Elfenbenskustens ekonomiska
utveckling
Robin Börjesson
Linda Lidén
Erik Nilsson
Patrik Sjöstedt
901124-0711
920718-5001
920610-3898
910221-1837
Innehållsförteckning
1. Inledning........................................................................................................... 3
2. Syfte .................................................................................................................. 4
3. Metod ................................................................................................................ 5
4. Teori .................................................................................................................. 6
4.1 Nationalekonomiska termer: ................................................................................................ 6
4.2 Andra förekommande termer och organisationer:................................................................ 6
5. Empiri ............................................................................................................... 7
5.1 Landets historia och politik .................................................................................................. 7
5.2 Korruptionens påverkan ....................................................................................................... 8
5.3 Befolkningstillväxt och nationellt sparande ......................................................................... 9
5.4 Världsbankens stöd .............................................................................................................. 9
5.5 Landets import och export samt BNP ................................................................................ 10
6. Analys ............................................................................................................. 12
6.1 Politisk analys .................................................................................................................... 12
6.2 Korruptionens påverkan ..................................................................................................... 12
6.3 Kakaoexport ....................................................................................................................... 13
6.4 Tillväxt och nationellt sparande ......................................................................................... 14
7. Slutsats ............................................................................................................ 16
8. Källförtäckning .............................................................................................. 17
8.1 Källförteckning för bilagor ................................................................................................. 18
2
1. Inledning
Genom detta arbete ska läsaren få en god inblick i den ivorianska ekonomin och vilka
förutsättningar landet har för att skapa en ekonomisk tillväxt. Läsaren kommer få följa med på
en resa genom hela landet för att få en grundläggande kunskap om situationen som råder.
Därefter ska enstaka faktorer som bidrar till den ekonomiska situationen studeras utförligare.
Inbördeskrig och korruption, befolkningstillväxt och finansiellt sparande, ekonomiska
lättnader, skuldreglering och export och import.
3
2. Syfte
Syftet med uppgiften är att studera hur aspekterna som beskrivs i inledningen har påverkat
den Ivorianska ekonomin och den ekonomiska utveklingen.
4
3. Metod
Arbetet är uppbyggt av sekundära källor som har tillhandagivits av föreläsande lärare KarlMarcus Modén. Arne Bigstens bok om utvecklingens ekonomi och politik har också använts.
Utöver detta har tillförlitliga källor som Nationalencyklopedins uppslagsverk på internet och
andra trovärdiga internationella databaser använts för att säkerställa en tillförlitlig ekonomisk
data. Informationen i empiridelen har sedan analyserats för att komma fram till en trovärdig
slutsats.
Valet av tillvägagångssätt för att finna information har baserats på tidigare erfarenheter och
möjligheten att på ett snabbt sätt komma i kontakt med tillförlitligförlitlig information.
Genom användningen av källor på internet har information kunnat jämföras och spåras bakåt
till moderkällan för att säkerställa källans trovärdighet. Utifrån detta har sedan den
information som återkommit och visat sig vara trovärdig använts i arbetet. Välrenommerade
författare och uppgiftslämnare står bakom och säkerställer en pålitlig fakta. Det råder således
små tvivel om att data som återfinns i detta arbete skulle visa sig vara felaktig.
5
4. Teori
4.1 Nationalekonomiska termer:
BNP – Bruttonationalprodukt, mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en
tidsperiod, består av värdet på totalkonsumtion av varor och tjänster, både privat samt
offentlig, bruttoinvesteringar samt export minus import.
BNI – Bruttonationalinkomst summan av bruttonationalprodukten men till skillnad från BNP
så ingår här inhemska företag verksamma utanför landets gränser, medan utländskt ägda
företag som producerar inne i landet räknas bort.
Befolkningstillväxt – Är förändringen i absoluta termer av ett lands befolkning vanligtvis
mätt per år.
Nationellt sparande – Den del av inkomster i såväl hushåll som offentliga sektorn som inte
går till konsumtion.
Bruttoinvesteringar – Fasta tillgångar som köps av företag och offentliga myndigheter +
lagerförändringen hos företagen.
Varuhandel - Uttrycker den andel av BNP som är summan av export och import av varor
dividerat med värdet av BNP.
Import – Inköp av varor/tjänster till ett land från utlandet.
Export – Försäljning av varor/tjänster till utlandet
4.2 Andra förekommande termer och organisationer:
Institutioner – Inrättning, anordning, undervisning, utbildning, inom samhällsvetenskapen
benämning på de normer och regler som strukturerar mänskligt handlande till bestående eller
återkommande beteendemönster.
Korruption – Är missbruk av ämbete eller annan förtroendeställning till egen vinning.
HIPC – Heavily Indebted Poor Countries är en grupp högt skuldsatta utvecklingsländer med
hög fattigdom som får stöd ifrån både IMF och världsbanken, stödet länderna får är i form av
skuldlättnader samt lån med låg ränta för att avbryta eller minska de externa
skuldåterbetalningar till hållbara nivåer.
IMF – Internationella valuta fonden
IDA – International Development Association
6
5. Empiri
5.1 Landets historia och politik
Félix Houphouët-Boigny är den enskilt viktigaste personen i ivoriansk historia. Han var en
fackföreningspamp som slogs för Elfenbenskustens självständighet genom att själv bli invald i
Franska Nationalförsamlingen som kan liknas med vår riksdag. När Felix 1960 lyckades få
Elfenbenskusten självständiga, hamnade makten till det enda tillåtna partiet Elfenbenskustens
demokratiska parti (PDCI). PDCI som var Felix egna parti styrde Elfenbenskusten under 3
decennier. Under denna period gick den ekonomiska utvecklingen framåt, tack vare att de
stora exportvarorna hade stigande världsmarknadspriser. Arbetsmarknadsmässigt
förespråkade PDCI fri arbetskraftsinvandring då det var billig arbetskraft på plantagerna och
denna invandring kom att spela stor roll senare. Det politiska läget var väldigt strängt med
endast ett parti tillåtet som styrde för sina egna intressen. Partiet flyttade exempelvis
huvudstaden till ledaren Félix Houphouët-Boigny födelsestad Yamoussoukro, medan det
mesta administrativa låg kvar i Abidjan
Under 1980- talet försämrades den ivorianska ekonomin vilket ledde till att landet i början av
1990- talet skulle bli tvungna att göra förändringar och det är då de två andra
huvudpersonerna i ivoriansk politik presenterar sig. Den första är Alassane Ouattara som vid
tillfället satt som ekonom i den kommission som ledde nedskärningsarbetet. Den andra
personen är Laurent Gbagbo som efter att de tillät fler partier i Elfenbenskusten 1990 startade
Parti Ivorianska folkfronten (FPI).
1993 avled Félix Houphouët-Boigny och Elfenbenskusten gick in i en politisk kris som de för
tillfället försöker ta sig ur. Alassane Ouattara satt som premiärminister när dödsfallet
inträffade och var en av de som anspråkade på presidentämbetet. Han fick dock se sig
besegrad och flydde utomlands där han blev vice valutachef på IMF i Washington. Med
Alassane Ouattara ute ur landet började nationalistiska lagar läggas fram för att minska risken
för ett återvändande. Exempel på de lagar som lades fram var att för att kunna söka höga
politiska poster och liknande skulle personen härstamma från Elfenbenskusten och varit bosatt
där oavbrutet de senaste fem åren.(Landguiden 2012c) Den politiska stormen som har pågått
sedan 1993 eskalerade 2000 när den nya författningen ersatte den konstitution som gällt sedan
1960. (NE 2013c)
2000 tog Laurent Gbagbo makten via ett presidentval som inte anses vara korrekt utfört. Det
blev inga utlovade omval utan författningen åsidosattes av Gbagbo. Detta ledde till kraftiga
reaktioner som i sin tur ledde till att en samlingsregering bildades 2001. Denna
samlingsregering avsattes i kriget som startade 2002. Under konflikten var det främst norr
mot söder som krigade, den norra delen bestod mestadels av regimkritiker, medan den södra
delen bestod av regimtrogna. Det som spelar in i kriget förutom politiska dimissionen är den
kulturella, i norr bor muslimerna medan i södra delarna är de flesta katoliker. Genom de
hårdare regler som regimen drev mot invandrare bildades nya partier som hade stöd i norra
delarna då det främst bor invandrare i de delarna. Kriget fortsatte trots åtgärder mellan 2002–
2003, 2003 bildades en ny regering men nya oroligheter bröt ut 2004 som höll på till 2007 då
ett fredsavtal skrevs på och nyval skulle hållas inom 10 månader. De sköts dock upp flertalet
7
gånger fram till det hölls 2010. 2007 lugnande läget ner sig i Elfenbenskusten. Under 2007
var det en samlingsregering som styrde fram till att valet skulle hållas, i praktiken styrde dock
Laurent Gbabgo landet.
Valet som hölls 2010 blev en kamp mellan Laurent Gbagbo och Alassane Ouattara, den
senare vann valet men Laurent Gbagbo vägrade acceptera valresultatet och nya konflikter bröt
ut men 2011 greps Gbagbo av Ouattaras styrkor och som sedan lämnade ut Gbagbo till Haag
för krigsförbrytelser. Sedan 2011 har Alassane Ouattara styrt landet, det har blivit skiften på
styrande poster men landet börjar återhämta sig ekonomisk. Kritik som höjts emot styret är att
det främst fokuserat på den ekonomiska biten men inte mycket på att skapa försoning inom
landet. (Landguiden 2012e)
”Bristande legitimitet för staten begränsar de politiska handlingsmöjligheterna, för att man skall kunna
genomföra utvecklingspolitik krävs det en viss grad av lojalitet från samhälle”. (Bigsten 2010, S. 131.) På
grund av detta så anser samma författare i ett senare stycke, att det oftare är enklare att satsa på ett
auktoritärt styre där man ignorerar institutionerna och istället tillåter korruption. Se
korruptionsavsnittet.
5.2 Korruptionens påverkan
Elfenbenskusten har under lång tid kännetecknats av viss korruption men sedan början på
2000-talet har den ökat kraftigt. Inom landet råder en känsla av straffrihet vilket får
förödande konsekvenser för hela rättsstaten. Personer som begår brott känner till att det finns
stora chanser att muta sig ur ett brott och att risken för att bli dömd och åtalad är liten i
förhållande till det ökade välstånd de uppnår genom att ta emot mutor. Det råder även
instabilitet i landet med beväpnade grupper som genom utpressning tvingar till sig pengar från
näringslivet. Korruptionen har sats i system genom de många kontrollstationer som finns
utspridda över landet. Två grupper som utgör navet i kedjan är logistikerna och poliserna som
dagligen färdas genom- och kontrollerar stationerna. Låga löner och brist på utbildning har
gjort grupperna mycket såbara för korruption. (CIA 2013)
Den världsledande produktionen av kakao som bedrivs på ivorianska fält har länge varit
drabbad av korruption. Brist på transparens och misskötsel har gjort att produktionen blivit
hårt drabbad. Under inbördeskriget som härjade i landet finansierades vapeninköp för båda
sidor av pengar från kakaoindustrin och brytning av diamanter. Dessa kallades allmänt för
konfliktdiamanter. För att komma tillrätta med problemet införde FN handelshinder som
därmed förbjöd köp av diamanter. (NE 2013b)
Under senare delen av 2000-talet har regeringen efter påtryckningar utifrån försökt komma till
rätta med problemet. Högt uppsatta chefer inom kakaoindustrin har blivit åtalade och fällda
och personer som har avslöjats med att ha mottagit mutor har blivit uppsagda. De styrande har
försökt öka transparensen i statsbudgeten för att öka tilltron. Detta var väldigt uppskattat av
befolkningen men siffrorna är fortfarande inte verifierade då de privata företagen inte visar inoch utbetalningar till myndigheterna. (CIA, 2013)
8
5.3 Befolkningstillväxt och nationellt sparande
Totalt antal invånare i Elfenbenskusten enligt 2011 års siffor var 20 152 894 stycken.
Invånarna består av 60 olika etniska grupper som kan delas upp i fyra huvudgrupper. Två av
dessa stora är bland annat akanfolk och mandétalande grupper. Många av invånarna har
emigrerat till Elfenbenskusten från närliggande länder och det bor även ca 12 000 fransmän
och ca 60 000 libaneser i landet. (Landguiden 2012b)
Befolkningen är utspridd över landet med en stark koncentration kring Abidjanområdet.(NE
2012b) Det är en relativt ung befolkning då nära hälften av invånarna är under 15 år.
Befolkningstätheten är 68 invånare per kvadratkilometer vilket jämfört med Sverige som har
23 invånare per kvadratkilometer.
Antalet kvinnor uppges vara 49,1 procent av befolkningen medan männen ligger på 50,9
procent. (Landguiden 2012b) I början av 2000-talet noterades det att befolkningstillväxten
minskade och det antas vara på grund av att ett inbördeskrig bröt ut 2002 vilket gjorde att det
blev oroligheter och människor emigrerade. Från år 2005 och framåt har befolkningstillväxten
ökat och 2011 nådde den 2,08 procent.(Google 2013)
Det nationella sparandet har varit lite upp och ner mellan 2003 och 2010. Från 2007 till 2009
har det varit en stadig uppgång men minskade återigen 2010 då det nationella sparandet låg på
12,7 procent av BNP. År 2007 skrevs ett nytt fredsavtal vilket skulle kunna vara en anledning
till varför sparandet var så lågt som 8,4 procent. (The World Bank 2013a) En trolig förklaring
är att befolkningen fick förhoppningar om bättre tider vilket ledde till större konsumtion och
sparandet minskade. (Se bilaga 1)
5.4 Världsbankens stöd
Världsbanken har hjälpt att bygga upp en långsiktigt god ekonomi hos Elfenbenskusten. De
har grundat sig vid att förbättra landet på fyra punkter med följande prioritet:
Få en fungerande samhällstyrning och stärka olika institutioner.
Modernisering av infrastrukturen och grundläggande tjänster.
Förbättra prestandan för jordbruket.
Stärka den privata sektorn. Skapandet av nya arbetstillfällen, med ett särskilt fokus på
ungdomar, och jämställdhetsintegrering och förbättra kvinnors ekonomiska
möjligheter.
Detta kallar världsbanken för CPS (Country Partnership Strategy) och utav dessa fyra
övergripliga mål som banken har satt upp ligger fokus direkt på punkt ett, få landet att bli ett
enat land med fungerande styrning. För att detta ska bli verklighet på längre sikt satsades det
direkt pengar på de kortsiktiga och akuta målen:
-
Att förbättra livskvaliteten för invånarna i landet, öka den ekonomiska aktiviteten och
genom att skapa arbetstillfällen stödja fred och stabilitet samt aktiviteter för att
generera inkomster.
9
Målen på längre sikt blir att stärka den ekonomiska styrningen och institutioner, att främja en
hållbar ekonomisk tillväxt.
Banken har ett nära samarbete med den Internationella valutafonden (IMF) för att stödja
Elfenbenskustens ansträngningar och framsteg mot HIPC slutförande. HIPC (Heavily
Indebted Poor Countries) är en grupp högt skuldsatta utvecklingsländer med hög fattigdom
som får stöd ifrån både IMF och världsbanken, stödet länderna får är i form av skuldlättnader
samt lån med låg ränta för att avbryta eller minska de externa skuldåterbetalningar till hållbara
nivåer. För att länder ska få tillgång till denna hjälp måste de stå inför en ohållbar skuldbörda
som inte kan hanteras med traditionella medel. Landet har lyckats bra med att uppnå delmålen
och är nära att uppfylla samtliga mål.
Elfenbenskusten har redan fått stor hjälp från IMF genom betydande skuldavskrivningar både
på 1990-talet och år 2002. När Elfenbenskusten kom efter med betalningar på grund av
inbördeskriget avbröt IMF och världsbanken sitt stöd till landet. Fredsavtalet 2007 gav bättre
relationer till långivarna och 2009 skrev IMF av 3 miljarder dollar i skulder, samtidigt fick
Elfenbenskusten nya lån genom IDA (International Development Association) på det villkor
att bekämpa fattigdom och öka insynen i statens finanser.
Genom IDA världsbankens fond för fattigare länder startade relativt omgående två
operationer år 2007 där den första var ett budgetstöd på 150 miljoner dollar samt ett
jobbskapande program för att få ut unga personer i arbetslivet. Utöver dessa är fem andra
större projekt på gång som kommer följas noga utav WBG (World Bank Group) för att kunna
tillhandahålla kritiska resurser som behövs för att hjälpa landet att återvända till normalitet,
och samtidigt stödja regeringens ansträngningar att mobilisera andra donatorer och den
privata sektorn för att skapa nya jobb via privata investerare. Totalt har de åtaganden som
sats i bruk, samt de planerade projekten ett värde av 655 Miljoner dollar varav 260 miljoner
dollar är icke utbetalda än. (The World Bank 2013b)
5.5 Landets import och export samt BNP
Kakao har länge stått för den överlägset största delen av exporten, men efter att lönsamheten
från oljeexporten ökat sedan 2005, så har råolja och raffinerade oljeprodukter fått en större del
i exportkvoten. Utöver dessa så har Elfenbenskusten andra exportråvaror i form av gummi,
exotiskt trä, frukt, kaffe, bomull, konserverad fisk och palmolja. Vad gäller importen så är det
främst råolja, råvaror samt maskiner till petroleum industrin, men även fordon, fisk, ris och
vete är importen av betydande storlek.
Den största delen av Elfenbenskustens export går till länder inom EU. Handeln med dessa
länder utvecklas hela tiden då det har skett ett skifte i länder Elfenbenskusten exporterar till.
Frankrike som genom historien har haft en betydande roll för handeln och varit en viktig
handelspart. På senare tid har de fått ett allt mindre betydelse, länder som Nederländerna och
Tyskland har fått större betydelse, även USA och Nigeria är viktiga parter. Vad gäller
Importen så sker den främst från Nigeria, Frankrike, Kina och Thailand.
Landets BNP har sedan 2000 ökat från 9,751 miljarder USD till 23,035 miljarder USD, i reala
termer har landets BNP med 2000 som basår ökat från 9,751 miljarder USD till 10,581 USD.
10
Om man kollar på den ekonomiska tillväxten så har den gått väldigt mycket upp och ner, men
sedan 2009 har den ekonomiska tillväxten till följd av oroligheterna i landet sjunkit med från
3,65 % till – 4,73 %. (Se bilaga 2)
Export uttryckt i procent av BNP 2003-2011: 45,9 % - 43,7 % med en topp 2006 på 52,7 %
och lägst 2010 40,6 %. Anmärkningsvärt är att 2006-2010 minskade exporten varje år och
med totalt 12,1% av landets BNP under hela tidsperioden, men efter 2010 fick den en skjuts
uppåt igen.
Importen uttryckt i procent av BNP 2003-2011: 34,9 % - 40,6 med en topp 2005 på 43,6 %
även här ser man en stadig nedåt gång varje år från 2005 fram till 2009 och samanlagt under
tidsperioden på 9,5 % av BNP, därefter har en kraftig ökning skett och man ser att Importen
sedan 2000 stigit snabbare än exporten men tack vare ökad oljeexport så handelsbalansen
ändå fortsatt vara positiv.
Export och import har en stor inverkan på Elfenbenskustens BNP. Varuhandel % av BNP
2000-2011 61,15% - 73,98%
Varuhandel uttrycker den andel av BNP som är summan av export och import av varor
dividerat med värdet av BNP. Handeln har ökat mycket under 2000-talet och utgjorde 2011
nära ¾ av landets totala BNP. (Råvarumarknaden 2012) (Se bilaga 3)
11
6. Analys
6.1 Politisk analys
Elfenbenskusten ansågs länge vara en av Afrikas pärlor, ett välskött land med en stark
ekonomi. Genom deras naturtillgångar fick de en stabil ekonomisk grund, som de fortfarande
har nytta av. Elfenbenskusten har lidit mycket av kolonialismen som präglat de flesta
afrikansk länderna. Om kolonialmakterna hade tagit större hänsyn till etniska och kulturella
skillnaderna vid gränsdragningarna skulle läget i Elfenbenskusten kunnat se annorlunda ut.
Elfenbenskustens problem som legat till grund för inbördeskriget är landets ärvda problem
med kulturella och religiösa meningsskiljaktigheter mellan norr och söder. Den södra delen är
den ekonomiskt mest blomstrade delen av landet där även det politiska maktcentrat är beläget.
I söder är de flesta kristna medan de i norr främst är muslimer, de leder till fördelar för de
boende i södra delarna som skapar splittringar inom landet. Splittringen har använts av de
politiska partierna för att vända grupperna mot varandra. Detta har fört landet djupare ner i
krisen genom de inbördeskrigen som konflikterna mynnat ut i.
6.2 Korruptionens påverkan
Det Ivorianska samhället anses vara ett av de mest korrupta länderna i världen. En hög grad
av korruption får stora följder både för samhället och dess välfärd men även för den
ekonomiska utvecklingen. Staten förlorar stora summar i bortfallna skatteintäkter genom att
pengar försvinner någonstans i systemet. Minskade skatteintäkter leder till att alla i samhället
drabbas negativt. Det är dock de allra fattigaste som drabbas allra hårdast genom en minskad
välfärd och uteblivnad av sociala reformer som är livsnödvändiga för dem. Staten tvingas
också att höja skatterna som en följd av att pengarna inte räcker till. Detta slår hårt mot de
som har de lägsta inkomsterna. Denna negativa spiral är en grogrund för en fortsatt och ökad
korruption.
Korruptionen har fått fäste i landet genom de många konflikter som har drabbat landet genom
åren. Politiska ledare har använt korruption för att ena folket och för att driva igenom
reformer som gynnar de styrande på kort sikt. Korruptionen har tillåtits och har indirekt
används som ett mutsystem. Genom att de styrande ser genom fingrarna och tillåter
korruptionen vinner de förtroende och lojalitet från personer med inflytande.
Det Ivorianska samhället har liksom andra länder med hög korruption svårare att locka till sig
investerare till olika projekt inom landet. Personer och företag som annars hade varit beredda
att investera är rädda för att pengarna ska försvinna på vägen och att deras ansträngningar inte
ska leda till något. Detta är såklart förödande för det Ivorianska samhället då investeringar
skulle leda till nya jobb vilket i sin tur skulle öka välståndet i landet. Genom att fler kommer i
arbete skulle skatteintäkterna öka utan att skattesatserna skulle behöva öka. Kapital skulle då
finnas till statens förfogande för att kunna genomföra reformer och förbättra situationen för de
mest utsatta i samhället. Incitamenten för att ta emot mutor skulle minska genom att
situationen för de som är mest mottagliga känner att de får det bättre och att regeringen
kämpar för att göra deras situation drägligare. Att fler personer får ett arbete har även effekter
på BNP. Genom att medborgarna får mer pengar i plånboken ökar den privata konsumtionen,
industrier som förhoppningsvis är hemmahörande i Elfenbenskusten kan då öka sin
12
produktion för att matcha den ökade efterfrågan. Detta leder alltså till att fler anställs och att
BNP ökar samtidigt som fördelarna som nämnts innan fortsätter att gälla.
Det har visat sig att ett av de mest framgångsrika sätten att komma till rätta med korruption är
att låta allmänheten ta del av finansiella dokument. De fungerar då som en
undersökningsenhet som kontrollerar att pengarna går dit de ska och att det inte försvinner
summor på vägen. Genom att befolkningen försäkrar sig om att pengarna de lägger på skatt
går dit de ska ökar också tilltron mot samhället och fler kommer vara beredda att betala.
Enligt (Rotstein 2003 refererad i Arne Bigsten 2010) är hög tillit viktigt för att komma tillrätta
med korruptionen och på så sätt sätta fart på ekonomin. Hög tillit leder enligt honom till låg
korruption, en stabil ekonomi och begränsade ekonomiska olikheter.
Det finns emellertid också ett väldigt korrupt rättsväsende i Elfenbenskusten. Ett ytterligare
steg för att komma till rätta med det ekonomiska bortfallet är att försäkra sig om att de som
blir ertappade med att ta emot mutor blir straffade. Detta i sin tur för att försäkra sig om att de
som begått ett brott får avtjäna det straff de har gjort sig skyldiga till. När den generella
brottsligheten i landet minskar och personer blir dömda för brott kommer också känslan av
straffrihet att minska. Eftersom det finns grupper i landet som genom utpressning roffar åt sig
delar av vinsten från näringslivet och särskilt från kakao industrin kommer bortfallet minska
genom att dessa ställs inför rätta och fälls genom en rättvis rättegång utan inblandning av
mutor till domare och jury.
Den internationella valutafonden som är en del av världsbanken har erbjudit Elfenbenskusten
skuldlättnader för att skjuta fart på ekonomin. De har dock ställt krav på att landets korruption
måste minska drastiskt för att pengarna ska betalas ut. Den sittande regeringen har därför
börjat öka transparensen i de finansiella pappren.
Det är alltså av yttersta vikt att landet får kontroll över korruptionen. Landets framtid och
ekonomiska utveckling står och faller med att problemet minskar drastiskt. Ett
underminerande av korruptionen skulle som redan nämnts få stora effekter på ekonomin och
landets välstånd vilket ytterligare skulle minska korruptionen. Det är en positiv spiral.
6.3 Kakaoexport
Elfenbenskusten diskuterade år 2012 fram ett förslag om exportkvoter vilket innebär att alla
licenserade exportörer bara får handla en viss mängd kakao, samt att de får kvartalsvisa
inköpskvoter för att de stora aktörerna av kakao inte ska kunna manipulera marknaden och
vinna på att ha en stor makt. Landet vill också med en reglerad kakaomarknad avskräcka att
spekulanter kommer in i landet och köper upp stora mängder kakao för att på det sättet kunna
styra priset. Skattelättnader som några av exportörerna individuellt förhandlat fram kommer
tas bort, då de själva säger sig mala bönorna lokalt. Eftersom den största delen av
kakaobönerna som exporteras, säljs obehandlade kommer de som vill köpa inte kunna utnyttja
systemet genom att vara registrerade med att äga lokala kvarnar.
Den kanske största skillnaden med de nya reformerna för kakaoindustrin blir den delen som
innefattar minimipriser till jordbrukarna. Detta kommer att ske genom att exportörerna får ett
betalningskrav på 10 % inom 48 timmar efter det att köpet gjorts, då garanteras alla
13
småbrukare att få ett lägsta försäljningspris på sin skörd. Genom att sälja ¾ av kakaoskörden i
förväg genom så kallade terminskontrakt garanterar staten att jordbrukarna får minst hälften
av det genomsnittliga exportpriset för säsongen inklusive transportkostnader samt
försäkringar.
Reformen kommer dessutom göra att bönderna blir mindre beroende av den internationella
råvarumarknaden, vilket i sin tur leder till att en viss del av osäkerheten försvinner och öppnar
för privata investeringar i plantagen och gör kakao branschen mer stabil. Och får man genom
detta en ökad produktivitet så kommer man kunna hålla priserna nere och samtidigt inbringa
mer pengar.
Som tidigare nämnts arbetar den nya regeringen i Elfenbenskusten med ständig övervakning
från världsbanken och alla typer av reformer kommer att behövas godkännas av dem för att
landet ska få sina välbehövliga skuldlättnader på ca 3 miljarder USD från IMS och
världsbanken.
Anledningen till att staten väljer att göra den här reformen för att verkligen bygga upp
kakaoindustrin i landet beror på att Elfenbenskusten är den största exportören i världen av
kakao, och staten förstår vikten av att göra den mycket mer effektiv vilket leder till att hela
landet att på lång sikt kan främjas av den, genom bättre ekonomisk tillväxt. Jämfört med
Ghana som är världens näst största exportör av kakao är deras reglerade kakaoindustri
betydligt mer effektiv och deras plantager genererar en avkastning som är dubbelt så hög som
hos Elfenbenskustens.
6.4 Tillväxt och nationellt sparande
Då befolkningen består av många olika etniska grupper kan man se att det blivit en
uppdelning av landet. Södra delen där majoriteten är kristna har det bättre ställt än invånarna i
de norra delarna där islam är den dominerande religionen. Eftersom befolkningen är utspridd
över landet och består av olika religioner med andra mindre grupper blir det svårt att få landet
enat. Det blir kulturkrockar och många olika åsikter som ska fram vilket försvårar arbetet med
att bli en enad stat.
Befolkningen är som redan nämnts väldigt ung vilket skulle kunna bero på inbördeskriget som
startade 2002. Som en följd av detta minskade befolkningstillväxten och sen dess har den inte
hunnit återhämta sig. Även barnsoldater användes under kriget vilket bidrog till att färre
ungdomar blev äldre än 15 år. Den genomsnittliga livslängden i landet är 55år. Det är en
väldigt låg siffra jämför med ett europeiskt genomsnitt, siffran står sig emellertid stark mot
jämförbara afrikanska länder. Elfenbenskusten är jämfört med andra afrikanska länder starka
ekonomiskt. Men oroligheter och tider av inbördeskrig har gjort att de inte har kunnat ta vara
på sitt övertag. Ett enat Elfenbenskusten har stora möjligheter att ha en stark ekonomisk
utveckling.
Genom att studera diagram från världsbanken kan det konstateras att BNP per capita har ökat
sedan 2000, från cirka 630 - 1195 i nominella värden medan det i reala värden har minskat
från 630 - 548. Att BNP per capita i reala termer inte ökade under perioden beror på den höga
inflationen. Befolkningen växte mellan 2000 - 2011 med cirka 3,3 miljoner invånare vilket
14
har gett en procentuell ökning på 19,5 %. Eftersom BNP per capita ökade under perioden
samtidigt som befolkningen blev större växte alltså BNP mer än vad befolkningen ökade i
storlek. (Se bilaga 4)
Det är en jämn fördelning mellan kvinnor och män i landet vilket är vanligt i de flesta länder.
Då tillväxten ökat från 2005 och framåt ser det ljust ut för fortsatt tillväxt de kommande åren.
Efter att ha lidit av inbördeskrig och ett uppdelat land med många olika folkgrupper verkar det
nu som att landet håller på att enas och kanske kan komma tillrätta med sina problem.
Vad som kommer att ske med det nationella sparandet är svårt att förutsäga då det i omgångar
varit oroligt i landet. Till följd av bristen på stabilitet blir människorna mer sparsamma, de vet
inte när det blir dåliga tider igen. Genom att mer sparas i ekonomin minskar den privata
konsumtionen vilket får en negativ effekt på landets BNP. Det positiva sparandet anses dock
ha en positiv inverkan på investeringar inom landet. När utsikterna om framtiden ändras till
mer positiva sker det motsatta, sparandet minskar och konsumtionen ökar. Det gick tydligt att
se då landet hade en kris var det fler som valde att spara sina pengar men då fredsavtalet
skrevs på är det förståeligt att det konsumerades mer då människorna kände att bättre tider var
på gång.
15
7. Slutsats
Den höga korruptionen i landet fungerar som en bromskloss för den ekonomiska utvecklingen
i Elfenbenskusten. Landet har goda möjligheter att blomstra ekonomiskt om problemet
undanröjs. Det påbörjade arbetet från regeringen måste fortsätta, det är således viktigt för
utomstående krafter att fortsätta agera stödjande och guida landet på rätt kurs. Genom att
Elfenbenskusten fortsätter uppfylla världsbankens olika krav kommer landet även i framtiden
få hjälp i form av skuldlättnader och billigare lån för en chans att stärka sin ekonomi
ytterligare.
Regeringens införande av exportkvoter och en reglering av kakaomarknaden samt att landet
även i framtiden kommer fortsätta utvinna petroleumprodukter kommer att ha en stor
betydelse för landets fortsatta ekonomiska tillväxt och dess handelsbalans i och med att
importen har en stigande kurva.
Elfenbenskusten påverkas av de politiska motsättningar som grundar sig i de skillnader som
finns inom landet mellan norr och söder. Detta har lett till flera inbördeskrig som påverkat
ekonomin negativt.
Det är tydligt att inbördeskriget hade stor påverkan på landets befolkningstillväxt men också
nationella sparande. Invånarna har agerat på ett förväntat sätt i de dåliga tider som präglat
landet. Framtiden får utvisa om Elfenbenskusten kommer närma sig en stabil enad stat och om
tillväxten kommer ta fart på riktigt.
16
8. Källförtäckning
Bibliography: Bigsten, A.(2010). Utvecklingens ekonomi och politik: Studentlitteratur AB:
Lund.
In-Text Citation: (Bigsten 2010)
Bbliography: CIA (2013). The World Factbook, Côte d'Ivoire. [Elektronisk].
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/iv.html [2013-05-25]
In-Text Citation: (CIA 2013)
Bibliography: Google (2013) Public Data, befolkningstillväxt Cote d'Ivoire. [Elektronisk].
Tillgänglig:
https://www.google.se/publicdata/explore?ds=d5bncppjof8f9_&met_y=sp_pop_grow&idim=
country:CIV&dl=sv&hl=sv&q=elfenbenskusten%20befolkningstillv%C3%A4xt%20statistik#
!ctype=l&strail=false&bcs=d&nselm=h&met_y=sp_pop_grow&scale_y=lin&ind_y=false&rd
im=region&idim=country:CIV&ifdim=region&hl=sv&dl=sv&ind=false [2013-05-11]
In-Text Citation: (Google 2013)
Bibliography: Landguiden (2012a). Elfenbenskusten. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Elfenbenskusten?p=1 [2013-05-11]
In-Text Citation: (Landguiden 2012a)
Bibliography: Landguiden (2012b) Elfenbenskusten, befolkning och språk. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Statistik/BefolkningSprak?id=539#countries=SWE
[2013-05-11]
In-Text Citation: (Landguiden 2012b)
Bibliography: Landguiden (2012c). Elfenbenkusten Äldre Historia. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Elfenbenskusten/Aldre-Historia [201305-09]
In-Text Citation: (Landguiden 2012c)
Bibliography: Landguiden (2012d) Elfenbenkusten Modern Historia. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Elfenbenskusten/Modern-Historia
[2013-05-10]
In-Text Citation: (Landguiden 2012d)
Bibliography: Landguiden (2012e) Elfenbenskusten Aktuell Politik. [Elektronisk]Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Elfenbenskusten/Aktuell-Politik [2013-05-11]
In-Text Citation: (Landguiden 2012e)
17
Bibliography: NE (2013a). Elfenbenskusten, historia. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.ne.se/lang/elfenbenskusten/historia [2013-05-22]
In-Text Citation: (NE 2013a)
Bibliography: Nationalencyklopedin (2013b) Elfenbenskusten, befolkning. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.ne.se/lang/elfenbenskusten/befolkning [2013-05-11]
In-Text Citation: (NE 2013b)
Bibliography: Nationalencyklopedin(2013c). Elfenbenskusten Statsskick och politik.
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ne.se/elfenbenskusten/statsskick-och-politik [2013-0510]
In-Text Citation: (NE 2013c)
Bibliography: Råvarumarknaden (2012). Elfenbenskusten inför exportkvoter på kakao.
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://ravarumarknaden.se/elfenbenskusten-infor-exportkvoter-pakakao/ [2008-05-20]
In-Text Citation: (Råvarumarknaden 2012)
Bibliography: The World Bank (2013a) Gross savings of GDP, Cote d'Ivoire. [Elektronisk].
Tillgänglig:
http://data.worldbank.org/indicator/NY.GNS.ICTR.ZS/countries/CI?display=graph [2013-0511]
In-Text Citation: (The World Bank 2013a)
Bibliography: The World Bank (2013b). Results Profile: Côte d’Ivoire. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://go.worldbank.org/4DSSC51WP0 [2013-05-17]
In-Text Citation: (The World Bank 2013b)
Bibliography: The World Bank (2013c) Gross Capital formation Cote d'Ivoire. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://data.worldbank.org/indicator/NE.GDI.TOTL.ZS/countries/ZF-XNCI?display=graph [2013-05-11]
In-Text Citation: (The World Bank 2013c)
8.1 Källförteckning för bilagor
BNP:
https://www.google.se/publicdata/explore?ds=d5bncppjof8f9_&met_y=sp_pop_grow&idim=
country:CIV&dl=sv&hl=sv&q=elfenbenskusten%20befolkningstillv%C3%A4xt%20statistik#
!ctype=l&strail=false&bcs=d&nselm=h&met_y=ny_gdp_mktp_cd&scale_y=lin&ind_y=false
18
&rdim=region&idim=country:CIV&ifdim=region&hl=sv&dl=sv&ind=false [2013-05-23]
BNI i fasta USD:
https://www.google.se/publicdata/explore?ds=d5bncppjof8f9_&met_y=sp_pop_grow&idim=
country:CIV&dl=sv&hl=sv&q=elfenbenskusten%20befolkningstillv%C3%A4xt%20statistik#
!ctype=l&strail=false&bcs=d&nselm=h&met_y=ny_gnp_mktp_kd&scale_y=lin&ind_y=false
&rdim=region&idim=country:CIV&ifdim=region&tstart=958168800000&tend=1305237600
000&hl=sv&dl=sv&ind=false [2013-05-23]
Årlig BNI tillväxt i procent:
https://www.google.se/publicdata/explore?ds=d5bncppjof8f9_&met_y=sp_pop_grow&idim=
country:CIV&dl=sv&hl=sv&q=elfenbenskusten%20befolkningstillv%C3%A4xt%20statistik#
!ctype=l&strail=false&bcs=d&nselm=h&met_y=ny_gnp_mktp_kd_zg&scale_y=lin&ind_y=f
alse&rdim=region&idim=country:CIV&ifdim=region&tstart=958168800000&tend=1305237
600000&hl=sv&dl=sv&ind=false [2013-05-23]
BNP per capita rörliga USD:
https://www.google.se/publicdata/explore?ds=d5bncppjof8f9_&met_y=sp_pop_grow&idim=
country:CIV&dl=sv&hl=sv&q=elfenbenskusten%20befolkningstillv%C3%A4xt%20statistik#
!ctype=l&strail=false&bcs=d&nselm=h&met_y=ny_gdp_pcap_cd&scale_y=lin&ind_y=false
&rdim=region&idim=country:CIV&ifdim=region&tstart=958168800000&tend=1305237600
000&hl=sv&dl=sv&ind=false [2013-05-25]
BNP per capita fasta USD:
https://www.google.se/publicdata/explore?ds=d5bncppjof8f9_&met_y=sp_pop_grow&idim=
country:CIV&dl=sv&hl=sv&q=elfenbenskusten%20befolkningstillv%C3%A4xt%20statistik#
!ctype=l&strail=false&bcs=d&nselm=h&met_y=ny_gnp_pcap_kd&scale_y=lin&ind_y=false
&rdim=region&idim=country:CIV&ifdim=region&tstart=958168800000&tend=1305237600
000&hl=sv&dl=sv&ind=false [2013-05-25]
Befolkningstillväxt i miljoner invånare:
https://www.google.se/publicdata/explore?ds=d5bncppjof8f9_&met_y=sp_pop_grow&idim=
country:CIV&dl=sv&hl=sv&q=elfenbenskusten%20befolkningstillv%C3%A4xt%20statistik#
!ctype=l&strail=false&bcs=d&nselm=h&met_y=sp_pop_totl&scale_y=lin&ind_y=false&rdi
m=region&idim=country:CIV&ifdim=region&tstart=958168800000&tend=1305237600000
&hl=sv&dl=sv&ind=false [2013-05-25]
Nationellt sparande:
http://data.worldbank.org/indicator/NY.GNS.ICTR.ZS/countries/CI?display=graph [2013-0520]
Bruttoinvesteringar:
http://data.worldbank.org/indicator/NE.GDI.TOTL.ZS/countries/ZF-XN-CI?display=graph
[2013-05-20]
19
Export:
http://data.worldbank.org/indicator/NE.EXP.GNFS.ZS/countries/ZF-CI?display=graph [201305-20]
Import:
http://data.worldbank.org/indicator/NE.IMP.GNFS.ZS/countries/ZF-CI?display=graph [201305-20]
20
Bilaga 1.
21
Bilaga 2.
22
Bilaga 3.
23
Bilaga 4.
24
