NO-biennalen Luleå 2011
Learning studies
- en modell för skolutveckling
Anna Vikström Luleå tekniska universitet
Kollektivt problematiserande av
lärandets objekt
”För att hjälpa eleverna med att utveckla alla de
förmågor, insikter, färdigheter som skolan är till för
att hjälpa dem att utveckla , måste lärarna förstå
elevernas sätt att tänka och resonera. De måste fatta
vad som inte får tas för givet, vad som måste visas
och samt hur detta kan ske. Det innebär att lärare
tillsammans med andra lärare måste begrunda vad
som är svårt för eleverna , vad de redan kan och vad
som skall till för att ta nästa steg. De måste kunna
planera och följa upp undervisningen tillsammans;
diskutera vad som är lärandets syfte och i vilken
utsträckning som dessa syften uppnås. ”
( Ference Marton, ”Den forskande läraren” Sep.2009)
Samarbete mellan forskare och
lärare
Under 2010-2012 pågår projektet ”Lärares
gemensamma kunskapsproduktion” (LGK) där fem
NO-lärare från Björkskataskolan genomför tre
Learning Studies tillsammans med Anna Vikström
från LTU.
Arbetsgång i en Learning study
1.Ett lärandeobjekt bestäms
2. Förtest
3. Lektionsplanering
4. Lektionen filmas när lärare A genomför lektionen i
elevgrupp I.
5. Eftertest , analys, revidering av lektionen
6. Lärare B genomför i Elevgrupp II,
7. Analys, revidering, Lärare C och Elevgrupp III…osv.
Teoretisk grund
En Learning study genomförs med en teori om
lärande, variationsteorin, som verktyg för att
diskutera och analysera relationen mellan
undervisning och lärande
Utgångspunkten
är ”Lärandets objekt”
Vi frågar oss: ”Vilken förmåga vill vi att
eleverna ska utveckla?”
och
”Vad innebär det att kunna detta?”
Kritiska aspekter
Ett visst sätt att förstå något kännetecknas av att
särskilt kritiska aspekter samtidigt urskiljs av
eleverna.
Vi kan ställa oss frågan: Vad vill vi vi att
eleverna ska få syn på för att förstå
undervisningsinnehållet på det sätt vi vill?
Vad då är kritiskt?
Hur förstår våra elever detta när vi startar…och
hur vill vi at de ska förstå det sedan?
Som lärare siktar vi alltid på ett rörligt mål!
Kvalitativ kunskapssyn
Viktig fråga för en lärare:
Vad skiljer ett sätt att förstå något från ett annat
sätt att förstå samma sak?
Variation och lärande
Hur vet vi att en hund är en ”hund”?
Genom att vi har erfarenhet av olika hundraser
och djur som inte är hundar!
Ett variationsteoretiskt grundantagande är att
detta gäller även andra, mer komplexa,
fenomen och begrepp.
Erfarenhet av variation
Kan vi förbereda våra elever för en okänd
framtid genom att ”träna” på det som vi tror
komma skall?
Erfarenhet av variation kan ge oss möjlighet att
urskilja generella mönster som kan vara
användbara i helt nya situationer.
Variationsmönster
För att vi ska få syn på något, t ex någon av
lärandeobjektets kritiska aspekter, krävs någon
form av kontrast. Den kritiska aspekten måste
då varieras mot en invariant bakgrund.
Vad är möjligt (eller omöjligt) för eleverna att
lära sig i en viss lärandesituation?
Learning Study 1
Hösten 2010
”Materiabegreppet”
Vi ville att eleverna (år 7) skulle förstå att allt
omkring oss är uppbyggt av atomer och
molekyler med tomrum emellan.
Vad innebär detta för dessa elever?
Eleverna skulle kunna:
-ange var atomer finns och inte finns
-ordna begrepp efter organisationsnivå, t ex
”atom-molekyl-stärkelse-makaron”
-med utgångspunkt i materians partikelkaraktär
beskriva vad som händer då salt löser sig i
vatten
Elevernas förförståelse
Exempel på kritiska aspekter:
-Atomer kunde finnas även i solljus och värme
-Vardagliga ting bestod inte alltid av atomer
- Vattnets partikelkaraktär oklar
Lektionernas variationsmönster
Vi försökte synliggöra:
-atomer finns överallt, i olika fenomen och
föremål
-materia har massa och går att väga, exempelvis
att även luft väger.
Och…
-att atomer och molekyler inte finns i solljus,
värme, lampsken…
-att energi inte går att väga
Och…
-att salt består av partiklar som sprider sig mellan
vattenmolekylerna när det löser sig
Resultatet av LS1
En majoritet av eleverna kunde:
-beskriva var atomer finns och inte finns
-ordna begrepp efter organisationsnivå.
-ge en mer utvecklad naturvetenskaplig
förklaring på det som händer när salt löser sig i
vatten.
Och viktigast…
Resultatet kunde kopplas till de möjligheter till
lärande som lektionerna erbjudit i form av
variationsmönster
Kvarstående problem
Många elever har fortfarande kvar sitt statiska
materiabegrepp när det gäller vatten. Med
andra ord verkar dessa elever inte uppfatta
vatten som partiklar med tomrum emellan
medan detta verkade mer klart vad gäller salt.
Vad lärde vi oss av LS 1?
Frågan går till deltagarna…
Lärande kan göras möjligt
Lärare kan inte orsaka lärande, däremot
möjliggöra det.
Vad lärare gör och inte gör, säger och inte säger,
liksom vid vilka tillfällen och på vilket sätt
lärare formulerar frågor spelar stor roll.
Learning Study 2
Våren 2011 (pågår)
”Fotosyntesen”
Vi vill att eleverna ska förstå att växter växer och
blir stora av koldioxid från luften och vatten
från marken, att solen ger energi till
byggnadsarbetet och att solenergin lagras.
Exempel på testfråga
Ett träd växer och växer och ökar i vikt med 100
kg. Varifrån kommer det mesta av dessa 100
kg?
Elevernas förförståelse
Exempel på kritiska aspekter:
-växters byggnadsmaterial kommer i huvudsak
från jorden och vattnet
-växter kan bli stora och tunga av solljus
Vad vill vi synliggöra?
-Att jordens bidrag till viktökningen är
marginellt, det mesta av byggnadsmaterialet
kommer från luften
-Att byggnadsarbetet kräver energi
-Att växter bygger energirika molekyler (socker)
av energifattig materia (koldioxid och vatten)
Lektionernas variationsmönster
Molekylmodeller: kolatom, koldioxid, socker.
Experiment: Förbränning av blad. Odling i
bomull.
Metaforer: ”byggnadsmaterial”, ”det är jobbigt
att bygga”
Fler exempel…
Skillnader i sätt att förstå: Elevernas
uppfattningar, Van Helmonts 1600-tals syn
kontrasterades mot den moderna
naturvetenskapliga kunskapen.
Skillnader mellan växters och människors
växande
Resultat så här långt
Ett exempel: Fler elever i lektion 2 än i lektion 1
har insikt om jordens marginella betydelse,
och ännu fler har det i lektion 3 där i stället
koldioxiden kommit i förgrunden.
Våra analyser och revideringar av lektionerna
har med andra ord spelat roll!
Kvarstående kritisk aspekt
Koldioxid är en gas, gaser är ”lätta”. ..
Det är svårt för eleverna att förstå att det behövs
mängder av koldioxidmolekyler till ett stort
träd!
Vad har vi lärt oss av LS2?
Frågan går återigen till deltagarna…
Vilken nytta kan lärare ha av
Learning Studies?
Kanske att:
Bli bättre på att hjälpa elever lära sig?
Bli bättre på att göra kvalitativa bedömningar?
(dvs bli bättre på att utföra sitt professionella uppdrag?)
Lgr-11 Kemi
Kunskapskrav för betyget E årskurs 6
”Eleven har grundläggande kunskaper om materiens
uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska
sammanhang och visar det genom att ge exempel på
och beskriva dessa med viss användning av kemins
begrepp. Eleven kan även föra enkla resonemang om
uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och
relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och
förbränning. ”
Kunskapskrav för betyget C
Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad
och egenskaper och andra kemiska sammanhang och
visar det genom att förklara och visa på enkla
samband inom dessa med relativt god användning av
kemins begrepp. Eleven kan även föra utvecklade
resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft
och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som
fotosyntes och förbränning.
Kunskapskrav för betyget A
Eleven har mycket goda kunskaper om materiens
uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska
sammanhang och visar det genom att förklara och
visa på enkla samband inom dessa och något
gemensamt drag med god användning av kemins
begrepp. Eleven kan även föra välutvecklade
resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft
och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som
fotosyntes och förbränning.
Lärarens roll…och elevens?
Allt lärande förutsätter givetvis en aktiv,
fokuserad och motiverad elev som har fysiska
och intellektuella förutsättningar för lärande.
Men: Det är vi lärare som har ansvaret för att
erbjuda det som kan göra lärandet möjligt.
Citatet från inledningen igen
”För att hjälpa eleverna med att utveckla alla de
förmågor, insikter, färdigheter som skolan är till för
att hjälpa dem att utveckla , måste lärarna förstå
elevernas sätt att tänka och resonera.”
Vad kräver det av oss lärare?
”De måste fatta vad som inte får tas för givet,
vad som måste visas och samt hur detta kan
ske.”
Kunskap är inte ett direkt överförbart objekt
”Det innebär att lärare tillsammans med andra
lärare måste begrunda vad som är svårt för
eleverna , vad de redan kan och vad som skall
till för att ta nästa steg. De måste kunna
planera och följa upp undervisningen
tillsammans; diskutera vad som är lärandets
syfte och i vilken utsträckning som dessa
syften uppnås. ”
Vilken tid får ni till det?
Vad säger deltagarna, bidrar Learning Studies till
skolutveckling?
Tack för mej, men först…
Frågor?
