dagens samhälle 29
Nummer 7 2014
Veckans yrke: Läkare
karriär 58 900 kr
redaktörer:
Anna Eriksson, 08–452 73 11 l Anne Lagerdahl-Willis, 08-452 73 18
mEdELLön pEr månAd, 2012 (Källa: SCB)
62 400 kr 55 000 kr
MÄN
KVINNOR
67 600 kr 56 900 kr
PRIVAT
OFFENTLIGT
Bilden av läkaren
som en äldre man
i vit rock lever
kvar. Trots att
varannan läkare
numera är kvinna.
Läkaryrket är på väg att bli ett kvinnoyrke men bilden av doktorn som en man sitter djupt.
Yngre kvinnliga läkare känner sig diskriminerade av både patienter, vårdpersonal och chefer, visar kartläggning.
Stereotyp bild av doktorn
missgynnar unga kvinnor
D
e flesta vårdyrken är fortfarande starkt könssegregerade trots åratals försök att få
kvinnor och män att bryta
yrkes- och könsbarriärerna. Andelen manliga sjuksköterskor har bara
ökat från 8 till 11 procent sedan 1995,
enligt Socialstyrelsens senaste statistik.
Men bland läkarna har det hänt
desto mer. Den manliga dominansen minskar i rask takt och könsfördelningen är nu nästan jämn.
Specialistläkarna är fortfarande till
största delen äldre män, men bland
de yngsta läkarna är kvinnorna i
klar majoritet.
Men jämn könsfördelning är inte
detsamma som jämställda villkor.
En rapport från Sveriges yngre läkares förening (SYLF) visar att framför allt yngre kvinnliga underläkare
känner sig diskriminerade.
Kommentarer om utseendet, en
klapp i baken, att bli kallad ”lilla gumman” är vardagsmat, enligt
rapporten. Att yngre kvinnliga läkare förväxlas med både sjuksköter-
skor och undersköterskor förekommer också.
”Alla dessa gånger när folk inte
fattar att jag är doktor. Jag är så jävla trött på det. I början brydde jag
mig inte alls, men nu har jag verkligen ledsnat”, kommenterar en ung
kvinnlig AT-läkare.
– Bilden av att läkaren är en
svensk medelålders man lever kvar
och är svår att tvätta bort. Att bli
kallad lilla gumman en gång kan
man kanske bortse ifrån men återkommande kommenterarer av det
slaget blir problematiska, säger
Emma Spak, ordförande i SYLF.
Mest påtagligt är det för den som
bryter normen på mer än ett sätt,
till exempel som ung och kvinna
men även för manliga läkare med
utländsk bakgrund. Kön, ålder och
etnisk tillhörighet är den typ av diskriminering som är vanligast, enligt
rapporten, som bygger på svar från
2 500 underläkare.
Mer än var femte underläkare har
någon gång känt sig diskriminerad
på grund av kön. Bland de kvinnliga
läkarna upplever 30 procent att de
diskrimineras på grund av sitt kön
och andelen ökar ju högre upp i karriären de kommer.
Bland ST-läkarna upplever nästan
hälften av de kvinnliga läkarna att
de diskrimineras.
– Men det är inte bara inom de
traditionellt manliga specialiteterna som diskriminering förekommer
utan den verkar finnas över allt, säger Emma Spak.
Enligt SYLF är resultatet särskilt
alarmerande för invärtesmedicinska specialiteter, där nära 60 procent av kvinnorna i undersökning-
”Sluta rekrytera STläkare via kontakter
vid kaffemaskinen.
Otydlighet om hur
man rekryterar
göder risken för
diskriminering.”
Emma Spak, ordförande, SYLF
en känner sig diskriminerade. Men
även inom neurospecialiteterna och
psykiatrin är känslan av diskriminering vanlig, och drabbar även manliga läkare med utländsk bakgrund.
Psykiatrin har stora rekryteringsproblem och andelen ST-läkare med
en utländsk examen är hög, kring
40 procent. Samtidigt känner sig
var fjärde manlig ST-läkare med utländsk bakgrund diskriminerad.
Att aktivt rekrytera läkare med
utländsk examen för att möta personalbrist, men sedan inte förmå behandla dessa kolleger väl, är särskilt
oacceptabelt, anser SYLF.
– Ansvaret för att komma åt diskrimineringen
vilar tungt på arbetsgivarna som behöver ta ett
bredare grepp med tydliga mål för samtliga diskrimineringsgrunder, vem
som är ansvarig och hur
det ska följas upp. Men
även läkarkåren som helhet har ansvar för att kolleger känner sig välkomna, säger Emma Spak.
När du vill ha både russinen i kakan
och grädde på moset!
Vi rekryterar chefer och specialister inom offentlig sektor
Läs mer om oss och våra uppdrag på www.intendab.com.
I dag vågar inte underläkare som
känner sig diskriminerade vittna offentligt eftersom de är rädda att det
kan skada karriären.
– Det krävs en kulturförändring
så att folk vågar prata om vi ska
kunna komma åt problemet, anser
Emma Spak.
SYLF har också konkreta krav för att
minska risken för diskriminering.
– Sluta rekrytera ST-läkare via
kontakter vid kaffemaskinen. Otydlighet om hur man rekryterar göder
risken för diskriminering. Alla tjänster bör utlysas, säger Emma Spak.
Diskrimineringen är inte bara ett
problem för de läkare som känner
sig drabbade. Engagemanget i jobbet påverkas och späder på funderingar om att byta yrke eller specialitet.
Risken är att känslan av diskriminering kan förvärra bristen på läkare som redan är kännbar, inte minst
inom psykiatri och allmänmedicin,
varnar SYLF.
ANNA ERIKSSON
[email protected]
