Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från webbplatsen för Illustrerad Vetenskap Historia (www.varldenshistoria.se) och får inte lämnas vidare till tredje part. Av hänsyn till upphovsrätten är vissa bilder borttagna. Med vänlig hälsning Redaktionen Vardagsliv Den mörka medeltiden var ljus Av pelle stampe Arkitekterna släppte in solljuset, upp­finningar gjorde vardagen enklare och de skarpaste hjärnorna förkovrade sig på fria universitet. Den mörka medel­tiden var förvisso en våldsam period men den var betydligt ljusare än sitt rykte. M edeltiden har fått dåligt rykte. Det påstås att Europa befolkades av illaluktande människor med ruttna tänder, trasiga kläder, tomma magar och sjukdomar som tog livet av dem redan i unga år. De giriga härskarnas brutala hantlangare plundrade de fattiga i deras fuktiga hem som låg längs de gyttjiga rännstenarna fulla med exkrementer. Den ena pestepidemin efter den andra och otaliga krig förhindrade all andlig och teknisk utveckling. Men faktum är att medeltiden samtidigt bjöd på stora landvinningar, särskilt under 1100och 1200-talen. I Europa varade medeltiden i mellan 800 och 1.000 år – från romarrikets fall år 475 e.Kr. fram till renässan­ sen i 1300-talets Italien, och den kom till Norden i mitten av 1500-talet. Lantbruket effektiviserades och den kyrkliga fredsrörelsen Pax Dei, Guds frid, gav under de första 200 åren efter millenieskiftet rum åt tillväxt och utveckling. Eleganta byggnader strävade mot himlen, medborgarna fick juridiskt skydd mot kungens nycker och vetenskapsmän fick forska utan kyrkans inblandning. Medeltiden var betydligt bättre än sitt rykte. Arkitekturen släppte in ljuset Ludvig VII av Frankrike invigde klosterkyrkan i Saint-Denis i Paris år 1144. Raderna av munkar och förnäma gäster konstaterade häpna att paradiset äntligen hade tagit plats på jorden. Ett gudomligt ljus i all världens färger ­flödade över församlingen från de 10 meter höga, färgskimrande fönstren 30 meter över golvet. Abbott Suger, kungens förtrogne vän, hade lyckats samla in de enorma summor som bygget krävde. Abbottens estetiska ambitioner drev fram det bästa i murare, snickare och glaskonst­ närer som utnyttjade sina föregångares samlade kunskaper om spetsbågar, kolonner, pelare och färgat glas. Nu skulle det vara slut med gamla dagars metertjocka murar och smala fönster som knappt tillät solens strålar att tränga in i de små och mörka kyrkorummen. Europeisk arkitektur gick nu en ny och blomstrande tid till mötes. Kyrkan i Saint-Denis blev ett arkitektoniskt landmärke och betraktas i dag som födelse­plats för den gotiska stilen som sedan spred sig över hela Europa. Hantverkarna förverkligade byggherrens skyhöga ambitioner i katedralen Basilique­de Saint-Denis i Paris. 3D-rundtur i Basilique de Saint-Denis: http://paris.arounder.com/saint_ denis_basilique scanpix/corbis 24 Världens Historia 1 • 2010 Tempel­ riddarna tog fram föregån­ garna till dagens sedlar och rese­ checkar. Bilden utelämnad med hänsyn till copyright I århundraden hade all undervisning försiggått i kloster och katedralskolor där alla kritiska frågor var bannlysta. Stränga präster och munkar slog hårt ned på elever som inte behärskade sin latinska grammatik eller kunde räkna upp alla profeter i Gamla Testamentet. Läroböcker var Bibeln och kyrkofädernas skrifter och kyrkan var enda karriärmöjligheten för studenterna. Men år 1088 ville en grupp lärda i Bologna ha friheten att studera och undervisa i vad de ville. De grundade ett universitet i sin hemstad och för första gången under medeltiden kunde en europeisk läroanstalt undervisa fritt i byggnader som inte ägdes av kyrkan. Idén spred sig till resten av Europa under 1100- och 1200-talen. Universitetsämnena var främst teologi men filosofi, logik, juridik och medicin blev allt mer populära. Snart kunde kungarna anställa välutbildade ämbetsmän som behärskade medeltidens sju viktigaste vetenskapsgrenar: matema­ tik, geometri, musik­, astronomi, gram­ matik, retorik och logik. Påven välsignade universitetet i Bologna men dikterade inte läroplanen. Den moderna staten föddes En stark kungamakt krävde betryggande skatteintäkter. Kunskap om medborgarnas yrken, tillgångar och inkomster var helt avgörande. D en engelska Doomsday Book, domedagsboken, från 1086 innehåller förteckningar över alla bönder i riket, deras jord, skörd, oxar, kor och grisar i landets alla hörn. Kungen, Vilhelm Erövraren, visste därför exakt vilka skatter han kunde räkna med. Jordebokens namn kom sig av att innehållet var lika slutgiltigt som ”den yttersta dagen”. Ingen kunde föra kungen bakom ljuset. Under 1200-talet reglerades alla delar av samhällslivet. Allt från antalet fisknät i floderna till änkors rättigheter bestämdes av kungen. Centraladministrationen växte enormt. Från år 1070 till år 1250 hundrafaldigades antalet brev inom den engelska administrationen och kungens makt och hans skatteintäkter växte lika mycket. Principen bakom de europeiska stor­ makterna var född. Doomsday Book gav Vilhelm Erövraren inblick i undersåtarnas produktion. Nu kunde de inte smita undan skatt. bridgeman Världens Historia 1 • 2010 25 bridgeman Under korstågen (1095–1272) uppkom ett behov av reda pengar för att köpa saker i det fjärran Mellanöstern. Tempelriddarna utvecklade ett system där resenären kunde lämna in reda pengar i en av ordens många borgar i Europa och få en banknota utlevererad i Mellanöstern. Banknotan kunde sedan växlas in i kontanter i vilken som helst av tempelriddarna fästningar. Omkring år 1300 anklagades tempelriddarna för kätteri och orden upplöstes. Rika norditalienska familjer såg sin chans. Från sina bänkar (banco på italienska) lånade de ut pengar till de kreditvärdiga. Pengar kunde lånas och återbetalas i deras filialer överallt i Europa. all over press Kapitalet hade inga gränser Universitetet flyttade ut ur klostret Vardagsliv Kunskapen kom tillbaka till Europa Bilden utelämnad med hänsyn till copyright Djupt under romarrikets ruiner låg antikens lärdomar men ­korsriddarna grävde fram dem. 1200-talets Magna Charta och de svenska landskaps­ lagarna stärkte folkets rätts­säkerhet. Lagen blev rättvis lagen, är från 1280-talet. Sedan kom den riksomfattande Magnus Erikssons landslag på 1350-talet. Grunden till våra dagars rättssamhälle framgår tydligt i bl.a. referaten från målet mot engelsmannen John Palmer år 1275. Han dömdes till böter om 53 shilling i dom­stolen vid klostret Bec för att orättmätigt ha övertagit sin fäderne­gård. Palmer godtog inte domen utan överklagade till grevskapsdomstolen. Han för­ lorade och förde då saken vidare till en appellationsdomstol. Till sist hamnade ärendet i parlamentet som fann Palmer skyldig. Men det engelska rättssystemet hade gett Palmer en rättvis prövning. scanpix/akg-images scanpix/akg-images På 1100-talet insåg Europas kungar att en nationell lagstiftning var avgörande för en stark statsmakt. Under tidig medel­tid hade kungen bara haft liten makt över godsherrarna som ofta själva fungerade som lagstiftare, domare och bödlar i sina grevskap. Rättssäkerheten ökade när kung Johan utan land år 1215 undertecknade lagen Magna Charta som sade att ingen fri man kunde arresteras eller fängslas utan laga dom. Trots att rättigheterna bara gällde fria män hade rättssamhället under medeltiden nått långt. Rättssäkerheten stärktes även i Sverige. Först kom de medeltida landskapslagarna. Den äldsta, Äldre Västgöta­ det kongelige bibliotek Under korstågen fick européerna täta kontakter med de arabiska lärde som i århundraden hade byggt upp en forskningstradition som var vida överlägsen den europeiska. Under århundradena efter romarrikets fall försvann grekernas filosofi och vetenskap från Europa. Den levde dock vidare i Mellanöstern och korsriddarna tog den med sig tillbaka. Under 1100-talet översattes de grekiska filosofernas texter från arabiska till latin vilket ledde till en revolution inom västerländskt tänkande. Återupptäckten av de grekiska texterna var ett fönster till en okänd värld där logik och erfarenhet utgjorde grunden till visdom. Nu började kristna tänkare ifrågasätta allting och de försökte länka samman den grekiska filosofin med den kristna tron. 1100-talets renässans, som det andliga livet under perioden har kallats, kom att utgöra grunden till den egentliga renässansen 400–500 år senare då vetenskapen fick sitt slutliga genombrott. Lysande uppfinningar underlättade En mängd nya uppfinningar effektiviserade lantbruket. Omkring år 1050 dök hjulplogen upp på Europas åkrar. Den kunde bära tunga plogbillar som plöjde mer effektivt. Samtidigt tillverkades plogskären av stål som sällan gick sönder och den tunga plogen tvingade billarna djupare ned i marken. Jorden utarmades långsammare och skördeutbytet ökade markant. Med bättre tillgång på mat ökade befolkningen. Vattendrivna kvarnar malde säden betydligt fortare än handdrivna och frigjorde ytterligare arbetskraft till åkrarna. Stål gjorde plogarna starkare och åkrarna bördigare. Skrivarmunkarna fick mycket att göra när de skulle översätta Europas glömda texter från arabiska till latin. dk images 26 Världens Historia 1 • 2010 scanpix/akg-images Den personliga hygienen var god Folk tvättade sig i badhusen och offentligt anställda tömde latrinerna i skydd av nattens mörker. D e flesta människor var både rena och friska. Det hörde till god sed att inte lukta alltför illa. Folk tvättade i regel händerna och ansiktet före och efter maten och de flesta badade ett par gånger i månaden. I städerna ba­ dade man ofta i offentliga badhus. Såväl stadsbor som myndigheter gjorde en insats för att hålla rent i städerna. Nattmän tömde latrinerna medan gatsopare höll rännstenen fri från den värsta sörjan. Myndigheterna lagstiftade om var de mest osantiära verksamheterna fick hålla till och om grannarna skräpade ned för mycket var folk inte sena att anmäla dem. När badhusen blev ett tillhåll för pro­­ s­tituerade förbjöds de av kyrkan. Un­ der 1300-talet blev veden för uppvärm­ ning av badvatten dyrare och hygienen försämrades av besparingsskäl. I de offentliga badhusen kunde man hålla sig ren och njuta av god mat och dryck – och av varandra. Poesin spred det skrivna ordet scanpix/akg-images skriva latin av socknens präst och dröm­ men om en universitetsutbildning och en god anställning började spira även hos vanligt folk. Berättelsen Sir Gawain och den gröne riddaren fick engelsmännen att lystra. Kosten var hälsosam och näringsrik Skriftliga källor och arkeologiska fynd visar att ett middagsmål i medel­tidens Frankrike var väl­ smakande och näringsrikt. Ofta stod ett ångande fat med kokta bondbönor i salt, olivolja, timjan och vitlök på bordet. Bredvid fanns en stor lerskål med soppa där kål, rot­ frukter, örter och fläskkött i riklig mängd simmade runt. Skivor av grovt bröd och en kopp med utspätt vin stod framför varje middagsgäst. Undersökningar av skelett och tänder har visat att folk i stort var friska på 1100- och 1200-talen. Medellängden för män i Skandinavien var 175 cm – bara fem cm kortare än i dag. Nyttiga rotfrukter och kött stod på vardagsmenyn i medeltidens Frankrike. Shutterstock ”Låt mig berätta för er en historia om stora äventyr. Det mest storslagna av kung Arturs underverk som många kommer att tycka är underbart att höra berättas om. Om ni lyssnar noga till mina ord en stund ska jag nu berätta.” Så inleder den okände författaren riddarromanen ”Sir Gawain och den gröne riddaren” från omkring år 1370. Det var ingen slump att författaren vände sig direkt till publiken; högläsning var medeltidens motsvarighet till tv. Ofta reste författarna själva omkring och fick betalt för att läsa högt i folks hem eller i de mer välbeställdas salar. På 1100-talet blev historiska böcker en annan populär genre. Särskilt böcker med ett starkt patriotiskt inslag som Saxos Gesta danorum eller Geoffrey of Monmouths Historia Regum Britanniae lästes flitigt och lånades ut till släkt och vänner. Från 1100-talets England är endast Bibeln bevarad i fler exemplar än Geoffrey of Monmouths verk. Det var framför allt högläsningen som spred kunskapen om det skrivna ordet. Lovande bondsöner lärde sig läsa och