likabehandlingsplan

TIERPS KOMMUN
Rektorsområde 1
LIKABEHANDLINGSPLAN
Läsår 2010-2011
TIERPS KOMMUN - REKTORSOMRÅDE 1
KYRKSKOLAN
Register
sid.
1. Inledning
2. Målsättning med arbetet mot diskriminering och kränkning
3. Definition i lagen
4. Arbete mot diskriminering och kränkande behandling
4:1 Förebyggande insatser
4:2 Hur vi upptäcker diskriminering och kränkande behandling
4:3 Utredning och åtgärder när diskriminering och kränkning rapporteras
5. Dokumentation/revidering/preskriptionstid
6. Rutin för akuta situationer
7. Kyrkskolans nulägesanalys/kartläggning läsåret 2010-2011
8. Kyrkskolans planerade åtgärder läsåret 2010-2011
9. Styrdokument
10. Skolornas representanter i rektorsområde 1: s trygghetsteam
2
2
3
4
5
5
6
6
7
8
8
8
8
1. Inledning
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling trädde i
kraft den första april 2006. Genom denna lag, som benämns barn- och elevskyddslagen,
har barn och elever i all verksamhet som omfattas av skollagen (1985:1100) fått ett stärkt
skydd mot olika former av kränkningar. Enligt lagen ska varje enskild verksamhet som
beskrivs i skollagen ha en likabehandlingsplan.
Fr.o.m.1 januari 2009 förs bestämmelserna om diskriminering i barn- och elevskyddslagen
över till den nya diskrimineringslagen (2008:567). De regler som avser annan kränkande
behandling förs in i skollagen (14 a kap.).
Verksamheten måste ha strategier för ett förebyggande och främjande arbete samt utveckla
rutiner för akuta situationer.
(Förebyggande arbete siktar på att minimera risken för kränkningar, främjande arbete handlar mer om att hitta
och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling).
2. Målsättning med arbetet mot diskriminering och kränkning
De demokratiska värderingarna ska utgöra grunden i all verksamhet. All planering och alla
aktiviteter skall genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt,
solidaritet och tolerans.
Alla i verksamheten ska behandlas likvärdigt utifrån individens förutsättningar. Alla ska ha
samma möjligheter och rättigheter att delta i verksamheten och fullgöra skolgång. Värdegrundsfrågorna ska genomsyra vår verksamhet hela året. Vi vill skapa goda, trygga lärmiljöer
och relationer.
RO 1:s VISION
På vår skola ska ALLA få möjlighet att lyckas, få lust att lära, förstå vikten av kunskap
och känna tilltro och trygghet.
2
3. Definitioner i lagen
Diskriminering och annan kränkande behandling är de begrepp som används i barn- och elevskyddslagen. Begreppet mobbning används inte – detta begrepp ingår i termen annan kränkande behandling. Barn- och elevskyddslagens terminologi har införts i läroplanerna och ordet
mobbning har utmönstrats. I skollagens s.k. portalparagraf kvarstår dock begreppet mobbning.
Begrepp i barn- och elevskyddslagen
Annan kränkande
behandling
Diskriminering
Direkt
diskriminering
Indirekt
diskriminering
Trakasserier

Diskriminering
Diskrimineringsgrunderna är:
 Kön
 Könsidentitet
 Etnisk tillhörighet
 Religion eller annan trosuppfattning
 Sexuell läggning
 Funktionsnedsättning
 Ålder
Direkt diskriminering avses när en person missgynnas på grund av någon av diskrimineringsgrunderna. Med begreppet missgynna avses att personen behandlas mindre förmånligt än
en annan person. För att bedöma om någon har blivit utsatt för direkt diskriminering måste
händelsen ställas mot en jämförbar situation. Det finns inget krav på att jämförelsen ska vara
en verklig situation, den ska dock vara rimlig eller naturlig.
Exempel på direkt diskriminering:
 Synskadade elever får inte gå ut på rasten som alla andra elever
(diskrimineringsgrund: funktionsnedsättning)
 Par av samma kön får inte dansa tillsammans på skolbalen
(diskrimineringsgrund: sexuell läggning)
Indirekt diskriminering innebär att en till synes neutral regel/bestämmelse tillämpas så att den i
praktiken får en diskriminerande/missgynnande effekt. Diskrimineringsgrunderna är samma
som vid direkt diskriminering. När bedömning av indirekt diskriminering sker ska det göras en
faktisk jämförelse mellan till exempel olika grupper. Slutligen ska en intresseavvägning göras.
Exempel på indirekt diskriminering:
 Alla huvudbonader är förbjudna på skolans område (diskrimineringsgrund: religion)
 Endast elever över 180 cm får spela i skolans basketlag (möjlig diskrimineringsgrund:
kön)
Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna eller är av sexuell natur. Trakasserier är diskriminering
och kan ta sig uttryck i fysiskt, verbalt eller icke verbalt uppförande, beteende eller bemötande. Handlingarna eller bemötandet ska innebära missgynnande i form av skada eller obehag
som kränker den enskildes värdighet för att anses vara trakasserier. Det ska även vara fråga
om märkbara och tydliga kränkningar. Det är eleven som avgör om beteendet eller handlingen
är oönskad eller kränkande.
3
Annan kränkande behandling är samma sorts uppträdande som utgör trakasserier men med
den skillnaden att kopplingen till diskrimineringsgrunderna saknas.
Exempel på kränkning:
 Fysisk (t.ex. slag, knuffar)
 Verbal (t.ex. hot, svordomar, öknamn)
 Psykosocial (t.ex. utfrysning, blickar, alla går när man kommer, ryktesspridning)
 Texter och bilder (t.ex. sms, mms, fotografier, msn, skrivna meddelanden och olika
communities som Facebook, Twitter m.fl.)
Sakliga skäl för särbehandling
Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda och då är det inte
indirekt diskriminering. Det är skolans ansvar att bevisa att det finns sakliga skäl.
Inget krav på uppsåt
Man behöver inte ha haft någon avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering, trakasserier
eller annan kränkande behandling.
Befogade tillsägelser
Förbudet för skolpersonal att utsätta elever för kränkningar gäller naturligtvis inte tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande.
(Definitionerna är hämtade ur Skolverkets rapport 326, 2009 och Diskrimineringsombudsmännens skrift:
Förebygga diskriminering & Främja likabehandling).
4. Arbete mot diskriminering och kränkande behandling
Arbetet bedrivs på fyra nivåer:
 Förebygga - t.ex. värdegrundsarbete, trivselaktiviteter, handlinsplan för arbetsmiljö,
översyn fysisk miljö, ordningsregler, policy (år 4-9), livskunskap (SET – social
emotionell träning) mm
 Upptäcka - elever, kamratstödjare, vårdnadshavare, frånvaro, enkäter mm
 Åtgärda - agera, samtal med berörda elever och vårdnadshavare, ev. förändringar på
grupp- och skolnivå ART (aggressive replacement training), KOMET (kommunikationsmetod) mm
 Följa upp - genom kamratstödjare, föräldragrupper, enkäter, utvärderingar och
ärenden mm
I detta arbete måste vi alla - anställda, elever och vårdnadshavare - hjälpas åt.
Det är allas ansvar att diskriminering och kränkningar inte förekommer. Vid förekomst av
kränkningar på fritiden, exempelvis på Internet, krävs medverkan av vårdnadshavare. Vid
förekomst av hot/kränkning på Internet rekommenderas att spara ordväxlingen samt göra en
polisanmälan. Skolan bör informeras om händelsen. Personuppgiftslagen gäller.
Vårdnadshavares ansvar är att rapportera till skolan om de får kännedom om kränkningar.
Arbetet skall alltid ske i samarbete med vårdnadshavare samt, vid behov, myndigheter som
socialtjänst och polis. Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en reaktion
från de vuxna i verksamheten.
4
4:1 Förebyggande insatser
Det är i första hand förebyggande och främjande arbete mot diskriminering och kränkning som
ger positiva resultat. Vi ska fokusera på hur vi skapar trygga miljöer och strukturer.
Mentor håller regelbundna samtal med sina elever. Mentor använder dessutom tid, t.ex.
klassråd, för att skapa ett gott arbetsklimat i klassen.
När det gäller religion eller annan trosuppfattning ska vi inte påverka eleverna i någon riktning.
Besök i olika kyrkor ska vara i undervisningssyfte och ingen ska tvingas delta.
Aktivitet
 Ordningsregler
 Inskolning/introduktion nya elever/
personal
 Likabehandlingsplanen skall vara väl känd av
personal, elever och vårdnadshavare
 Kamratstödjare på varje enhet
 Representanter från varje skola ingår i ro 1:s
trygghetsteam (TT)
 Klassråd/elevråd
 Elevskyddsombud i skolår 7-9
 Utvecklingssamtal
 Information/utbildning för elever/
vårdnadshavare/personal
Livskunskap 1 lektion/vecka i alla grupper
 All personal är observant på tecken på utsatthet
 Elevvård tas upp på arbetslagskonferens
 Vuxna skall finnas med bland barn/elever på
utevistelse/raster och i matsal. Omklädningsrum,
Ansvarig
arbetslag/mentor/skolledning
arbetslag/mentor/skolledning
skolledning/arbetslag/ mentor
arbetslag/(TT)/skolledning
skolledning
mentor/arbetslag
skolledning
mentor
mentor/arbetslag/skolledning
mentor/arbetslag
alla
arbetslagsledare
arbetslag/lärare
duschrum och utrymmen som är trånga och
undanskymda skall särskilt uppmärksammas.
 Samarbete mellan arbetslag/verksamheter
vid övergångar
 Arbetsmiljöenkät för elever
 Verksamhetsplanering/kvalitetsredovisning
skolledning/arbetslagsledning
skolledning/mentor
arbetslag
4:2 Hur vi upptäcker diskriminering och kränkande behandling
Kränkningar mellan elever äger vanligtvis rum när vuxna inte finns i närheten, varför vuxnas
närvaro är av central betydelse för att på ett tidigt stadium upptäcka kränkningar.
Verksamheten ska ha ett välfungerande ansvarstagande för ute- och rastaktiviteter för att
säkerställa att vuxna finns bland eleverna. När någon trots detta blivit utsatt är det viktigt att
på ett systematiskt sätt skaffa sig kunskaper om den aktuella situationen. Den som upptäcker
kränkning ska reagera/agera beroende av situationen på ett lämpligt sätt. Händelsen skall
därefter snarast rapporteras till mentor för vidare åtgärd. Den utsattes upplevelser av det
inträffade är utgångspunkten för en bedömning av och utredning kring vad som hänt. De
vuxna har hjälp av kamratstödjare för att tidigt uppmärksamma tendenser till kränkningar.
5
Utvecklingssamtal sker minst en gång per termin. Elev, vårdnadshavare och mentor är delaktiga. Elevens kunskaps- och sociala utveckling diskuteras.
Stor frånvaro kan vara ett tecken på att kränkning förekommer. Därför registreras frånvaro
dagligen av ansvarig mentor, som håller kontakt med vårdnadshavare. Anmälan sker till
elvvårdsteam (EVT) enligt rutin.
Varje läsår genomförs en enkätundersökning för elever för att få en överblick av den psykosociala miljön i verksamheten. Resultatet från enkäten ligger till grund för det fortsatta arbetet
under läsåret.
4:3 Utredning och åtgärder när diskriminering och kränkning rapporteras
Om en elev upplever sig utsatt för diskriminering/kränkande behandling ska vårdnadshavare,
mentor och skolledning informeras så fort som möjligt. Mentor ansvarar för att utredning och
åtgärder startar snarast. Utifrån det enskilda fallet bör man även överväga eventuella förändringar på grupp- och skolnivå. Personal omfattas av anmälningsskyldighet, reglerad i
Socialtjänstlagen 14 kap. 1§.
Åtgärder
 Direkt ingripande vid kränkning
 Incidentrapport skrivs
 Samtal med de inblandade
Vårdnadshavare till berörda elever
samt skolledning informeras
 Om kränkningen upprepas ska åtgärdsprogram skrivas för den/de som kränkt
* Anmälan till EVT/TT kan göras
 Situationen för de inblandade följs upp
* Situationen för den utsatte följs upp
 Bedöms kränkningen som allvarlig görs
en anmälan till socialtjänsten och/eller polis
 Om personal misstänks för kränkning
av en elev skall detta utredas
När
Vem
ansvarar
omedelbart
snarast
snarast
snarast
samma dag
inom en vecka
alla vuxna
mentor
mentor/TT
mentor/TT
vid behov
inom en månad
fortlöpande
snarast
snarast
mentor/
vårdnadshavare
mentor/TT
mentor
mentor/arbetslag/skolledning
skolledning
5. Dokumentation/revidering/preskriptionstid
Minnesanteckningar från samtal med elever och vårdnadshavare ska dokumenteras och sparas.
Dokumentation förs på separata akter för varje elev. Då ett ärende avslutas ska elev, vårdnadshavare och mentor skriva under ett papper ”Avslutande av ärende”.
Dokumentation ska lämnas till Skolhälsovården. Dokumentation sparas i tio år.
Personal och elever ska aktivt arbeta med likabehandlingsplanen. Vårdnadshavare ska göras
delaktiga. Utvärdering och revidering av insatser ska finnas med i arbetslagens utvärderingar
och arbetsplaner. Trygghetsteamet är ansvariga för revidering och utvärderar planen årligen
senast 15/9.
Preskriptionstiden är två år vid diskriminering, tio år vid kränkande behandling.
6
6. Rutin för akuta situationer
I. Steg 1 - den utsatta



All personal och kamratstödjare är skyldiga att kontakta mentor/vuxen vid misstänkt
diskriminering/kränkande behandling.
Mentor/annan vuxen kontaktar den utsatta eleven. Vid samtalet dokumenteras alla
händelser, tidpunkter, inblandade elever m.m. Mentor informerar snarast vårdnadshavare.
Mentor ansvarar för att arbetslaget, berörda lärare från andra arbetslag samt att rektor
informeras.
Steg 2 - den/de som utsatt någon för diskriminering/annan kränkande behandling
Två vuxna (mentor + en från TT) samtalar med den/de som utsatt någon för diskriminering
/annan kränkande behandling. Om flera är inblandade sker samtalen parallellt så att eleverna
inte kan ”prata ihop sig”. Viktigt att bemöta eleven respektfullt/neutralt. Undvik, om möjligt,
att ha detta samtal före helg/ledighet.








Be henne/honom berätta vad som hänt
Tala om vad du fått veta
Fråga vad hon/han tänker göra åt situationen. Uppmuntra eleven att hitta en lösning på
problemet
Redovisa tydligt för eleven skolans inställning mot diskriminering/kränkande behandling
Eleven uppmanas att berätta hemma om vad som har hänt
Informera om att mentor/annan vuxen tar kontakt med hemmet samma dag/snarast
Steg 3 - uppföljning av ärendet
Mentor ansvarar för kontakten med den utsatta eleven, förvissar sig om att diskrimineringen/den kränkande behandlingen har upphört. Vid nästkommande utvecklingssamtal
tas ärendet också upp. Då elev och vårdnadshavare anser att den oönskade behandlingen
har upphört undertecknas blankett som lämnas till SHV (särskild blankett finns)
Personal (en/två) har uppföljningssamtal med den/de som diskriminerat/utfört den
kränkande behandlingen inom en månad efter det första samtalet
II. Om den kränkande behandlingen inte upphör ska följande åtgärder vidtas:
Rektor kallar till elevvårdskonferens (EVK). Vid EVK informeras om att ifall
kränkningarna inte upphör kommer skolan att göra en anmälan till:
 Barn- och familjegruppen inom socialtjänsten enligt socialtjänstlagen kap 14, 1§
 Arbetsmiljöverket
 Polisen
Vid samtalet med vårdnadshavaren är det viktigt att betona samarbetet mellan hemmet och
skolan och att vid behov tydliggöra skolans respektive vårdnadshavarens ansvar.
BEO – Barn- och elevombudet finns på Skolverket och ska hjälpa barn och elever i frågor om
kränkande behandling i skolan. BEO berättar om barn- och elevskyddslagen och ger elever råd och
stöd. BEO drar ibland ärenden till domstol för att elever ska få skadestånd.
www.skolinspektionen.se/BEO , tel. 08-586 080 00, [email protected]
7
7. Kyrkskolans nulägesanalys/kartläggning läsåret 2010-2011
Under läsåret 2009-2010 arbetade vi mot användandet av diskriminerande och
kränkande ord. På skolan har vi vuxna märkt en förbättring, men vi vill
fortsätta arbetet under kommande läsår för att det ska bli ännu bättre. Vi
kommer också att jobba med genusperspektivet då vi upplever att det finns
åsikter om att pojkar och flickor inte kan göra samma saker.
8. Kyrkskolans planerade åtgärder läsåret 2010-2011
 På SET- lektionerna gör vi olika övningar där genusperspektivet sätts i
fokus och tas fram till diskussion.
 Användandet av diskriminerande och kränkande ord markeras av alla
vuxna.
 Kompispatrullen gör varje årstid en kartläggning över var kränkningar på
skolan kan ske.
 Vi använder oss av olika medier och ser hur diskriminerande och
kränkande ord används samt hur genusperspektivet tas upp.
 Under läsåret ska vi ha en temadag kring detta.
9. Styrdokument
Lpo 94 (läroplan för grundskolan – 94)
Skollagen (1985:1100)
Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling
Diskrimineringslagen (2008:567)
Förordning(2006:1086) om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan
Förebygga diskriminering o främja likabehandling - Handledning från BEO m fl
10. Skolornas representanter i ro 1: s trygghetsteam (TT)
Aspenskolan
Arbetslag Lövet:
Christina Ek Johansson
Eva Salestedt
Arbetslag Stammen:
Marianne Taube
Arbetslag Kronan:
Kerstin Danielsson
Kristina Sjöberg
Arbetskag Månen:
Ann-Marie Melin
Emmelie Persson
Bruksskolan (ambulerande)
Margareta Gustafsson
Kyrkskolan
Anna Peterson
Jessica Norgren
Mehede skola
Anna-Karin Lindgren
Karin Funcke
Övriga:
Kurator: Lars-Göran Junars
Skolsköterska:Ingbritt Nyberg
[email protected]
[email protected]
tel: 0293-218359
tel: 0293-218351
[email protected]
tel: 0293-218353
[email protected]
kristina.sjö[email protected]
tel: 0293-218361
tel: 0293-218310
[email protected]
[email protected]
kontaktpersson:
[email protected]
tel: 0293-218363
tel: 0293-218363
[email protected]
[email protected]
tel: 0293-219782
tel: 0293-219782
[email protected]
[email protected]
tel: 0293-219803
tel: 0293-219803
[email protected]
[email protected]
tel: 0293-218185
tel: 0293-218356
8
tel: 0293-219734