Trygghetsplan
Likabehandlingsplan och
plan mot kränkande
behandling
Ervalla skola och Ölmbrotorps skola
Dylta skolområde
Verksamhetsåret 2010-2011
Innehållsförteckning
Inledning
1
Visioner för barn i Örebro kommun
1
Örebro kommuns Barnvision
Örebro kommuns Trygghetsvision
1
1
Ny lagstiftning
Varje verksamhet ska upprätta trygghetsplan
Två planer som kan göras till en
2
2
2
Vision
4
Tydliga roller och ansvarsfördelning
4
Huvudmans ansvar
Rektors ansvar
Personalens ansvar
Barn och elevers informella ansvar
Information
4
4
5
5
5
Barns och elevers delaktighet
6
Barns och elevers rättigheter till stöd
7
Kartläggning och nulägesanalys
7
Tydliga mätbara mål och konkreta åtgärder
8
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion och annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Ålder
Kränkande behandling
8
9
9
10
10
11
12
Uppsikt och upptäckt
14
Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation…
14
Åtgärder
Dokumentation
Uppföljning
Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen
15
15
16
16
Inledning
Det handlar om barnens och elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FN:s
barnkonvention i skolan. Självklart ska barn och elever ha ett rättsskydd likvärdigt det skydd
som finns för förskolans och skolans1 anställda. Trygghetsarbete handlar om att skapa en
förskola och en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg
vardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Det kan för skolan innebära större
förutsättningar för ökad måluppfyllelse.
Forskning har även visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar om
att arbetet är långsiktigt och att såväl personal, barn, elever och vårdnadshavare är
engagerade.
Visioner för barn i Örebro kommun
År 2001 antog kommunfullmäktige i Örebro kommun en barnvision som har FN:s konvention
om barns rättigheter som grund och år 2002 antog kommunstyrelsen en trygghetsvision för
förskolor och skolor som citeras nedan.
Örebro kommuns Barnvision
”Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och att utvecklas under omständigheter
som gynnar barnets eget bästa och som, beroende på barnets ålder och mognad, tar hänsyn till
dess egen vilja och åsikter” (Kommunfullmäktige, 2001).
Örebro kommuns Trygghetsvision
”Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor och skolor.
Ingen ska bli utsatt, kränkt eller mobbad. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla
barn och ungdomar” (Kommunstyrelsen, 2002).
1
Med skola avses grundskola och gymnasieskola.
1
Ny lagstiftning
Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:
• Diskrimineringslagen (2008:567) och
• 14a kap. i Skollagen (1985:1100).
De har ersatt den tidigare Barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och
annan kränkande behandling av barn och elever.
Huvudmannen för verksamheten är ansvarig för att lagen följs av anställda och
uppdragstagare i verksamheten.
Diskrimineringslagen ska främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering
på grund av:
kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning
könsöverskridande identitet eller uttryck2
ålder3
Att främja likabehandling handlar bland annat om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik
diskrimineringsgrund och om vad som utgör kränkande behandling.
Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för trygghetsarbetet
Syftet med planarbetet ska vara att främja barn och elevers lika rättigheter samt förebygga och
förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Två planer som kan göras till en
– vi benämner den trygghetsplan
Av diskrimineringslagen framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan
(enligt 3 kap. 16 § Diskrimineringslagen) medan det i Skollagen framgår att verksamheten ska
upprätta en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 14a kap. 8 § Skollagen).
2
Sedan 1 januari 2009 skyddas elever mot diskriminering och trakasserier i
skolan som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder.
Men skolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande mot diskriminering på dessa grunder eller att inkludera
dem i sin plan. DO rekommenderar ändå att skolan arbetar förebyggande även när det gäller de nya grunderna
och tar med dem i planen
3
Se fotnot 2
2
För att få en tydlighet och systematik i planarbetet har Örebro kommun valt att utgå från en
sammanförd plan som vi benämner trygghetsplan. Vi vill med detta namn lyfta fram det
främjande perspektivet i trygghetsarbetet för att förtydliga för personal, barn och elever och
deras vårdnadshavare vad arbetet handlar om.
Begreppen trygghetsarbete och trygghetsplan kommer fortsättningsvis att användas och
innefattar då arbetet för likabehandling och mot kränkande behandling.
Grunden för en genomtänkt och användbar trygghetsplan är ett väl fungerande främjande och
förebyggande arbete. Trygghetsplanen ska vara en beskrivning av det innevarande årets
främjande och förebyggande arbete. Att arbeta med planen integrerat med detta arbete leder
till en systematik och stärker kvaliteten. På så vis blir trygghetsplanen ett förebyggande
verktyg som tydliggör och stärker arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling.
3
1. Vision
En vision ska vara något som alla i verksamheten kan samlas kring och arbeta för i alla delar
av verksamheten. En vision är det verksamheten strävar mot med sitt likabehandlingsarbete.
Verksamhetens vision för trygghetsarbetet:
Vår skola ska präglas av respekt för människor och deras olikheter. Vår skola ska vara trygg
för våra elever och fri från diskriminering och kränkande behandling.
2. Tydliga roller och ansvarsfördelning
Huvudmans ansvar
Örebro kommun är den som är ansvarig för att verksamheten uppfyller sina skyldigheter
enligt de lagstiftningar som berör likabehandling. Det är viktigt att ha en tydlig ansvarsfördelning i verksamheten och det är lämpligt att i planen beskriva hur ansvarsfördelningen
ser ut.
Rektors ansvar
På plats i verksamheten är det rektor som enligt lag är ansvarig för att:
– se till att all personal, barn, elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och
kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten
– se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter,
samt att motverka diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna samt kränkande
behandling
– om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling
förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas
– se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och
kränkande behandling
– årligen upprätta, utvärdera och revidera en plan i samarbete med personal och barn och
elever, om möjligt även vårdnadshavare.
4
Rektors strategi för att upprätta en trygghetsplan:
Åtgärder
Tidpunkt
Ansvar
Upprättande av
trygghetsplan
Juni 2010
Rektor och
trygghetsgruppen
Oktober 2010
Rektor och
trygghetsgruppen
Trygghetsplanen går på
remiss till elevrådet,
personal, kamratstödjarna,
skolråd och brukarstyrelse.
Personalens ansvar
All personal i verksamheten har ett ansvar för att främja likabehandling och motverka
diskriminering och kränkande behandling. Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är
den pedagogiska personalen som omfattas utan även annan personal som till exempel
vaktmästare, lokalvårdare och kökspersonal.
Personalens roll och ansvar i vår verksamhet:
Det är pedagogernas och annan personals ansvar att:
-
följa skolans trygghetsplan
-
ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon
förmedlar genom sin undervisning och sitt förhållningssätt.
-
se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller kränkande behandling
misstänks/upptäcks/anmäls.
-
dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering eller kränkande
behandling och de åtgärder som vidtas. Bevaka att utredda fall av
diskriminering och kränkande behandling, där den enskilda pedagogen är
berörd, följs upp.
Barn och elevers informella ansvar
Barn och elever har inget formellt ansvar i trygghetsarbetet. Däremot ska vi uppmuntra
barnen och eleverna till att reagera på trakasserier, diskriminering och kränkande behandling.
Barn eller elevers roll och informella ansvar i vårt trygghetsarbete:
Det är alla elevers gemensamma ansvar att:
-
påtala diskriminering och kränkande behandling som förekommer på
skolan.
Personer som elever på vår skola kan prata med:
-
pedagoger
kompisar
5
-
kamratstödjare
rektor
kurator och skolsköterska
personer i trygghetsgruppen
Information
Det är mycket viktigt att trygghetsplanen är känd bland all personal, barn, elever och
vårdnadshavare. Syftet med det är att förmedla kunskap om barns och elevers rättigheter och
att visa på hur verksamheten arbetar för en trygg miljö.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål kring information:
Alla anställda på skolan, alla elever och vårdnadshavare ska få information om skolans
trygghetsplan. Mer information finns på skolans webbsida:
Ölmbrotorps skola: www.orebro.se/olmbrotorpsskola
Ervalla skola: www.orebro.se/ervallaskola
Åtgärder
Tidpunkt
Trygghetsplanen delas ut till
anställda eller när den
anställda börjar under
pågående läsår.
Augusti 2010
Vårdnadshavare informeras
om trygghetsplanens
innehåll.
Elever informeras om
trygghetsplanen och arbetar
med trygghetsplanens
begrepp.
Ansvar
Rektor
Föräldramöten under
hösten 2010
Klasslärare
Schemalagda
livskunskapslektionen
Aug. – Sep. 2010
Klasslärare och
Trygghetsgruppen
3. Barns och elevers delaktighet
Det är barnens och elevernas rättighet att vara delaktiga i trygghetsarbetet. De ska bland annat
delta i arbetet med att upprätta, följa upp och se över trygghetsplanen. Delaktigheten ska
anpassas efter elevernas ålder och mognad. (Se förordning 2006:1083).
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål kring hur barn och elever är
delaktiga i trygghetsarbetet:
Alla elever på skolan har vid läsårets slut varit delaktiga i trygghetsarbetet via
livskunskapsundervisning, klassråd, elevråd, kamstödjarträffar och enkäter.
Åtgärder
Schemalagda
livskunskapslektioner för
samtliga elever.
Tidpunkt
Varje vecka under läsåret
Ansvar
Klasslärare
6
Eleverna är delaktiga i
trygghetsarbetet via
klassråd.
Eleverna är delaktiga i
trygghetsarbetet via
elevrådet.
Skolan har kamratstödjare
som är aktiva i skolans
trygghetsarbete.
Regelbundet
Klasslärare
1 gång/månad
Elevrådsansvarig personal
1 gång/varannan vecka
Trygghetsgruppen
Trygghetsenkät som
eleverna besvarar
1 gång per läsår
mars 2011
Trygghetsgruppen
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål kring hur barn och elever är
delaktiga i att upprätta, följa upp och se över trygghetsplanen:
Alla elever på skolan har vid läsårets slut haft möjlighet att vara delaktiga vid upprättande och
uppföljning av trygghetsplanen.
Åtgärder
Tidpunkt
Alla elever ges möjlighet att
följa upp planens innehåll
via klassråd, elevråd,
livskunskapslektioner och
kamratstödjarmöten.
Regelbundet under läsåret
Ansvar
Trygghetsgruppen och
klasslärare
4. Barns och elevers rättigheter till stöd
Barnet och eleven har rätt att få stöd och hjälp när han eller hon känner sig kränkt. Barns och
elevers upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem barnet eller eleven än kontaktar i
verksamheten så har han eller hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Det är alltid den
utsatte som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande.
I vår verksamhet kan barn, elever och deras vårdnadshavare som vill ha stöd, vända sig
till:
Trygghetsgruppen:
Ölmbrotorps skola: Robert Fahlström ht 10, Kristina Freed vt 11, Josefine Roos
Ervalla skola: Pia Gustafsson och Britt Doss
Skolsköterska: Marie Arvidsson
Kurator: Stina Häll Nordén
Rektor: Elisabeth Long
Pedagoger och övrig personal
7
5. Kartläggning och nulägesanalys
Det är nödvändigt att systematiskt kartlägga nuläget och göra en analys av resultatet för att
kunna förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på
bästa sätt.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
Vi ska få kunskap om förekomsten av diskriminering och kränkande behandling för att kunna
utforma relevanta åtgärder.
Åtgärder
Tidpunkt
Kamratstödjarna möts och
diskuterar trivsel och
trygghet.
1 gång varannan vecka
Trygghetsgruppen tar fram
en karta över skolan där
både yttre och inre miljöer
finns med och elever får
kryssa för otrygga platser.
Trygghetsgruppen
sammanställer och
resultatet ligger till grund
1 gång per läsår
för åtgärder.
mars 2011
Trygghet och trivsel tas upp 1 gång per termin
på elevernas
utvecklingssamtal
Hälsosamtal för elever i
1 gång per läsår
skolår 2,4,6.
Ansvar
Trygghetsgruppen
Trygghetsgruppen
Klasslärare
Skolsköterskan
6. Tydliga mätbara mål och konkreta åtgärder utifrån ett arbete mot
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Trygghetsarbetet ska bedrivas på ett målinriktat och planerat sätt. Förskolan och skolan ska ha
klara och tydliga mål för sitt trygghetsarbete.
Kön
Förskolan och skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också
förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier
av elever. Att arbeta med åtgärder när det gäller kön är att arbeta för en jämställd verksamhet
där tjejer och killar har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga
områden.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
Verksamheten på vår skola skall genomsyras av ett könsperspektiv för att öka jämställdheten.
Inga elever skall känna sig utsatta för diskriminering eller trakassering på grund av kön.
8
Åtgärder
Vi arbetar för en jämställd
skolan genom att ha ett
könsperspektiv på skolans
organisation och
verksamhet. Det gör vi
genom att beakta
könsaspekten i alla beslut
och i organiseringen av
skolans arbete.
Tidpunkt
Kontinuerligt
Ansvar
Rektor
Skolan arbetar med
nolltolerans mot
nedsättande sexualiserat
språkbruk. Förutom de
gemensamma regler skolan
har, skapar varje klass
regler för hur man skall
agera mot varandra.
I början på varje läsår och
kontinuerligt under läsåret.
All personal på skolan
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller
etniska ursprung. Var och en har rätt att bejaka sin etniska tillhörighet. Du kan ha flera etniska
tillhörigheter.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
På vår skola skall alla elever oavsett etnisk tillhörighet ha samma rättigheter och möjligheter.
Inga elever skall känna sig utsatta för diskriminering eller trakassering på grund av etnisk
tillhörighet.
Åtgärder
Tidpunkt
Skolan skall översätta viktig Kontinuerligt
information till
vårdnadshavare samt
informera om att det finns
möjlighet att få tolkhjälp
vid samtal och möten på
skolan.
Ansvar
Rektor
Öka elevernas kunskap och
förståelse för andra
kulturer.
Klasslärare
25 oktober 2010
9
Religion och annan trosuppfattning
Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska
grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan
får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion.
Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har
samband med en annan livsåskådning som anses ha ett naturligt samband med eller vara
jämförbara med religion.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
På vår skola skall alla elever oavsett religion och trosuppfattning ha samma rättigheter och
möjligheter. Inga elever skall känna sig utsatta för diskriminering eller trakassering på grund
av religion och trosuppfattning.
Åtgärder
Undervisningen skall vara
neutral när det gäller
religion och
trosuppfattning.
Tidpunkt
Kontinuerligt under läsåret
Ansvar
Rektor och klasslärare
Funktionshinder
Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har
uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Det kan vara till exempel dyslexi, adhd, diabetes,
rörelsehinder, cp-skada, hörsel- eller synnedsättning. Däremot omfattas inte tillfälliga tillstånd
som brutna ben. Kom ihåg att försöka skapa individuella lösningar för att möjliggöra allas
delaktighet oavsett funktionshinder, undvik särlösningar.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
På vår skola skall alla elever oavsett funktionshinder ha samma rättigheter och möjligheter.
Inga elever skall känna sig utsatta för diskriminering eller trakassering på grund av
funktionshinder.
Åtgärder
Arbeta för att alla elever
skall ha lika möjligheter att
deltaga i skolans
verksamhet, oavsett
funktionshinder. Vid
planering av skolans
verksamhet skall
konsekvenserna för elever
med olika funktionshinder
beaktas.
Tidpunkt
Kontinuerligt under läsåret
Ansvar
Rektor och klasslärare
Skolan arbetar med att öka
kunskapen om bemötande
av personer med olika
Kontinuerligt under läsåret
All personal
10
funktionshinder, synliga och
osynliga.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas:
– homosexualitet
– bisexualitet
– heterosexualitet.
Verksamheten har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till
sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell
läggning.
Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp
eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homooch bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors
lika värde och allas lika rättigheter.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
Vår skola arbetar för ökad förståelse för olika sexuell läggning. Inga elever skall känna sig
utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller
familjebildning.
Åtgärder
Vår skola skall informera
om olika sexuell läggning
och heteronormativitet.
Tidpunkt
Kontinuerligt under läsåret
Ansvar
Rektor och klasslärare
Kränkande behandling
Skolan ska också förebygga och förhindra det som i lagen benämns som kränkande
behandling (14a kap. skollagen). Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en
elevs värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Tanken är att
begreppet ska täcka in alla former av kränkande behandling. Det kan vara mobbning, men
även enstaka händelser.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
Inga elever på vår skola skall känna sig utsatta för kränkande behandling.
Mobbning
(enl. Dan Olwéus)
En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under viss tid, blir utsatt för
negativa handlingar från en eller flera personer.
Negativ handling:
Beteende som har till syfte att tillfoga en person
skada och/eller obehag. (aggressiv handling)
11
Kan utföras genom:
Fysisk kontakt
Ord
På annat sätt ex. grimaser, gester, utfrysning
På internet ex chattsidor
Förutsättning:
En viss obalans i styrke-förhållande; den som blir
utsatt har svårt att försvara sig.
Man skiljer mellan:
Direkt mobbning med förhållandevis öppna angrepp
på offret.
Indirekt mobbning; social isolering – utfrysning
Kränkande behandling
(Skolverkets allmänna råd 2009, ”För att främja likabehandling och förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling”)
Handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av
en eller flera personer och riktas mot en eller flera.
Trakasserier
(Skolverkets allmänna råd 2009, ”För att främja likabehandling och förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling”)
Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning, funktionshinder och kön eller som är av sexuell natur. Trakasserier är
alltså diskriminering och kan utföras av vuxen gentemot barn/elever eller mellan barn/elever.
Diskriminering
(Skolverkets allmänna råd 2009, ”För att främja likabehandling och förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ”)
Innebär att ett barn eller en elev missgynnas direkt eller indirekt,
av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna
kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder
eller sexuell läggning.
Skolans personal skall vara observant på när ett barn utsätts för:
Hånande kommentarer
Upprepade knuffar
Väskor, bollar, mössor, mm. göms
Fula tillmälen
Vägran att samarbeta
Utfrysning
Om en person behandlar någon illa en eller flera gånger, till exempel genom att säga något
kränkande eller genom mobbning kan det vara frågan om ” kränkande behandling”.
12
Kränkningen behöver alltså inte bero på kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning
eller på funktionshinder. Alla kränkningar är inte diskriminering, men all kränkande
behandling måste förhindras.
Trakasserier är ett vedertaget begrepp i diskrimineringssammanhang och är alltså kopplat till
diskrimineringsgrunderna. Det är därför nödvändigt att skilja mellan trakasserier och
kränkande behandling. I lagen införs därför ett förbud mot kränkande behandling för att täcka
in alla former av kränkningar. Förbudet gäller uppträdande såväl mellan barn och elever som
personal inom verksamheten.
Det bör understrykas att vi inte brukar kalla det för mobbning när två ungefär lika starka
personer grälar eller slåss. För att vi skall tala om mobbning bör det vara en viss obalans i
styrkeförhållandet. Den som blir utsatt har inte så lätt att försvara sig och är ofta lite hjälplös
gentemot den eller de som angriper.
Att konflikter och relationsproblem uppstår i grupper är naturligt. Det är därför viktigt att
handskas med ordet kränkning på rätt sätt. När elever mäter sin styrka, hävdar sin egen
person, grälar, bråkar eller blir osams, avundsjuka, arga, ledsna o s v är det inte att betrakta
som kränkning. Konflikter är en del i deras utveckling till att bli vuxna. En del konflikter löser
eleverna själva, en del konflikter behöver de vuxnas hjälp för att lösa.
Det viktigaste arbetet för att förhindra kränkningar är självklart att skapa en öppen och
tillitsfull atmosfär på skolan. Eleverna måste få möta en trygg gemenskap och bli bemötta
med respekt för sin person. Att bearbeta konflikter och lösa relationsproblem är en viktig del
av vardagsarbetet i skolan.
Arbetet sker oftast inom klassens ram där elever, klasslärare, fritidspedagoger,
förskollärare, skolsköterska, övrig personal och föräldrar är delaktiga. I klassen sker
också mycket av det förebyggande arbetet i form av etiska samtal, kunskapsinhämtande
om människan som ”social varelse”, temastudier, gemensamma sociala aktiviteter m.m.
Ämnet livskunskap finns schemalagt för alla klasser ett arbetspass i veckan.
Åtgärder
Rastvärdar på skolgården
på alla raster samt
bussvakter vid hemresor.
Tidpunkt
Varje dag
Ansvar
All personal
Fadderverksamhet används 1 gång per vecka
för de yngre åldrarna på
skolan.
Klasslärare
Skolan arbetar aktivt med
kamratstödjare.
Trygghetsgruppen
Kontinuerligt
13
Skolan arbetar aktivt med
ämnet livskunskap som
innebär att utveckla barn
och elevers sociala och
emotionella färdigheter.
1 gång per vecka
Skolan har en ”må-bra dag” 1 gång per år (våren 2011)
där trygghetsskapande
aktiviteter ingår.
Klasslärare
Trygghetsgruppen och
kamratstödjarna
Kamratstödjare
Som en del av vårt förebyggande arbete och för allas trivsel och trygghet så utbildar vi sex
elever från år 4 till år 6 till kamratstödjare varje år. Eleverna får själva ansöka om uppdraget
och trygghetsgruppen utser tillsammans med klassläraren lämpliga kandidater. Att vara
kamratstödjare är att vara ett föredöme och en bra kompis samt att aktivt bidra till en bra
kamratlig stämning på skolan. Trygghetsgruppen har regelbundna träffar under läsåret med
dem för att stämma av hur situationen ser ut på skolan. Under läsåret kommer de att ansvara
för aktiviteter som främjar trivsel och tryggheten på skolan.
Kamratstödjarna leds av personal som ingår i trygghetsgruppen
7. Uppsikt och upptäckt
Verksamheten ska arbeta systematiskt för att upptäcka eventuell diskriminering, trakasserier
och kränkningar. Verksamheten ska också ha en strategi för hur personal som får kännedom
om, eller ser en pågående kränkning, ska hantera situationen.
I vår verksamhet arbetar vi på följande sätt med att hålla uppsikt och upptäcka
diskriminering, trakasserier och kränkningar:
Att förebygga och tidigt upptäcka diskriminerade och kränkande behandling. Personalen har
ett medvetet förhållningssätt vid samtliga elevaktiviteter för att kunna hålla uppsikt och
upptäcka eventuell förekomst av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Åtgärder
På varje rast och
bussavgång skall det finnas
personal på skolgården. Ett
rullande schema uprättas
varje läsår.
Matvärdar vid elevers
luncher.
Tidpunkt
Varje dag
Ansvar
Rektor och all personal
Varje dag
All personal
Skolpersonal har uppsikt i
omklädningsrummen.
Varje ombytestillfälle
All personal
Kamratstödjare fungerar
Varje dag
som extra ögon och öron på
rasterna.
Trygghetsgruppen
14
Skolan arbetar aktivt med
ämnet livskunskap som
innebär att utveckla barn
och elevers sociala och
emotionella färdigheter.
1 gång per vecka
Klasslärare
8. Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation och uppföljning
av enskilda ärenden
Utredning
Enligt diskrimineringslagen och skollagen är en huvudman som får kännedom om att ett barn
eller en elev som deltar i eller söker till verksamheten anser sig ha blivit utsatt för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig
att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna.
Barn eller elever som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är i en
särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Rektorn eller någon med
motsvarande ledningsfunktion bör därför ansvara för en sådan utredning.
Åtgärder
Det ska finnas rutiner för hur akuta situationer ska hanteras och lösas när barn eller elever har
utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. En kränkning ska inte
göras mindre eller större än vad den är och målet med åtgärderna är att en trygg situation
skapas. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer samt ge långsiktiga lösningar.
På vår skola vidtar vi nedanstående åtgärder när diskriminering, trakasserier eller
kränkningar inträffat:
Rutiner för utredning och dokumentation
På varje skola ska ur personalen utses 2 trygghetsombud. Dessa skall:
Aktualisera trygghetsvisionen i den dagliga verksamheten.
Vara ledande i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling och mobbning.
Vara aktiva i genomförandet av denna handlingsplan mot mobbning och kränkande
behandling då situationen så påkallar.
Likabehandlingsplanen som sådan grundar sig i allt väsentligt på Gemensamt-Bekymmermetoden (GBm) utformad och beskriven av Anatol Pikas.
De centrala riktlinjerna i denna metod är:
Att undvika att anklaga och vara domare.
Att lyssna aktivt på samtalspartnern, eleven.
Att snabbt försöka komma in på konstruktiva lösningar utan att
alltför länge älta problemen.
Att bestämma tid för uppföljning.
Att eleven själv får komma på lösningen på problemet – det
kanske viktigaste av allt.
15
Åtgärdsplan när elev/elever kränker elev
1. Trygghetsombudet får kännedom om och konstaterar att det rör
sig om mobbning.
2. Samtal med berörda elever:
a. Trygghetsombudet har ett utredande samtal med var och en som har mobbat.
Det inträffade ska läggas fram som ett gemensamt bekymmer vilket måste lösas.
Syftet är att nå fram till ett konkret lösningsförslag från elevens sida.
Trygghetsombudet ställer frågor som t ex:
- Jag har fått veta att X mår dåligt, vet du något om det?
- Finns det något du skulle kunna bidra med för att X ska må bättre?
b. Trygghetsombudet samtalar med den utsatta eleven.
c. Därefter följer ett gruppsamtal mellan ett av trygghetsombuden och samtliga
förövare. Man ska nu komma överens om hur var och en ska bidra till en lösning
och vad var och en ska säga till den utsatta för att han/hon ska kunna känna sig
trygg.
d. I ”toppmötet” möts trygghetsombudet, förövarna och den utsatta eleven. Den som
är utsatt får nu bekräftelse på att en lösning uppnåtts genom att var och en av
förövarna berättar vad han/hon kommit fram till.
3. Vårdnadshavare underrättas.
4. Rektor informeras.
5. Samtlig personal informeras.
6. Trygghetsombudet och övrig berörd personal observerar händelseutvecklingen den närmaste tiden. Trygghetsombudet har uppföljningssamtal med de berörda eleverna.
Varje enskild åtgärd inom ramen för denna arbetsgång ska
dokumenteras av berörd personal.
Dokumentationen samlas i enskilda elevakter.
Om samtalen inte hjälper!
Om de hittills beskrivna åtgärderna inte ger erforderligt resultat påbörjas ett mer aktivt
samarbete mellan personal, vårdnadshavare och rektor.
Vid behov konsulteras också Elevhälsogrupp och/eller Elevhälsoteam.
Dokumenteras.
Vid ytterligare behov kontaktas socialtjänsten.
Dokumenteras
16
Åtgärdsplan när vuxen kränker/diskriminerar elev
I de fall då personal kränker, diskriminerar eller hotar elev har kollegor alltid ett ansvar att
reagera och agera.
Så snart ansvarig rektor fått kännedom om att vuxen kränkt eller diskriminerat elev/elever
skall rektor omgående utreda uppgifterna.
Rektor ansvarar för samtal med berörd vuxen
Rektor ansvarar för samtal med berörd/a elev/er.
Information till berörd/a elevs/ers föräldrar
Uppföljning med elev/er och föräldrar inom en vecka.
Vidare handläggning avgörs efter uppföljning
Alla samtal ska dokumenteras.
Stöd till utsatt/a elev/er
Ge utrymme att berätta
Lyssna och ta elevens upplevelse på allvar.
Lyft bort eventuella skuldkänslor från eleven.
Bekräfta att det var rätt att berätta för en vuxen.
Undersök behovet av långsiktigt stöd.
Följ upp utvecklingen regelbundet under en period.
Dokumentera förloppet.
Åtgärdsplan när elev/elever kränker vuxna
Så snart ansvarig rektor fått kännedom om att elev/elever kränkt eller hotat en vuxen vidtager
rektor följande åtgärder:
Rektor ansvarar för samtal med berörd vuxen.
Rektor ansvarar för samtal med berörd/a elev/er.
Skyddsombud informeras vid behov.
Elevens föräldrar informeras.
Individuella uppföljningssamtal med berörda parter (elever, vuxna och föräldrar) inom
en vecka.
Vidare handläggning avgörs efter uppföljning.
Alla samtal dokumenteras.
Åtgärdsplan när vuxen kränker vuxen
Så snart ansvarig rektor fått kännedom om att kränkning kollegor emellan alternativt mellan
föräldrar och personal upplevs ha ägt rum vidtager rektor följande åtgärder:
Individuella samtal med berörda vuxna. Vid behov deltager också skyddsombud
alternativt stödperson.
Relevanta åtgärder vidtages omgående.
Uppföljningssamtal inom en vecka.
Vidare handläggning avgörs efter uppföljning.
Alla samtal dokumenteras.
Om medarbetare känner sig kränkt av rektor lyfts ärendet till förvaltningsnivå.
17
Dokumentation
Varje misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska utredas,
dokumenteras och följas upp i ett åtgärdsprogram. Dokumentationen ska arkiveras i
elevakten.
I vår verksamhet dokumenterar vi utredning, åtgärder och uppföljning på följande sätt:
Den för det aktuella ärendet ansvarige personalen i arbetslaget eller trygghetsgruppen
dokumenterar det samtal som genomförts med den utsatte och den/de som utsatt samt deras
vårdnadshavare.
Följande uppgifter skall dokumenteras i tjänsteanteckningar och sparas i elevakt:
- datum
- utredning, beskrivning av händelse
- vidtagen åtgärd
- namn och befattning på ansvarig personal
Uppföljning
Förskolan och skolan ska ha rutiner för hur varje enskilt fall ska följas upp. Det är viktigt att
alla inblandade får komma till tals i uppföljningen. Uppföljningen bör göras inom rimlig tid,
och innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen. Det är också
viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster på skolan. I så fall måste skolan upprätta
en handlingsplan för att ta tag i problemet i stort.
I vår verksamhet följer vi upp varje enskilt fall på följande sätt:
Trygghetsgruppen ansvarar för att följa upp att trakasserierna och de kränkande handlingarna
har upphört. Ett uppföljningssamtal sker efter en vecka med berörda elever efter
åtgärdssamtalen. Därefter avgörs när nästa uppföljningssamtal skall ske.
Uppföljningssamtalen upphör först när den utsatta eleven och trygghetsgruppen anser att
situationen är trygg för den utsatta eleven.
9. Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen
Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen ska redovisas i den årliga
kvalitetsredovisningen enligt förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom
skolväsendet, ändring (2006:279).
I vår verksamhet följer vi upp och utvärderar trygghetsplanens innehåll på följande
sätt:
Åtgärder
Tidpunkt
Trygghetsplanen utvärderas maj 2011
av elevrådet, personal,
kamratstödjarna och
brukarstyrelsen/skolråd.
Ansvar
Rektor och
trygghetsgruppen
Trygghetsgruppen sammanställer synpunkter och förslag som inkommer utifrån
utvärderingarna och arbetet med trygghetsplanen för nästkommande läsår påbörjas.
18
