Ungdomars syn på islam

Växjö universitet
Institutionen för humaniora
Religionsvetenskap
Handledare: Lennart Johnsson
Examinator: Lennart Johnsson
REC 160
ht-2006
Ungdomars syn på islam
En undersökning vid fem gymnasieskolor i Kalmar och Jönköping
Sanna Kaldner
Innehållsförteckning
1. Inledning .........................................................................................................................1
1.1 Syfte...........................................................................................................................1
1.2 Material och metod.....................................................................................................2
2. Massmedias syn på islam.................................................................................................3
3.Skolan och islam. .............................................................................................................8
4.Invandrarsituationen i Kalmar och Jönköping. ................................................................10
5. Resultat .........................................................................................................................12
5.1 Samtliga klasser .......................................................................................................12
5.2 Skillnader mellan män och kvinnor ..........................................................................17
5.3 Skillnader mellan Kalmar och Jönköping .................................................................20
5.4 De teoretiska och praktiska programmen..................................................................23
6. Diskussion.....................................................................................................................29
7. Sammanfattning ............................................................................................................31
Käll- och Litteraturförteckning .........................................................................................
Bilaga 1 ............................................................................................................................
1. Inledning
Hösten 1999 berättade jag för en lågstadielärare att jag skulle skriva en uppsats om svenska
ungdomars syn på islam. Hon tyckte att det var ett intressant ämne och hon berättade om en
episod hon varit med om i sitt lärarrum för några år sedan när boken Inte utan min dotter kom
ut.1 Hennes kollegor var fullständigt absorberade av berättelsen och tyckte att muslimer
verkligen var förskräckliga människor. Lärarna radade upp exempel på islams dåliga sidor,
fakta blandades med fördomar. Läraren som jag pratade med hade blivit upprörd och påpekat
för sina arbetskamrater att en del uttalanden var klart rasistiska. Kollegorna var oförstående
till reaktionen. Enligt deras egen uppfattning var de inte rasister, de sade bara sanningar precis
som i boken de diskuterade! Lågstadieläraren var förbluffad över hur hennes kollegor, som
normalt inte generaliserar och talar illa om andra människor på det här viset, kunde angripa
islam och muslimer – och dessutom försvara sitt förhållningssätt.
Hur utbrett är en negativ syn på islam? Representerar händelsen i lärarrummet typiska åsikter
i Sverige på 2000-talet?
1.1 Syfte
Syftet med uppsatsen är att utreda hur svenska gymnasieungdomar i Kalmar och Jönköping
ser på islam. Jag valde gymnasieungdomar i åldern 16-18 år därför att de representerar en
grupp människor som antingen läser – eller nyligen har läst – kurser i religion och har därmed
baskunskaper om islam. Jag vill ta reda på om gymnasieungdomars syn på islam skiljer sig
mellan de teoretiska och praktiska programmen och om man kunde se någon skillnad på
åsikterna i två städer i Sverige. 2004 var invånarantalet i Jönköping 116 000 personer, samt i
Kalmar 59 000 personer.2 3 Inverkar detta på ungdomarnas svar?
1
Mahmoody, Betty. Inte utan min dotter, 1985
Jönköpings kommun, Statistisk årsbok 1999
3
Invandrarbyrån, Kalmar kommun
2
1
1.2 Metod och material
För att se relationen mellan en eventuellt negativ mediabild och ungdomars syn på islam har
jag tagit del av den kritiska debatten om hur muslimer framställs i media och populärkulturen
under 1999-2000, granskat ett antal artiklar i svensk dagspress, pratat med muslimer och
anställda på kommunen och så har jag använt mig av resultaten från min enkät.4 Jag har läst
ett antal böcker som handlar om hur muslimer och islam framställs i olika medier och
situationer5. Jag har även läst två böcker av Edward Said – Orientalism och Covering islam.6
De handlar om hur islam framställs i de amerikanska medierna och Orientalism tar också upp
historien som ledde fram till att det blev så här. 7
Jag har lämnat ut enkäter i tolv olika gymnasieklasser: i sju klasser i Kalmar på Lars
Kaggskolan, Stagneliusskolan och Jenny Nyströmskolan, samt i fem klasser i Jönköping, på
Per Brahegymnasiet och Bäckadalsgymnasiet. Jag har besökt både praktiska- och teoretiska
program. Alla elever jag besökte gick i sista och tredje årskurs på gymnasiet. Samtliga läste
religion just för tillfället men bara de tre klasserna på Bäckadalsgymansiet i Jönköping hade
läst om islam nyligen. Totalt lämnade jag ut enkäten till 194 elever. Jag besökte alla
klasserna, presenterade enkäten och syftet med uppsatsen. Jag förklarade för eleverna att det
var tillåtet att avstå från frågor som de inte ville svara på och att det var viktigt att de svarade
på enkäten individuellt.
I den enkät jag delade ut till gymnasieungdomarna frågade jag bl a vad de tycker om islam
och om de har något emot att muslimer utövar sin religion här i Sverige. Genom svaren på
enkäten var det möjligt att dra slutsatser om den allmänna uppfattningen om islam och
muslimer samt undersöka skillnaderna mellan Kalmar och Jönköping.
4
Se bilaga 1
Berg, Magnus, Hudud, 1988 Härenstam, Kjell, Skolboksislam, 1993
6
Said, E.W. ,Covering Islam, 1998, Orientalism, 1993
7
Said, E.W., Orientalism, 1993
5
2
2. Medias syn på islam
Om man jämför islam med andra religioner så uppmärksammas islam och muslimer mycket i
medierna. I skolans undervisning är det inte en sådan fokusering på just islam utan det pratas t
ex lika mycket om judendom och buddhism. Om medias bild av islam som bakgrund till
ungdomars syn på islam analyseras, vad gav medierna för syn på islam i slutet av 1900-talet?
Enligt Edward W. Said, professor i engelska och litteratur vid Columbia University, ger de
amerikanska medierna en negativ bild av islam. Innan OPEC höjde priset på olja 1974 talades
det mycket sällan om islam i medierna i USA. 8 Det talades om araber och iranier, om
pakistanier och turkar men mycket sällan om muslimer. Under krisen i Iran framställdes
iranierna som ett militant, farligt och antiamerikanskt folk. Man rapporterade om
ockupationen av amerikanska ambassaden i Teheran men inte mycket nämndes om varför
detta hände.9 Said anser att när man rapporterar om ”the non-Western world” så handlar det
om någon sorts kris eller om villkorslös etnocentrism. Överallt där krig och konflikter eller
mänskligt lidande äger rum i den av islam dominerade delen av världen ges i nyhetsmedia
islam en central roll, enligt Said.10 I sin bok Orientalism hävdar Said: ”att i nyhetsinslag och
på fotografier i tidningar förekommer muslimer alltid i stort antal. Ingen individualitet, inga
personliga egenskaper och ingen personlig bakgrund. De flesta bilderna föreställer uppretade
folkmassor och elände.”11
Det verkar inte bara vara USA som ser islam som en fiende. I Ryssland ses muslimen också
på med oblida ögon. I en artikel i DN i juni 1999 tas detta upp. ”För såväl vanliga ryssar som
deras ledare är det numera självklart att islam efterträtt kapitalismen som det främsta
ideologiska hotet. De muslimska fundamentalisterna målas i alla sammanhang ut som farliga
samhällsfiender. En biprodukt av detta är den för dagen proklamerade kärleken till
serberna.”12
”I slutet av åttiotalet införde ryska myndigheterna en urskillningslös våldskampanj mot alla
islamister vilket ledde till en snabb radikalisering. Man förbjöd muslimska partier vilket ledde
till att de blev mer svårkontrollerade eftersom de inte fick verka fritt.” ”Tjetjenien är det enda
land i före detta Sovjet som utropat sig som islamisk republik. Det går dock trögt för de
8
Said, E.W. ,Covering Islam, 1998, sida 36
Ibid.
10
Ibid. sida 107
11
Said, E.W., Orientalism, 1993 sida 286
12
Håstad, D., ”En islamisk komplott?”, Dagens Nyheter, 990616
9
3
religiösa kämparna. Enligt den sharialag som råder bör hädanefter kvinnorna hålla sig hemma
och uppfostra barnen men med rådande arbetslöshet och ekonomiskt sönderfall är kvinnorna
de huvudsakliga familjeförsörjarna. De säljer bland annat vodka på marknaden fast en tjetjen
som dricker den kan dömas till prygelstraff.” 13 Det var alltså svårt att i Ryssland leva som en
rättrogen muslim och ändå såg de styrande detta som ett hot.
Magnus Berg, docent i etnologi vid Linköpings universitet, hänvisar i sin bok Hudud till Åke
Holmberg som är historieprofessor vid Göteborgs universitet som tar upp fyra stereotyper
som varieras när islam bedöms. 14 ”Islam står för kulturförstörelse, fanatism, fatalism och
kvinnoförtryck. Av dessa fyra är kvinnoförtryck den modernaste. Den förutsätter åtminstone
början till en kvinnoemancipation i Väst. Det finns undantag från det starka avståndstagande
från islam, men de är få. De svenska besöken i muslimska länder verkar ha förstärkt den
fientliga inställningen.” 15
I en artikel i Dagens Nyheter tas mediernas negativa syn på islam upp: ”Våra medier håller på
att bli flyktingfientlighetens främsta propagandakanaler, varnar medieforskarna.” 16 Dagens
Nyheter hade en artikel som handlade om kvinnoförtryck i tredje världen. Man illustrerar
denna artikel med en kvinna i väl tilltagna röda slöjor och bildtexten lyder: ”Muslimsk kvinna
i Indien”.17 Artikeln handlade i huvudsak om länder där islam inte dominerar och inte en enda
gång i texten nämns begreppet islam. Röda Korsets ungdomsförbund hade en annons mot
användandet av barn som soldater. Rubriken var: ”Det vill vi stoppa”,18 och under det en bild
med en kvinna som riktar en pistol. Kvinnan bär svart slöja. Det är omöjligt att säga om
kvinnan är barn eller inte. Varför används en bild av en muslimsk kvinna i en annons, som
handlar om barnsoldater?
Enligt tv-programmet Fittja Paradiso, ett tv-program som hade som syfte att presentera livet i
förorten och som sändes av Sveriges Television i slutet av 1990-talet, så handlade 85 % av
nyhetsbevakningen kring islam mellan åren 1991 och 1995 om våld. Programmet hade valt
att belysa islam ur en annan synvinkel. De flesta muslimer som var med i programmet var
13
Ibid.
Berg, M, Hudud, 1988
15
Ibid. sida 48
16
Hvitfeldt H. ”Medierna misshandlar muslimer”, Dagens Nyheter 910330
17
Ibid.
18
Ibid.
14
4
konverterade svenskar. Ett flertal män och en ung kvinna som inte hade så mycket att säga.
De ”ursprungliga” muslimer som var med i programmet representerades av en iransk kvinna
som tyckte att man kunde jämställa slöjan med en nazistsymbol och en imam som tyckte att
man skulle införa sharia i Sverige som ett komplement till svenska lagar. 19 Det är mycket
möjligt att valet av gäster bara av en händelse råkade stärka fördomarna om att det är mannen
som fattar alla beslut och att kvinnan är förtryckt och att muslimerna vill göra om Sverige till
en muslimsk stat, men kanske borde de som gjorde programmet tänkt sig för innan det sändes,
tagit några minuter på sig att fundera igenom vilken bild de sände ut till svenska folket.
I radioprogrammet ”Flipper”, ett kulturprogram för ungdomar i P3, berättades att man i
Kuwait röstade nej till att kvinnorna skall få rösträtt.20 Denna diskussion verkade gå ut på att
kritisera islam och muslimers synsätt. Jag anser att det är viktigt att inse att när vi talar om
islam och den muslimska kulturen, är det utifrån västerländska, perspektiv. Precis som det
diskuteras i radioprogrammet, tycker jag också att det är förvånande att det finns ett land i
världen där kvinnor inte har rösträtt år 1999, men det är viktigt att tänka ett steg längre och
försöka förstå varför det är så. Detta borde vara särskilt viktigt i ett rikstäckande
radioprogram.
Det framförs dock inte bara negativa saker om islam i de svenska medierna. Jan Guillou,
författare och journalist, hade en artikel införd i Barometern 1991 med rubriken ”Araber
lovligt byte i radion”. 21 Den speglar tydligt hur olika svenska medier ser på rasism beroende
på vem som utsätts för rasismen. ”Radio Islams ansvarige utgivare blev fälld för hets mot
folkgrupp sedan sionismen och Israel hade kritiserats ett flertal gånger i radiokanalen. Något
som uppmärksammades i svenska medier.”22 Berit Hedeby, journalist, intervjuades av Radio
Islam,23 och sade saker som ”alla araber sysslar med haschlangning”, ”araberna ligger bakom
narkotikahanteringen i Sverige”, ”de flesta araber är fikusar”, ”araber är sexfixerade eftersom
alla kvinnor i arabvärlden går i slöjor”, ”islam är en barbarisk religion”, ”en fara för
demokratin”, ”dom (araberna) accepterar generellt sett inte svensk lag” och ”naturligtvis är
19
Fittja Paradiso, SVT, 000113
Flipper, P3, 991204
21
Guillou J. ”Araberna lovligt byte i radio”, Barometern 910408
22 Ibid.
23 Ibid.
20
5
araber mindre intelligenta”. Radio Islam gjorde kopior av denna sändning och skickade ut till
ett flertal svenska tidningar. Inget skrevs dock om detta, enligt Jan Guillou. 24
Vilka specifika händelser har medierna speglat när det gäller islam? TT-telegram från början
av 1980-talet visar att det mest handlar om utländska händelser. 25 De nyheter som handlar om
Sverige tar upp moskébyggen och Radio islam. Största enskilda händelse var Salman Rushdie
och dödshoten mot honom. Andra stora nyheter är inbördeskriget i Libanon och
kidnappningar som tillskrivits muslimska grupper.
Brune tar också upp och skriver: ”Mediernas beskrivningar [sic] islam tar sig olika uttryck. Politiskt våld
utövas av vad som sägs vara islamiska grupper. Islam kopplas till politiskt förtryck. Kvinnans ställning
framställs nästan undantagslöst som underordnad; för det mesta framhålls att hon är starkt förtryckt. Muslimer är
fanatiska. Det påpekas ofta när det är muslimer som begår våldsamheter och brott att det är just muslimer; något
som medierna inte gör med kristna. En del av påståendena om islam eller muslimska grupper är sanna, andra kan
diskuteras, en stor del är missvisande, inte så få är falska. Men en minsta gemensamma nämnare är att det som
medierna uppmärksammar vanligen är negativt i någon bemärkelse.” 26
1990 gjorde Håkan Hvitfeldt en undersökning i Sverige som handlade om inställningen till
islam. Drygt 2 % svarade att de hade en positiv inställning till islam medan 65 % sade sig ha
en ganska eller mycket negativ inställning. Det frågades också om de intervjuade ansåg att
islam går att förena med demokrati av svensk typ. Drygt 88 % svarade att de anser att islam
inte går att förena med demokrati av svensk typ, närmare 46 % ansåg att det absolut inte var
möjligt. Det var bara drygt 2 % som ansåg att svensk demokrati och islam går att förena. När
frågan ställdes om byggande av moskéer i Sverige skulle tillåtas även om invånarna i det
område man byggde i skulle vara negativa ansåg 49 % att detta vore mycket dåligt. Lika
många personer tyckte att det vore dåligt om det ekonomiska stödet till muslimska invandrare
ökades så att de kunde bevara sin egen kultur. 32 % tyckte att det vore mycket bra om
invandringen av muslimer skulle minska och det var bara cirka 40 % som ansåg att det var bra
att muslimer har religionsfrihet. 27
Det framkom också i undersökningen att lågutbildade är mer negativa än människor med
högre utbildning, män mer negativa än kvinnor. Bosatta på landsbygden och i mindre tätorter
24
Guillou, J. ”Araberna lovligt byte i radio”, Barometern 910408
Brune, Y. Mörk magi i vita medier, 1998
26
Ibid.sida 75-76
25
6
är mer negativa än de som bor i stad eller i en större tätort. Äldre är något mindre negativa än
yngre. När man studerat främlingsfientlighet och fördomar i allmänhet har man fått fram
ungefär samma bild. Det som skiljer här är att även majoriteten av välutbildade är tämligen
negativa när det gäller islam. 28
27
28
7
Politiska opinioner, SOM-undersökning 1990
Ibid.
3. Skolan och islam
Det är dock inte bara i medierna som man kan finna en negativ syn på islam. Även inom
populärkulturen hittar man detta. Ett exempel på det är boken Inte utan min dotter.29 Inte utan
min dotter,30 hade två år efter publicering sålts i 600 000 exemplar bara i Sverige. Den har
totalt översatts till 23 språk och sålts i tolv miljoner exemplar. 31 Hollywoodfilmer är ett annat
exempel på var man kan hitta en negativ bild av muslimer. I dessa filmer framställs muslimer
ofta som terrorister. Ett exempel på detta är filmen ”Belägringen” som kom ut 1998. 32 Den
gjorde många muslimer i USA så upprörda att de demonstrerade utanför biograferna där de
visade filmen. ”På film och television förknippas araben antingen med liderlighet eller med en
blodtörstig ohederlighet. Han framträder som sexgalen och degenererad.”33
1962 bestämdes att kristendomsundervisningen i den svenska skolan skulle vara objektiv.
Innan detta kunde man läsa i läroböckerna i religion saker som ”Vägen till paradis gick
normalt genom bön, fasta och allmosegivande men ett enda svärdshugg för Allah öppnade
med en gång himmelens portar”. 34 Kapitlet om kristendom hade rubriken ”Kristendomen- den
givande kärlekens religion”; kapitlet om islam hade rubriken, ”Islam- ett krav att underkasta
sig Guds vilja”.35
I en översikt med titeln The Arabs in American Textbooks som gavs ut i USA 1975: 36 berättas
det att man i en skolbok hittat meningen ”att få människor i detta område (det arabiska) ens
känner till att det finns ett bättre sätt att leva”. Och boken fortsätter med vad det är ”som
håller samman människorna i Mellanöstern” och svaret blir ”den minsta gemensamma
nämnaren är arabernas fientlighet- hat- mot judarna och den israeliska nationen.” 37
Vissa läroböcker har ett vi/dom perspektiv som gör att eleverna ofta fokuserar på skillnaderna
mellan olika kulturer och religioner istället för på likheterna. I supplement till läroplanen 1970
stod det att det är viktigt att man tar upp de icke-kristna religionernas aktuella situation. Det är
svårt om man bara använder sig av läroböckerna som ganska snabbt kan bli inaktuella. Därför
29
Mahmoody, Betty. Inte utan min dotter, 1985
Ibid.
31
Berg, M. Hudud, 1998
32
Belägringen, 1998
33
Said, E.W. Orientalism, 1993
34
Se Härenstam, K. Skolboks-islam, 1993
35
Ibid.
36
Said, E.W. Orientalism, 1993
30
8
uppmanar läroplanen till att ta hjälp av TV, press och radio. 38 Naturligtvis är det viktigt att
man då väljer artiklar med omsorg, eller åtminstone att det reflekteras över hur islam
framställs i medierna och också gör eleverna uppmärksamma på detta.
I läroplanen (LPF 94) står det att man skall sträva efter att varje elev:
•
respekterar andras egenvärde och integritet
•
förstår och respekterar andra folk och kulturer
•
lär sig att kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden
•
har insikt i den egna kulturen och känner till och visar förståelse för andra kulturer 39
37
Ibid. sida 198
Se Härenstam, K. Skolboks-islam, 1993
39
Läroplanen för de frivilliga skolformerna, LPF 94, sida 14
38
9
4. Invandrarsituationen i Kalmar och Jönköping.
I Kalmar bodde det 7041 personer med utländsk bakgrund den 31 december 1998. 40 Vid
samma tidpunkt bodde det 12417 personer med utländsk bakgrund i Jönköping.41 Kalmar
hade 1998 totalt cirka 59 000 invånare och Jönköping cirka 116 000. Procentuellt så bor det
fler invandrare i Kalmar men fler muslimer i Jönköping. Det är svårt att veta exakt hur många
muslimer som bor i dessa städer eftersom man inte frågar efter religionstillhörighet när
människor kommer till Sverige (eftersom vi i Sverige, enligt grundlagen, har religionsfrihet).
Det man någorlunda säkert vet är vilket land människor kommer ifrån. Man skall dock tänka
på att ett flertal människor från t ex Iran som kommit hit är flyktingar undan den nuvarande
regimen och majoriteten av dessa är förmodligen inte religiösa överhuvudtaget. I Kalmar
bodde det i december 1998, 1144 människor som kommer från ett land där islam är
statsreligion.42 Detta betyder naturligtvis inte att alla dessa människor är muslimer.
Muslimerna i Kalmar har inte någon egen församling. Vid bröllop och liknande vänder de sig
till församlingar i antingen Malmö eller Växjö. Vid religiösa högtider brukar muslimerna i
Kalmar träffas hemma hos varandra, enligt Invandrarbyrån i Kalmar kommun.
43
Antalet invandrare i Kalmar och Jönköping
Kalmar
Jönköping
1200
1000
800
600
400
200
0
1200
1000
800
600
400
200
0
Bosnien
Irak
Iran
Libanon
Bosnien
Irak
Iran
Turkiet
Libanon
Syrien
I Jönköpings kommun bodde det i slutet av december 1998 4158 människor i vars födelseland
majoriteten av befolkningen är muslimer44, då är bl.a. Libanon och Syrien inräknade, där 60
40
Invandrarbyrån, Kalmar kommun
Jönköpings kommun, Statistisk årsbok 1999
42
Kommunledningskontoret, Kalmar kommun
43
Invandrarbyrån, Kalmar kommun
44
Jönköpings kommun, Statistisk årsbok 1999
44 Nationalencyklopedin, Höganäs, 1995, uppslagsord Libanon och Syrien
41
10
Somalia
% respektive 75 % av befolkningen är muslimer. 45 Detta ger dock inte någon fullständig bild
av situationen eftersom man inte räknat med den andra generationens invandrare som har
svenskt medborgarskap. I Jönköping finns det flera muslimska församlingar och en av dem är
Jönköpings islamiska församling. De har en källarlokal som de samlas i och har inrett som en
moské. 2000 hade församlingen 650 registrerade medlemmar, men betydligt fler besökare,
särskilt vid fredagsbönen. 46 Jönköpings islamiska församling har öppnat en friskola som år
2000 hade 436 elever och som går i klasserna ett till sex. 47 Det kan alltså konstateras att
muslimerna i Jönköping är väl etablerade med en moské och en egen skola. Det finns också
ett flertal muslimska föreningar i Jönköping. Det är nog inte många i Jönköping som har
undgått att det bor muslimer där, särskilt eftersom de har varit en utdragen debatt i
lokaltidningen Jönköpingsposten när muslimerna skulle starta sin friskola. I Kalmar verkar
muslimerna inte synas lika mycket, de har inte ens någon egen samlingslokal utan träffas
hemma hos varandra.
I de två olika städerna där undersökningen gjordes ser invandrarbilden relativt lika ut men i
Jönköping är muslimerna mer etablerade. Jag vill veta om det påverkar ungdomars syn på
islam. Hur påverkar det ungdomar att det bor muslimer i deras städer och kan man se en
skillnad i synsätt mellan ungdomar i Kalmar och i Jönköping där muslimerna ”syns mer”?
46
47
11
Jönköpings islamiska församling
Muslimska skolan, Jönköping
5. Resultat
5.1 Samtliga klasser
Undersökningspopulation
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Kalmar
Jönköping
Barn och
Fritid
Natur
Samhäll
Energi
Fordon
El
De olika frågorna kan ses i Bilaga 1. Totalt besöktes tolv klasser: sex i Kalmar och sex i
Jönköping. Enkäten lämnades ut till 194 elever. Invandrarbilden skiljer sig mellan Kalmar och
Jönköping, vilket delvis låg till grund för valet av dessa städer. Det gjordes en jämförelse
mellan svaren från eleverna på de teoretiska och praktiska programmen, samt mellan svaren
från män och kvinnor (endast svar från klasser med både män och kvinnor räknades med,
därför syns inte Jönköping i diagrammet ovan när det gäller Natur- och Energiprogrammet).
En del elever kryssade för båda ”ja” och ”nej” på vissa frågor eller ritade en egen ruta där de
skrev ”vet ej”. Dessa svar är inte medräknade. Alla 194 tillfrågade elever deltog i
undersökningen, men alla elever besvarade inte alla frågor. Nedan redovisas svaren från
samtliga klasser. Diagram redovisas inte för fråga 1 (könsfördelning), resultatet var 50 %
kvinnor och 50 % män. Inledningsvis redovisas svaren från samtliga klasser. Efter det
undersöks skillnader mellan män och kvinnor, skillnader mellan Jönköping och Kalmar och
till sist redovisas skillnaderna mellan teoretiska och praktiska gymnasieprogram.
12
Fråga 2: Vilket program går du på?
Barn och
Fritid
21%
Sam
39%
Fordon
11%
El
8%
Energi
7%
Natur
14%
Fråga 3: Religionstillhörighet?
Ingen
14%
Annan
4%
Osäker
9%
Muslim
3%
Kristen
70%
Kommentarer till fråga 3 (Religionstillhörighet): Frågan kunde ha formulerats annorlunda.
Några elever kryssade i ”Kristen” och skrev sedan, ”men inte troende”, ”till viss del”, ”bara
döpt”. Somliga kryssade i både ”Kristen” och ”Osäker” eller ”Annan”. De som kryssade i mer
än en ruta är inte medräknade. Flera av dem som kryssade i rutan ”Annan” skrev ”min egen”.
Kommentarer till fråga 4 (Vad tänker du på när du hör ordet islam?): Eleverna uppmuntrades
(se Bilaga 1, fråga 4) att ange fler motiveringar. Det vanligaste förekommande ordet var
”slöja”, ungefär 30 % av eleverna tänkte på det. Andra vanligt förekommande ord var
”kvinnoförtryck” och ”Koranen”, medan bara ett fåtal nämnde ”omskärelse” och ”Medina”.
13
Endast 5 av de 23 orden som har en negativ klang. ”Kvinnoförtryck”, ”fundamentalism”,
”krig”, ”mansdominerat” och ”terrorism”. 18 personer anger islam som en ”hård och strikt
religion”.
Fråga 5: Tycker du att man ska få bygga moskéer i
Sverige?
Nej
30%
Ja
70%
Kommentarer till fråga 5 (Tycker du att man ska få bygga moskéer i Sverige?): En del elever
som svarade ”ja” på frågan såg det som ”en självklarhet att muslimer skall få bygga moskéer i
Sverige” och hänvisade till religionsfriheten. Flera av dem som svarade ”nej” hänvisade till
att ”vi aldrig skulle få bygga kyrkor i deras länder” och att ”det finns viktigare saker att göra
med statens pengar”.
Fråga 6: Skulle du kunna tänka dig att bo
granne med en moské?
Ja
42%
Nej
58%
Kommentarer till fråga 6 (Skulle du kunna tänka dig att bo granne med en moské?):
Majoriteten som svarade ”nej” på frågan trodde att moskéer ”förde mycket liv” och att det
”skulle vara störande med utropen från minareten flera gånger om dagen”.
14
Fråga 7: Tycker du att man ska få gå ifrån sitt
arbete/ sina lektioner för att be?
Ja
32%
Nej
68%
Kommentarer till fråga 7 (Tycker du att man ska få gå ifrån sitt arbete/sina lektioner för att
be?): En majoritet svarade ”nej” på frågan. Många av dem ansåg att det ”skulle bli stökigt om
elever gick ifrån under lektionerna” och att ”de kunde be på rasterna istället”. Några tyckte
också att det var ”orättvist att några skulle få gå ifrån och inte andra”.
Fråga 8: Tycker du att muslimer som bor i
Sverige ska få fira sina religiösa högtider här?
Nej
6%
Ja
94%
Kommentarer till fråga 8 (Tycker du att muslimer som bor i Sverige ska få fira sina religiösa
högtider här?): Många elever refererade till ”religionsfriheten” och tyckte att det var
”självklart att man skulle få fira sina religiösa högtider i Sverige”, samt att ”man får göra vad
man vill i sitt eget hem så länge man inte stör någon annan”, eller ”så länge man inte gör
något som inte är förenligt med svenska lagar och bestämmelser”.
15
Kommentarer till fråga 9 (Känner du någon muslim?): 50 % av eleverna skrev att de kände
någon muslim och 50 % som skrev att de inte kände gjorde det.
Generella kommentarer: 30 % av eleverna i undersökningen svarade att de tänkte på slöjor när
de hörde termen ”islam”. (Bland elever på de teoretiska programmen är den siffran högre, se
sidan 20). Vidare tänker eleverna på saker som ”Mekka”, ”Allah” och ”att man inte får äta
griskött”, ”krig”, ”fundamentalism” och ”kvinnoförtryck”. Får eleverna den här bilden av
islam i skolan eller har medierna/yttre faktorer något med detta att göra? Kan den höga
förekomsten av associationer till slöjor bero på att slöjan verkligen ses som en symbol för
islam – eller på att det vid tiden av undersökningen pågick en diskussion i media kring slöjor?
Det är inte bara i Sverige och västvärlden som slöjan debatteras utan även i t ex Turkiet.
Sedan 1982 är det förbjudet för kvinnor i Turkiet att bära någon som helst täckning av
huvudet vid statliga läroanstalter och offentliga institutioner, och de som inte följer dessa
bestämmelser bestraffas.48 Det är därför inte förvånande att så många elever tänker på slöjan
när de hör ordet islam. En klar majoritet är positiv till att man bygger moskéer i Sverige.
Däremot är det nästan 60 % som inte vill bo granne med en moské.
1995 gjordes en Temoundersökning som ställde frågan: ”Tycker du att muslimer i Sverige ska
ha rätt att bygge en moské i din stadsdel eller i ditt närområde? (…) Sammanlagt var 52 %
positiva, 40 negativa och 8 % osäkra. Yngre människor och storstadsbor var mer positiva än
äldre och svenskar utanför storstäderna.” 49
På frågan om eleverna tycker att man ska få gå ifrån sina lektioner eller sitt arbete för att be,
är de flesta eleverna negativt inställda och anger mestadels ordningen i klassen som
anledning.
48
49
16
Kahle, S, ”Slöjan en symbol för kvinnlig frigörelse”, Svenska Dagbladet 980918
Se ”Skräcken för moskéer”, J. Otterbeck, Sydsvenska Dagbladet, 980513
5.2 Skillnader mellan män och kvinnor
En jämförelse gjordes i de 4 klasser där det går ungefär lika många kvinnor och män i varje
klass – 3 Barn- och Fritidklasser och en klass på Naturvetenskapligt program. En tydlig
skillnad på två frågor kunde ses: Frågorna som gällde byggandet av moskéer i Sverige och om
man kan tänka sig att bo granne med en moské:
Fråga 5:Tycker du att man ska få bygga moskéer
i Sverige? (kvinnor)
Fråga 5: Tycker du att man ska få bygga
moskéer i Sverige? (Män)
32%
39%
Ja
Nej
61%
68%
Fråga 6: Skulle du kunna tänka dig att bo
granne med en moské? (Kvinnor)
46%
Fråga 6: Skulle du kunna tänka dig att bo
granne med en moské? (Män)
38%
Ja
54%
Ja
Nej
Nej
62%
Ja
Nej
En skillnad kunde också konstateras när det gäller religionstillhörighet. 94 % av kvinnorna
kryssade i ”Kristen” liksom 59 % av männen. Kvinnor och män angav också olika saker när
de hörde begreppet islam. 43 % av kvinnorna tänkte i första hand på ”bärandet av slöja”
medan 15 % av männen tänkte på detta. Det vanligaste förekommande ”motivations”
begreppen bland männen var att de skrev förknippade med våld som ”bomber”, ”terrorism”,
”krig” osv. (26 % av männen tänkte på detta och 0,6 % av kvinnorna).
17
Vad tänker du på när du hör ordet islam?
Fråga 4
Kvinnor
Män
Totalt
Slöja
51
4
55
Kvinnoförtryck
24
2
26
Koranen
16
4
20
Hård/strikt religion
8
5
13
Mekka
10
3
13
Moské
12
3
15
Ej äta griskött
9
1
10
Muhammed
7
4
11
Bön
7
2
9
Allah
7
-
7
Arabvärlden
5
2
7
Extremism/fundamentalism
1
5
6
Krig
1
2
3
Muslim
5
4
9
Mellanöstern
7
2
9
Mansdominerat
5
2
7
Terrorism
1
3
4
Iran
4
-
4
Irak
4
-
4
Israel
1
-
1
Inte utan min dotter
2
1
3
Ingenting
3
3
6
Religion
1
1
2
191
53
244
Antal saker totalt
Skillnader kan konstateras mellan män och kvinnors syn på muslimer och islam. När det
gäller frågan om man ska få gå ifrån lektionerna, utöva sin religion här i Sverige och om man
känner någon muslim, ger män och kvinnor liknande svar, men det är färre män som tycker
att man ska få bygga moskéer i Sverige och som kan tänka sig att bo granne med en moské.
18
Tycker du att man ska få bygga moskéer i Sverige?
Fråga 5
Pengar användas till
Kvinnor
Män
Totalt
1
1
2
Religionsfrihet (ja)
19
12
31
Svenska kyrkor I
4
-
4
Kristet land (nej)
4
7
11
Segregation (nej)
2
3
5
Några (ja)
5
4
9
Varför inte (ja)
4
5
9
Kunna utföra sin tro
26
3
29
5
6
11
70
41
111
annat (nej)
andra länder (ja)
(ja)
Vi får ej bygga
svenska kyrkor I
deras länder (nej)
Totalt
19
5.3 Skillnader mellan Kalmar och Jönköping:
Skillnad kan ses mellan Kalmar och Jönköping när det gäller främst tre frågor.
Fråga 5: Tycker du att man ska få
bygga moskéer i Sverige? (Kalmar)
Fråga 5: Tycker du att man ska få
bygga moskéer i Sverige?
(Jönköping)
Nej
26%
Nej
37%
Ja
63%
Ja
74%
Fråga 6: Skulle du kunna tänka dig
att bo granne med en moské?
(Kalmar)
Fråga 6: Skulle du kunna tänka dig
att bo granne med en moské?
(Jönköping)
Ja
33%
Nej
48%
Ja
52%
Nej
67%
Skulle du kunna tänka dig att bo granne med en moské?
Fråga 6
Kalmar
Jönköping
Totalt
Störande (nej)
21
26
47
Varför inte (ja)
9
11
20
Religionsfrihet (ja)
1
-
1
Människor som vi (ja)
1
1
2
Antal totalt
32
38
70
20
Fråga 7: Tycker du att man ska få
gå ifrån sitt arbete/sina lektioner för
att be? (Kalmar)
Fråga 7: Tycker du att man ska få
gå ifrån sitt arbete/sina lektioner
för att be? (Jönköping)
Ja
25%
Ja
39%
Nej
61%
Nej
75%
Vad tänker du på när du hör ordet islam?
Fråga 4
Kalmar
Jönköping
Totalt
Slöja
29
34
63
Kvinnoförtryck
11
14
25
Koranen
9
14
23
Moské
5
12
17
Mekka
7
9
16
Hård/strikt religion
7
8
15
Ej äta griskött
6
8
14
Muhammed
6
5
11
Bön
7
3
10
Allah
1
9
10
Arabvärlden
2
8
10
Extremism/fundamentalism
3
7
10
Krig
4
6
10
Muslim
6
4
10
Mellanöstern
5
4
9
Mansdominerat
2
6
8
Terrorism
5
1
6
Iran
2
3
5
Irak
3
2
5
Israel
2
1
3
21
Inte utan min dotter
2
1
3
Ingenting
15
13
28
Religion
5
4
9
144
176
320
Antal totalt
På frågan där eleverna skulle skriva vad de tänkte på när de hörde begreppet islam skrev de
ungefär samma saker i Kalmar och Jönköping. Vanligast förekommande var begreppen
”slöja”, ”kvinnoförtryck” och ”Mekka”. ”Moské” var ett begrepp som olika elever
associerade olika mycket till beroende på vilken stad de bodde i. 3,5 % av eleverna i Kalmar
tänkte på ”Moské” medan dubbelt så många, det vill säga 7 %, av eleverna i Jönköping gjorde
det.
I Jönköping bor det fler muslimer än det gör i Kalmar. Det finns en moské, muslimska
föreningar och en muslimsk friskola. I Jönköping verkar eleverna ha en mer negativ
inställning till muslimer än de har i Kalmar. En majoritet tycker att man ska få bygga moskéer
i Sverige men i Kalmar är det betydligt fler som tycker det. I Kalmar är det cirka 50 % som
kan tänka sig bo granne med en moské. I Jönköping kan cirka 30 % tänka sig det. En
majoritet i båda städerna är emot att man ska få gå ifrån sitt arbete eller sina lektioner för att
be, 61 % i Kalmar och 75 % i Jönköping. När det gällde frågan om hur många av eleverna
som kände någon muslim såg det likadant ut i båda städerna, det var 50 % som kände någon
muslim och 50 % som inte gjorde det.
Trots att svaren på frågorna skiljer sig en del mellan Kalmar och Jönköping, är
motiveringarna liknande (se tabell sida 21-22).
När det gäller religionstillhörighet, angav 59 % av eleverna i Jönköping att de var kristna, i
Kalmar var det 72 %. Det var fler i Jönköping som kryssade i ”Kristna” plus något annat eller
skrev någon kommentar att de ”bara” var döpta och inte troende. Detta kan bero på hur
eleverna definierar begreppet ”Kristen” – till exempel om man automatiskt är kristen när man
är döpt.
22
5.4 De teoretiska och praktiska programmen
Till de teoretiska programmen räknas det naturvetenskapliga och det samhällsvetenskapliga
programmet. Till de praktiska programmen räknas Fordonsprogrammet, Energiprogammet,
Elprogrammet och Barn- och Fritidsprogrammet.
En tydlig skillnad mellan de teoretiska och praktiska programmen kunde ses på frågorna som
rörde moskébyggande, firande av högtider samt kontakter med muslimer (frågorna 5, 6, 8 och
10 i enkäten, se bilaga 1). Nedanför diagrammen är typiska svar angivna.
Fråga 5: Tycker du att man ska få
bygga moskéer i Sverige?
(Teoretiska programmenn)
Fråga 5: Tycker du att man ska få
bygga moskéer i Sverige?
(Praktiska programmen)
Nej
8%
Ja
43%
Nej
57%
Ja
92%
”Sverige är ett fritt land, religionsfrihet, alla
har rätt att utöva sin religion här, berikande
med många kulturer. De som svarade nej
trodde att det kunde leda till ökad segregation
och isolering. Vissa poängterade också att
Sverige är ett kristet land.”
23
”Alla har rätt till sin egen religion och
ska ha möjlighet att utöva den, rättvisa,
religionsfrihet. Alla skulle vilja bygga
sina “kyrkor”. Vi skulle inte få bygga i
i deras länder.Utlänningar kostar redan
mycket pengar som kan användas till
bättre saker.”
”Varför inte, som att bo granne med en kyrka.
Kanske för mycket oljud. Minaretutropen
kan bli jobbiga.”
Fråga 8: Tycker du att muslimer som
bor i Sverige skall få fira sina religiösa
högtider här? (Teoretiska
Nej
programmen)
1%
Ja
99%
”Självklart, religionsfrihet, så länge man inte
stör någon annan. I sitt eget hem får man
göra vad man vill. Om vi reser till andra
länder firar vi våra högtider där.”
24
”Som att bo granne med vem som helst
Mycket oljud och ringande i klockor.”
Fråga 8: Tycker du att muslimer som
bor i Sverige skall få fira sina religiösa
högtider här? (Praktiska programmen)
Nej
13%
Ja
87%
”Så länge de inte stör någon. Ingen kan
ju hindra dem. Onödigt. Kan bilda
grupper i samhället.”
Fråga 9: Känner du någon muslim?
(Teoretiska programmen)
Fråga 9: Känner du någon muslim?
(Praktiska programmen)
Nej
28%
Ja
34%
Nej
66%
Ja
72%
I tre av de fyra klasserna fanns en eller två elever som är muslimer. 36 % av eleverna i dessa
tre klasser sa att de inte kände någon muslim.
Vad tänker du på när du hör ordet islam?
Fråga 4
Teoretiska klasserna
Praktiska klasserna
Totalt
Slöja
47
15
63
Kvinnoförtryck
23
2
25
Koranen
20
3
23
Moské
12
5
17
Mekka
10
6
16
Hård/strikt religion
10
5
15
Ej äta griskött
8
6
14
Muhammd
9
1
10
Bön
8
3
11
Allah
9
1
10
Arabvärlden
8
2
10
Extremism/fundamentalism
8
2
10
Krig
4
6
10
Muslim
9
1
10
25
Mellanöstern
9
-
9
Mansdominerat
8
-
8
Terrorism
5
1
6
Iran
3
2
5
Irak
4
1
5
Israel
2
1
3
Inte utan min dotter
3
-
3
Ingenting
3
25
28
Religion
1
8
9
223
96
319
Antal totalt
En tydlig skillnad kunde konstateras mellan de teoretiska och praktiska programmen. I de
teoretiska klasserna var det 21 % som tänkte på ”slöjor” – motsvarande siffra i de praktiska
klasserna var 16 %. 10 % i de teoretiska klasserna tänkte på ”kvinnoförtryck”, bara 2 % i de
praktiska klasserna. Ett annat vanligt ”motivations ord” i de teoretiska klasserna var
”Koranen”, vilket 9 % angav, medan 3 % skrev det i de praktiska klasserna. Den största
skillnaden framkommer inte när man ser på de individuella svaren utan om antalet svar
eleverna angivit jämförs. I de praktiska klasserna var det vanligt förekommande att inte skriva
någonting eller att skriva ”inget speciellt”, det gjorde 27 %. I de teoretiska klasserna var det 3
% som inte skrev någonting. 9 % av eleverna i de praktiska klasserna tänkte på ”Religion”,
motsvarande andel var 0,05 % i de teoretiska klasserna. I de praktiska klasserna uteblir ofta
associationer till ordet islam. I de teoretiska klasserna associerar man till sådant man talar om
i skolan när man pratar om islam samt till ämnen som media tar upp och de ”fördomar” som
förekommer om islam.
Tycker du att man ska få bygga moskéer I Sverige?
Fråga 5
Pengarna användas
Teoretiska klasserna
Praktiska klasserna
Totalt
1
4
5
29
2
31
till andra saker (nej)
Religionsfrihet (ja)
26
Svenska kyrkor i
4
-
4
Kristet land (nej)
2
9
11
Segregation (nej)
4
1
5
Några (ja)
6
3
9
Varför inte (ja)
6
3
9
Kunna utföra sin
23
8
31
Störande (nej)
-
4
4
Vi får ej bygga
-
11
11
Fula (nej)
-
1
1
Snygga (ja)
-
1
1
Antal totalt
75
47
122
andra länder (ja)
tro(ja)
svenska kyrkor I
deras länder (nej)
Markanta skillnader kan ses vid en jämförelse mellan de teoretiska och praktiska
programmen. På de teoretiska programmen är man generellt mer positivt inställd till
byggandet av moskéer i Sverige. En majoritet kan tänka sig att bo granne med en moské och
det är bara 1 person av 75 som inte tycker att muslimer ska få fira sina religiösa högtider i
Sverige. I de teoretiska klasserna är det också en övervägande del som känner en eller flera
muslimer. Trots att det finns muslimska elever i tre av de fyra teoretiska klasserna så var det
36 % av eleverna som angav att de inte kände någon muslim. En lärare på Lars Kaggskolan i
Kalmar berättade att han hade frågat en muslimske elev om han ville berätta om islam inför
klassen, men det hade eleven inte velat.
Eleverna på praktiska programmen har en mer negativ inställning till muslimer. 57 % tyckte
inte att man ska bygga moskéer i Sverige, medan majoriteten på de teoretiska programmen
var positiva till byggandet. En lärare vid Per Brahegymnasiet i Jönköping påpekade att frågan
som handlade om att muslimer firar sina religiösa högtider här i Sverige kunde ha formulerats
annorlunda, eftersom ingen kan svara nej på den frågan. Det gjorde emellertid 13 % i de
27
praktiska klasserna. När eleverna i dessa klasser motiverade sina svar skrev de saker som,
”jag gillar inte dem”, ”de är konstiga”, ”nollor”, ”meningslöst”, ”hatar muslimer”, ”usch” osv.
Skulle du kunna tänka dig att bo granne med en moské?
Fråga 6
Teoretiska klasserna
Praktiska klasserna
Totalt
Störande (nej)
23
24
47
Varför inte (ja)
19
1
20
Religionsfrihet (ja)
1
-
1
De är precis som vi
-
2
2
43
27
70
(ja)
Totalt
Många elever tycks tro att man har böneutrop flera gånger om dagen och att det skulle vara
irriterande. Här kan påpekas hur viktigt det är för lärarna att skilja på hur det ser ut i
muslimska länder och här i Sverige. Det är fler elever på de teoretiska programmen som inte
skulle ha något emot att bo granne med en moské i jämförelse med eleverna på de praktiska
programmen, förutsatt ”att det inte är för mycket liv”.
Fråga 7 gällde om man skulle få gå ifrån sitt arbete/sina lektioner för att be. Där är de eniga
om på de praktiska och teoretiska programmen. Cirka 70 % i båda grupperna är emot detta. I
de teoretiska klasserna motivera man sig med att ”man skall ta seden dit man kommer”, ”det
kan bli stökigt” och att man kan ”be på rasterna”. I de praktiska klasserna hittar man också
dessa argument, men fler anger också att det är viktigt att det är ”lika för alla”.
28
6. Diskussion
Jag måste erkänna att jag hade fördomar innan jag började med min uppsats och jag trodde att
man skulle kunna se en skillnad mellan svaren i de teoretiska och praktiska klasserna. Jag
hade också en tanke att man skulle kunna se en mer negativ inställning till islam på de
praktiska programmen.
Det är eleverna i de teoretiska klasserna som har de mest negativa associationerna till islam.
Att tänka på religion och inget särskilt när man hör ordet islam är ju varken speciellt negativt
eller positivt. Att människor utan kunskap om olika saker hyser förakt är beklagligt, det är
betydligt mer skrämmande när människor med kunskap har dessa känslor. Kunskap borde
leda till upplysning, vilket borde leda till en större förståelse och acceptans. Om det är så att
svenska ungdomar har denna syn på människor bara för att de tror på en annan gud så är det
allvarligt – eftersom det betyder att det svenska samhället i framtiden kommer behandla
muslimer likadant som idag.
De flesta av de ungdomar som jag lämnat ut min enkät till tycker att muslimer ska få bygga
moskéer i Sverige, de tycker att muslimer skall få fira sina religiösa högtider här och ungefär
hälften av dem känner någon muslim. Det får gärna byggas moskéer, firas högtider och bes så
länge man slipper se och höra. 30 % av eleverna som svarade på enkäten motsatte sig
byggandet eftersom de tror att man har böneutrop flera gånger om dagen. En majoritet (58 %)
av de tillfrågade vill helst slippa bo bredvid en moské, de anser också att man stör man sina
klasskamrater om man ber i skolan.
Flera elever verkar inte veta att det går muslimer i deras klass. Islam är något man får kunskap
om genom media och undervisningen. Detta är tydligt eftersom när eleverna ska associera till
islam så tänker många på stereotypa symboler, t ex på kvinnoförtryck och böneutrop. De
flesta är negativa eller tveksamma till att ha sådana symboler nära sig själva. När frågorna
handlar om konkreta saker i elevernas miljöer så är skillnaden inte så stor mellan de teoretiska
och praktiska programmen. Men när det handlar om mer hypotetiska frågor (t ex rätt att fira
religiösa högtider) så är religionsfriheten i sig (som en åsikt, princip, ståndpunkt) viktigt för
elever på de teoretiska programmen men inte lika viktig för de elever som går på de praktiska
programmen.
29
Resultatet av enkätundersökningen gjorde det också möjligt att undersöka skillnader mellan
skolor i Kalmar och Jönköping samt se på skillnader mellan de teoretiska och de praktiska
gymnasieprogrammen. Det var också möjligt att studera skillnader mellan mäns och kvinnors
åsikter. När man tittar på divergensen mellan män och kvinnor kan man se relativt stora
skillnader i vad de associerade till. Kvinnorna tänkte på slöjor och kvinnoförtryck, medan
männen tänkte på begrepp som var förknippat med våld. I en undersökning som gjordes i
början av 90-talet (se sidan 7), framkom det att män var mer negativt inställda till islam än
kvinnor. Det visar min enkät också. Kvinnor är mer positivt inställda till att man ska få bygga
moskéer i Sverige och det är också fler kvinnor som kan tänka sig bo granne med en moské.
Somliga av de ungdomar jag har delat ut min enkät till hade förmodligen begränsade
kunskaper om islam eftersom alla klasser ännu inte hade läst gymnasiekursen om islam. De
associerade ändå till ganska många olika saker. Många av deras associationer ger en relativt
negativ bild av islam, 27 % tänkte på begrepp förknippade med våld på ett eller annat sätt. Det
är dock inte så konstigt, om man betänker att medierna ofta kan anklagas för att presentera en
bild av islam som förtrycker kvinnor, är odemokratisk och våldsam.
30
7. Sammanfattning
Det här arbetet syftar till att ge en kartläggning av några gymnasieungdomars syn på och
inställning till islam. Vid undersökningen av vad den svenska skolan och de läroböcker man
tidigare använde gav för bild av islam har jag sett att de läroböcker man använt sig av har
hjälpt till att sprida en kritisk syn på islam. Genom att läsa svenska tidningsartiklar och böcker
om hur västerländska medier framställer islam har jag kommit till slutsatsen att medierna i
Sverige och övriga västvärlden ofta ger en negativ bild av islam, något som också påverkar
ungdomars syn på islam och muslimer.
Jag har delat ut en enkät på gymnasieskolor i Kalmar och Jönköping. Jag har kommit fram till
att de största skillnaderna mellan de olika eleverna inte berodde på var de bodde utan på
vilken inriktning de valt på gymnasiet. På de praktiska programmen har man en mer negativ
syn på islam än man har på de teoretiska programmen. Så ser det i alla fall ut om man tittar på
de enskilda svaren på frågorna. På de teoretiska programmen är det emellertid inte så vanligt
att man associerar till något positivt när man hör ordet islam. På de praktiska programmen
associerar man inte alls eller så tänker man på neutrala saker som att islam är en religion.
Jag har tittat på skillnaden mellan män och kvinnors syn på islam och vad de associerar till
när de hör ordet islam. Kvinnorna associerade till slöjan och kvinnoförtryck medan männen
associerade till ord förknippade med våld som t ex terrorism och krig. Det framkommer också
att män är mer negativt inställda till byggandet av moskéer och till att bo granne med en
moské jämfört med kvinnorna. Detta är en bild som också getts i andra undersökningar som
gjorts. Det framgår också av elevernas svar att de oftast tänker på saker som media tycker om
att ta upp när det pratas om islam, som t ex kvinnoförtrycket och bärandet av slöja. Det är mer
ovanligt att man förknippar islam med saker som man får lära sig i skolan som t ex
Muhammed och Mekka.
31
Käll- och Litteraturförteckning
Berg, Magnus, Hudud, Carlsson bokförlag, Stockholm 1998
Brune, Ylva (red), Mörk magi i vita medier, svensk nyhetsjournalistik om invandrare,
flyktingar och rasism, Carlsson bokförlag, Stockholm 1998
Holmberg Sören och Weibull Lennart (red), Politiska opinioner, SOM-undersökningen 1990,
artikel av Hvitfeldt, Håkan, ”Svenska attityder till islam”, Statsvetenskapliga institutionen,
Göteborg, 1991
Härenstam, Kjell, Skolboks-islam. Acta Universitatis Gothenburgensis, Göteborg 1993
Statistisk årsbok 1999, Jönköpings kommun, Jönköpings kommun, Jönköping 991209
Mahmoody, Betty, Inte utan min dotter, (Not Without My Daughter 1987), Bonniers,
Stockholm 1990
Nationalencyklopedin, Höganäs1995
Said, Edward W, Covering Islam, Vintage, London 1997
Said, Edward W, Orientalism, Ordfront, Södertälje 1993
Guillou Jan, ”Araberna lovligt byte i radion”, Barometern 910408
Hvitfeldt Håkan, ”Medierna misshandlar muslimer”, Dagens Nyheter 910330
Håstad Disa, ” En islamisk komplott”, Dagens Nyheter 990616
Kahle Sigrid, ”Slöjan en symbol för kvinnlig frigörelse”, Svenska Dagbladet 980918
Otterbeck Jens, ”Skräcken för moskéer”, Sydsvenska Dagbladet 980513
Fittja Paradiso, Sveriges Television, 000113
Flipper, P3, 991204
Belägringen, (The Siege), Universal Studios, 1998
Invandrarbyrån, Kalmar kommun, www.kalmar.se
Jönköpings islamiska församling, 036-184806
Kommunledningskontoret, Kalmar kommun, www.kalmar.se
Muslimska skolan, Jönköping, www.jonkoping.se
Bilaga 1
1) Kvinna
Man
2) Vilket program går du på?
3) Religionstillhörighet?
kristen
muslim
jude
annan religion
tillhör ingen religion
osäker/vet ej
Vilken?
4) Vad tänker du på när du hör ordet islam (skriv gärna mer än en sak)?
5) Tycker du att man ska få bygga moskéer i Sverige?
Ja
Nej
Ja
Nej
Motivera gärna:
6) Skulle du kunna tänka dig att bo granne med en moské?
Motivera gärna:
7) Tycker du att man ska få gå ifrån sitt arbete/sina lektioner för att be? Ja
Nej
Motivera gärna:
8) Tycker du att muslimer som bor i Sverige ska få fira sina religiösa högtider här? Ja
Motivera gärna:
9) Känner du någon muslim?
Tack för hjälpen!
Ja
Nej
Nej