Vasaskolans likabehandlingsplan/
plan mot kränkande behandling
Grundskola F-3 och fritidshem
Läsåret 2013/2014
Innehåll
1. Inledning
Sid. 2
2. Uppföljning av tidigare åtgärder
Sid. 2
3. Vår vision
Sid. 3
4. Kartläggning och nulägesanalys
Sid. 3
5. Prioriterade områden
Sid. 4
6. Förebyggande arbete
Sid. 5
7. Åtgärdande arbete
Sid. 6
8. Förfaringssätt vi mobbning
Sid. 9
9. Uppföljning och utvärdering
Sid. 10
10. Styrdokument, lagar och definitioner
Sid. 10
------------------------------------------------------------------------------------------Trygghetsgruppens medlemmar
Bilaga 1
Ordningsregler för Vasaskolan F-3
Bilaga 2
1
1. Inledning
Enligt de dokument som styr skolans verksamhet ska alla elever ha samma
rättigheter och rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av
trakasserier eller kränkande behandling. För att säkerställa detta ska varje skola
årligen upprätta två planer för likabehandlingsarbetet; en likabehandlingsplan
och en plan mot kränkande behandling. Vi på Vasaskolan har valt att slå ihop
dessa två planer i en enda plan. Planen inleds med en redogörelse för hur de
planerade åtgärderna i Likabehandlingsplanen för läsåret 2013/2014 genomförts.
Varje underrubrik i avsnittet nedan utgår från de prioriterade områden som fanns
i denna plan.
2. Uppföljning av tidigare åtgärder
2.1 Bekämpning av fysiskt våld, kränkande ord m.m.
Under läsåret 2012/2013 hade vi nolltolerans mot fysiskt våld, kränkande ord
mm vilket vi också kommer fortsätta med även i framtiden. Enligt trivselenkäten
höstterminen 2013 så visar den tydligt på en positiv utveckling gällande trivseln
på Vasaskolan.
2.2 Raster
Förändringarna som gjordes under 2012/2013 har gett gott resultat och vi
kommer fortsätta att ha flera vuxna ute på rasterna. På förmiddagsrasten tre
dagar i veckan finns det möjlighet att delta på styrd aktivitet och de övriga
rastvärdarna finns vid fotbollsplan samt rör sig runt ute på skolgårdsområdet.
2.3 Förebyggande arbete kring värdegrund
Under läsåret 2013/2014 jobbar vi vidare med punktvisa insatser för att göra
skolan tryggare och mera trivsam. Insatserna kallas för ”punktvisa” eftersom de
riktar in sig på en sak i taget bland det som behöver förbättras på skolan. Detta
arbete har planerats av elever och personal gemensamt och har sedan
genomförts under perioder av 5-6 veckor. I slutet av varje insats har åtgärderna
utvärderats på APT träffarna. Sedan det startade har vi på skolan arbetat med
följande områden under HT 2013:
Infört klassuppsättningar av leksaker som klassen fått utefter egna
önskemål. Detta för att träna eget ansvar, det har hittills fungerat bra.
När rasten börjar kommer vi vuxna i möjligaste mån uppehålla oss i
korridorerna för att ha en lugnande inverkan. Vi har som mål att de flesta
barnen ska vara ute inom 5 minuter.
2
2.4 Förbättringar i den fysiska miljön
Det har bytts ut lås på toaletterna i skolbyggnaden för att barnen ska känna sig
trygga där.
3. Vår vision
Vasaskolan ska vara en skola där både elever och personal känner trygghet,
trivsel och glädje. Alla elever och all personal på Vasaskolan känner att de är
accepterade och bemötta med respekt. Eleverna på Vasaskolan ska ges stöd så
att de kan utvecklas maximalt utifrån sina egna förutsättningar. Vår skola är fri
från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
4. Kartläggning och nulägesanalys
Under HT 2013 genomfördes en trivselenkät med alla barn på skolan. Här följer
en sammanfattning av elevernas svar.
4.1 Trivsel i skolan
Av skolans elever har 95 % svarat på enkäten. Av dem trivs 97,5 % mycket bra
eller bra i skolan Några elever, 2,5 % har svarat att de trivs mindre bra. 100 %
av eleverna säger att de har två kompisar eller fler.
4.2 Skolans starka sidor
Enligt eleverna själva är kompisarna och personalen det bästa med Vasaskolan.
Många nämner också raster, olika skolämnen och att man tar tag i konflikter
direkt när de uppstår och försöker lösa dem.
4.3 Trygghet
I enkäten ombads eleverna svara på om det finns platser på skolan som de inte
känner sig trygga på. Eleverna ger mycket olika svar på denna fråga, men
toaletterna, fotbollsplanen och gungorna bakom matsalen nämns av flera elever.
Andra ställen eleverna upplever som otrygga är gymnastiksalens omklädningsrum och i samband med av- och påklädning i korridoren utanför klassrummen.
4.4 Trakasserier och kränkningar
På frågan om du har blivit kränkt på skolan svarar 85 % nej och 15 % ja.
De som svarat ja säger att det hänt vid något enstaka tillfälle.
3
4.5 Känner du dig rädd i skolan
80 % barnen känner sig inte rädda på skolan, 13 % känner sig sällan rädda på
skolan och 7 % känner sig ibland rädda och ingen känner sig ofta rädd på
skolan.
4.6 Finns det något du skulle vilja ändra på skolan.
Nedan följer några av de kommentarer som gjordes:
Längre rast
Tystare i matsalen
Större klätterborg
Konstgräs på fotbollsplan
Fler spel att spela
Skulle vilja ha Hulkleksaker
Flera gungor
Mindre klasser
Inget
4.7 Trivsel på fritids
En överväldigande majoritet av de elever som har fritidsplats, 96 %, svarar i
enkäten att de trivs mycket bra eller bra på fritids. Två elever anger att de trivs
mindre bra och en anger att han/hon trivs dåligt.
4.8 Fritids starka sidor
Även när det gäller fritids framhåller eleverna kompisarna som det bästa. På
andra plats bland det bästa med fritids kommer fritidsaktiviteterna tätt följt av
personalen, att vara i gympasalen, kulgympa, utomhuslek samt att spela spel i
fallande ordning.
5 Prioriterade områden
Vår vision är en skola som är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling. Utifrån den kartläggning som presenteras här ovanför och
personalens egen bedömning av nuläget på skolan har vi följande prioriterade
områden. Omklädningsrummet, grönytan bakom matsalen, korridoren och
toaletterna under läsåret 2013/2014:
Toaletterna vid matsalen: Tar kontakt med fastighetsskötarna så de får se
över lås, lyse mm.
Omklädningsrummet: Personal ska finnas i anslutning till
omklädningsrummet.
Grönområdet bakom matsalen: Rastvärdarna cirkulerar på hela
skolområdet för att alltid försöka befinna sig där de bäst behövs.
4
Korridoren: Personalen ansvarar för att se det finns någon vuxen i för
korridoren vid utgång och ingång.
Ovanstående punkter ska vara åtgärdade 1 mars 2014
6 Förebyggande arbete
Det finns alltid minst en värd ute från kl. 8:00
På förmiddagsrasten finns det alltid minst två rastvärdar ute
På lunchrasten finns det alltid minst två rastvärdar ute.
(De ordinarie rastvärdarna har en gul väst på sig för att eleverna lättare
ska kunna identifiera dem)
På fritids finns det också vuxna ute då barnen är ute.
Utöver de särskilda åtgärder som beskrivits här ovan arbetar vi på Vasaskolan
ständigt med att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling genom följande:
Skolan har sedan flera år en särskild trygghetsgrupp. Gruppens medlemmar har
till uppgift att samordna och driva arbetet med att förebygga, utreda och åtgärda
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på skolan.
Under raster på skoltid samt utevistelse på fritids har vi alltid vuxna värdar ute
på skolgården som ansvarar för tillsynen för att förebygga diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling.
Vi erbjuder våra elever vuxenledda aktiviteter på förmiddagsrasten måndagtorsdag varje vecka. Aktiviteterna går under namnet ”Rastverksamhet” och
syftar till att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkningar genom att
erbjuda eleverna meningsfulla och roliga aktiviteter. Även på fritids erbjuds
vuxenledda aktiviteter regelbundet flera gånger varje vecka.
Det är alltid personalen som placerar eleverna i klassrummet, i matsalen, vid
laguppställningar, promenader och liknande. Vid mellanmålet har fritids
knappar och numrerade bord som hjälp vid bordsplanering. Detta för att undvika
att elever fryses ut ur en gemenskap genom att de alltid får sitta själva eller
aldrig får någon som vill samarbeta med dem.
Skolan har som regel att alla inbjudningar till födelsedagskalas och liknande
görs på fritiden. Detta för att förhindra att skolan indirekt medverkar till att
elever diskrimineras.
5
Vi genomför regelbundet värderings- och samarbetsövningar med eleverna,
både på fritids och i skolan.
Vi genomför minst två gånger per läsår aktivitetsdagar tillsammans med
särskolan. Syftet med detta är att eleverna ska få en ökad förståelse för varandras
olikheter/likheter.
Vi arbetar regelbundet med demokratifrågor. En gång per vecka genomförs
klassråd där elevernas rättigheter och skyldigheter lyfts fram. I de dagliga
samlingarna på fritids förs en ständig dialog om rättigheter och skyldigheter
samt val av aktiviteter under dagen.
Vi genomför en trivselenkät med eleverna en gång/termin, både i skolan och på
fritids fr.o.m. HT 2013.
Vi har ett fortlöpande samarbete med hemmen genom t.ex. tamburkontakt,
telefonkontakt, kontaktböcker, veckobrev, föräldramöten, verksamhetsråd,
mailkontakt och utvecklingssamtal. Fritids skickar månadsbrev men har också
kontakt via kontaktböckerna, telefon och framför allt tamburkontakt.
7 Åtgärdande arbete
Trots alla de åtgärder och allt förebyggande arbete som beskrivits här ovanför är
det tyvärr svårt att garantera att trakasserier eller kränkningar aldrig sker.
Enligt skollagen 5 kap. 6 § får rektorn eller en lärare vidta de omedelbara och
tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och
studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande
uppträdande. Nedan följer en beskrivning av hur vi på Vasaskolan konkret
arbetar för att tillförsäkra alla elever trygghet och studiero.
7.1 Beslagtagande av föremål
Rektorn eller en lärare får enligt skollagen 5 kap. 22 § från en elev omhänderta
föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan
utgöra en fara för säkerheten i denna. Ett föremål som har omhändertagits ska
återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt eleven går hem för dagen. Om
eleven vid upprepade tillfällen tagit med sig föremål som omfattas av 22 § eller
om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte
återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka förrän elevens
vårdnadshavare har informerats om omhändertagandet. Ett omhändertagande får
inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter verkställandet av
omhändertagandet.
6
7.2 Skadegörelse
En elev som avsiktligt skadar eller förstör egendom på skolan kan bli
ersättningsskyldig för detta. Skolan gör i sådana fall upp i samråd med
vårdnadshavarna om hur stor ersättning som ska betalas.
7.3 Orosanmälan
Om det på något sätt kommer till personalens kännedom att en elev på skolan far
illa och har koppling till hemmiljön är personalen på skolan skyldig att anmäla
detta till rektor. Rektor kan då besluta om att göra en orosanmälan till
socialtjänsten som sedan utreder detta vidare
7.4 Störande beteende, trakasserier och kränkningar
Enligt skollagen 6 kap. är skolan skyldig att agera så snart någon ur personalen
får kännedom om att en elev känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande
behandling. Skolan ska utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att
förhindra fortsatta med störande beteenden, trakasserier eller kränkningar.
Nedan följer en beskrivning av hur vi på Vasaskolan arbetar efter att något
sådant inträffat. Stora delar av denna är formulerad utifrån kap. 5 i skollagen
som handlar om trygghet och studiero. Beskrivningen är skriven i olika steg med
stigande grad av allvarlighet. Ju längre skolan måste gå i nedanstående åtgärder,
desto allvarligare är situationen. Längre fram i planen följer en särskild
beskrivning av hur skolan arbetar efter att ett fall av mobbning inträffat.
Steg 1 – Muntlig tillsägelse/ Utvisning ur undervisningslokalen
Den i personalen som ser eller hör att en elev bryter mot skolans ordningsregler
(se bilaga 3 längre fram i planen) eller på andra sätt trakasserar eller kränker
andra ingriper direkt genom muntlig tillsägelse till den som utfört handlingen.
Personalen talar då om att den som utfört handlingen genast måste sluta med
detta. Om personalen bedömer händelsen som allvarlig kontaktas
vårdnadshavarna till de elever som varit inblandade och skolan berättar vad som
hänt. I sådana fall dokumenteras händelsen också på en särskild blankett som
finns som bilaga längre fram i planen. Skolans strävan i dessa lägen är alltid att
den som utfört handlingen ska försöka göra förlåt och ställa saker och ting
tillrätta igen och därigenom ta ansvar för sitt beteende.
Steg 2 – Allvarssamtal med personal
Om en elev inte ändrar sitt beteende efter tillsägelsen ovan eller bryter mot
skolans ordningsregler vid upprepade tillfällen och/eller trakasserar eller kränker
andra vid upprepade tillfällen genomför klassläraren eller någon annan ur
personalen ett enskilt allvarssamtal med eleven. Under detta samtal förklarar
7
personalen tydligt för eleven vad det är som eleven måste sluta med och att
skolan går vidare till åtgärderna nedan om eleven inte genast ändrar sitt
beteende. Vårdnadshavarna ska informeras om att allvarssamtal hållits och om
innehållet i samtalet.
Steg 3 – Möte på skolan med vårdnadshavare och klasslärare
Om eleven inte ändrar sitt beteende, trots allvarssamtalet ovan, kallas eleven och
vårdnadshavarna till ett möte på skolan med klassläraren och vid behov också en
medlem ur trygghetsgruppen. Under mötet skrivs en handlingsplan för hur
elevens beteende ska ändras som ska följas upp inom en månad.
Steg 4 – Möte på skolan med vårdnadshavare, klasslärare och rektor
Om elevens beteende ändå inte ändras kallas eleven och vårdnadshavarna till ett
nytt möte på skolan tillsammans med klasslärare och rektor. I samband med
detta skrivs en ny handlingsplan och rektor informerar eleven och
vårdnadshavarna om vilka åtgärder som kan komma att vidtas om eleven inte
ändrar sitt beteende. (Se nedan)
Steg 5 – Undervisning i annan grupp
Om en elev, trots åtgärderna ovan, inte ändrar sitt beteende och fortsätter att
trakassera eller kränka andra får rektor besluta om att eleven ska följa
undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den som eleven annars tillhör
eller på annan plats inom samma skolenhet. Endast om det finns synnerliga skäl
får åtgärderna ovan gälla för längre tid än två veckor. Åtgärden får dock inte
gälla för längre tid än fyra veckor. Elevens vårdnadshavare ska informeras om
detta.
Steg 6 – Undervisning på annan skolenhet
Om en elev, trots ovanstående, fortsätter att trakassera eller kränka andra får
rektor besluta att en elev tillfälligt ska följa undervisningen vid en annan
skolenhet. Endast om det finns synnerliga skäl får detta gälla för längre tid än
två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för längre tid än fyra veckor. Elevens
vårdnadshavare ska informeras om detta.
Steg 7 – Avstängning
Om en elev, trots ovanstående, fortsätter att trakassera eller kränka andra får
rektor besluta att stänga av eleven helt eller delvis från skolan om det är
nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero eller om syftet
med de tidigare åtgärderna inte uppnåtts och eleven erbjuds kompensation för
den undervisning som han eller hon missar på grund av avstängningen.
Avstängningen får inte ske för längre tid än en vecka och inte heller vid fler
tillfällen än två gånger per kalenderhalvår.
8
Övrigt att beakta vid trakasserier och/eller kränkande behandling
Om någon i personalen utsatt en elev för trakasserier eller kränkande behandling
skall rapport om händelsen lämnas skriftligt till rektor både från den som utsatt
eleven och från den personal som eventuellt sett händelsen. Rektor tar sedan
över ansvaret för fortsatt förfaringssätt och/eller påföljder.
8 Förfaringssätt vid mobbning
Om det kommer till personalens kännedom att en elev på skolan upplever sig ha
blivit mobbad av en eller flera elever ska skolan handla enligt följande:
Steg A
Personal från trygghetsgruppen, klasslärare och/eller annan berörd personal går
igenom det inträffade och historiken i det aktuella fallet. Detta ska ske redan
samma dag som skolan får kännedom om det inträffade. Anteckningar förs från
första stund och under hela processen av klassläraren eller annan utsedd
ansvarig person. Syftet är att samla fakta och sammanfatta vad man redan vet i
ärendet. Föräldrarna informeras.
Steg B
Samtal genomförs av trygghetsgruppen eller annan utsedd personal med den
utsatte/mobbade.
Steg C
Samtal genomförs av trygghetsgruppen eller annan utsedd personal med
mobbaren/mobbarna. Samtalen sker alltid enskilt, aldrig i grupp.
Steg D
Samtal genomförs av trygghetsgruppen eller annan utsedd personal med
eventuella medhjälpare/medlöpare. Samtalen sker alltid enskilt, aldrig i grupp.
Steg E
Samtal genomförs av trygghetsgruppen eller annan utsedd personal med alla
inblandades vårdnadshavare. Skolan informerar om vad som hänt, vad man nu
beslutat och hur ärendet ska följas upp.
Steg F
Uppföljande samtal genomförs av trygghetsgruppen eller annan utsedd personal
efter en vecka med den utsatte och den eller dem som utsatt. Skolan meddelar
vårdnadshavarna om hur det gått och om hur man nu går vidare. Om
mobbningen inte upphört vid tidpunkten för detta samtal går skolan vidare till
åtgärderna nedan.
9
Steg G
Vårdnadshavarna till den elev som inte upphört med mobbningen kallas till
skolan för ett möte tillsammans med personal. En handlingsplan skrivs och följs
upp inom två veckor. Ett uppföljande samtal genomförs efter en vecka med den
utsatte och den eller dem som utsatt. Om mobbningen ändå inte upphör trots
ovanstående förfaringssätt går skolan vidare till Steg 4 i avsnittet ovan om
störande beteende, trakasserier och kränkningar. Om nödvändigt går skolan även
vidare till stegen 5, 6 och 7 i detta avsnitt.
9 Uppföljning och utvärdering
Uppföljning och utvärdering av denna plan ska vara genomförd senast den 31
oktober 2014. Detta ska ske genom att personalen under ett personalmöte i
början av oktober kontrollerar att åtgärderna vidtagits. Under samma möte
utvärderas effekterna av åtgärderna i planen. Under oktober får eleverna genom
en elevenkät tycka till om hur åtgärderna fungerat. Utvärderingen får sedan
fungera som underlag för hur det fortsatta likabehandlingsarbetet på skolan ska
se ut under läsåret 2014/2015.
10. Styrdokument, lagar och definitioner
Enligt Lgr 11 skall skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna
att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till
uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolan ska sträva efter att vara en levande
social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära.
Skolans mål enligt Lgr 11 är bland annat att varje elev respekterar andra
människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och
kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.
Alla som arbetar i skolan ska enligt Lgr 11 bland annat aktivt motverka
diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper och i sin
verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor.
Läraren ska enligt Lgr 11 bland annat uppmärksamma och i samråd med övrig
skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla
former av diskriminering och kränkande behandling.
Likabehandlingsarbetet i skolan regleras i två olika regelverk:
Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) och Skollagen (SFS 2010:800).
10
10.1 Diskrimineringslagen (SFS 2008:567)
Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja
lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning eller ålder. I denna plan används flera begrepp som definieras i
diskrimineringslagens 1 kap. 4 §. Här nedanför följer några av dem.
Diskriminering är när en elev behandlas sämre än andra och missgynnandet har
samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet eller
könsöverskridande uttryck. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas och det har en direkt
koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara att en flicka nekas
tillträde till en viss aktivitet i skolan med motiveringen att det redan finns för
många flickor i denna aktivitet.
Indirekt diskriminering innebär att en elev diskrimineras genom att alla
behandlas lika. Ett exempel på detta kan vara att skolan serverar lika mat till alla
trots att några elever enligt sin religion inte äter viss sorts mat.
Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har
samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet eller
könsöverskridande uttryck.
Sexuella trakasserier är uppträdande av sexuell natur som kränker någons
värdighet.
Enligt Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) har en myndighet eller
organisation som får kännedom om att en person anser sig ha blivit utsatt för
trakasserier skyldighet att utreda omständigheterna kring detta och när det
behövs vidta de åtgärder som krävs för att förhindra sådana i framtiden. Skolan
ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon elev utsätts för
trakasserier och ska varje år upprätta en plan med översikt över de åtgärder som
behövs dels för att främja lika rättigheter och möjligheter, dels för att förebygga
och förhindra trakasserier. Denna plan är vårt svar på detta krav.
10.2 Skollagen (SFS 2010:800)
11
Skollagens 6 kap. har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn
och elever. Här beskrivs vilka åtgärder som skolan måste vidta för att skydda
eleverna mot kränkande behandling. Enligt skollagen 6 kap. 3§ definieras
kränkande behandling enligt följande:
Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet utan att
vara diskriminering enligt Diskrimineringslagen (SFS 2008:567).
Kränkande behandling kan vara av olika slag:
Fysisk; t ex medvetna slag, knuffar, sparkar eller liknande.
Verbal; t ex hot eller kränkande ord som pucko, idiot, dumskalle eller
liknande.
Psykosocial; t ex utfrysning och/eller ryktesspridning.
Text och bildburen; t.ex. klotter, brev och lappar, E-post, facebook, andra
sociala nätverk, SMS och/ eller MMS.
Mobbning är när någon eller några personer vid upprepade tillfällen under en
tid utsätter samma person/personer för trakasserier eller kränkningar.
12
Bilaga 1
Trygghetsgruppens medlemmar
Inger Fändrik
Förskollärare
Telefon: 86779
E-post: [email protected]
Michael Legneroth
Specialpedagog
Telefon: 86948
E-post: [email protected]
13
Bilaga 2
Ordningsregler för Vasaskolan F-3
Vi har ett trevligt uppträdande mot varandra.
Vi tar avstånd från och avstår från allt våld.
Vi använder ett vårdat språk.
Vi ger varandra god arbetsro och bidrar till en lugn miljö på hela skolan.
Vi respekterar och lyssnar på varandra.
Vi hjälps åt att hålla rent och snyggt omkring oss och är rädda om skolans
saker.
14
