Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

1 Skiljeboskolan
Plan mot kränkande behandling
Läsåret 2015/ 2016
2 Innehållsförteckning
Skolans trygghetsvision
3
Elevers rätt till stöd
3
Resultat av kartläggning LÅ 14/15
4
Plan mot kränkande behandling LÅ 14/15
5
Specifika åtgärder
Kön
Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Ålder
Annan kränkande behandling
6
Allmänna åtgärder
Upprättande och utvärdering av likabehandlingsplanen
Information
Uppsikt/upptäckt
Kartläggning
7
Rutiner för utredning och dokumentation
Utredning
Åtgärder
Uppföljning och utvärdering
Dokumentation
9
Ansvarsfördelning
Rektor
Lärare och annan skolpersonal
Elever
11
Diskrimineringslagen
12
Referenser
13
3 Skolans trygghetsvision
Skiljeboskolan skall vara en skola för alla, där elev och personal kan utvecklas i en
inspirerande och trygg miljö och där ingen ska känna sig kränkt eller diskriminerad.
Principen om alla människors lika värde och skolans demokratiska uppdrag skall utgöra
grunden för all verksamhet på Skiljeboskolan och gälla alla på skolan. Människolivet är
okränkbart och alla individen har rätt till frihet och integritet. Skiljeboskolan ska vara en
trygg skola som präglas av engagemang, omtanke, tolerans och respekt för sig själv såväl som
för andra.
Elevers rätt till stöd
Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad och
kränkande. Eleven har rätt att få stöd och hjälp när han/hon känner sig kränkt. Elevers
upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem eleven än kontaktar så har han/hon rätt att
bli tagen på allvar och få stöd. För att skolan ska kunna göra något måste någon i personalen
få vetskap om det inträffade. Åtgärderna ska i möjligaste mån ske i samråd med eleven.
Skolpersonal har dock alltid ett vuxenansvar att skydda barn och elever från att fara illa.
Kränkande behandling kan delas in i:
• Trakasserier
• Annan kränkande behandling
• Fysiska kränkningar, att bli utsatt för t.ex. slag och knuffar
• Verbala kränkningar, att bli hotad eller t.ex. kallad hora, bög m.m.
• Psykosociala kränkningar, att bli utsatt för t.ex. utfrysning och ryktesspridning
• kränkningar genom text och bilder som klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms och
chatt
4 Skiljeboskolans handlingsplan mot kränkande behandling
läsåret 15/16
Mål- Att skapa goda förutsättningar för att tidigt
upptäcka eller förhindra kränkningar.
Skiljeboskolans trygghetsenkät genomfördes under första delen av
höstterminen 2015. Totalt svarade 312 elever på enkäten, 156 pojkar/156
flickor. Hur eleverna svarade kan du läsa om nedan. För att alla elever på
Skiljeboskolan ska trivas ännu bättre finns det sju stycken punkter som alla på
skolan ska tänka extra mycket på. Dessa punkter kan du läsa om på lappen
bredvid.
- Mycket positivt där många elever känner sig trygga innanför skolans
väggar. Men en mycket stor del känner sig otrygga på olika platser i
skolan- toaletter- omklädningsrum mm.
-
Eleverna vet vart de ska vända sig om de blir utsatta för kränkningar mm.
Tänk på att du som elev alltid pratar med en vuxen om du blir utsatt
för kränkningar mm.
-
Positivt också att en stor del av eleverna anser att det finns personal i
hemkorridoren och i ljushallen vid rast, dock upplever flera elever att
det i n t e gör det…
-
Eleverna upplever att det är fler lärare som sitter tillsammans eleverna
och äter i matsalen än förra året- dock är det flertalet som upplever
att det sker mycket sällan eller aldrig.
-
Större delen av eleverna anser att eleverna bemöter varandra lika oavsett
kön, varifrån man kommer, vilken religion man tillhör- dock är det runt 60
elever som tycker att elever behandlar varandra olika utifrån kön,
varifrån man kommer och religion.
-
Större delen anser att lärare bemöter elever lika oavsett- dock är det
runt 40 elever som tycker att lärare behandlar eleverna olika.
-
Frågan som handlar om vuxna på skolan frågar elever hur de trivs så m å s
t e vi alla förbättra oss! Hälften av eleverna anser att de blir tillfrågande
detta- MEN hälften av eleverna upplever att de sällan eller aldrig blir
tillfrågade om detta.
5 Aktiviteter på Skiljeboskolan för att skapa goda
förutsättningar för att tidigt upptäcka eller förhindra
kränkning.
- På varje längre rast ska det finnas vuxna i korridorerna som du
som elev kan ta kontakt med. Precis som tidigare fortsätter vi
att ha vuxna i ljushallen på så många raster som möjligt.
- Skolans elevkamratstödjare genom Here4U har till uppgift att
informera vuxna på skolan direkt om de ser att någon elev blir
trakasserad eller kränkt. Gruppen träffas regelbundet för att
prata om hur stämningen på skolan är.
- Elevernas känsla av trygghet och trivsel tas upp på
utvecklingssamtalen.
- Elevernas trygghet och trivsel tas upp på hälsosamtalen i skolår
6 och 8.
- All personal på skolan äter pedagogisk lunch för att eleverna
ska uppleva lunchen som en positiv och social stund.
- Under den pedagogska lunchen finns det bra tillfällen att ställa
frågor om hur eleven har det och trivs på Skiljeboskolan.
- Alla klasser på skolan diskuterar värdegrundsfrågor, t.ex.
elevernas bemötande av varandra. Detta görs på mentortid
eller annan lämplig tid.
6 Skolans specifika åtgärder för att motverka trakasserier och kränkande behandling
Under denna rubrik beskrivs vår gemensamma värdegrund som alltid ska beaktas i
undervisningen. Den årliga kartläggningen skall utformas så att det framgår hur vi lyckas med
nedanstående aktiviteter och om vi behöver göra andra prioriteringar.
Kön
Mål
All verksamhet på vår skola ska genomsyras av ett könsperspektiv.
Aktiviteter
• Vi arbetar för en jämställd skola genom att ha ett könsperspektiv på skolans organisation
och verksamhet. Vi arbetar för att alla tjejer och killar ska ha samma möjligheter,
rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden.
•
Vi arbetar för att få bort nedsättande sexualiserat språkbruk genom att elever och personal
kontinuerligt diskuterar språket som används på skolan. Alla vuxna som arbetar i skolan
har en skyldighet att reagera och agera vid nedsättande språkbruk.
Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning
Mål
På vår skola har alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning samma rättigheter och möjligheter.
Aktiviteter
• All skolpersonal är uppmärksam på och reagerar på kränkningar som har sin grund i
etnisk, kulturell eller religiös tillhörighet.
Funktionsnedsättning
Mål
På vår skola har alla elever samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning.
Aktiviteter
• Att arbeta för att alla elever ska ha lika möjligheter att delta i skolans verksamhet, oavsett
funktionsnedsättning. Vid planering av skolans verksamhet ska konsekvenserna för elever
med olika funktionsnedsättning beaktas.
Sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck
Mål
På vår skola har vi en förståelse för olika sexuell läggning. Inga elever ska känna sig utsatta
för diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller
familjebildning.
7 Aktiviteter
•
Vår skola ska informera och undervisa om olika sexuell läggning och heteronormativitet.
När vi diskuterar frågor som sexualitet, könsidentitet eller familjebildning ska information
om homo-, bi- och transsexualitet ingå.
Annan kränkande behandling
Mål
Inga elever på vår skola ska känna sig utsatta för kränkande behandling.
Aktiviteter
• Värdegrundsövningar ska ingå på ett naturligt sätt i undervisningen under alla skolår.
Allmänna åtgärder
Upprättande av Plan mot kränkande behandling
Mål
Att skolan har en aktuell och känd Plan mot kränkande behandling som är känd av alla.
Aktiviteter
• Vi upprättar en ny handlingsplan varje läsår. Uppföljning och utvärdering av
handlingsplanen redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen.
Tidpunkt:
Ansvar:
Utvärderas i maj varje läsår
Revidering oktober i oktober varje läsår
Rektor tillsammans med elevhälsoteamet bestående av
skolsköterska
SYV (Studie-och yrkesvägledare)
specialpedagog
kurator
fritidsledare
Planen grundar sig på den årliga kartläggningen och utvärderingen av föregående års plan.
8 Kartläggning
Mål
Att genom den årliga kartläggningen identifiera risker för trakasserier och kränkningar.
Kartläggningen ska sedan ligga till grund för upprättandet av en ny Plan mot kränkande
behandling.
Aktiviteter
• Elevhälsoteamet tar fram elevenkäter i september varje läsår.
• Varje handledare ansvarar för att eleverna fyller i enkäten och sammanställer klassens
svar.
• Sammanställningen, som ska vara statistiskt könsuppdelad, ligger sedan till grund för
det fortsatta arbetet i arbetslaget i samråd med Here4u samt elevråd.
Elevhälsoteamet upprättar en ny plan mot kränkande behandling där resultatet av
kartläggningen av läsårets aktiviteter ingår.
Ansvar: Rektor tillsammans med elevhälsoteamet
Utvärdering
Planen mot kränkande behandling utvärderas varje år med hjälp av PN-enkäten och skolans
egna elevenkät.
Information om Planen mot kränkande behandling
Mål
Att alla anställda på skolan, alla elever och vårdnadshavare informeras i början av varje läsår
om skolans upprättade Plan mot kränkande behandling.
Aktiviteter
• Information om handlingsplanen delas ut till elever och anställda i början av varje
läsår och när elev/anställda börjar på skolan under pågående läsår.
• Information om handlingsplanen finns med i skolans folder och webbplats.
• Handlingsplanen finns i alla klassrum, arbetsrum och i personalrum.
• Handlingsplanen skickas in till förvaltningens diarium.
Ansvar: Rektor tillsammans med elevhälsoteamet
9 Rutiner för utredning och dokumentation
Utredning och dokumentation görs på därtill avsedd blankett.
Det är den utsatte eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller
kränkande. Om trakasserier eller annan kränkande behandling, upptäcks eller anmäls ska
rutiner och ansvarsfördelning tillämpas i planen mot kränkande behandling.
Tidpunkt: Omgående, inom samma dag – inga tidshinder accepteras
Ansvarig: Skolpersonal som får kännedom om trakasserier
Utredning
Utredningen ska syfta till att få reda på kränkningens karaktär och ska sedan ligga till grund
för vilka åtgärder som ska vidtas.
Utredningen ska kännetecknas av hänsyn till den utsatte och övriga inblandade.
Vi tar alltid hänsyn till den utsattes upplevelse av kränkningen.
Läraren eller annan skolpersonal som får kännedom om en kränkning ska först lyssna på
eleven som tar kontakt. Om den utsatte är en annan elev än den som tagit första kontakten ska
den utsatte eleven kontaktas. Exempel på aktuella frågor:
Vad har hänt? Hur ofta? Hur länge? Var? Vilka är de inblandade? Hur upplever eleven det
och vad har eleven för önskemål?
Den vuxne ska vara tydlig, och visa att kränkningar är fel och oacceptabla. Den vuxne ska
skapa förtroende, och alltid tala om att ett uppföljningssamtal kommer.
Läraren eller annan skolpersonal
Läraren eller annan skolpersonal som fått kännedom om kränkningen kan kontakta
Elevhälsoteamet som utifrån sin kompetens kan ge råd, stöd och vägledning. I samråd med
rektor avgörs om anmälan till polis eller socialtjänst ska göras. Observera att det finns
tillfällen då skolan har anmälningsplikt. Polis och socialtjänst kan också rådfrågas i ärenden
utan att anmälan behöver göras.
Vid allvarliga kränkningar upprättas en handlingsplan som utgår från nuvarande situation,
målsituation och vilka åtgärder som behöver vidtas för att kränkningar ska upphöra.
Den/de som kränkt
Om den/de som kränkt går på samma skola ska Elevhälsoteamet höra deras version. Om
den/de går på en annan skola ska rektor på den andra skolan kontaktas. Samtalets syfte är att
undersöka vad som hänt och att tillsammans hitta en lösning. Kränkningarna måste
omedelbart upphöra. Två anställda bör närvara vid samtalet, en leder samtalet och den andra
antecknar. Tala alltid om att ett uppföljningssamtal kommer. När personal misstänks ha
kränkt elever ska rektor alltid ansvara för utredningen.
Vårdnadshavare
Vårdnadshavare till den kränkte och den/de som kränkt ska kontaktas. Vårdnadshavare måste
få förtroende för att skolan tar tag i och hanterar situationen på ett professionellt sätt. Vid
grövre kränkningar görs så snart som möjligt en plan för hur kommunikationen mellan rektor,
lärare, elever och vårdnadshavare ska ske.
Vid hedersrelaterade omständigheter ska skolan beakta konsekvenser av att vårdnadshavare
kontaktas. Skolan ska i dessa fall rådfråga utomstående expertis.
10 Åtgärder
Åtgärder ska spegla kränkningens karaktär och omfattning. En kränkning ska inte göras
mindre eller större än vad den är. Målet med åtgärderna är att en trygg situation ska skapas.
I första hand vidtas åtgärder redan i de inledande samtalen genom dialog mellan pedagogerna
och eleverna. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer samt ge långsiktiga lösningar. Vid
allvarligare kränkningar utformas åtgärder av Elevhälsoteamet i samråd med berörd
skolpersonal, den kränkte eleven, den/de som kränkt samt vårdnadshavare. När skolan inte
själva har kompetensen ska den tas in utifrån, efter samråd med rektor och/eller
speciallärarlaget.
Vid mindre grova kränkningar
Återkoppling med berörda ska ske efter en vecka och uppföljningssamtal ska hållas senast
efter en månad.
Medlingssamtal: Om den kränkte vill, kan medlingssamtal genomföras. Då kan samtalet
avslutas med att beteendeavtal skrivs.
Beteendeavtal: Ett beteendeavtal kan användas i vissa situationer. Hur ska den kränkte eleven,
den/de som kränkt förhålla sig till varandra? Den kränkte eleven och den/de som kränkt
bestämmer själva hur avtalet ska se ut och fungera. Om avtalet bryts är det en grövre
kränkning.
Vid grövre kränkningar
Vid grövre kränkningar ska individuella planer upprättas för den/de som utövat kränkningen
och för den som utsatts. Planen ska i stort spegla de åtgärder som ska vidtas för att situationen
ska lösas. Både akuta och långsiktiga åtgärder ska ingå i planen. planen ska även beskriva
vilka kommunikationsrutiner som ska gälla mellan elev, vårdnadshavare, lärare, rektor och
annan skolpersonal.
Vid grova brott
Vid grova brott, som misshandel och sexuella övergrepp, bör rektor alltid
överväga hemundervisning för, eller avstängning av, den/de som begått brottet.
Representanter för skolan bör alltid närvara vid rättegångar gällande brott på skolan.
Uppföljning och utvärdering
Det är viktigt att alla inblandade får komma till tals i uppföljningen. Uppföljningen inleds
med ett samtal med den som varit utsatt. Uppföljningen bör göras inom rimlig tid, och
innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen:
Nådde skolan målet med de vidtagna åtgärderna? Vad gjorde skolan bra, vad kunde göras
bättre?
Skolan ansvarar för att återkoppling sker i samråd med berörda elever och målsmän.
När man har haft en uppföljning och åtgärderna avslutas är det viktigt att den utsatte känner
sig trygg så att personen vet vart den ska vända sig om något händer igen.
11 Dokumentation
Skolan ska ha rutiner för hur utredning om kränkningar och uppföljningar ska dokumenteras.
Dessa ska följa Västerås stads övriga rutiner för dokumentation. Varje misstanke, utredning
och uppföljning ska dokumenteras.
Dokumentation görs på avsedd blankett.
Ansvarsfördelning
Rektor
Det är rektors ansvar enligt lag och förarbeten att;
• se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och
annan kränkande behandling inte är tillåten på skolan.
• se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika
rättigheter, samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan
kränkande behandling.
• årligen upprätta, utvärdera och revidera planen mot diskriminering och kränkande
behandling i samarbete med personal och elever.
• om skolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling
förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas.
Rektor ska även
• se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar
anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som
vidtagits.
Pedagoger och annan skolpersonal
Det är pedagogers och annan skolpersonals ansvar att
• följa skolans plan mot kränkande behandling.
• ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar
genom sin undervisning och sträva efter likabehandling.
• se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling
misstänks/anmäls/upptäcks.
• dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande
behandling och de åtgärder som vidtas.
• bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling, där den
enskilda läraren är berörd, följs upp.
Elever
Det är alla elevers gemensamma ansvar att behandla andra med respekt samt påtala
diskriminering och annan kränkande behandling som förekommer på skolan.
12 Dessa personer kan elever på vår skola prata med
• föräldrar
• kompisar
• alla vuxna som arbetar på skolan
• Here 4 u
• skyddsombud
Diskrimineringslagen
Den 1 januari 2009 trädde en ny diskrimineringslag i kraft där de tidigare sju
diskrimineringslagarna slogs samman till en lag och diskriminering på grund av ålder och
könsöverskridande identitet eller uttryck förbjuds. Diskriminering är ett övergripande begrepp
för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper.
Lagens ändamål
1§
SJU OLIKA DISKRIMINERINGSGRUNDER
Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra
sätt främja lika rättigheter och möjligheter på grund av
- kön
- könsöverskridande identitet eller uttryck
- etnisk tillhörighet
- religion eller annan trosuppfattning
- funktionshinder
- sexuell läggning
- ålder
4§
I denna lag avses med diskriminering
1. Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre
än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en
jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
2. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en
bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt
men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss
könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion
eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning
eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har
ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga
13 för att uppnå syftet.
3. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som
har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
4.Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons
värdighet.
5. Instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera
någon på ett sätt som avses i 1–4 och som lämnas åt någon som står i lydnadseller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen
eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.
Referenser
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
Skollagen 1985: 1100, Utbildningsdepartementet
Diskrimineringslag 2008:567,Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Skollag 2008:571
Skollag kap 14a
Lpo94, skolverket
Skolverkets Allmänna Råd 2006 " För arbetet med att främja likabehandling”
Arbetsmiljölagen 1977:1 160
Socialtjänstlagen
Socialstyrelsen
Brottsbalken
Olweus, Dan. (1994). Mobbning i skolan - vad vi vet och vad vi kan göra. Stockholm:
Liber utbildning
FN: s deklaration om mänskliga rättigheter
FN: s konvention om barns rättigheter – Barnkonventionen
www. ltv.se/folkhalsa