Ljudsanering Utbildning

Nr 2 · 2016
GES UT AV SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
www.spsm.se
Utbildning
gav nya insikter
på förskolan
Ljudsanering
gjorde eleverna piggare
Tema
Ljudmiljö
Ny forskning God ljudmiljö för ökad inlärning
FOTO: DRAGO PRVULOVIC
Nr 2 · 2016
När Östervångsskolan flyttade till
Tunaskolan hade de höga krav på
ljud- och ljusmiljön, något som även
Tunaskolans elever har nytta av.
Innehåll
Mer av värde
Tema: Ljudmiljö
Kurser och konferenser
Nytt från SPSM
Forskarporträttet: Robert Ljung
4
6
12
12
14
Lika värde
Specialpedagogiska skolmyndigheten ger ut tidningen
Lika värde. Den kommer ut med fyra nummer om året.
Vi skickar den till förskolor, skolor, utbildningsförvaltningar
och skolpolitiker runt om i Sverige. Tidningen är gratis och
kan beställas på www.spsm.se.
Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar för att barn,
unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar
att nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga läromedel
och statsbidrag. Den kompetens vi erbjuder kompletterar
kommunernas och skolornas egna resurser.
Lika värde
©2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten
Ansvarig utgivare: Greger Bååth
Redaktör: Sara Håkansson
Redaktion: Malou Nordlöf Ekström och Anna Rosenberg.
Adress: Specialpedagogiska skolmyndigheten,
Lika värde, Box 6074, 700 06 Örebro
Telefon: 010 473 50 00
E-post: [email protected]
Omslag: Ett av barnen i Forshagas förskoleverksamhet.
Omslagsfoto: Lasse Forsberg
Produktion: Tullbergs kommunikationsbyrå
Tryck: DanagårdLiTHO, 2016
ISSN: 1652-3466
Ge barn och elever
en bra ljudmiljö
Till vardags tänker jag, som hörande, inte så mycket på ljudmiljön, men om
jag befinner mig i en bullrig miljö har jag märkt att det är ansträngande att höra
vad någon säger. Det kan till exempel vara trafiken utanför eller slammer från
tallrikar och bestick, som stör. Dessutom säger forskningen att jag får svårare,
i en sådan ljudmiljö, att minnas det som sades. Det tycker jag är väl värt att
uppmärksammas av alla som arbetar med undervisning.
En bra ljudmiljö gör det enklare att höra och ger också bättre förutsättningar
för att minnas det som sägs. Eftersom minnet är viktigt vid inlärning, är akustik
och ljudmiljö angelägna områden för skola och utbildning. Hur är då ljudmiljön i
klassrummen? Ja, tyvärr har allt för många en dålig ljudmiljö. Det visade en
studie av klassrum för elever med hörselnedsättning, som vi presenterade förra
våren. Studien heter Hörteknik och dess användning i skolan (HODA). Endast
20 procent av klassrummen nådde upp till samhällets minimikrav på lärmiljöer.
Värt att betänka är att minimikraven utgår från att barn och elever har ett utvecklat språk, alltid får undervisning på sitt modersmål och inte har någon hörselnedsättning eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Det finns många sätt att åtgärda en dålig ljudmiljö och man vinner tid. Det
visar en studie som KTH genomfört i Visby. De undersökte hur lång tid det tog
innan det blev lugn och ro i ett klassrum inför varje lektion. Sen åtgärdade de
akustiken och mätte igen. Resultatet blev 15 minuter mer lektionstid i veckan.
Det blir många timmar på ett läsår.
På vår webbplats har vi samlat information om den auditiva miljön. Mycket
bygger på vad som är bra för elever med hörselnedsättning, med det är även
bra för andra elever. Dessutom är det bra att ta hjälp av en akustiker, innan ni
gör större investeringar i era skollokaler. Jag vill också tipsa om
vår nya tjänst ”Fråga en rådgivare”. Genom tjänsten kan
du få svar på frågor via webben eller telefon, även på
frågor som inte handlar om ljudmiljö. På sikt kommer
tjänsten också att ha en chattfunktion. Tillsammans
gör vi en tillgänglig lärmiljö möjlig!
Greger Bååth
Generaldirektör
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Twitter @SPSMsverige
FOTO: PEO SJÖBERG
Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt text- och bildmaterial.
Citera oss gärna, men ange alltid källan.
Facebook SPSMsverige
2
Prenumerera gratis på Lika värde och våra nyhetsbrev.
Lika värde 2 • 2016
www.spsm.se
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN FOTON : L ASSE FORSBERG
Hur barnen får en gynnsam
utveckling är en viktig fråga
för Madeleine Berglund och
Malin Ängerteg.
Barnen har blivit mer delaktiga i vardagen.
De klarar mycket själva om de får försöka.
Utbildning gav nya insikter
Förskolechefen Madeleine Berglund månade om att skaffa kunskap om tillgänglighet som
stannade kvar i verksamheten. Det gav effekt. Nu ser personalen på sitt arbete med nya ögon.
Längs Klarälvens strand strömmar det
svarta vattnet. I granskogskanten inne i
Forshaga ligger förskolan Maskrosen. Huset
är blekt och pastellfärgat, men inomhus
visar maskrosen färg och utstrålar kraft.
Förskolechefen Madeleine Berglund
hörde i medarbetarsamtalen att pedago­
gerna ville lära sig mer om hur de möter
barn med neuropsykiatriska funktionsned­
sättningar (NPF) på ett bra sätt.
– Jag pratade med rådgivare på Special­
pedagogiska skolmyndigheten och vi såg
att det fanns en bra kunskapsgrund hos
pedagogerna. Den ville jag bygga vidare
på. Det fanns projektmedel att söka för
särskilda insatser i skolan, så jag skrev en
SIS-ansökan. Det blev ett projekt under
2015 om tillgänglighet i förskolan.
Malin Ängerteg är utvecklingspedagog.
Det blev hennes uppgift att leda projektet
med 12 förskolor och 40 pedagoger. Målet
var att implementera verktyget Tillgänglig
utbildning. Alla pedagoger skulle få tillfälle
att reflektera över tillgänglighet och arbets­
sätt som främjar alla barns utveckling i sin
verksamhet. Pedagogerna skulle utveckla
arbetssätt och få nya verktyg i sitt dagliga
arbete.
2 • 2016 Lika värde – När vi drog igång dialoger om till­
gänglighet i arbetslagen insåg vi att det
handlade om att möta alla barn. Inte bara
barnen med NPF, förklarar hon.
De arbetade med SPSM:s värderings­
verktyg för tillgänglig utbildning. Detta
sådde frön till utveckling och personalen
skrev handlingsplaner om såväl social och
pedagogisk miljö som den fysiska miljön.
Många arbetar idag med att tydliggöra
lärmiljön med schemabilder och aktivitets­
kort. Flera förskolor använder tecken som
alternativ och kompletterande kommuni­
kation (TAKK).
Sju nyckelpersoner gick Specialpedago­
giska skolmyndighetens distanskurs i NPF.
De blev nycklar i det kollegiala lärandet.
Varje person hade två arbetslag som de höll
lärande samtal med. Dessutom fanns de
med i sina kollegers verksamhet en gång i
månaden. Kompetenshöjningen handlade
inledningsvis om att lyssna in var de olika
arbetslagen befann sig och att starta arbetet
där.
– Utmaningen här var att hitta motiva­
tion på alla förskolor. Insikter och behov
såg olika ut, men vi använde bildberättelser
för att prata ihop oss och skapa ett tydligt
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
mål och syfte med projektet, förklarar
Malin.
Nästa utmaning var att hitta tid. Hur ska­
par vi tid för reflektion? Malin berättar att
de gjorde om schemat i vissa fall, men att de
också fokuserade på projektet i alla lärande
samtal och på kompetensutvecklingsdagar.
Nu är projektet avslutat och personalen
ser på verksamheten på ett nytt sätt.
– Vi funderar över begreppet tillgänglighet
och ser med andra ögon på de miljöer som
barnen vistas i under dagen. När vi skattar
tillgängligheten idag sätter vi ofta lägre betyg
än vad vi gjorde för ett år sedan. Vi har lärt
oss att se utvecklingsområden, men tänker
också på att se allt som är bra. Kollegorna
hjälper varandra att se vilket gott arbete
som görs, avslutar Malin. •••
Anna Rosenberg
Mer om tillgänglighet och NPF:
Om värderingsverktyget för tilgänglighet
www.spsm.se/tillganglighet
Inspelade webbseminarier om tillgänglighet i förskolan
www.spsm.se/tidigarewebbseminarier
Studiepaket om NPF
www.spsm.se/studiepaketnpf
3
Mer av värde
Redaktör
Sara Håkansson
[email protected]
Nya avhandlingar
Support in school and the occupational
transition process: Adolescents and young
adults with neuropsychiatric disabilities
Vedrana Bolic Baric
Linköpings universitet, 2016
Bolic Baric har funnit att stöd i skolan för elever
med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning behöver kombinera pedagogiskt och psykosocialt stöd.
Avhandlingen visar också att långsiktig planering,
samarbete och stöd i daglig verksamhet påverkade övergångsprocessen.
The impact of gaze-based assistive technology
on daily activities in children with severe
physical impairments
Maria Borgestig
Linköpings universitet, 2016
Borgestig har undersökt vilken effekt ögonstyrd
dator har som hjälpmedel för barn med omfattande
rörelsehinder som saknar tal. Studien visar att den
ögonstyrda datorn hade en positiv effekt, bland
annat på skolaktiviteter och självbestämmande.
Goal setting and skills achievements
in children with disabilities
Kristina Vroland Nordstrand
Karolinska institutet, 2015
Studien visar att barn med funktionsnedsättning
satte ändamålsenliga mål som både förbättrade
vardagliga aktiviteter och samspelet med klasskamrater på lektioner och raster. Resultatet pekar
på vikten av att låta barn vara delaktiga i målformuleringen i sin skolvardag..
4
Ombytta roller
Missade du ”En sällsynt vanlig dag” när den visades i tv? Då kan
du se den på UR. Filmen skapar en tvärtomvärld där personer
med funktionsnedsättning är normen. Med filmen vill UR få
människor att reflektera över hur vi bemöter det vi inte är vana vid.
www.urskola.se
Nytt grepp i
forskningen
Kollo för ungdomar
med språkstörning
Forskare vid Högskolan i Halmstad har
tagit hjälp av dem som ingått i studien för
att göra analyser i ett forskningsprojekt.
Deltagarna har alla en intellektuell funktionsnedsättning och det är första gången
i Sverige som personer ur denna grupp
involveras på detta sätt. Projektet har gått
ut på att öka kunskaperna om egenorganiserade föreningar för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Talknuten bjuder in ungdomar med språkstörning till kollo den 11 till 14 augusti på en
friluftsgård i Stockholms län. Dagarna är
fyllda med lekar, bad, samarbetsövningar,
pyssel, festkväll, allsång och andra aktiviteter.
Anmälan senast den 17 juni.
www.afasi.se
www.hh.se/eop
Breddad examen
för speciallärare
Det råder brist på behöriga speciallärare. Därför har regeringen beslutat
att bredda Lärarlyftet II, så att det omfattar speciallärarexamen med alla
specialiseringar. Det innebär bland annat att lärarlyftet kommer att erbjuda
inriktningar mot dövhet eller hörselskada, synskada och språkstörning.
Sedan tidigare finns specialisering mot utvecklingsstörning.
Satsningen pågår fram till 2019.
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Lika värde 2 • 2016
Litteraturtips
Teknik för särskolan
Programmet ”Byggänget” från UR följer tio särskoleelever i deras arbete med att bygga om
sitt uppehållsrum. Målning, hållfasthet, återvinning, skala och elektricitet är några av de
ämnen som eleverna sätter sig in i. Ett program avsett för teknikämnet i grundsärskolan
år 7–9 och gymnasiesärskolan. Serien består av åtta avsnitt, varje avsnitt är 13 minuter.
www.urskola.se
It-stöd vid dövblindhet
Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor har ett forum för informations- och kommunikationsteknik.
Där kan du bland annat ställa frågor och ta del av blogginlägg. Den expertgrupp som ingår i forumet har
kompetens kring såväl barn som vuxna, och om hjälpmedel, smarta telefoner och pekplattor.
www.nkcdb.se/expertstod/ikt-forum
Inkludering i skolan
David Mitchell, 2015,
Natur & Kultur Akademisk
En bok för dig som undrar hur du i praktiken
kan öka skolans och din egen inkluderingsförmåga – förmågan att möta alla elever.
Mitchell beskriver i sin bok 27 undervisningsstrategier utifrån idé, praktik, bevis och risk.
I september deltar Mitchell i en temadag
om inkludering i Stockholm, arrangerad av
Skolporten.
www.skolporten.se
Barnkonventionen kan bli lag
Barnrättsutredningen har lämnat förslag på hur barnkonventionen kan göras till
lag. Utredningen lämnar även förslag på ett kunskapslyft om barnkonventionen
och förslag för att stärka barns möjligheter att framföra sina åsikter.
− Det kunskapslyft som jag föreslår bör ge konkret vägledning i vad barnkonventionen innebär i praktiken i förhållande till olika verksamheter inom stat
och kommun, säger regeringens utredare Anita Wickström, i Utbildningsdepartementets pressmeddelande.
Ändringarna föreslås gälla från den 1 januari 2018.
Barnen kräver respekt
Möt oss med respekt och se oss inte som offer. Det är budskapet från 97 barn och unga
med funktionsnedsättning som har intervjuats i Barnombudsmannens årsrapport ”Respekt”.
I rapporten får vi ta del av barns och ungas erfarenheter av att leva med en eller flera funktionsnedsättningar. Barnen berättar att de vill mötas med förväntningar, de vill få information
och de vill vara delaktiga. De önskar leva i trygghet; slippa fördomar, kränkningar och våld.
www.barnombudsmannen.se
2 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
5
Tema Inkludering
Ann Holmström ser
många fördelar med
flytten till de nya lokalerna.
För teckenspråket är det
positivt att ljusmiljön blivit
mycket bättre, tycker
Johanna Hansson.
En god ljudmiljö underlättar för
alla i en inlärningssituation – barn,
elever och personal. Men hur
skapas den? Läs om skolorna som
förbättrat sin ljud­miljö och vilka
råd experterna ger.
6
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Lika värde 2 • 2016
Tema Ljudmiljö
Vi har fokuserat på helhetsaspekterna
i planeringen för våra nya lokaler. I det
ingår allt från färgval, ljusmiljö, ljudmiljö
och ergonomi. Ljud- och ljusmiljön är
högt prioriterade.
Två skolor drar nytta
av anpassad miljö
TEXT Bella Danowsky FOTO Drago Prvulovic
Östervångsskolan i Lund, en specialskola för elever som
är döva eller har hörselnedsättning, flyttade i början av
vårterminen 2016 ihop med en kommunal grundskola.
Nu samsas två självständiga skolor under samma tak.
Flera års planering och förberedelser föregick flyt­
ten, både byggnadsmässigt och när det gäller elever­
nas och personalens delaktighet. Östervångsskolans
ursprungliga skolbyggnad har ett stort symbolvärde
inom dövkulturen, men motsvarar inte längre da­
gens krav på optimal auditiv och visuell lärmiljö.
Den huvudsakliga delen av Östervångsskolans
undervisning sker på svenskt teckenspråk, vilket
kräver god belysning och tydliga kontraster. Elever
med hörselnedsättning undervisas delvis även på
talad svenska och här är kraven mycket höga på god
auditiv miljö.
– Vi har fokuserat på helhetsaspekterna i pla­
neringen för våra nya lokaler. I det ingår allt från
färgval, ljusmiljö, ljudmiljö och ergonomi. Ljud- och
ljusmiljön är högt prioriterade. Till hjälp i arbetet
använder vi dels Specialpedagogiska skolmyndig­
hetens värderingsverktyg för tillgänglig utbildning,
2 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
Att gemensamma
utrymmen ljudanpassats är något
som gagnar alla.
dels Lunds stads tillgänglighetskrav, berättar Ann
Holmström, rektor på Östervångsskolan.
De nya lokalerna ligger i Tunaskolan i Lund. En helt
ny, gemensam byggnad har uppförts för Tunaskolan
och Östervångsskolan. Dessutom har både tillbygg­
nader och ombyggnader gjorts i flera andra delar av
skolan.
Alla omgjorda och nybyggda delar är anpassade
efter Östervångsskolans behov. Klassrummen är
ljuddämpade, försedda med hörslingor och ergo­
nomiska möbler samt har fått en väl genomtänkt
belysning. Även korridorer, matsalar och andra
gemensamma utrymmen är anpassade. Östervångs­
skolans personal och elever har varit delaktiga i hela
processen, bland annat i färgsättning, möbelval och
synanpassning av de egna lokalerna.
– Fortfarande återstår kompletteringar när det
gäller inventarier och annat. Prioriteringen har varit
att få klassutrymmena färdiga, säger Ann Holm­
ström. Bland annat behöver vi utbildning för att rätt
kunna använda den tekniskt avancerade punktbelys­
ningen på bästa sätt. Detta för att bättre gynna dels
den teckenspråkiga undervisningen, dels lärmiljön
för elever med synsvårigheter.
7
FOTO: BELL A DANOWSK Y
Tema Ljudmiljö
Tunaskolans rektorer ser flera fördelar med
samboskapet med Östervångsskolan.
– Att gemensamma utrymmen ljudanpassats är
något som gagnar alla. Tunaskolans personal är
nöjd med ljudmiljön, vilket särskilt märks i den nya
byggnaden, säger Johan Lilia, Tunaskolans rektor
för låg- och mellanstadiet. Det har blivit enklare att
skapa lugn och eleverna känner av det.
– Samvaron med Östervångsskolan är socialt
positiv för både lärare och elever, säger Ana-Maria
Rodrigues Friede, rektor för högstadiet på Tunasko­
lan. Det finns en önskan att lära sig kommunicera
och möjligheterna att lära sig teckenspråk tas positivt
emot. Både i skolornas gemensamma elevmötesplats
Elever från båda skolor har undervisning
i den nya, anpassade byggnaden.
och i den gemensamma fritidsverksamheten blir
samvaron naturlig.
Märks någon skillnad för de som är döva? Frågan
går till Johanna Hansson, klasslärare 1–3, som under­
visar enbart teckenspråkiga elever.
– Det är inte lika många störande ljud här, men för
eleverna är nog skillnaden störst när det gäller ljusmil­
jön, som är bättre. Här finns dock mycket fler män­
niskor i omgivningen, både elever och personal, vilket
är ovant. Vi ser därför till att alltid ha vuxna språk­
stöd till hands, för att öka elevernas trygghet. •••
Buller särskilt svårt för barn
Flera studier visar att barn upp till sena tonåren har svårare än vuxna att uppfatta tal i buller. Det beror på
att de befinner sig i en språklig utvecklingsfas där överskottsinformation är en viktig del i utvecklingen.
Kort kan man säga att barn under den språkliga utvecklingsfasen är mer känsliga för störande ljud än
ungdomar och vuxna. Om lärmiljön är bullrig försvinner överskottsinformationen i bruset och den språkliga
utvecklingen hämmas. Har barnet dessutom en funktionsnedsättning kan det bli extra problematiskt.
Läs mer på
www.spsm.se/auditivmiljo
Råd för tystare förskola
Fredrik Sjödins avhandling beskriver bullersituationen i förskoleverksamhet. Viktiga resultat
är att bullret påverkar det pedagogiska arbetet och ökar arbetsbelastningen för personalen.
Färre barn i avdelningarna, bra leksaker ur akustisk synvinkel, ljuddämpande bord och
absorbenter var viktiga delar i en förbättrad ljudmiljö. Den enskilt viktigaste faktorn i påverkan
av ljudmiljön var barngruppens storlek.
Avhandlingen heter ”Noise in the preschool: health and preventive measures”.
www.avhandlingar.se
8
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Lika värde 2 • 2016
Tema Ljudmiljö
Det finns både
bra och dåliga ljud
Hur påverkar ljudmiljön elever med olika funktionsnedsättning? Hur kan man upptäcka om ljudmiljön är dålig
och vad kan man göra åt den? Ida Eriksson, psykolog,
och Sara Backström Lindeberg, rådgivare, har funderat
på dessa frågor.
de inte hör allt som lärare och klass­
kamrater säger, säger Ida.
FOTO: SARA HÅK ANSSON
– Forskning visar att en dålig ljud­
miljö är stressande för alla, säger
Ida.
– Bland annat påverkar ljudmil­
jön kognitiva förmågor och inlär­
ning, säger Sara.
Ida och Sara arbetar inom Spe­
cialpedagogiska skolmyndigheten.
I sina arbeten möter de elever med
olika funktionsnedsättning och deras
pedagoger. Sara har också skrivit
en FoU-rapport om hur elever med
blindhet använder sig av ljud i skolan.
En dålig ljudmiljö kan leda till att
elever får svårt att koncentrera sig,
blir trötta, inåtvända eller passiva.
– Man kan också vara observant
på om eleven får ett stereotypt be­
teende, överdrivet kontrollbehov,
pratar för mycket eller tyr sig till
vuxna, säger Sara.
– Det kanske inte bara beror på
ljudmiljön, men den kan vara en
bidragande orsak, tillägger Ida.
För elever med blindhet är ljudmil­
jön viktig. Bland annat för att loka­
lisera var andra befinner sig, vad de
gör och vem som gör vad. Ett enkelt
sätt att skapa sig en uppfattning om
hur en person som är blind upplever
ljudmiljön, är att blunda och fundera
över vilken information man får,
jämfört med om man skulle se.
– En alltför högljudd och rörig
ljudmiljö leder till att omvärlden blir
svår att begripa. Men eleverna i min
studie vill inte att det ska vara helt
tyst. En miljö utan verbal kommuni­
kation kan kännas som ett vakuum.
De vill veta var kamraterna är och
vad som händer, säger Sara.
I ett klassrum kan det finnas
många olika ljudkällor, till exempel
personer som pratar, fläktar och
lysrör. Olika personer har olika
förmåga att stänga ute störande ljud
och koncentrera sig på det viktiga.
– För vissa personer med neuro­
psykiatrisk funktionsnedsättning
blir alla ljud lika viktiga för hjärnan,
som inte kan sålla och det blir job­
bigt för arbetsminnet. För elever med
språkstörning, utvecklingsstörning
eller som har annat modersmål kan
det vara svårt att fylla i luckorna om
2 • 2016 Lika värde Matsalar och fritidshem är viktiga
sociala miljöer, som kan vara svåra,
bland annat på grund av akustiken
och att många är där samtidigt.
Många elever skulle ha nytta av
en tydligare struktur i fritidshemmets
aktiviteter och en lugnare ljudmiljö.
En elev i Saras studie berättar att han
i lugnare ljudmiljöer kan höra vad
som händer och var kompisen är,
men att det inte fungerar på fritids­
hemmet.
I en matsal kan man dämpa ljudet
genom att avskärma olika delar av
rummet och man kan låta eleverna
äta i mindre grupper och ha fast
bordsplacering.
– Det kan vara bra för alla elever,
och särskilt för dem som behöver
struktur, förutsägbarhet, trygghet
och mindre störande intryck, säger
Ida.
– Ett par elever i min studie före­
slog att skolan skulle ha soft musik
där man tar för sig av maten, det
skulle hjälpa dem att orientera sig
samtidigt som det skulle vara trevligt
för alla, säger Sara. •••
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
Sara Backström Lindberg och Ida Eriksson konstaterar
att ljudmiljön är viktig för barn och elever med blindhet,
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, språkstörning
och utvecklingsstörning.
Mer om ljud i förskola och skola
Specialpedagogiska skolmyndigheten har flera material
som handlar om ljud:
• FoU-rapporten ”Med ljudet som omvärld”, om hur
elever med blindhet använder sig av ljud i skolan.
• webbsidor om auditiv miljö
• Hörselboken, som du hittar via webbsidorna om
auditiv miljö
• den nya handledningen till värderingsverktyget för
tillgänglig utbildning, som kommer i augusti och har
ett särskilt avsnitt om ljudmiljö.
www.spsm.se
Sara Håkansson
9
Tema Ljudmiljö
Ljudsanering
gjorde eleverna piggare
– Vi har sett positiva effekter på undervisningen och elevernas studieresultat efter
att vi gjort ljud- och ljusanpassningar i klassrummen. Det säger Peter Andersson,
ansvarig för lokalutvecklingen inom utbildningsförvaltningen i Landskrona.
I Landskrona pågår en större, lång­
siktig och konsekvent satsning för
att förbättra framför allt ljud- och
ljusmiljön i stadens alla skolor och
förskolor. Även förbättringar av
utemiljön ingår i satsningen. För de
närmaste två åren har 30 miljoner
kronor öronmärkts för dessa åtgär­
der. Målet är bland annat att öka
måluppfyllelsen och välmåendet hos
både elever och personal.
Det hela började 2013 med att
Thorn Lighting och Ecophon erbjöd
sig att, tillsammans med Lunds tek­
niska högskola, genomföra ett pilot­
projekt med ny ljud- och ljusmiljö i
fyra klassrum på Västervångsskolan
i Landskrona. Varje rum fick sin
egen lösning och som referens fanns
ett femte klassrum utan föränd­
ringar.
– Projektet föll väl ut och utbild­
ningsförvaltningen bestämde sig för
att i nära samarbete med stadens
fastighetsförvaltning fortsätta sats­
ningen på egen hand. Bland annat
har ljud- och ljusmiljön nu anpas­
sats på hela Västervångsskolan,
berättar Peter Andersson.
– Med de lyckade resultaten i ryg­
gen breddar vi nu satsningen ännu
mer, säger Mattias Wald, avdel­
ningschef för ekonomi och plane­
ring inom utbildningsförvaltningen.
Under 2016–2017 prioriterar vi sju
skolor, från förskolor till gymnasier.
Inventeringen av dem är klar och
inom kort startar projekteringen för
de två första skolorna.
Kommunen inleder dessutom ett
samarbete med forskare från Lunds
universitet. Forskarna kommer att
följa anpassningsarbetet under de
närmaste åren och vetenskapligt do­
kumentera om anpassade ljud- och
ljusåtgärder påverkar studieresulta­
ten och välmåendet positivt.
– Det märks en stor skillnad när
man går in i ett ljud- och ljusan­
passat klassrum, jämfört med ett
som inte anpassats, säger Sabina
Nuhanovic, biträdande rektor F-3
Ljud- och ljusanpassningen har blivit
ett lyft, säger Sabina Nuhanovic.
Mattias Wald och Peter Andersson på utbildningsförvaltningen planerar att
anpassa ljud- och ljusmiljön på ytterligare sju skolor de närmaste två åren.
10
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Lika värde 2 • 2016
Tema Ljudmiljö
Råd från SPSM
FOTO: JOHANNES NENNE L ARSSON/ATELJÉ ÄNGGATAN
Film visar goda exempel
Västervångsskolan medverkar i en film om god ljudmiljö i skolan. I filmen
berättar personal och elever från olika skolor om skillnaden före och efter
satsningen på ljudmiljön i klassrummen. I filmen möter du även forskare
och akustiker.
www.spsm.se/auditivmiljo
på Västervångsskolan. Hon under­
visade på skolan både före och efter
omgörningen.
– Effekten är väldigt positiv, fort­
sätter hon. Tack vare ljudabsorben­
ter på rummens väggar och särskilda
akustikplattor i undertaken, behö­
ver lärarna inte längre höja rösten
för att göra sig hörda. Eleverna hör
dem ändå. Belysningen har blivit
behagligare och är dessutom dimbar.
Jag tror att eleverna reagerade mer
på att ljuset i klassrummen var an­
norlunda, än ljudet.
Bland de positiva effekterna
märks att eleverna numera är betyd­
ligt piggare på eftermiddagarna och
orkar mer. De kan koncentrera sig
på inlärningen på ett annat sätt, när
de inte behöver lägga energi på att
lyssna.
Sebastian Magnell, lärare i NO
och matematik på Västervångssko­
lans högstadium, håller med. Det
har blivit en jätteskillnad.
– Även som lärare var jag tröttare
tidigare och mår bättre nu. Sorlet
i klassrummet försvinner och jag
sparar rösten. Dimmern är något
både jag och eleverna uppskattar,
särskilt när jag dimmar ned ljuset på
morgnarna och vaknar upp tillsam­
mans med eleverna. •••
– Mitt råd till skolhuvudmän är att se till att
Boverkets regler för akustik följs, när de bygger
eller renoverar skolor, säger Håkan Bergkvist,
samordnare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten.
FOTON : SAYED KHATIB
Eleverna har blivit piggare på
eftermiddagarna och orkar mer.
Ljudabsorbenterna på väggen
fungerar även som anslagstavla.
Lika värde Ta hjälp
av en akustiker
Bella Danowsky
Sebastian Magnell slipper anstränga
rösten för att göra sig hörd.
2 • 2016 Håkan Bergkvist.
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
Han förklarar att akustiken i klassrummen påver­
kar ljudmiljön och att ljudmiljön påverkar elevers
måluppfyllelse.
– Därför är akustiska förutsättningar, som
exempelvis ventilationsljud, buller från korridor
och ekot i klassrummet viktiga att ha koll på.
En bra ljudmiljö är viktig för elever med hör­
selnedsättning, men också för till exempel elever
med koncentrationssvårigheter, elever som har
tillfällig hörselnedsättning på grund av förkylning
och elever med annat modersmål än undervis­
ningsspråket.
– Låt därför frågor om ljudmiljön vara en del
av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Förutom lokalerna påverkar även verksamheten
ljudmiljön, bland annat genom val av inredning
och leksaker. Hur verksamheten är organiserad
påverkar också. Ibland åtgärdar skolor ljudpro­
blem med hjälp av tekniska lösningar, som högta­
lare och mikrofoner.
– Forskningen visar att det är klokare att först
se över lokalernas akustiska förutsättningar. Om
dessa är bra så slipper man troligen tekniklös­
ningar, som kräver underhåll och skötselrutiner.
För att få förslag på åtgärder, oavsett om det
gäller byggfrågor eller sådant som verksamheten
själv kan åtgärda, råder Håkan förskolor och
skolor att ta hjälp av en akustiker, som kan skol­
akustik. •••
Sara Håkansson
11
Nytt från SPSM
Kurser och konferenser
Inspiration för grundsärskolan
och gymnasiesärskolan
Stockholm, 14 juni
En dag för grundsärskolans inriktning mot träningsskolan och gymnasie­
särskolans individuella program. Föreläsningar kopplade till forskning
och diskussionsgrupper. Dagen vänder sig till lärare, pedagoger och
barn- och elevhälsopersonal.
Anmälan senast 31 maj.
www.spsm.se/kurser
Tillgänglig utomhuspedagogik
Kursplaner för utbildning i teckenspråk
Nu finns gemensamma kursplaner för teckenspråksutbildningen för elever
som har syskon eller föräldrar som är döva eller har en hörselnedsättning.
Specialpedagogiska skolmyndigheten erbjuder dessa elever utbildning i
teckenspråk.
www.spsm.se/teckenspraksyskoncoda
Västerås, 15 september, 13 oktober och 10 november
En tredagarskurs om hur lärandet utomhus kan bli tillgängligt för alla
elever. I kursen varvas teori med praktik, hemuppgifter mellan träffarna.
Anmälan senast 26 augusti.
Nya läromedel
www.spsm.se/kurser (kursen publiceras 11 maj)
Barn, elever och vuxenstuderande
med synnedsättning
Eskilstuna, 21 september och 13 oktober
Örebro, 10 november och 6 december
Linköping, 8 februari och 2 mars 2017
En tvådagarskurs om att möta barn, elever och vuxenstuderande med
lindrig, måttlig och svår synnedsättning. Kursen innehåller både föreläsningar och erfarenhetsutbyte vilket ger grundläggande kunskaper om
pedagogiska konsekvenser av en synnedsättning.
Anmälan senast 16 augusti, 12 oktober respektive 10 januari.
www.spsm.se/kurser
Perspektiv
Perspektiv är en programserie om olika religioner. Den består av
teckenspråkiga intervjuer med olika religionsutövare. Förhoppningen
är att ge en djupare förståelse över olika individers liv och livsval.
Serien är producerad av SVT.
Målgrupp: Teckenspråkiga elever i högstadiet och gymnasiet.
www.spsm.se/webbshop
Skolledarkonferens
Göteborg, 18 oktober
Konferensen riktar sig till dig som arbetar i ledningsfunktion med skolutvecklingsfrågor i Västra Götalands, Jönköpings och Hallands län.
I skrivande stund är programmet inte klart.
www.spsm.se/kurser
Skolans ljudmiljö
Stockholm, 10 –11 nov
Konferensen ”Bra ljudmiljö ger resultat” ger dig praktisk kunskap och
konkreta råd om ljudmiljön i skolan. Du kan välja mellan två dagar: dag
ett handlar om att bygga och planera för bra ljudmiljö, dag två handlar
om en ljudmiljö för bättre lärande. Konferensen arrangeras av Hörselskadades Riksförbund och Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Anmälan senast 30 september, lägre pris före den 15 juni.
www.hrf.se/skolkonferens2016
Växter omkring oss B
FÖRFATTARE Ellika Melander
ILLUSTRATÖR H
enry Svahn och
Lena Hellström Sparring
Det finns många olika typer av växter. Stora och små, odlade
och vilda växter och de finns vid olika årstider. Det är roligt
och spännande att jämföra dem. I ”Växter omkring oss B”
presenteras växter från olika grupper på ett tydligt och enkelt
sätt. Läromedlet ingår i serien Växter och djur omkring oss.
Målgrupp: Elever i grundsärskolan.
www.spsm.se/webbshop
Nyheter om läromedel
I våra nyhetsbrev om läromedel får du veta mer om nya läromedel.
Fler konferenser, kurser och arrangemang finns
under ”Kurser och aktiviteter” på www.spsm.se
12
www.spsm.se
Nyhetsbreven är inriktade på elever med olika funktionsnedsättningar. www.spsm.se/nyhetsbrev
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Lika värde 2 • 2016
Sökes
Förslag på föreläsare om taktil läsning
I april 2017 äger den internationella
konferensen Tactile Reading rum i
Stockholm. Nu söker arrangörerna
föreläsare. Skicka in ditt underlag
eller tips senast den 31 maj 2016.
Konferensspråket är engelska.
Konferensen blir en mötesplats för människor som arbetar med barn
och ungdomar med synnedsättning eller blindhet. Arrangörer är Specialpedagogiska skolmyndigheten och Myndigheten för tillgängliga medier.
www.tactilereading.org
Piktogram bryter språkbarriärer
Piktogram är ett system av bilder som möjliggör kommunikation mellan
människor med olika språk. Idag finns piktogram på 18 olika språk, bland
annat på arabiska. Inom kort kommer de på dari och somaliska. Ladda ner
de bilder du behöver på Picto online. Det är en webbaserad tjänst från
Specialpedagogiska skolmyndigheten. Den kostar från 300 kr per år.
www.pictogram.se
SIS-MEDEL 2017
Sök bidrag till utvecklingsprojekt
FOTO: L ARS DAHLSTROM
Nu är det dags att söka bidrag
till särskilda insatser i skolan, så
kallade SIS-medel, inför 2017.
Projektet ska syfta till att skapa
likvärdig utbildning, ökad
måluppfyllelse eller ökade
kunskaper om pedagogiska
arbetssätt för barn och elever
med funktionsnedsättning.
Sista ansökningsdag är den 31 augusti. www.spsm.se/sis
Nominera till Guldäpplet
Guldäpplet delas ut till lärare som
utvecklat skolan och lärandet med it-stöd.
Nomineringen är öppen till 1 juni.
Tillgänglig utbildning
Lena Hammar [email protected]
Samordnare för tillgänglighet
Vi är på rätt väg!
Häromdagen såg jag Palmedokumentären, igen. Jag fastnade
för citatet ”Att sitta och prata med människor om deras liv
och problem, lärde mig mer än litteraturen”. Det stämmer väl
med mina erfarenheter. I mina tidigare roller som lärare och
rådgivare och i min roll nu som samordnare, har mina största
och viktigaste lärdomar kommit genom möten med personer
som delat med sig av sina erfarenheter och utmaningar.
Jag tänker att vi inte alltid fångar upp och förstår hur
mycket kunskap som finns hos personer runt omkring oss.
Vi behöver hitta fler mötesplatser och samarbeta med personer
som har andra behov och förutsättningar än vi själva.
Sverige har höga ambitioner. I såväl lagstiftning, som i de
konventioner vi ratificerat, förbinder vi oss att erbjuda ett
tillgängligt och likvärdigt samhälle, där alla har rätt till del­
aktighet. Även om processen hittills har gått långsamt, har vi
kommit en bit på väg. Jag tror på en framtid där vi är bättre
på att se olikheter som möjligheter och där vi lever mer som
vi lär. Här är några tecken på att vi är på rätt väg:
• Fler unga med funktionsnedsättning syns och tar plats
i debatt och media.
• En högre medvetenhet om normer och normkritiskt
tänkande i samhället.
• Chefer inom förskola, skola och förvaltning lyfter allt
oftare fram vikten av tillgängliga lärmiljöer och delaktig­
hetsperspektivet.
• Universell design börjar göra sitt inträde även inom
utbildningsområdet.
Jag tror att Specialpedagogiska skolmyndigheten har bidragit
till den ökade medvetenheten. Bland annat har tillgänglighets­
paketet, som vi tog fram i samverkan med Handikappförbun­
den, nått ut till väldigt många verksamheter. Idag börjar vi
också urskilja ett mer gemensamt språk, där alltfler beskriver
tillgänglighet ur ett helhetsperspektiv. För er som ännu inte
tagit del av värderingsverktyget för tillgänglig utbildning,
”DATE lärmaterial” och tillgänglighetsmodellen; gå gärna in
på våra webb och läs mer.
Jag ser fram emot att få skriva om och följa den spännande
utveckling som sker inom området tillgänglighet. Vi ses! •••
www.spsm.se/tillganglighet
Lena Hammar
www.spsm.se/guldapplet
2 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
13
Forskning i tiden
FOTO: PRIVAT
Forskarporträttet
NAMN Robert Ljung
TITEL Universitetslektor, Phd Teknisk Psykologi,
Akademin för teknik och miljö,
Högskolan i Gävle
Bra ljudmiljö
För ökad inlärning
Robert Ljungs forskning handlar om ljud och miljö. Han och kollegorna
i ämnet miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle har i olika studier visat
hur dålig akustik och olika bakgrundsljud i klassrummet påverkar
både inlärning och minnesfunktioner.
TEXT Malou Nordlöf Ekström ILLUSTRATION Malin Hardestam
Förutsättningarna för individers lärande
påverkas av en rad faktorer. En av dem är
den akustiska miljön, vars påverkan hand­
lar om bakgrundsljudet, allt från brus till
buller från fläktar, projektorer, ventilation
till prat i rummet eller korridoren. I ett
rum finns även rena akustiska parametrar
som påverkar möjligheten att uppfatta tal
på grund av att vi har en lång efterklangstid
i rummet. En effekt som känns igen från
kyrkor eller badhus med hårda väggar, där
det blir ett eko i rummet.
– I en sådan miljö försämras taluppfatt­
ningen eftersom ljudvågorna inte dör ut,
utan studsar mellan tak och väggar. Om
jag som elev då blir tvungen att anstränga
mig extra mycket använder jag en massa
kognitiva resurser till att tolka vad läraren
säger. En konsekvens av det blir att jag har
färre resurser kvar för att tolka den infor­
mation som förmedlas. Följden av det blir
försämrade möjligheter till inlärning, säger
Robert Ljung.
14
I den senaste forskningen har forskar­
gruppen belyst hur förmågan att minnas
påverkas under olika omständigheter.
– Vi har gjort många studier i labbmiljö
där studenter suttit med hörlurar och
Barn behöver generellt sett en
bättre ljudmiljö för att lära sig
jämfört med vuxna.
lyssnat samtidigt som vi simulerat efter­
klangstid. Det har till exempel handlat om
att minnas ord som lästs upp ur ordlistor
eller lyssna på föreläsningar i bra och då­
liga klassrum och kunna återge innehållet.
Andra studier har handlat om förmågan
att skriva en text samtidigt som du har prat
omkring eller att räkna samtidigt med ljud.
Vi har också jämfört vad som påverkar
vad. Det gör vi för att se vilka processer i
hjärnan som påverkas. Om du ska räkna
korten i en kortlek och en kompis ställer
sig bredvid och säger en massa siffror, då
påverkas du mer än om kompisen säger an­
dra ord som inte är siffror. På samma sätt
påverkas du när du skriver, om bakgrunds­
ljudet istället innehåller ord.
Nu är forskargruppen inne på ett nytt
och aktuellt område som handlar om hur
ljudmiljön påverkar inlärning för lärande
på ett andra språk. För att kunna göra
jämförelser av ljudmiljöns påverkan har
testerna genomförts i rum med och utan
ljudabsorbenter.
– Då har vi sett att den som lyssnar på
ett språk, som inte är första språket, be­
höver en bra ljudmiljö för att tillgodogöra
sig kunskap. Om du måste anstränga dig
för att tolka vad som sägs på grund av
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Lika värde 2 • 2016
bakgrundsljud, småprat och dålig akustik
försämras dina möjligheter att tolka bud­
skapet.
Barn behöver generellt sett en bättre
ljudmiljö för att lära sig jämfört med vuxna.
Även positionen i rummet har betydelse för
inlärning i ett klassrum med dålig akustik.
Effekten av placeringen i ett rum med bra
akustik kommer att bli mindre än i ett rum
med lång efterklangstid. I ett rum med
dålig akustik blir vi även tröttare och kan
bli kognitivt utmattade. Samma sak gäller
om vi måste lyssna till ett annat språk.
– Idag får många elever hela sin utbild­
ning på sitt andra språk. Det innebär att det
blir än mer viktigt att ha en hög akustisk
standard i våra klassrum för att ge alla en
likvärdig skolgång.
Ur ett nationellt perspektiv ser Robert
Ljung skolans miljö som avgörande för att
kunna ha en fungerande utbildning med
hög kunskapsnivå.
2 • 2016 Lika värde – Vi pratar om en arbetsmiljö där upp
emot 30 personer vistas i samma rum, så
varje klassrum har många nyttjare. Med
det skolsystem vi har idag skulle det kunna
vara en konkurrensfördel att erbjuda en
bra ljudmiljö. Det finns forskare i Lund
som har kommit fram till att även lärarnas
rösthälsa påverkas av ljudmiljö. Lärarna
själva upplever att det är trevligare att
undervisa på skolor där ljudmiljön sanerats
och ljudanpassats, som det görs för elever
med hörselnedsättning, så oavsett hur du
hör upplever du den miljön som lugnare.
Han lyfter fram några av de åtgärder som
har betydelse för att förbättra skolans ljud­
miljö.
– Rent akustiskt ska man försöka få så
lågt bakgrundsbrus som möjligt och välja
takabsorbenter som gör att det inte blir så
mycket reflekterat ljud. Det bör heller inte
finnas så mycket plana ytor i rummet, så
det är bra att placera en stökig bokhylla
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
Rent akustiskt ska man försöka få
så lågt bakgrundsbrus som möjligt.
längst bak i rummet. Den bidrar till att
diffusera ljudnivåerna.
I valet av material finns enligt honom inga
ekonomiska skäl att inte välja bra material.
Om man renoverar kostar ett bra akus­
tiktak väldigt lite jämfört med ett halvbra.
Att åtgärda i efterhand blir betydligt dyrare
eftersom det kan betyda att belysning och
annat måste flyttas. Det finns också tysta
möbler och leksaker som kan bidra till
tystare miljö.
- Det kan jämföras med kostnaden för
att en lärare måste vara sjukskriven en
månad för problem med rösten. Något som
ofta drabbar lärare som arbetar i dåliga
ljudmiljöer. •••
15
POSTTIDNING B
RETUR TILL
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Box 6074
700 06 Örebro
Nästa nummer ute den 23 september
Fråga en rådgivare
är en ny tjänst där du enkelt ställer dina frågor
till Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Du når oss via webbformulär och telefon.
Vi samlar också information på vår webbplats
så att du själv kan söka svaret på din fråga.
www.spsm.se/fragaenradgivare
telefon 010-473 60 00, vardagar klockan 12.00 till 16.00
samtal
kurator
kurator
psykolog samsyn
Elevhälsan
Elevhälsanhälsofrämjande
samtal
elev
likvärdig
likvärdig föräldrar
relation Elevhälsan stödjande
likvärdig
skolläkare
kartläggning
psykolog
lärande rektor
elev
stödjande
elev
samtal
förebyggande
skolläkare
styrdokument
förhållningssätt
elevvård
lärande
elev
förebyggandeutbildningsamsyn
struktur skola
specialpedagog/lärare
elevhälsoteam skolsköterska skola
arbetsverktyg
föräldrar salutogent
särskilt
särskilt relation
styrningrektor
kurator
samverkan
styrning
struktur
medaktörer
likvärdig
systematiskt
lärande
föräldrar
utbildning
Specialpedagogiska
hälsofrämjande elevhälsoteam likvärdig
skolmyndigheten
stöd
www.spsm.se
medaktörer
elev
Följ oss i sociala medier
skolläkare
skola
elevvård
hälsa
Håll utkik på samverkan
stödjande
I höst bjuder Specialpedagogiska skolmyndigheten in
rektorer och elevhälsoteam i kommunala och fristående
skolor till dialogkonferens på fem orter. Utbyte av kunskap,
erfarenheter och idéer om hur vi kan utveckla former och
arbetssätt i skolans elevhälsoarbete står på programmet.
Den 10 augusti öppnar vi för anmälan till konferenserna i
Malmö, Göteborg, Örebro, Umeå och Stockholm.
skola
hälsa
hälsa
stöd
rektor
samsyn
Att höja skolans
elevhälsokompetens
Twitter @SPSMsverige
4
16
Prenumerera gratis på Lika värde och våra nyhetsbrev.
skola
Facebook SPSMsverige
Lika
Lika Värde
värde 3x • 2014
• 2012
www.spsm.se
SPECIALPEDAGOGISKA
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
SKOLMYNDIGHETEN