Moraliska relationer till naturen
Bakgrund
Stark tro på:
Att rika naturupplevelser leder till positiva attityder som i sin tur kan
leda till miljövänliga attityder till naturen.
Svårt att finna vetenskaplig grund för detta.
Svårt för lärare kunna göra vetenskapligt förankrade val?
Fokus på relationer i mötet med naturen?
• Skapar eleverna relationer till naturen?
• Moraliska relationer – ansvar och omsorg
• Hur går det till?
• I vilka undervisningssituationer sker detta?
Hur kan vi få syn på etik och moral?
• Etik och moral kan ses som ett mänskligt drag
• En del av vårt tänkande och av vårt handlande
• Etik och moral kommer till uttryck/visar sig i våra vardagliga
handlingar
• Vi kommunicerar exempelvis vad vi tycker är:
•
•
•
•
Rättvist – orättvist
Själviskt – osjälviskt
Ärligt – oärligt
O.s.v.
Etik och moral i undervisningen
Tre olika former för hur etik och moral kommer till uttryck i undervisningen.
• Etisk reflektion
• Uttalanden som anses gälla alla, överallt och alltid
• När vi rationellt och systematiskt reflekterar över våra handlingar (exempelvis vad som är gott eller rätt)
• Vi uttrycker hur folk (ofta i tredje person) borde göra
• Handlingar i relation till normer
• Regler för hur vi förväntas handla
• Kan uppfattas som gamla vanor
• Visa ansvar på uppmaning av andra
(inte kasta skräp i naturen, inte bryta grenar o.s.v.)
• Moraliska reaktioner
• Spontana reaktioner utan rationella överväganden
• Visa omsorg och omtanke
• Visa personligt och känslomässigt engagemang genom att uttrycka känslor som sympati, ilska, skam, skuld,
lycka, kärlek o.s.v.
Moraliska relationer i pågående praktik
Om relationer till naturen skapas borde vi kunna få syn några
Mötet med naturen i centrum
• Naturskolor
• I Ur & Skur skolor
• Vägledarutbildning i friluftsliv (Folkhögskola)
Etiska reflektioner
Förekommer inte så ofta
Vanligare bland de äldre eleverna
• Etisk reflektion – formella regler
• Etisk reflektion – specifika normer
Elever på en folkhögskola utvärderar en veckas novembervandring:
Klara:
Någonting som jag tänkte på var att det var ju en färd med eld och vindskydd och så och så var vi i ett
naturskydds.. vad heter det nu… naturvårds.. ja naturskyddsområde det skulle varit bra om vi inte var
det tycker jag för om man ska göra upp eld så vill man kunna göra det.. ja lite var som helst
kunna stanna där man tycker det är en bra plats att göra eld på nu måste man anpassa sig till där
det finns ett vindskydd och en eldstad ja det blir lite svårare när det är en sån färd
Lärare:
Fler som upplevde det som en begränsning?
Patrik:
Jag tyckte det var.. eller tycker du att det var en begränsning att man inte kunde göra upp eld
Klara:
Ja jag tycker det
Sofia:
Jag ja egentligen var väl regeln att man inte fick elda utanför eldstaden vi gjorde.. bröt mot det
emellan åt
(Lite längre fram i diskussionen)
Läraren: Naturligtvis fanns de här reglerna och så vidare, men å andra sidan, ja… det är alltså möjligt att
utvärdera varje situation. Jag menar att ni kan göra era egna eldplatser och sedan ta bort alla
spår efter dem. Och det är sant att den här typen av regler mest är till för… även om regeln gäller
hela året är den största brandfaran mellan maj och september eller oktober. I vårt fall var nog
brandfaran inte så extrem. (Allmänt skratt)
Pedagogiska förutsättningar
Eldningsförbudet:
• En formell regel – fungerar inte bra
• Tillåts ifrågasätta regeln
• Förena ansvaret med deras egna syften
Relation:
Eleverna blir användare av naturen och har ett ansvar för naturen som
blir använd.
Omförhandling – kan vi upprätthålla ansvaret och bryta mot regeln
Här är eleverna på folkhögskolan ute på sin novembervandring och har precis slagit läger. De
sitter runt elden och småpratar, lätt snö har börjat falla:
Lena: Fast frågan är om det inte är det ändå folk har alltid sagt så här typ åh
shit och nu har bensinen kostar nio kronor vad heter det liter då
kommer ju ingen ha råd att köra och sedan går det upp till nio och alla
fortsätter som vanligt
Maria: Ja
Lena: Och så går det upp till tio och till elva det är liksom så här folk men det
är ingen som verkligt slutar…
Maria: Men alltså om jag skulle köpa en ny bil idag inte en chans att om jag
verkligen skulle köpa en ny bil om jag skulle ha råd med det men
då skulle jag aldrig i livet köpa en bensinbil
Lena: Nej, verkligen inte
Maria: Jag hoppas att det är fler som tänker så
Pedagogiska förutsättningar
Bensindrivna fordon:
• Leva och vara i naturen i fem dagar
• Inga givna uppgifter
• Skapar möjligheter att reflektera över olika livsstilsrelaterade val
Relation:
Eleverna blir ansvarstagande medborgare som förväntas ta ansvar för
vår gemensamma miljö genom att undvika bensindrivna bilar.
Handlingar i relation till normer
Vanligaste formen av moralisk situation
(Inte kasta skräp, bryta kvistar o.s.v.)
• Handlingar i relation till normer i form av generella regler
• Handlingar i relation till specifika normer i en given praktik
Här är eleverna 8-9 år och de ska håva vattendjur på en Naturskola och läraren går igenom
vad de ska göra.
Läraren: Det är också viktigt att tänka på idag att vi lånar djuren ett tag, för att ta reda lite grann, ta
reda på lite saker om djuren. Men sen kommer alla djur släppas tillbaks till vattnet. Det är bara
levande djur. Sen är det lite speciellt faktiskt med paddor och grodor, nu tog vi upp det här med
paddor. Vad är det man ska tänka på vad det gäller paddor och grodor? Vet ni det?
Sune:
Dom behöver luft.
Läraren: Dom behöver luft. Ja precis, dom behöver både vatten och luft egentligen. Är det något annat man
ska fundera på när det gäller paddor och grodor? Får ni ta hem dom till skolan?
Alla i kör: Nej.
Läraren: Nej. Dom är nämligen fridlysta. Vad innebär det? Fridlysta. Efterlysta sa någon i någon annan klass,
att dom var efterlysta. Men dom är fridlysta.
Julia:
Eh, va heter det, att det inte finns så många av dom.
Läraren: Och det innebär att vi får inte flytta dom härifrån, utan dom måste va kvar på den här platsen alltså.
Pedagogiska förutsättningar
Fridlysta djur:
• Regeln presenteras och hur man ska handla blir givet
• Ingen diskussion om det är för djurens bästa eller inte
Relation:
Barnen blir laglydare - ansvarar för paddor och grodor genom att inte
flytta på dem
Här är det 8-9 åringarna på Naturskolan igen som sitter i en skogsslänt och läraren går
igenom dagens uppgifter.
Läraren:
Här uppe i trädet nu pratar jag om en helt annan sak sitter
en liten svartvit fågel som heter Svartvit flugsnappare. Han
sitter och sjunger här och talar om att det är upptaget han
är en riktig buse. Han jagar bort talgoxar och bofinkar och
andra fåglar från deras bon. Han kom hit förra veckan från
Afrika och tycker att han ska bestämma var han ska bo.
Sen om det är upptaget det spelar ingen roll. Ni kanske får
syn på en del fåglar idag, då kan ni prata med mig om det
så ska vi se om vi kan se vilka dom är, men nu ska jag
berätta vad ni ska ha för saker för nu är det hög tid för det.
Pedagogiska förutsättningar
Flugsnapparen:
• Lärare och elever pratar om djur och växter som om de har mänskliga drag
– ett specifikt språkspel
• Här kommer några gäss förbi och säger god dag, god dag
• Barnen önskar sina djur trevlig sommar o.s.v.
• Ger djuren namn - Hej då Bertil, hoppas du får en bra sommar!
• Normer som blir till vanor i en given praktik
• Dessa vanor blir inte ifrågasatta även om de inte är formella regler
Relation:
Flugsnapparen blir någon som kan prata och berätta saker, planerar sina
handlingar och har därmed ett ansvar. Eleverna och flugsnapparen får ett
ansvar för varandra.
Språkspelet styr också våra handlingar
Här är det barn i 9-11 års ålder på en Ur & skur skola som letar växter som de ska försöka artbestämma.
Lena:
Nej en liten ek
Edvin:
Vad ska man skriva då en liten ek
Tuva:
Jaa en bäbisek
Sara:
Ja en bäbisek kan vi skriva
Längre ner på pappret står att de ska ta med sig dessa växter tillbaka till samlingen
Lena:
Hallå vi måste plocka en bäbisek också
Tuva:
Nej men då blir man ju dum
Sara:
Kan man inte bara plocka ett blad av bebiseken då
Lena:
Bra idé
Tuva:
Ja så gör vi
Moraliska reaktioner
• Vanligast i mötet med djur
• Känslomässigt involverad
• Olika starka reaktioner
• Pussar sitt djur
Moralisk reaktion
En grupp av 8-9 åringarna på Naturskolan har fångat en vattenödla och de tror att
den håller på att dö så de vill snabbt få tillbaka den i vattnet.
Olle: Håll i, håll i (Skriker)
Max: Allihopa
Linus: Nej vänta, du med (Skriker)
Max: Försiktigt (uttrycksfull röst)
Olle: Hej då (De häller ut ödlan)
Max: Är han ute?
Olle: Ja
Linus: Jag ser den inte
Olle: Där (pekar i vattnet)
Linus: Nej den lever inte (sorgsen
röst)
Olle: Jo den klara sig, den klara sig,
den simmar!! (skriker)
Max: Nej
Olle: Jo
Olle: Jo den simmar
Pontus: Det här är nästan djurplågeri
(allvarlig röst)
Max: Han gjorde så här (höjer
handen i luften) Han är skit skraj
(ödlan)
Pontus: Den överlever!
Läraren: Lever den?
(Barnen gör glädjetjut)
De pedagogiska förutsättningarna
• Det undersökande arbetssättet
• Notera detaljer – uppfattar mänskliga drag
• Arbetet i mindre grupper – känna delaktighet
• Behålla djuret som sitt eget en tid
Relation:
Vattenödlan blir någon som kan känna rädsla och signalera detta till
andra. Barnen känner ett ansvar.
Att möta naturen skapar inga relationer per
automatik
• Detaljerade undersökningar
• Öppna möten
• Språkspelet
•
•
•
•
Personliga relationer
Identifikation (Arne Naess)
Kontrast till att styra med formella normer
Känna ansvar – uppmanas ta ett ansvar
Att tänka på i undervisningspraktiken
• Ett stort ansvar – elever skapar relationer
•
•
•
•
Hantera barnens reaktioner
Är alla reaktioner accepterade
Kan elever ifrågasätta rådande normer
Styrt – kan man skapa sin egen relation till naturen
• Fånga upp och diskutera etiska frågor
• Kan innebära att man ändrar fokus
• Olika arbetssätt skapar olika möten med naturen
• Vilket språkspel använder vi
Relationer som bygger på känslan av ansvar förutsätter att du är
personligt och känslomässigt involverad
Personliga relationer bär vi kanske med oss och kan användas i andra
sammanhang där vi förväntas handla utifrån det vi finner gott.
