget
Ta tillvara kunskapen hos
Kontinuerligt
varandra, både barn och
personal i frågor som rör olika
religioner eller
trosuppfattningar.
Arbetslaget, rektor
Funktionshinder
Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har
uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Det kan vara till exempel dyslexi, adhd, diabetes,
rörelsehinder, cp-skada, hörsel- eller synnedsättning. Däremot omfattas inte tillfälliga tillstånd
som brutna ben. Kom ihåg att försöka skapa individuella lösningar för att möjliggöra allas
delaktighet oavsett funktionshinder, undvik särlösningar.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
På vår skola har alla möjlighet att delta i alla aktiviteter oavsett funktionshinder.
Åtgärder
Vid planering av skolans
verksamhet beaktar vi
konsekvenserna för elever
med funktionshinder
Tidpunkt
Vid verksamhetsplanering
och vid behov under läsåret
Ansvar
Rektor, arbetslag
Vi anpassar skolmiljön så att
alla elever kan delta
Vid behov
Rektor, specialpedagog,
arbetslag
Vi kartlägger och åtgärdar
fysiska hinder, upprättar
åtgärdsprogram och sätter in
stödåtgärder vid behov av
extra stöd.
Vid behov
Rektor, specialpedagog,
arbetslag
12
För ökad kompetens,
samarbetar vi med
specialenheter.
Vid behov
Specialpedagog, arbetslag,
rektor
Fortbildning till personal
Vid behov
Arbetslaget, rektor
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas:
– homosexualitet
– bisexualitet
– heterosexualitet.
Verksamheten har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till
sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell
läggning.
Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp
eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homooch bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors
lika värde och allas lika rättigheter.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
Ingen elev känner sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning
Åtgärder
Tidpunkt
Samtal i arbetslaget för ökad Höstterminens start
förståelse och kunskap om
hur vi samtalar med barnen
om olika sexuell läggning och
familjebindning.
Ansvar
Rektor, specialpedagog
Elevers frågor tas alltid på
När frågor uppkommer
allvar och informationen som
ges anpassas alltid efter
elevens ålder.
Arbetslag
Ålder
13
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika
ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av
ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan och skolan.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
Inget barn på skolan känner sig utsatt för diskriminering på grund av ålder.
Var och en i arbetslaget bemöter barnen på ett respektfullt sätt oberoende av barnens ålder.
Åtgärder
Tidpunkt
Vara uppmärksamma på att vi Kontinuerligt
bemöter alla barn på ett
respektfullt sätt oberoende av
barnets ålder.
Ansvar
Var och en i arbetslaget
Vara uppmärksam på hur
barnen bemöter varandra.
Arbetslaget, rektor
Kontinuerligt
Kränkande behandling
Skolan ska också förebygga och förhindra det som i lagen benämns som kränkande
behandling (14a kap. skollagen). Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en
elevs värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Tanken är att
begreppet ska täcka in alla former av kränkande behandling. Det kan vara mobbning, men
även enstaka händelser.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
Inga elev på Askers skola känner sig utsatt eller utsätter andra för kränkande behandling.
Alla elever på Askers skola har redskap för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.
Åtgärder
Vi arbetar med SET (social emotionell träning)
Tidpunkt
Varje vecka
Ansvar
Arbetslaget
Arbete i elevgrupperna med våra värdegrundsord Kontinuerligt under Arbetslaget
Trygghet,glädje,lust,respekt,förståelse,ansvar,mod läsåret
14
Personal från fritidshemmet finns med under viss Kontinuerligt under Personal på
tid av skoldagen samt vid utvecklingssamtal.
året
fritidshemmet
Fritidshemmet fortsätter arbetet med social träning
på e,m.
Samtal med skolsköterska
Vid behov
Skolsköterska
7. Uppsikt och upptäckt
Verksamheten ska arbeta systematiskt för att upptäcka eventuell diskriminering, trakasserier
och kränkningar. Verksamheten ska också ha en strategi för hur personal som får kännedom
om, eller ser en pågående kränkning, ska hantera situationen.
I vår verksamhet arbetar vi på följande sätt med att hålla uppsikt och upptäcka
diskriminering, trakasserier och kränkningar:
Vi upptäcker tidigt om det förekommer diskriminering, trakasserier eller annan
kränkande behandling.
All personal vet hur de ska hantera situationen om de upptäcker eller får kännedom
om att någon elev blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande
behandling.
Åtgärder
Vuxna finns på skolgården
varje rast
Tidpunkt
Varje rast hela året
Ansvar
Arbetslaget enl. rullande
schema
Trivsel och trygghetsfrågor
tas upp vid
utvecklingssamtalen
Under läsåret
Arbetslaget
Trygghet och trivselfrågor tas Under läsåret
upp på hälsosamtalen
Vi kartlägger vilka platser på Skolans egen trygghetsenkät
skolan elever upplever som
på höstterminen
otrygga. Vi bevakar dessa
extra
Skolsköterska
Rastvärd
Aktivt arbete med
kamratstödjare
Finns ute varje rast
Träffas i möte var tredje
vecka.
Elevassistent
Trygghetsteam
Aktivt arbete med
Kontinuerligt
Arbetslaget
Trygghetsteamet
15
trygghetsteam
Dagligen
Arbetslaget
Vårterminen
Barn och Utbildning
Arbetslaget
Samtal med eleverna
Resultatet av den årliga
arbetsmiljöenkäten används i
kartläggningen
8. Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation och
uppföljning av enskilda ärenden
Utredning
Enligt diskrimineringslagen och skollagen är en huvudman som får kännedom om att ett barn
eller en elev som deltar i eller söker till verksamheten anser sig ha blivit utsatt för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig
att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna.
Barn eller elever som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är i en
särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Rektorn eller någon med
motsvarande ledningsfunktion bör därför ansvara för en sådan utredning.
På vår förskola eller skola utreds varje enskilt fall av diskriminering, trakasserier och
kränkningar på följande sätt:
Kränkande handlingar mellan barnen
Den/de i arbetslaget som ser eller får vetskap om kränkning ansvarar för att
kontakta trygghetsteamet samt skriva tjänsteanteckning på avsedd blankett.
Trygghetsteamet agerar genast genom samtal med båda parter.
Låta varje elev ge sin upplevelse av händelsen. Det är viktigt att ta den utsatte
elevens känsla på allvar.
Analysera informationen.
Lyssna in om eleven/eleverna själva har förslag på lösningar.
Informera rektor.
Informera vårdnadshavare till båda parter.
Diskutera i arbetslaget(vid behov)
Skriva åtgärder för att komma tillrätta med problemet.
Vid behov och i samråd med vårdnadshavare och rektor tillkalla specialkompetens
Sätta datum för uppföljning av åtgärder samt återkoppling till vårdnadshavare.
Kränkande handling från vuxen mot barnen.
Den/de i arbetslaget som ser eller får vetskap om kränkningen ansvarar för att
kontakta rektor.
16
Rektor utreder händelsen skyndsamt.
Rektor informerar vårdnadshavarna,
Rektor skriver åtgärder för att komma tillrätta med problemet.
Vid behov tillkallas specialkompetens.
Datum för uppföljning och återkoppling till berörda elever och deras vårdnadshavare.
Åtgärder
Det ska finnas rutiner för hur akuta situationer ska hanteras och lösas när barn eller elever har
utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. En kränkning ska inte
göras mindre eller större än vad den är och målet med åtgärderna är att en trygg situation
skapas. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer samt ge långsiktiga lösningar.
På vår skola vidtar vi nedanstående åtgärder när diskriminering, trakasserier eller
kränkningar inträffat:
Samtal med de berörda eleverna.
Vårdnadshavarna till de berörda eleverna informeras.
Vid behov kallas vårdnadshavarna till möte med trygghetsteamet och de berörda
eleverna, där gemensamma åtgärder beslutas.
Åtgärderna ska vara i relevans till kränkningens omfattning.
Vid behov kontaktas barn- och elevhälsan.
Vid allvarliga kränkningar bör utredningen resultera i ett åtgärdsprogram som
beskriver situationen samt vilka åtgärder som behöver vidtas ,
Trygghetsteamet och rektor utreder om förändringar behöver göras i verksamheten
för att förebygga upprepning av kränkningen.
Dokumentation
Varje misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska utredas.
Utredningen ska dokumenteras. Vid behov av åtgärder upprättas åtgärdsprogram som följs
upp och utvärderas. Dokumentationen ska arkiveras i elevakten.
.
17
I vår verksamhet dokumenterar vi utredning, åtgärder och uppföljning på följande sätt:
Ansvarig pedagog skriver tjänsteanteckning.
Trygghetsteamet dokumenterar och antecknar kontinuerligt kring utredningen, de
vidtagna åtgärderna samt uppföljningen/utvärderingen.
Detta görs på särskild blankett ” Dokumentation i ärende om diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling” (Finns att hämta på IOR under blanketter, Barn och
utbildning, Särskilda beslut i elevvårdsärenden).
Uppföljning
Förskolan och skolan ska ha rutiner för hur varje enskilt fall ska följas upp. Det är viktigt att
alla inblandade får komma till tals i uppföljningen. Uppföljningen bör göras inom rimlig tid,
och innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen. Det är också
viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster på skolan. I så fall måste skolan upprätta
en handlingsplan för att ta tag i problemet i stort.
18
I vår verksamhet följer vi upp varje enskilt fall på följande sätt:
Information till berörda vårdnadshavare.
Avstämning i arbetslaget.
Återkoppling med berörda elever ska ske efter en vecka.
Uppföljningssamtal ska hållas inom en månad.
Uppföljningssamtal så många som krävs.
Trygghetsteamet utvärderar tillsammans med elev och vårdnadshavare. Vid behov
deltar även rektor eller specialpedagog.
9. Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen
Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen ska redovisas i den årliga
kvalitetsredovisningen enligt förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom
skolväsendet, ändring (2006:279).
I vår verksamhet följer vi upp och utvärderar trygghetsplanens innehåll på
följande sätt:
Åtgärder
Vid arbetsplatsträff
Tidpunkt
November och maj
Ansvar
Rektor, arbetslaget
Vid utvecklingssamtalen
Vårterminen 2013
Arbetslaget
19