Likabehandlingsplan
för
Vitsippans Förskola
Läsåret 09/10
Likabehandlingsplan för Vitsippans förskola 2009-2010
All förskole- och skolverksamhet i Mörbylånga kommun ska vara fri från trakasserier och
annan kränkande behandling. Alla barn och elever ska vara trygga i våra verksamheter!
Riktlinjerna i vår likabehandlingsplan grundar sig på bestämmelserna i skollagen, lagen
om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever,
förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen.
Denna likabehandlingsplan ska upprättas en gång per år och ställer krav på att vi ska
förebygga och förhindra trakasserier, annan kränkande behandling och mobbning samt en
skyldighet att utreda omständigheterna när det kommit till personalens kännedom att ett
barn eller en elev blivit utsatt för trakasserier, kränkande behandling eller mobbning.
Likabehandlingsplanen ska också tydliggöra ansvarsfördelningen mellan rektor och
personal vid respektive enhet.
Lagtext och styrdokument
Denna likabehandlingsplan utgår från
”Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn
och elever.”
§ 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att
motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att
motverka annan kränkande behandling. Denna lag tillämpas på utbildning och annan
verksamhet som avses i skollagen (1985:1100).
Ur Lpfö 98, Förskolans värdegrund och uppdrag:
En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt
samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta
är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen.
Vision
Förskolans verksamhet ska genomsyras av respekt för alla människors lika värde.
Alla ska känna trygghet.
Vi arbetar förebyggande mot diskriminering och annan kränkande behandling.
Färjestaden 26 oktober 2009
Lisbeth Nilsson, rektor
2
Diskrimineringsgrunder:
Följande grunder har belysts i vår likabehandlingsplan
-
Kön
Ålder
Könsöverskridande identitet
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Sexuell läggning
Funktionshinder
Definitioner:
Könsöverskridande identitet: en person som genom sin klädsel eller via uttryck inte
identifierar som vare sig man eller kvinna.
Etnisk tillhörighet är när någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella
eller etniska ursprung eller hudfärg.
Sexuell läggning: homosexuell, heterosexuell eller bisexuell läggning.
Funktionshinder: fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons
funktionsförmåga.
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av
individer eller grupper av individer utifrån diskrimineringsgrunderna.
Direkt diskriminering är när någon missgynnas i förhållande till andra och detta har ett
samband med diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering när skolan har rutiner eller bestämmelser som verkar neutrala
men som i praktiken missgynnar en elev med viss kön, religion o.s.v.
Trakasserier är en behandling som kränker individens värdighet och som har samband
med någon av diskrimineringsgrunderna.
Sexuellt trakasseri är en form av trakasseri som är av sexuell natur.
Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande
behandling kan vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika
sammanhang.
Kränkningarna kan vara
• fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar)
• verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög)
• psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning)
• text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms. och mms.)
Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt
försöker tillfoga en annan skada eller obehag och detta sker under en längre tid.
3
För att få fram verksamhetens behov har följande kartläggning genomförts:
- Intervjuer med barnen
- Observationer
- Reflektioner
- Filmning
- Närvarande vuxna, närhet - lyhördhet
- Kunskap om barnet
- Samtal med barn och med föräldrar = dialog
- Föräldraenkäter
- Analys av tillbudsrapporter
- Diskussioner i Trygghetsgruppen
Dessa kartläggningar har lett fram till följande planerade åtgärder under
läsåret/mål för läsåret
Det är viktigt att alltid agera direkt vid tillbud.
Vi använder oss av metoder som dockteater och rollspel.
Kön / Sexuell läggning / Könsöverskridande identitet
Mål:
Alla ska ha lika värde oavsett kön / sexuell läggning / könsöverskridande identitet
Metod: Öppen dialog med föräldrar om värderingar.
Samtala med barnen för att öka förståelsen för olikheter.
Personalen måste ha professionella ställningstaganden och en tillåtande
verksamhet fri från kränkningar och trakasserier.
Personalen agerar direkt vid kränkningar och trakasserier.
Personalen arbetar med empatifrågor.
Ge barn rätt verktyg för att hantera kränkning.
Ge barnen god självkänsla.
All personal ska arbeta utifrån likabehandlingsplanen.
Etnisk tillhörighet / Religion eller annan trosuppfattning
Mål:
Alla ska ha lika värde oavsett etnisk tillhörighet / religion eller annan
trosuppfattning.
Metod: Öppen dialog med föräldrar om värderingar.
Samtala med barnen för att öka förståelsen för olikheter.
Personalen måste ha professionella ställningstaganden och en tillåtande
verksamhet fri från kränkningar och trakasserier.
Personalen agerar direkt vid kränkningar och trakasserier.
Personalen arbetar med empatifrågor.
Ge barn rätt verktyg för att hantera kränkning.
Ge barnen god självkänsla.
All personal ska arbeta utifrån likabehandlingsplanen
Etnisk tillhörighet / religion eller annan trosuppfattning ska kunna utövas i våra
verksamheter.
4
Ålder
Mål: Alla ska ha lika värde oavsett ålder.
Metod: Öppen dialog med föräldrar om värderingar.
Samtala med barnen för att öka förståelsen för olikheter.
Personalen måste ha professionella ställningstaganden och en tillåtande
verksamhet fri från kränkningar och trakasserier.
Personalen agerar direkt vid kränkningar och trakasserier.
Personalen arbetar med empatifrågor.
Ge barn rätt verktyg för att hantera kränkning.
Ge barnen god självkänsla.
All personal ska arbeta utifrån likabehandlingsplanen
Synliggöra för barnen hur olika åldrar kan vara en tillgång.
Funktionshinder
Mål:
Alla ska ha lika värde oavsett funktionshinder.
Metod: Öppen dialog med föräldrar om värderingar.
Samtala med barnen för att öka förståelsen för olikheter.
Personalen måste ha professionella ställningstaganden och en tillåtande
verksamhet fri från kränkningar och trakasserier.
Personalen agerar direkt vid kränkningar och trakasserier.
Personalen arbetar med empatifrågor.
Ge barn rätt verktyg för att hantera kränkning.
Ge barnen god självkänsla.
All personal ska arbeta utifrån likabehandlingsplanen
Verksamheten anpassas utifrån förutsättningar och behov.
Rektor ansvarar för det förebyggande och främjande insatser för likabehandling
och arbeta fram strategier för hur man främjar en god lärandemiljö
På vår förskola arbetar vi främjande genom:
- Att synliggöra det talade språket.
- Vi är medvetna om vårt språks påverkan på barnen.
- Vi strävar efter ett språk fritt från kränkningar och trakasserier.
- Föränderlig miljö ute och inne.
5
På vår förskola arbetar vi förebyggande på både individ, grupp och
verksamhetsnivå genom:
- Analysera barngruppen. Vilka kränkningar och trakasserier förekommer?
- Genom att agera direkt. Låt den som kränker förklara sig / stå till svars.
- Diskussioner
- Observationer och analyser av barngruppen regelbundet
- Reflektioner
- Pedagogisk dokumentation
- Videofilmning.
- Trygghetsgruppen träffas för att sprida goda arbetssätt och idéer.
Upptäckt av trakasserier, kränkande behandling och mobbning
- Genom att agera direkt. Låt den som kränker få förklara sig / stå till svars.
- Ambitionen är att personalen har uppsikt över barnen för att minska möjlighet
till trakasserier och kränkande behandling.
- Rutiner, se sista sidan.
Rutiner som garanterar god uppsikt över alla utrymmen som barnen vistas i:
Personalen sprider ut sig.
Verksamheternas miljöer ska vara planerade med goda översikt - och
tillsynsmöjligheter.
Kompetensutveckling
Följande kompetensutvecklingsinsatser är planerade:
- Information om Barnkonventionen för all personal ht 2009.
- Fortbildning för all personal kring Genusfrågor under våren 2010.
- Genusföreläsning ”En verktygslåda full av genus”
- Pedagogisk handledning för arbetslagen.
Involvering av barn, personal och vårdnadshavare i arbetet:
Personal och vårdnadshavare informeras varje läsår om likabehandlingsplanen.
Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på hemsidan.
Personal, barn och Trygghetsgruppen utvärderar likabehandlingsplanen årligen.
Förankring av Likabehandlingsplanen
Information från skolledning till personalen.
Information från personal till föräldrar på föräldramöten och inskolningssamtal.
Likabehandlingsplanen finns på förskolans hemsida.
Utvärdering
Likabehandlingsplanen utvärderas årligen i Trygghetsgruppen samt på personalmöten
och i föräldrarådsgruppen. Därefter görs en ny kartläggning och målbeskrivning.
6
Upptäckt av trakasserier, kränkande behandling och mobbning
Rutiner för tidig upptäckt och för kommunikation mellan rektor, personal, barn
och vårdnadshavare när trakasserier, kränkning eller mobbing upptäcks.
Beskrivning av utredning, dokumentation och handlingsplan. Vid behov
sekretessbeläggs utredningen.
All personal har skyldighet att rapportera och medverka till att utreda uppgifter redan vid
misstanke om att diskriminering, trakasserier, kränkande behandling eller mobbing
förekommer.
När ett barn kränker ett annat barn
Personalen som gjort iakttagelsen har skyldighet att följa upp den misstänkta kränkningen
med inblandade barn. Händelsen följs upp och åtgärder planeras på arbetslagsträff snarast
möjligt. Vid allvarligare kränkning informeras rektor. Barnets föräldrar kallas till
informationsmöte med ansvarig personal. Rektor, inblandad personal samt förälder
diskuterar det inträffade. Vid behov upprättas ett åtgärdsprogram. Rektor dokumenterar.
Vid uppföljningssamtal med samtliga avgörs om nytt åtgärdsprogram skall upprättas eller
om nytt mötestillfälle skall bokas in. I annat fall avslutas ärendet, rektor dokumenterar.
När ett barn blir kränkt av personal
Personal som upplever att ett barn blir kränkt av annan personal har skyldighet att ta upp
detta med berörd person samt rektor. Rektor och ev. fackligt ombud träffar den som
kränkt barnet för att lyssna av vederbörandes upplevelse. Rektor och alla inblandade
diskuterar igenom det inträffade, där avgörs även om barnets förälder ska informeras av
rektor. Om så är fallet träffas rektor, inblandade personer samt föräldrar och diskuterar
det inträffade. Åtgärdsprogram upprättas vid detta tillfälle. Rektor dokumenterar.
Tidpunkt för uppföljningssamtal fastställs.
Uppföljning, rektor och samtliga inblandade träffas. Vid detta möte avgörs om nytt
åtgärdsprogram skall upprättas eller om ärendet ska avslutas. Rektor dokumenterar. Om
arbetet inte leder till att kränkningen upphör ansvarar rektor för att arbetsrättliga åtgärder
vidtas i enlighet med lagar och avtal.
Alla signaler rörande kränkning av personal oavsett om den sker från personal eller barn,
tas på allvar. Återkommande kollegiala samtal sker rörande bemötande av varandra inom
personalgruppen i vardagen men även på ledningsmöten och personalmöten.
När någon upplever sig kränkt vänder man sig till rektor. Rektor förvissar sig om att
kontakt tagits med skyddsombudet och kränkningen dokumenteras. Rektor samtalar även
med den som kränkt och dokumenterar motpartens berättelse. Berörda parter (rektor, de
inblandade samt skyddsombud) träffas för att tydliggöra situationen samt finna en lösning
som samtliga parter kan acceptera. Rektor dokumenterar samt ansvarar för åtgärder.
Kränkningens art avgör vilka åtgärder som ska vidtas. Det kan bli aktuellt med
arbetsrättsliga åtgärder i enlighet med lagar och avtal. Tidpunkt för uppföljningssamtal
fastställs.
7
