Vår vision på Rosviksskola

Plan mot kränkande behandling
Rosviks skola läsåret 2015-2016
Lärkraft
Tillsammans för en inspirerande, trygg och tillitsfull miljö där arbetsglädje, stolthet,
delaktighet och tilltro till allas kompetens är grunden. Genom kreativa och utmanande
uppgifter, lust och harmoni möjliggör vi lärande och utveckling för alla.
tillitsfull miljö där
stoet, delaktighet och tilltro till
allas kompetens är grunden.
Genom kreativa och utmanande
uppgifter, lust och harmoni
möjliggör vi lärande och utveckling
för alla.
inspirerande, trygg och
Innehållsförteckning
Vår vision
Inledning
Lagar och förordningar
Definition av begrepp
Diskriminering
Trakasserier
Kränkande behandling
Förväntningar
Förväntningar på föräldrar
Förväntningar på elever
Förebyggande åtgärder
Kartläggning
Mål för läsåret 13-14
Hur arbetar vi för att nå målen
Åtgärder vid trakasserier och kränkningar
Utvärdering/Uppföljning
Processen kring plan mot kränkande behandling
Föräldrars delaktighet
Elevers delaktighet
Kontaktuppgifter
1
2
3
3
3
4
4
4
4
4
5
5
6
6
6
7
7
Bilagor 1-3
Trygghetsteamets arbetsmodell
Bilaga 1
Incidentrapport
Bilaga 2
Ordningsregler
Bilaga 3
1
Vår vision på Rosviksskola;
Vår skola ska vara trygg där alla upplever inflytande, känner
glädje och får mod att växa.
Alla får vara med
Vi bryr oss om
varandra!
Vi gör det roligt
att gå i skolan.
Vi hjälper
varandra!
2
Inledning
På Rosviksskola har alla rätt att trivas, känna sig trygga och utvecklas. Alla elever på skolan
ska ha samma rättigheter.
Vår plan mot kränkande behandling är till för att motverka diskriminering, trakasserier eller
annan kränkande behandling av elever och personal. Den utgår från Diskrimineringslagen,
Skollagen, Läroplanen Lgr 11 samt vår vision.
Plan mot kränkande behandling ska vara en naturlig del av verksamheten och finnas
tillgänglig för alla.
Lagrum
Skollag (2010:800) kap. 6 Åtgärder mot kränkande behandling.
§1 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett
målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.
7§ Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och
elever utsätts för kränkande behandling.
10§ En lärare, förskollärare, fritidspedagog eller annan personal får kännedom om att ett barn
eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten,
är skyldig att anmäla detta till förskolechef eller rektor. Huvudmannan är skyldig att
skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande
fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i
framtiden.
Diskrimineringslagen (2008:567) kap.1
1§ Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika
rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning,
funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Lag (2008:567)
SFS (2012:483) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och
kränkande behandling.
Lika rättigheter i skolan – handledning (2012)
Diskriminering
När skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet
har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering kan vara direkt eller
indirekt.
Med direkt diskriminering menas när en elev direkt missgynnas av tex sitt funktionshinder
när man ska göra en utflykt.
Med indirekt diskriminering menas när skolan tillämpar bestämmelser som verkar vara
neutralt, men i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller
ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de
elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
3
Trakasserier
Är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med;





Kön och sexuell läggning
Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Funktionshinder
Ålder
Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier.
Kränkande behandling
Är uppträdande som upplevs som kränkande eller nedsättande som t.ex. öknamn eller hot,
direkt till personen eller via lappar, klotter, brev, sms, internet som mejl, olika nätverk, mms
mm.





Med gester som suckar, miner, etc.
Med fysiska påhopp som knuffar, sparkar, slag
Att ha sönder kläder eller saker som mobiler, cyklar, väskor, böcker, etc.
Att man fryser ut någon, inte låter en person vara med i en aktivitet eller lek.
Genom att en lärare eller annan vuxen på skolan kan bete sig kränkande mot en elev.
Skolans förväntningar utifrån lagrummen ovan:
Förväntningen är att skolans ledning och all personal liksom elever tar avstånd från alla
former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Förväntningar på föräldrar är att:
 uppmuntra sina barn att vara goda kamrater
 stötta sina barn att göra sitt bästa för att lära sig i skolan
 ställa upp och samarbeta när det gäller hanteringen av eventuell förekomst av
trakasserier och kränkande behandling
 medverka vid utarbetande av plan att förebygga kränkningar
Förväntningar på elever är att:









Vi behandlar alla som vi själva vill bli behandlade.
Vi är varsamma med egna och andras saker.
Vi lyssnar på varandra utan att avbryta.
Vi följer skolans regler.
Vi bryr oss om varandra.
Vi låter alla få vara med.
Vi accepterar inte mobbning, kränkningar eller våld.
Vi accepterar varandras olikheter.
Vi hjälper varandra.
4
 Vi delar med oss.
 Vi låter alla vara med och bestämma.
 Vi tar hänsyn till att olika individer har olika behov.
Förebyggande åtgärder
 Väl förankrade trivselregler på skolan som utvärderas/revideras inför varje nytt läsår.
 Värdegrundsdiskussioner genomförs regelbundet i elevgrupperna och i personallagen.
 Under de inledande skolveckorna arbetar vi mer aktivt med gruppstärkande övningar
för att öka sammanhållningen och tryggheten i gruppen.
 Aktiva rastvärdar finns på skolgården vid gemensamma raster.
 Regelbundna kamratstärkande träffar under året där hela skolan deltar.
 Fadderverksamhet
 Klassråd – tar regelbundet upp situationer i klassen/skolan.
 Regelbundna uppföljningar sker i elevhälsoteamet.
 Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin.
 Kamratstödjare, två representanter från årskurs 3-6.
 Trygghetsteamets möten
Kartläggning
Det är viktigt att skolan utformar sin egen plan mot kränkning utifrån den egna skolans behov.
Det är därför kartläggningsarbetet är viktigt för att få en fungerande plan att arbeta efter. De
behov man sedan har är utgångspunkten för vilka insatser som ska påbörjas och genomföras
under nästa läsår. Här kan man se vilka kartläggningsmetoder vi har:












Kartläggningar av otrygga områden på skolan
Planerade samtal med kamratstödjare
Regelbundna EHT träffar
Vi ska vara uppmärksamma på t.ex. frånvaro, nedstämdhet, känsla av utanförskap,
trasiga kläder eller saker, elever som ofta är ensamma.
Genom iakttagelser från kamratstödjarna i klasserna, trygghetsgruppen, klasskamrater,
klassföreståndare/mentorer, rastvärd eller andra vuxna på skolan samt föräldrar
Ansvarig pedagog för anteckningar vid händelser, på så sätt kan man se om
kränkningarna är enstaka eller återkommande
Genom vuxnas närvaro under rasttid
Genom enskilda samtal med elever
Vid utvecklingssamtal
Vid klassråd och elevråd
Skolsköterskans hälsosamtal och åtgärder
Kuratorns arbete
5
Hur ser det ut hos oss?
Vi jobbar hela tiden med språkbruket. Det medvetna arbetet ger resultat, men detta arbete bör
fortgå under kommande läsår då vi har som mål att arbeta med bemötandet både mellan elever
och vuxna. En positiv spiral med ett bra bemötande mellan varandra är en grogrund för ett
gott lärande. Vi har under året arbetat med att medvetandegöra för barnen hur trevligt det är
när man hälsar på varandra och att man beter sig trevligt mot varandra. Bland personalen kan
man uppleva att man i stressiga situationer inte alltid tänker på att vi är förebilder för
eleverna.
På rasterna cirkulerar rastvärdarna ute på skolgården med en gul väst så barnen ska ha en
uppfattning om var de vuxna befinner sig. Vi ser det arbetet som viktigt då det på rasterna är
många barn ute tillsammans.
Mål för läsåret 2015-2016
 Fortsätter att arbeta med språkbruket
 Arbeta med att ha ett bra bemötande personal-personal, personal-elever samt elever
emellan.
 Delaktighet– arbeta med elevernas medvetenhet kring när och hur de kan påverka sitt
lärande.
Hur arbetar vi för att nå målen?
Vi vill tillsammans att Rosvik ska vara en trygg och lärorik skola där barnen ska uppleva en
positiv anda. Ett led i detta är att vi arbetar med hur vi är mot varandra, både barn och vuxna.
En enkel sak är att vi tränar på att hälsa på varandra när vi möter någon.





Vi jobbar med att uppmärksamma det positiva.
Enskilda regelbundna samtal för att ge stöd till elever i behov.
Vi tränar eleverna att ta ansvar och se sin del i situationer som uppstår.
Vi samtalar och synliggör elevinflytande med våra elever i varje situation.
Tydlig struktur i varje klass, synligt dagsschema med bildstöd i syfte att öka alla
elevers trygghet.
Åtgärder vid trakasserier och kränkande behandling
UPPTÄCKA
 Alla vuxna tar ansvar för att hålla god uppsikt inom respektive verksamhet
förskoleklass/skola/fritids
 Misstanke om kränkning tas alltid på allvar
 Vid höstterminens början får eleverna på elevrådet i uppdrag att kartlägga områden som är
otrygga på skolan och illustrera var i skolmiljön man känner sig trygg resp. rädd. Klassläraren
lyfter detta i klassen och utifrån kartläggningen ser vi till att vi har vuxna där eleverna känner
sig otrygga.
6
 Stående punkt på klassråd. Hur har du det i gruppen/klassen?
UTREDA
Så snart skolan får kännedom om att kränkningar har eller kan inträffa skall utredning sättas
igång av ansvariga i arbetslaget, trygghetsteamet eller rektor.
Kränkning mellan elever
1. Vuxna genomför enskilda samtal med de inblandade för att reda ut vad som hänt.
Om personal misstänks för kränkning av en elev eller vuxen ska rektor ansvara för
utredningen.
2. Personal tar kontakt med föräldrar. Rektor informeras.
3. Beslut om åtgärd tas gemensamt med de berörda.
4. Uppföljningssamtal med de inblandade sker inom en vecka. Ansvariga är de som
genomfört det inledande kartläggningssamtalet
5. Om ingen ändring sker - möte med rektor, berörd personal, förälder och barn/elev
6. Rektor ansvarar för att polisanmälan/socialtjänstanmälan görs vid misshandel eller
annan allvarlig kränkning
Steg 1-4 dokumenteras av berörd personal för framtida behov av uppföljning.
Dokumentation förs vidare till rektor.
Utvärdering, uppföljning
 Personalen och eleverna utvärderar värdegrundsarbetet utifrån givet underlag från
trygghetsteamet i slutet på läsåret och lämnas till trygghetsteamet. Ansvarig:
pedagogerna
 Personalen utvärderar målen i plan mot kränkande behandling i samband med SKA i
slutet av läsåret.
Arbetet med plan mot kränkande behandling
Plan mot kränkande behandling gäller läsårsvis och revideras i maj/juni samt slutförs i augusti
varje år. Utifrån kartläggningar som görs under året ser vi hur vi går vidare med
likabehandlingsarbetet.
Ansvarig: Trygghetsteamet och rektor
Trygghetsteamet tillsammans med rektor är den som är ansvarig för utformandet av plan mot
kränkande behandling. All personal har dock varit delaktig i innehållet i planen.
Föräldrars delaktighet
 synliggörs i samband med föräldramötet, hemsidan och på anslagstavlan utanför
personalrummet
 Forum för samråd
7
Elevers delaktighet
 Kartläggning var eleverna känner sig rädd/trygg vid höstterminens början
 Under de första skolveckorna på höstterminen går varje klasslärare igenom skolans
regler.
 Elevversionen fastställs i början på höstterminens elevrådsmöte år 2016, och delges av
elevrådsrepresentant och klasslärare i varje klass.
8
Bilaga 1
Trygghetsteamets arbetsmodell vid upprepade kränkningar
1. Trygghetsteamet samlar in information från elever och personal kring ärendet.
2. Trygghetsteamet träffar först den/de elever som är utsatta och samtalen
dokumenteras. Man kommer överens om en ny träff om ca 1 vecka. Samtalet
dokumenteras.
3. Trygghetsteamet träffar den/de som har utsatt andra. Man är tydlig med att det som
har hänt inte är accepterat och enligt lag förbjudet. En överenskommelse görs och
bestämmer en ny träff efter ca 1 vecka. Samtalet dokumenteras.
4. Vårdnadshavare och rektor informeras
5. Åtgärderna som sedan vidtas kan vara på individ, grupp eller organisationsnivå.
6. Vid behov ytterligare uppföljningssamtal som dokumenteras.
7. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas de elever som utsätter
andra tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor, mentor och
skolkurator. En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet.
Samtalet dokumenteras.
8. Uppföljningssamtal där samtalet dokumenteras.
9. Om kränkningarna fortfarande inte har upphört så vidtas andra åtgärder. T ex
kontakta socialtjänsten, polismyndigheterna.
Bilaga 2
Incidentrapport.
Datum:
Tid:
Plats:
Inblandade personer:
Detta har jag uppmärksammat:
Åtgärd:
Dokumenterat av: …………………………………………………..
Om ärendet inte går vidare till trygghetsteamet är det pedagogens ansvar att spara och
förvara detta dokument.
Trygghetsteamet Rosviks skola 15-10-13
Postadress
Fassvägen 5
945 33 ROSVIK
Besöksadress
Fassvägen 5
Telefon
0911-69 75 41
Telefax
0911-69 75 50
E-post
Bilaga 3
Ordningsregler - Se separat länk!
Postadress
Fassvägen 5
945 33 ROSVIK
Besöksadress
Fassvägen 5
Telefon
0911-69 75 41
Telefax
0911-69 75 50
E-post