Uppsala universitet
Institutionen för lingvistik och filologi
Språktypologi
Anju Saxena
Inläsningsfrågor
Inläsningsfrågor (kap. 1)
1. Jämför formell och funktionell lingvistik. Ange gärna några områden där de skiljer sig från
varandra (t ex urvalsstorlek, mål).
1a. Greenberg ansåg att ”linguistic structure should be explained primarily in terms of
linguistic funtion”, ett mål som också förknippas med bl.a. T. Givón, Paul Hopper och Sandra
Thompson. Beskriv genom att förklara termer som funktion, empiri, abstraktion över språk.
1b. Chomskys lingvistik, formella förklaringar, rationalism, abstraktion inom språk.
1c. Gemensamma drag hos den formella och funktionella modellen.
2. Ge ett eget exempel på en ”obegränsad universalie”.
3. Vad menar Croft med termen ”korrelation mellan konstruktioner” (”cross-construction
correlation”)?
4. Vad använder man typologi till?
5. Formulera med egna ord ”det grundläggande problemet” (”the essential problem”) och ”en
allmän lösning” (”a general solution”) (s. 11).
6. Vad innebär ”problemet med tvärspråklig identifikation” (”the problem of cross-linguistic
identification”) (s. 13)?
7. Vad innebär en ”historisk oberoende” (”historically independent”) instans, och varöfr är
den viktig vid urval?
8. På vilket sätt är diakrona faktorer relevanta för typologisk metodologi (urval) (s. 24)?
Inläsningsfrågor (kap. 2)
1. Hur gör man genitivkonstruktion i svenskan? Finns det mer än ett sätt att beskriva svensk
genitiv? Försök med kroppsdelar, släktskapsord och ex.-vis verktyg eller föremål som det
ägda och pronomen gentemot substantiv som ägare.
2. Vilka tre faktorer används för att karaktärisera en grundläggande typ?
3. Vad är skillanden mellan följande två grunder för typologisk klassifikation:
3a.Morfologiska och syntaktiska relationer.
3b. Morfosyntaktiska särdrag, strukturella drag (inte en strikt delmängd).
(OBS: Inget om fonologi, även om fusion är en relevant faktor.)
4. Beskriv kortfattat med egna ord ”strukturell språktyp”.
5. Varför tror du att det var just morfologisk klassificering som gjordes först?
6. Beskriv den klassiska morfologiska klassificeringen!
7. Beskriv vilka modifieringar av denna som föreslogs av Sapir och Greenberg.
8. Vad menas med att språkförändringar (m.a.p. morfologisk typ) sker ”enkelriktat” och
”cykliskt”?
Uppsala universitet
Institutionen för lingvistik och filologi
Språktypologi
Anju Saxena
Implikationella universalier (kap. 3)
1. Vad är en implikationell universalie?
2. Vad är för skillnad mellan formella universalier och substantiella universalier?
3. Beskriv samförekomsttabellen (”tetrachoric” table) (s. 48-). Hur används den i samband
med implikationella universalier? Ge ett exempel på en implikationell universalie och
illustrurera det med hjälp av en samföerkomsttabell.
4. Vilken roll spelar förekomstfrekvensen (”frequency”) för en attesterad typ i forskningsparadigmet föreslaget av Croft (s. 45-)
5. Vad menas när det sägs att två faktorer (parameters) är logiskt oberoende (”logically
independent”) (ex. s. 47-)
6. Beskriv Greenbergs sätt att definiera mönsterdominans (”pattern dominance”) (s. 54). Vad
menas med ”recessiv” och ”harmoni”.
7. Vad menas med att en ordningsföljd inte kan vara både recessiv och disharmonisk på en
och samma gång?
8. Vilken ordklass är tyngre: substantiv eller pronomen
Markering (”Markedness”) (kap. 4)
1. Beskriv hur begreppet markering används inom typologin.
2a. Beskriv det klassiska markeringssystemet.
2b. Hur skiljer det sig från det system som Croft föreslår i boken?
2c. Ge ett exempel på en markeringshierarki (s. 66).
3. Vad är det för skillnader och likheter mellan implikationella universalier och markering (se
avsnitt 4.2-)
4. Beskriv några kriterier som används för att tala om markering, t ex i morfosyntaktisk
markering förekommer samma antal eller färre bundna morfem tillsammans med den
omarkerade varianten medan det förekommer samma antal eller fler morfem tillsammans
med den markerade varianten.
5a. Beskriv strukturella kriterier, uppträdandekriterier (böjning och distribution) och
frekvenskriterier.
5b. Varför föredrar Croft uppträdandekriterier och frekvens framför strukturella kriterier.
6. Läs sammanfattningen på s. 92-94
Uppsala universitet
Institutionen för lingvistik och filologi
Språktypologi
Anju Saxena
Inläsningsfrågor (kap. 5)
1. Vilka motiveringar ger Croft för att föreslå att den traditionella synen på markering
behöver modifieras?
2. Vad föreslår han istället?
3. Diskutera utförligt hierarkin för numerus som grammatisk kategori.
4. I vilket sammanhang diskuteras NP- tillgänglighetshierarkin i kapitlet? Beskriv NPtillgänglighetshierarkin? Vem föreslog den? Vad är deras huvudhypotes? Vilka led är
väsentliga när man diskuterar denna hierarki? Vad är för skillnad mellan ”primärt objekt”
och ”sekundärt objekt”?
5. Diskutera markering och NP-tillgänglighetshierarkin.
6. I vilka sammanhang diskuteras de semantiska särdragen animacitet och bestämdhet?
7. Ge en kort beskrivning av den fonologiska hierarkin.
Uppsala universitet
Institutionen för lingvistik och filologi
Språktypologi
Anju Saxena
Inläsningsfrågor (kap 6)
1. Vilken är en mer prototypisk medlem av ordklassen substantiv: bord eller ärlighet. Varför?
2. Beskriv hierarkierna för substantivtyp, animacitet och bestämdhet, och vilket samband som
råder mellan de tre hierarkierna.
3. Beskriv vad som menas med prototyper. Ge ett exempel på en kärnmedlem av en kategori.
Jämför det med ett exempel som representerar en perifer medlem.
4. Beskriv hur ergativkonstruktionen är analog till den prototypiska transitiva konstruktionen.
5. Beskriv ett exempel på markeringsomkastning som Croft diskuterar i kapitlet.
