Att möta nyanlända flyktingar Göteborg 29.1.16 Att förstå psykisk ohälsa mot varje individs sociala och kulturella bakgrund
Sofie Bäärnhielm
överläkare, med dr, enhetschef
• Vad säger forskningen om psykisk ohälsa bland migranter?
• Vilka faktorer gör att man inte utvecklar PTSD? Migration och psykisk ohälsa
• Migranter – en komplex bild övergripande bild av sämre psykisk hälsa Gilliver, S m.fl. (2014) European Journal of Public Health. • Flyktingar särskilt utsatta
• Särskilt påtagligt för kvinnor med en flyktingbakgrund Hollander A‐C, med fl (2011)
Flyktingsituationen • Innebär en sårbarhet Migration och psykisk ohälsa
• Personer som invandrat till Sverige löper högre risk än svenskfödda att insjukna i schizofren. • Utlandsfödda med schizofreni har en högre risk för förtidig död än svenskfödda med schizofreni, särskilt kvinnor från Asien.
Socialstyrelsen 2011
Vård på lika villkor kan bidra till att motverka skillnader i hälsa Vård på lika villkor kan bidra till att motverka skillnader i hälsa ‐ vi kan bidra till att göra skillnad
Vård på lika villkor kan bidra till att motverka skillnader i hälsa Om psykisk ohälsa:
• Att nyanlända får kunskap om hur man kan få hjälp
• Att de som arbetar i flyktingmottagandet kan identifiera personer i behov av hjälp
• Psykisk ohälsa – en vård som anpassas mot nyanlända flyktingars behov
Det nya landet har betydelse för god psykisk hälsa • Forskning i Norge om Vietnamesiska flyktingar • Edvard Hauff ‐ 1980 talet
• Aina Basilier Vaage 2005/2006
• Laila Tingvold 2012 7 JULY 2011 | VOL 475 | NATURE | 27
Olika erfarenheter av och förväntningar på psykiatrisk vård
Vad är psykisk sjukdom? Vad söker man hjälp för? • Bedömning av vad som är sjukt och inte sjukt kan variera
Olika förståelse • Psykiska besvär kan tolkas som sociala eller moraliska problem
• Förståelsen av kroppen kan variera • Besvär grupperas ihop på annat sätt än ICD 10 och DSM diagnoser • Lokala sjukdomskategorier
Kulturell variation • I hur vi uttrycker psykisk ohälsa
Språket • Olika språk har olika ord för känslor – ord är inte alltid rakt översättningsbara
Olika uttryck
lafahaa la i
garaacayaa
lafahaa la i
garaacayaa
man slår
alla mina
ben
lafahaa la i
garaacayaa
man slår
alla mina
ben
?
lafahaa la i
garaacayaa
man slår
alla mina
ben
?
Behövs kontextualisering för
förståelse
Språket
• Ord som betecknar nedstämdhet, betryckthet, sorgsenhet, ångest, ängslan, ilska och andra emotioner inte utan vidare kan översättas mellan språk
• Acceptabla utryck för psykisk smärta skiljer sig mellan kulturer Åsberg och Mårtensson (2009). Psykiatri. Herlofsson (red.) Ångest
• Är ett ord som inte finns på alla språk
• Andra uttryck används för att beskriva känslan tex: ‐ rädsla
‐ det kroppsliga uttrycket av ångest som andnöd, trångt i halsen, svimningskänsla, mm
Ångest • Ord som relaterar till kroppen kan vara sätt att förmedla känslor och ångest
stress högt blodtryck • ”Kroppsliga ord” kan ha en dubbelmening, fungera som metaforer
hjärtat ”Fatma”
”Ovanför midjan kommer den bara som
en vind. Min själ åker ut och kommer
åter in. Det ändrar sig inom en sekund.
Någonting händer i min hjärna. Detta
pågick under en ganska lång tid, ungefär
en och en halv timme. Jag blev rädd. Jag
ringde en vän. Hon försökte att få mig
att tala. När jag talade med henne sa jag
`nu kommer den, nu gick den sin väg´”
(Bäärnhielm och Ekblad, 2000).
”Havva” ”Det känns som om jag har något som en boll
här (pekar på halsen) som ger besvär även i
halsen och under öronen … Dom kallar det
ångest. Jag vet inte. Jag tror att det är det.
Eftersom jag inte har något annat val, jag
måste tro på vad dom säger. Nu har jag
symtomen och läser om dem i broschyrer och
ser att det är symtom på ångest som jag har.
Men jag hade inte symtomen tidigare.”
(Bäärnhielm och Ekblad, 2000).
Kulturell variation: Depression kan uttryckas • Främst i kroppsliga termer av smärta
• Som relationsproblem, fungerar inte med kontakter
• I termer av ändrat beteende • Energilöshet, orkar inte
• …. men ofta inte som nedstämdhet eller skuld Psykossjukdom
• Hög förekomst bland många grupper av migranter • Är ibland svårt att tolka om beskrivningar är psykotiska vanföreställningar eller annorlunda kulturellt eller religiöst färgade föreställningar
• Djinner, demoner, andar, syner, hör röster
Postraumatisk stress • Flyktingar saknar ofta kunskap om samband mellan svåra trauma – hälsa
• Symtom på PTSD behöver inte tolkas mot en psykologisk eller psykiatrisk referensram
• Symtom på PTSD kan förmedlas som huvudvärk, ryggvärk, trötthet, koncentrationssvårigheter, sömnproblem
Syrien
• Massiva övergrepp av mänskliga rättigheter
• Bland flyktingar: ökad fattigdom • Brist på mat, vatten, sjukvård, utbildning osv
Psykisk ohälsa
• Dagliga svårigheter stress, spänningar • Förluster, sorg – anhöriga, jobb, grannar, hemland, identitet
• Van vid lögnaktig information • Sociala stödstrukturer har brutits sönder
• Kvinnor särskilt utsatta •
emotionella, kognitiva, sociala, beteendeproblem Emotionella sjukdomstillstånd
‐ vanligast
Som
• Depression
• Förlängd sorg
• PTSD
• Olika ångestsyndrom (de flesta milda till moderata)
Diagnostik • Vara försiktig med att inte överdiagnostisera psykisk sjukdom i samband med psykosocial stress • Utforska betydelse av ”Cultural idioms of
distress”, lokalt formade lidandespråk • Utforska betydelse av ”Explanatory models”, förklaringsmodeller • Psykisk sjukdom ofta mycket stigmatiserad Lidandebegrepp i Syrien och delar av arabvärlden • Skiljer inte kropp och själ åt, sammanfogade förklaringsmodeller Förändringar i synsätt • Förändring av syn på förklaringsmodeller och minskat stigma runt psykisk sjukdom pga av situationen Delat beslutsfattande
• Syriska flyktingar har på de flesta sätt förlorat kontroll över sitt liv
• Viktigt med ett delat beslutsfattande vid behandling Hjälpmedel vid diagnostik Kulturformuleringen i DSM‐5
• Syftar till att utforska betydelsen av kultur och kontext på ett individuellt sätt med stöd av en intervju, en s.k. kulturformuleringsintervju. En etnografiskt baserad intervju
”Jag vill förstå världen från ditt perspektiv. Jag vill veta det du vet på det sätt du vet.”
Spradley (1997:34)
Kulturformuleringsintervjun (KFI)
16 frågor om kulturella faktorers betydelse för 4 områden: • Hur personen ser på sina besvär
• Orsak, kontext, stöd‐ belastningsfaktorer, möjligt stöd, kulturella identitetens betydelse
• Sjukdomshantering, tidigare hjälpsökande, hinder till vård, • Aktuellt hjälpsökande, önskad hjälp, relationen till klinikern Implementering i Sverige
www.pilgrimpress.se
Kulturformuleringsintervjun (KFI)
• Första frågan:
Vad har fört dig hit idag? Lästipps
Vilka faktorer gör att man inte utvecklar PTSD?
• Eller Vad bidrar till att minska risken för symtomutveckling?
•
•
•
•
•
Sociala villkor av stor betydelse Social trygghet och stabilit
Goda relationer, familj och vänner
En känsla av meningsfullhet
En känsla av rättvisa
Dvs, av betydelse • Goda sociala villkor
• Psykosocialt stöd
Vad bidrar till återhämtning?
• I en trygg miljö förbättras de flesta
‐ men inte alla ‐ här behövs specialinsatser från vården
primärvården specialistpsykiatrin
specialmottagningar Ett gott flyktinmottagande ‐ Är ett viktigt folkhälsoarbete för att minska utveckling av psykisk ohälsa och posttraumatisk stress
[email protected]
