Likabehandlingsplan

Bergshamraskolan
2015-2016
Likabehandlingsplan –
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Läsåret 2015-2016
Innehållsförteckning
1. Förord .............................................................................................................................................. 1
2. Inledning ........................................................................................................................................ 1
3. Centrala begrepp .......................................................................................................................... 1
3.1 Begreppsförklaringar............................................................................................................. 1-2
4. Bergshamraskolans vision ......................................................................................................... 2
5. Bergshamraskolans mål ............................................................................................................. 2
6. Rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda kränkande behandling .......................... 2
6.1 Till dig barn/elev som blivit utsatt för kränkande behandling i skolan ........................... 2
6.2 Till dig förälder till elev som blivit utsatt för kränkande behandling i skolan ............. 2-3
6.3 Till dig förälder till elev som utsatt andra elever för kränkande behandling i skolan..... 3
7. Ansvarsfördelning vid kränkande behandling/misstänkt mobbing ............................. 3
7.1 Ansvarsstegen vid kränkande behandling/misstänkt mobbing av elev ....................... 3-4
7.2 Ansvarsstegen vid kränkning utförd av personal på skolan ............................................... 4
8. Nulägesanalys ............................................................................................................................... 5
8.1 Genomförda aktioner och kartläggningar under året ..................................................... 5-7
8.2 Enkät genomförd under april och september 2015 - analys och åtgärder ................... 7-8
8.3 Trygghetsrond genomförd under april 2015 - analys och åtgärder ............................... 8-9
9. Uppföljning och utvärdering .................................................................................................. 10
Bergshamraskolan
Läsåret 2015-2016
1. Förord
Alla skolor i Sverige är skyldiga att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet; en
likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Vi på Bergshamraskolan har valt att
sammanföra dessa två planer till en gemensam plan, då de två planerna har många beröringspunkter
och likheter.
2. Inledning
Vi på Berghamraskolan har som ambition att varje dag göra vårt yttersta för att inom våra
respektive yrkesroller förebygga att våra elever diskrimineras och/eller utsätts för kränkande
behandling. Detta arbete drivs både på ett direkt plan, i våra dagliga möten med eleverna i och
utanför klassrummen, men också på ett mer strukturellt plan. Vi arbetar även med faddersystem, i
syfte att låta barnen mötas och lära känna varandra över klassgränserna och därmed öka
tryggheten bland eleverna.
Sedan 2014 jobbar vi bland annat med det så kallade ”årshjulet”, vilket ligger till grund för hur
Bergshamraskolan genomför, följer upp och utvärderar likabehandlingsarbetet under skolåret.
Inkluderat i detta årshjul är bland annat aktiviteter som kärleksveckan, trygghetsdagen med tillhörande
trygghetsronder, enkätundersökningar och kartläggningar m.m.
På skolan har vi, utöver kurator, också vårt Trygghetsteam, vilket arbetar med frågor som rör
likabehandling och kränkande behandling. Detta är en grupp som befinner sig i ett expansivt
skede, men som redan idag finns att tillgå för särskild kompetens i sådana situationer (kopplade
till exempelvis kränkande behandling) som kräver det.
Vi vet att det, i viss utsträckning, förekommer kränkande behandling bland eleverna, samtidigt
som vi också vet (tack vare våra enkätundersökningar) att merparten av våra elever känner sig
trygga på skolan och med vår personal. Detta till trots är det av största vikt att vidareutveckla det
arbete vi idag bedriver mot diskriminering och kränkande behandling.
3. Centrala begrepp och lagar
För att du som elev, vårdnadshavare eller skolpersonal lättare ska kunna ta till dig innehållet samt
få kunskap om dina rättigheter och skyldigheter har vi i denna plan valt att förklara vissa centrala
begrepp och/eller lagrum.
3.1 Begreppsförklaringar och lagar
Diskriminering: Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än
andra elever och missgynnandet har samband med de sex diskrimineringsgrunderna; kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och könsöverskridande identitet
eller uttryck eller ålder. Vidare kan diskrimineringen ske såväl direkt som indirekt.
1
Bergshamraskolan
Läsåret 2015-2016
Trakasserier och kränkande behandling: Trakasserier och kränkande behandling är sådana
beteenden som kränker en elevs värdighet. Det kan exempelvis röra sig om fysiska beteenden,
som slag och knuffar, men det kan också vara verbala uttalanden i form av hot, svordomar och
öknamn. Vidare kan det röra sig om psykosociala beteenden som utfrysning och grimaser eller
texter (exempelvis sms och lappar) och bilder (fotografier etc.) av kränkande karaktär.
Diskrimineringslagen: Diskrimineringslagen syftar till att motverka diskriminering och främja
lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Skollagen: Skollagen innehåller grundläggande bestämmelser om skola och förskola. Där
regleras rättigheter och skyldigheter för barn, elever och deras vårdnadshavare. I skollagen finns
också skolans och huvudmannens ansvar för verksamheten beskrivet.
4. Bergshamraskolans vision
På vår skola ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande handling.
5. Bergshamraskolans mål
Ingen diskriminering eller kränkning ska förekomma på Bergshamraskolan. Alla i skolans
verksamhet ska behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller ålder.
6. Rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda kränkning och diskriminering
I detta avsnitt redogörs för hur vi på Bergshamraskolan arbetar med barn/elever som utsatts för
kränkande behandling samt hur vi arbetar med föräldrar till barn/elever som utsatts för
kränkande behandling och föräldrar till barn/elever som utsatt andra barn/elever för kränkande
behandling på skolan.
6.1 Till dig barn/elev som blivit utsatt för kränkande behandling på skolan
Om du någonsin blir utsatt för mobbning, våld, hot eller kränkande behandling av andra elever
eller någon i personalen på skolan vill vi att du omgående kontaktar en vuxen på skolan. Det kan
vara din mentor, skolkurator eller någon annan på skolan som du har förtroende för. Detta gäller
också för dig som känner någon som är utsatt. Om du vill vara anonym kan du lämna en lapp i
kuratorns brevlåda eller den som finns vid expeditionen.
6.2 Till dig förälder till elev som blivit utsatt för kränkande behandling på skolan
Om du misstänker att ditt, eller någon annans barn, blir utsatt för kränkningar på skolan ber vi
dig att omgående kontakta ditt barns mentor, skolans kurator eller skolans rektor. Efter att skolan
2
Bergshamraskolan
Läsåret 2015-2016
fått kännedom om att ett barn eller en elev blivit utsatt för kränkningar kommer en utredning att
inledas. Beroende på vilka uppgifter som framkommer under utredningen kommer åtgärder att
sättas in för att lösa situationen för de inblandade barnen och/eller eleverna. Vi kommer att gå
vidare enligt den handlingsplan (se rubrik 7) Bergshamraskolan har för att se till att kränkningarna
upphör.
Det är viktigt att man som förälder vänder sig till Barn- och Utbildningsförvaltningen eller till
Skolinspektionen om man inte är nöjd med skolans utredning.
6.3 Till dig förälder till elev som utsatt andra elever för kränkande behandling på skolan
Det kan vara svårt att ta till sig om ens eget barn kränker någon annan. Vi ber dig ändå att göra
klart för ditt barn att du inte accepterar sådana handlingar och att du ser mycket allvarligt på
detta. Även här vill vi att du kontaktar ditt barns mentor, skolans kurator eller skolans rektor.
7. Ansvarsfördelning vid kränkande behandling/misstänkt mobbing
Bergshamraskolan använder sig av två olika ”ansvarsstegar”, om nio respektive två steg vad gäller
ansvarfördelning i de tre olika typer av kränkningsärenden som kan förekomma (se rubrik 6.1-6.3).
7.1 Ansvarsstegen vid kränkande behandling/misstänkt mobbning av elev
1. Mentor eller annan personal på Bergshamraskolan får kännedom om att en elev har blivit utsatt
för kränkande behandling eller diskriminering, detta kan ske genom att personal själva bevittnar
kränkningen, eller att elev anförtror sig åt personal på skolan. Blankett ”Anmälan och utredning om
befarad kränkande behandling/diskriminering” fylls i. Blanketten ska omgående lämnas vidare till
rektor för diarieföring och information till huvudman.
Ansvarig för att detta genomförs är rektor.
2. Mentor och rektor gör tillsammans en bedömning om man måste utreda situationen ytterligare.
Om bedömningen görs att en utredning måste göras, informeras kurator och trygghetsteamet via
rektor.
Ansvarig för att detta genomförs är rektor.
3. Mentor tar kontakt med de berörda elevernas vårdnadshavare så snart som möjligt under samma
dag som den inträffade incidenten.
Ansvarig för att detta genomförs är mentor.
4. Om bedömning görs att mobbing förekommit träffar kurator samt ytterligare en till personal
från trygghetsteamet eleven som blivit utsatt för mobbing för att vidare utreda ärendet. Man
jobbar alltid två vuxna i ett ärende, då det minskar risken att tolka det eleven säger fel.
Ansvarig för att detta genomförs är kurator.
3
Bergshamraskolan
Läsåret 2015-2016
5. Kurator samt personal från trygghetsteamet träffar eleven/elever som utsatt, för att utreda
samt klargöra att mobbing under inga omständigheter är accepterat på Bergshamraskolan. Även
under dessa samtal jobbar trygghetsteamet två och två. Det som framkommer under samtalet
dokumenteras i blanketten ”Åtgärder, uppföljning och utvärdering av kränkande behandling och
diskriminering” av kurator.
Ansvarig för att detta genomförs är kurator.
6. Uppföljningar görs med både den utsatte samt den/de som utsatt till dess att mobbingen
upphört. De uppföljande samtalen dokumenteras på blanketten ”Åtgärder, uppföljning och utvärdering
av kränkande behandling och diskriminering”.
Ansvarig för att detta genomförs är kurator.
7. Anser rektor att ärendet är av så allvarlig karaktär att utredningen inte kan hanteras på enheten,
ska rektor i samråd med närmsta chef avgöra om ärendet ska utredas av staben vid central
förvaltning. Är däremot ärendet av en mildare karaktär kan rektor besluta att utredning är gjord
och att ärendet avslutas.
Ansvarig för att detta genomförs är rektor.
8. Efter att en utredning har avslutats ska kurator göra regelbundna återkopplingar, utvärderingar
och uppföljningar av händelsen med berörda barn, elever samt vårdnadshavare. Dokumentation
kring uppföljning av åtgärder samt utvärdering ska göras i blanketten ”Åtgärder, uppföljning och
utvärdering av kränkande behandling och diskriminering”.
Ansvarig för att detta genomförs är kurator.
9. När samtliga steg i ett ärende har utförts, och rektor anser att insatta åtgärder fungerar, kan
ärendet avslutas i sin helhet, genom beslut från rektor.
Ansvarig för att detta genomförs är rektor.
7.2 Ansvarsstegen vid kränkning utförd av personal på skolan
1. Mentor eller annan personal på Bergshamraskolan får kännedom om att en elev har blivit utsatt
för kränkande behandling eller diskriminering av personal på skolan, detta kan ske genom att
personal själva bevittnar kränkningen, eller att elev anförtror sig åt personal på skolan.
2. Mentor eller annan personal är skyldiga att anmäla detta omgående till rektor alternativt
biträdande rektor. Rektor har därefter ansvar att anmäla uppgifterna till huvudman och ansvar för
att utreda kränkningen samt vidta åtgärder för att skydda eleven från vidare kränkningar.
4
Bergshamraskolan
Läsåret 2015-2016
8. Nulägesanalys
Det material som ligger till grund för vår nulägesanalys utgörs främst av det årshjul vilket vi
utformade under 2014, men vi har, utöver det, gjort kompletterande undersökningar (i form av
klassdiskussioner/enkäter) i syfte att få en än större förståelse kring den upplevda tryggheten och
trivseln på skolan samt få kunskap om elevernas egen förståelse kring vad kränkande behandling
och diskriminering kan vara och hur den kan yttra sig inom skolans verksamhet(er).
8.1 Genomförda aktioner och kartläggningar under året
Under året som gått (2014-2015) har vi bland annat arbetat med, men också utifrån, årshjulet.
Detta hjul (illustrerat nedan) togs fram under 2014 och täcker in ett flertal olika områden, vilka vi
i denna rubrik går in närmare på.
September 2014
I september 2014 arbetade vi fram den nya likabehandlingsplanen (för 2014-2015) - en
handlingsplan som dessvärre ej var fullständig i sin utformning även om den var "funktionell" så
till vida att den täckte upp merparten av det som en likabehandlingsplan ska innefatta.
I september 2014 presenterade sig också Trygghetsteamet för både personal och elever på
skolan. I samband med den presentationen gick man bland annat igenom rutiner kring
diskriminering och kränkande behandling med berörd personal.
5
Bergshamraskolan
Läsåret 2015-2016
Många anställda (i såväl Trygghetsteamet som i skolans övriga personal) har dock bytts ut
sedan dess, och Trygghetsteamet är i dagsläget (september 2015) under utveckling. För
närvarande utgörs gruppen av enbart två medlemmar, kurator och specialpedagog. Vi vet att
kränkande behandling och diskriminering kan förekomma i alla åldrar och det är därför vår
förhoppning att skyndsamt rekrytera representanter till Trygghetsteamet från förskoleklass, låg-,
mellan- och högstadiet i syfte att täcka upp samtliga årskurser.
Oktober 2014
I oktober (2014) var det trygghetsdag, med tillhörande trygghetsrond, kartläggning,
enkätundersökning och förstärkning av värdegrundsarbetet. Under trygghetsdagen arbetade både
personal och elever med diverse frågor kopplade till värdegrundsarbetet och tryggheten på
skolan. Eleverna svarade bland annat på enkäter om sin upplevda trygghet på skolan.
Vidare fick varje klass utse två representanter som tillsammans med personal från
Trygghetsteamet vandrade genom klassrum, korridorer, skolgården och övriga utrymmen för att
prata om vart eleverna känner sig otrygga respektive trygga. Detta gjordes i syfte att kunna säkra
(med exempelvis rastvakter eller andra insatser) de platser där elever känner sig otrygga.
Januari 2015
I januari (2015) presenterade Trygghetsteamet enkätsvar, redogjorde för vad som framkommit
under trygghetsronderna etc. Syftet med att lägga denna presentation i samband med terminsstart
var att i ett tidigt skede kunna påverka förutsättningarna för det arbete som planerats att bedrivas
under vårterminen 2015.
Februari 2015
I februari (2015) hade vi kärleksvecka i skolan. Detta är en vecka då vi på olika sätt arbetar med
temat "kärlek" i en typ av främjande arbete utifrån elevernas ålder/förståelse. I de yngre åldrarna
arbetade vi med samarbets- och värderingsövningar, skriva dikter och berättelser samt diskutera
vänskap m.m. I de äldre åldrarna diskuterades också sex och samlevnad, jämställdhet, normkritik
etc.
Tidigare har även andra teman lyfts under denna vecka, såsom alkohol och narkotika, men på
grund av stor personalomsättning har arbetet med den typen av teman dessvärre stagnerat. Detta
är, med andra ord, något som kan ses som ett utvecklingsområde för just Bergshamraskolan.
April 2015
I april (2015) hade vi återigen vår trygghetsdag, med tillhörande trygghetsrond, kartläggning,
enkätundersökning och förstärkning av värdegrundsarbetet - precis som vi beskrivit ovan.
6
Bergshamraskolan
Läsåret 2015-2016
Juni 2015
I juni (2015) analyserade vi kartläggningen för att identifiera riskfaktorer kopplade till
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta för att kunna arbeta fram relevanta
åtgärder i syfte att förebygga vidare trakasserier och kränkande behandling.
September 2015
I september (2015) genomförde vi en enkätundersökning om trivsel och trygghet (som ej fnns
specificerad i årshjulet) med tillhörande diskussion i samtliga årskurser. Denna undersökning
syftade till att ge en än större förståelse kring begreppen "kränkande behandling" och
"diskriminering", såväl som att ge oss en mer konkret och färsk bild över hur eleverna upplever
sin skol- och fritidssituation satt i relation till just detta.
8.2 Enkät genomförd under april och september 2015 - analys och åtgärder
Dessa resultat, med tillhörande analyser, bygger dels på de enkäter som genomfördes i samband
med Trygghetsdagen i april 2015, men också utifrån den kompletterande enkäten som
genomfördes i september 2015. Resultaten är presenterade nedan utifrån respektive stadie.
Lågstadiet
I enkäten gjord i april uppgav en klar majoritet av lågstadieeleverna att de känner sig glada och
trygga i skolan och på fritids. Vidare framkom att de känner att de vuxna lyssnar på dem när de
ber om hjälp samt att det går snabbt att hitta en vuxen när de behöver hjälp. Dessa resultat var
mycket glädjande och korrelerar väl med lärarnas och övrig skolpersonals syn på
lågstadieverksamheten.
I vår kompletterande enkätundersökning (gjord i september) uppgav några av de tillfrågade
eleverna att de blivit retade/sett någon annan bli retad i skolan eller på fritids. På frågan om vad
man kan bli retad för menade eleverna att det oftast handlar om utseende, till exempel om längd
eller kläder, men att det ibland också kan röra sig om missförstånd.
Dessa resultat kommer att diskuteras vidare både i arbetslaget, men också med eleverna ifråga.
Mellanstadiet
Mellanstadiets enkätresultat från april är likvärdigt det som presenterades för lågstadiet, förutom
på två punkter: Några få fler upplever att de inte känner sig tillfreds i skolan samt några få fler
upplever att de inte kan hitta en vuxen snabbt när de behöver hjälp.
Varför det ser ut på så vis på mellanstadiet är något vi från skolans håll får forska vidare kring.
Vi bör också undersöka huruvida det kan finnas någon eventuell korrelation mellan hur man
upplever skolan som helhet (positivt/negativt) och hur snabbt man kan hitta en vuxen när man
7
Bergshamraskolan
Läsåret 2015-2016
behöver hjälp. Dessa frågor kommer att lyftas i framtida arbetslagsträffar då hela personalstyrkan
på mellanstadiet finns representerad.
I vår kompletterande enkätundersökning (gjord i september) uppgav nästan alla att de känner
sig trygga både i skolan och på fritids. Ett fåtal elever i årskurs fem och sex uppgav att de
upplevde sig ha blivit kränkta och/eller sett någon annan bli kränkt. På frågan om vad man kan
bli kränkt på grund av framkom bland annat utseende, kön, etnisk tillhörighet m.m., vilka också
utgör några av de sex diskrimineringsgrunderna. Det kan således ligga ett värde i att jobba
ytterligare med dessa diskrimineringsgrunder i de här klasserna för att motverka denna typ av
kränkningar. Detta är något som kommer att lyftas i arbetslaget i samråd med Trygghetsteamet.
Högstadiet
På högstadiet framkom, i enkätundersökningen genomförd i april, att en klar majoritet av
eleverna upplever sig trygga i skolan och samtliga miljöer som hör skolan till. Däremot menar ett
litet antal elever att de inte upplever att skolans personal lyssnar på dem. För att forska vidare i
detta kommer vi att lyfta frågan i framtida arbetslagsträffar, där hela personalstyrkan på
högstadiet finns samlad. Vissa elever har dock betonat att det har att göra med att personal som
känner dem sedan tidigare slutar, eller att de vuxna upplevs som stressade och inte har tid att
lyssna eller hjälpa till i den utsträckning eleverna önskar.
På högstadiet ställdes också frågor om huruvida eleverna vågar vara sig själva i skolan, på
sociala medier och om de vet vem de ska vända sig till om det händer dem eller någon kompis
något. I alla dessa frågor svarade en klar majoritet att de kan vara sig själva och att de vet vem de
ska vända sig till om något skulle hända. Detta är givetvis glädjande och kanske också delvis ett
resultat utifrån det värderingsarbete vi bedriver.
I vår kompletterande enkätundersökning (gjord i september) uppgav en klar majoritet av
eleverna att de vet vad det innebär att bli kränkt. Vidare lyfte eleverna fram de sex
diskrimineringsgrunderna, men bara ett fåtal menade att de själva hade blivit kränkta eller sett
någon annan bli det. De mest frekventa kränkningarna var kopplade till kön och etnisk
tillhörighet, och vi kommer därför att särskilt lyfta dessa två områden i vårt arbete mot kränkande
behandling och diskriminering på högstadiet. Ett sätt att jobba med denna typ av frågor är utifrån
olika typer av teman/tematiseringar, vilket kan komma att aktualiseras.
8.3 Trygghetsrond genomförd under april 2015 - analys och åtgärder
Utöver den trygghetsrond som genomfördes under april 2015 har vi, i kompletterande enkäter,
fått ytterligare uppgifter om vilka områden varje enskild elev kan uppleva som otryggt. Resultaten
är presenterade utifrån respektive stadie.
8
Bergshamraskolan
Läsåret 2015-2016
Lågstadiet
En klar majoritet av lågstadieeleverna känner sig trygga i skolans samtliga miljöer, men de
områden som av några beskrevs som mindre trygga var baksidan av skolan samt matsalen. På
baksidan menar eleverna att det finns färre vuxna, vilket kan vara ett orosmoment. Detta är något
skolan nu ska se över och åtgärda med hjälp av ytterligare rastvakter alternativt omfördelning av
befintliga rastvakter.
I matsalen kan det vara stökigt och högljutt. något alla vuxna (och elever) nu försöker jobba
med att motverka genom att säga till varandra och påminna om att tänka på vilket klimat vi vill ha
när vi äter lunch och mellanmål.
Mellanstadiet
En klar majoritet av mellanstadieeleverna känner sig trygga i skolans samtliga miljöer, men de
områden som av några beskrevs som mindre trygga var skolgården, omklädningsrummet,
matsalen och fotbollsplanen.
Vi, och då främst rastvakterna (vilka arbetar utifrån särskilda förhållningsregler), arbetar
givetvis aktivt med att synas på skolgården och på fotbollsplanen. I matsalen finns både lärare,
fritidspedagoger mfl. som gör sitt främsta för att ta ett kollektivt ansvar för att eleverna ska kunna
äta sin lunch i lugn och ro. I omklädningsrummet är det dock desto svårare att finnas till hands,
men det är ett utrymme vi får diskutera vidare hur vi kan få eleverna att känna sig tryggare i (där
vuxna inte finns representerade på samma sätt).
Högstadiet
En klar majoritet av högstadieeleverna känner sig trygga i skolans samtliga miljöer, men de
områden som av några beskrevs som mindre trygga var toaletterna (toalettlåsen fungerar inte som
de ska), omklädningsrummen (på grund av stöldrisk), uppehållsrummet (samma elever där jämt,
inga andra vågar gå in) och skogen där eleverna orienterar.
Utifrån den information vi har fått av eleverna kommer vi att se till att toalettlåsen inte går att
låsa upp utifrån. Vad gäller stöldrisken i omklädningsrummen är det vår rekommendation att inte
medtaga värdesaker dit, även om vi samtidigt förstår att det kan vara andra saker som kan bli
stulna (exempelvis kläder). Att samtala med eleverna om att stjäla, konsekvenser av detta etc. kan
komma att aktualiseras. Samtal kan även komma att aktualiseras vad gäller fenomenet med att
samma personer alltid sitter i uppehållsrummet, och då "skrämmer bort" andra från att komma
dit. Vad gäller säkerheten kring skogen vid orientering kan ytterligare vuxennärvaro aktualiseras.
9
Bergshamraskolan
Läsåret 2015-2016
9. Uppföljning och utvärdering
Varje år görs en ny kartläggning av trivsel och trygghet i from av en brukarundersökning.
Ansvarig för att detta genomförs är rektor.
Resultatet av kartläggningen presenteras för elever, vårdnadshavare och personal. I enlighet med
resultatet av kartläggningen formuleras nya åtgärder tillsammans med personal, elever och
vårdnadshavare.
Ansvarig för att detta genomförs är rektor.
En ny likabehandlingsplan upprättas årligen i enlighet med lag. Då kartläggningen av trivsel och
problemområden genomförts formuleras åtgärdsförslag av elever, föräldrar och personal i enlighet
med punkt ett och två ovan. Därefter presenteras ett förslag till ny likabehandlingsplan för elever
och vårdnadshavare. Planen antas då elevers och vårdnadshavares åsikter beaktats.
Ansvarig för att detta genomförs är rektor.
10