Plan mot diskriminering och kränkande behandling

MALL FÖR PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
I enlighet med skollagens 6:e kapitel
och diskrimineringslagens regler om aktiva åtgärder
Professorns förskola
Katarina Lindqvist-Nilsson
2017-08-01
2018-07-31
Malmö Stad
MALL FÖR PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Plan mot kränkande behandling
INLEDNING
Detta är Professorns förskolas plan mot kränkande behandling. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara
diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker ett barns värdighet. En plan mot kränkande behandling ska finnas för varje förskola.
Som en del av detta har Professorns förskola gjort en kartläggning av verksamheten och utifrån denna dragit slutsatser om vilka risker
som finns för kränkningar och hur vi ska arbeta för att förebygga dessa.
Barnen och vårdnadshavare har deltagit i arbetet med framtagandet av planen. I planen finns också förskoleförvaltningens rutin (som
följer skollagens regler). Rutinen anger hur personal och förskolechef ska agera, både om personal kränker eller trakasserar barn och
om barn kränker eller trakasserar andra barn. Rutinen handlar således om personalens anmälningsskyldighet till förskolechef,
förskolechefens anmälningsskyldighet till huvudman samt utredning av händelsen.
UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE ÅRS PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
Värdegrundsarbetet sker i vardagen och vi har värdegrundsdiskussioner kontinuerligt på våra gemensamma reflektioner samt
återkommande i vårt systematiska kvalitetsarbete. Under reflektionerna har det synliggjorts hur olika rutinsituationer fungerar och
därmed har vi kunnat utveckla dem och få en samstämmighet på förskolan. Samtliga pedagoger på förskolan deltar nu i normkritiska
gruppen där vi har även arbetat med ögonblicksforskning där vi utgått från frågorna ”Hur ser makten mellan pedagoger och föräldrar ut
i hallen?” samt ”Hur ser barnens inflytande/makt ut vid matsituationen?”. Vi har läst Sven Perssons bok ”Om relationell pedagogik” som
stöd för diskussionerna. Samtliga avdelningar har arbetat med barnkonventionen. För att skapa en miljö för alla barn så har vi gjort en
checklista där vi systematiskt har gått igenom vilket material och vilka miljöer som ska finnas på varje avdelning, detta för att skapa en
större likvärdighet.
Malmö Stad
MALL FÖR PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
KARTLÄGGNING OCH ANALYS
Enkäter riktade till vårdnadshavarna om barnens trivsel (förskolenkäten) har gått ut. Kontroll av förskolans rutiner genom bland annat
barnskyddsrond har gjorts. Kontinuerliga samtal med barngrupperna. Samtal i personalgruppen utifrån specifika områden och
pedagogisk dokumentation. Samt kontinuerlig dokumentation i vårt systematiska kvalitetsverktyg.
En risk som vi har identifierat är när det pratas språk på förskolan som få förstår, kränkningar kan då inte synliggöras. Även personalbrist
bidrar till att risken för kränkningar ökar.
VAR ÄR VI, VART SKA VI, HUR GÖR VI?
Var är vi (risk och hinder)?
Vart ska vi (målsättning)?
Hur gör vi (åtgärd)?
Det finns en risk vid barnets toalettbesök
att de utsätts för kränkningar.
Det ska vara tryggt för barn att vara på
toaletten i lugn och ro. Toalettbesök ska
vara fria från kränkningar.
Måltidsstunden ska vara fri från
"maktkamp" mellan barn-barn och/eller
barn-vuxna. Uppföljning och utvärdering
sker i arbetslagen. Det ska råda en positiv
inställning till mat.
Pedagogerna ska vara närvarande och
ha koll på situationen under barnens
toalettbesök.
Låta barnen lägga upp mat själv och låta
dem bestämma vad de ska äta. Det är
den vuxnes ansvar att se till att alla
barnen känner sig delaktiga och att de får
vara med och bestämma. Demokrati
råder.
Att pedagogerna roterar ute på gården
och erbjuder planerade, pedagogiska
aktiviteter för barnen. Utgå ifrån de
platser som vid kartläggningen har
identifierats som otrygga. Det kan dels
handla om att förändra den fysiska miljön
och dels
om att stärka vuxennärvaron. Agera direkt
när det uppstår bråk och i situationer där
kränkningar förekommer. Små barns
förmåga att överblicka en situation och att
inse konsekvensen av det egna beteende
är begränsad och de behöver
ofta de vuxnas stöd för att reda ut
situationer.
Matsituationen. Se över hur barnens
inflytande och medbestämmande ser ut.
Utevistelsen. Ser över vad barnens
erbjuds samt hur aktiva pedagogerna är.
Eliminera risken för att diskriminering och
kränkning förekommer på gården.
Stämma av på morgonmötet om det
finns barn i farozonen. Uppföljning och
utvärdering sker i arbetslagen.
Ansvarig
Tidsplan
All personal
Löpande
All personal.
Förskollärarna har ett
särskilt ansvar för det
pedagogiska arbetet
Löpande
All personal.
Förskollärarna har ett
särskilt ansvar för det
pedagogiska arbetet.
Löpande
Malmö Stad
MALL FÖR PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Vilan. Det finns en risk för kränkningar om Vilan ska vara en trygg och positiv stund
barn lämnas ensamma på vilan.
för barnen.
Det finns alltid pedagoger närvarande vid
vilan för att minimera risken för
diskriminering och kränkning. Barnen ska
veta att deras napp, gosedjur, flaskor
m.m. finns vid vilan. Barnen har sängar
att sova i, men vid behov finns även
barnens
egna vagnar att tillgå. Vissa barn sover
ute i vagnar.
Språk. Risken när vi inte har ett
Ingen ska bli utsatt för kränkningar.
gemensamt språk är att vi inte
Alla har rätt att bli respekterade och
förstår när kränkningar sker genom
bemötta med värdighet.
ord och tillsägelser. Gäller både barn
och vuxna.
Vara närvarande som pedagog och
vara uppmärksam på när andra språk
pratas och delta i samtalen. Genom
att synliggöra andra språk med
ordbilder möjliggör vi en större
förståelse för vad orden betyder.
Se till att arbetslagen har tydliga
rutiner för den vardagliga
organisationen. Vid frånvaro tillse så
att det finns ordinarie personal på
varje avdelning.
Bemanning.
Alla barn ska vara trygga oavsett
bemanning.
All personal
Löpande
All personal.
Förskollärarna har ett
särskilt ansvar för det
pedagogiska arbetet.
Löpande
Biträdande förskolechef.
All personal
Löpande
ÖVRIGT
I systematiska kvalitetsarbete har vi var femte vecka extra fokus på planen mot D/K och likabehandlingsarbetet. Där medarbetarna
synliggör vardagliga händelser knutna till områdena.
DELAKTIGHET I ARBETET MED PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
Barnen har varit delaktiga genom leken och vardagens aktiviteter. Föräldrarnas åsikter om förskolans arbete har efterfrågats under
föräldramöten, utvecklingssamtal och förskoleförvaltningens föräldraenkät
Malmö Stad
MALL FÖR PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
HUR ANMÄLER EN FÖRÄLDER ELLER ETT BARN KRÄNKANDE BEHANDLING?
Vårdnadshavare eller barn kan vända sig till personal som arbetar i förskolan för att berätta om barnets upplevelse av kränkande
behandling. Ordet kränkning eller anmälan behöver inte användas av den som berättar. Alla vuxna som arbetar i förskolan måste agera
när man får reda på att ett barn anser sig utsatt för kränkande behandling både vad gäller sådant som sker mellan barn, och då ett barn
anser sig utsatt av en personal.
RUTIN DÅ ETT BARN ANSER SIG UTSATT FÖR KRÄNKANDE BEHANDLING ELLER TRAKASSERIER AV VUXEN
ELLER AV ANNAT BARN
ANMÄLAN TILL FÖRSKOLECHEF
När personal får kännedom om att ett barn anser sig vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling mellan vuxen-barn eller
mellan barn-barn ska det omedelbart anmälas till förskolechefen. Även händelser som sker mellan barn ska anmälas till förskolechef.
Om det rör sig om flera händelser ska samtliga anmälas till förskolechef. Personal är enligt skollagen skyldig att anmäla till
förskolechefen. Det finns ett absolut förbud i lagen för vuxna att kränka barn. Även om förskolechef muntligen informeras om
händelsen ska personalen upprätta en skriftlig anmälan till förskolechef, ”Blankett 1- Anmälan till förskolechef” ska användas.
ANMÄLAN TILL HUVUDMAN
När förskolechefen får kännedom om händelsen är denne i sin tur skyldig att anmäla till huvudmannen, dvs. förskolenämnden. Det är
barnets upplevelse av kränkning/diskriminering som ska anmälas. Om det rör sig om flera händelser ska samtliga anmälas till
huvudmannen, dvs. förskolenämnden. Anmälan görs på framtagen blankett, ”Blankett 2- Anmälan till huvudman”.
I samband med detta ska förskolechefen också inleda en arbetsrättslig hantering av händelsen i det fall händelsen rör ett barn som
anser sig utsatt av en vuxen.
UTREDNING OCH ÅTGÄRDER
Förskolechef är skyldig att skyndsamt starta en utredning för att ta reda på om det förekommit kränkande behandling eller trakasserier.
Det är barnets upplevelse som ska vara utgångspunkt för utredningen. Om händelsen involverar flera barn som upplever sig ha blivit
Malmö Stad
MALL FÖR PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
utsatta för kränkande behandling eller trakasserier ska separata utredningar för respektive barn göras och diarieföras i separata
ärenden. Av utredningen ska det framgå? Förskolechefen inleder samtidigt en arbetsrättslig utredning av händelsen
Skäliga åtgärder ska vidtas. Förskolan är (när utredningen visat att det förekommit kränkning/diskriminering) skyldig att skyndsamt vidta
åtgärder för att få kränkningen eller trakasserierna att upphöra samt för att förhindra att det händer i framtiden.
De åtgärder som sätts in ska riktas mot både den som blivit utsatt och den eller de som utövat kränkningen. Åtgärderna ska följas upp
för att se om de haft önskad effekt. Har utredningen istället visat att det inte varit någon kränkning eller trakasserier så dokumenteras
detta och ärendet avslutas. Det är ändå viktigt att tänka kring eventuella förebyggande åtgärder, och överväga om andra åtgärder ändå
kan var aktuella att genomföra för att förhindra kränkande behandling eller trakasserier i framtiden. Förskolechefen ska använda
framtagen blankett, ”Blankett 3- Utredning och åtgärder” vid rapportering. Blankett 3- Utredning och åtgärder för att förhindra
diskriminering och kränkande behandling i framtiden ska återrapporteras till nämnden som ett delegationsbeslut.
Malmö Stad
MALL FÖR PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Dokumentation av aktiva åtgärder mot
diskriminering
INLEDNING
Detta är Professorns förskolas dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering. Diskriminering är att någon missgynnas eller
kränks mot barkgrund av en eller flera av diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder. Dokumentation av aktiva
åtgärder mot diskriminering ska finnas för varje förskola. Som en del av detta har Professorns förskola gjort en undersökning och analys
av verksamheten, utifrån respektive diskrimineringsgrund, och utifrån de dragit slutsatser om vilka risker för diskriminering och hinder
mot likabehandling som finns samt hur vi ska arbeta för att förebygga dessa och främja likabehandling.
Barn och personal har deltagit i arbetet med framtagandet av planen. Här finns också förskoleförvaltningens riktlinje. Riktlinjen
beskriver arbetet mot diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier.
KARTLÄGGNING OCH ANALYS
Diskriminering kopplat till
Kartläggning och analys
Malmö Stad
MALL FÖR PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Kön
Könsöverskridande identitet eller könsuttryck
Religion eller annan trosuppfattning
Etnisk tillhörighet
Sexuell läggning
Ålder
Funktionsnedsättning
Sexuella trakasserier
Repressalier
Inte benämna barn med kön utan använda barnets namn. Vi sätter inte förutbestämda kön på
barnen.
Genom systematiskt arbete identifiera var barnen leker, samt inspirera dem till nya lekar.
Möjliggör för alla barn att delta i verksamheten.
Möjliggör för alla barn att delta i verksamheten.
Möjliggör för alla barn att delta i verksamheten.
Den pedagogiska inriktningen genomsyrar hela verksamheten oavsett ålder. Barns inflytande och
medbestämmande oavsett ålder.
Möjliggör för alla barn att delta i verksamheten. Hjälpmedel erbjuds om det behövs.
All form av trakasserier ska anmälas enligt planen för D/K.
Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att
vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier
eller kränkande behandling.
Malmö Stad
MALL FÖR PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
VAR ÄR VI, VART SKA VI, HUR GÖR VI?
Diskriminering kopplat till
Kön
Könsöverskridande identitet eller
könsuttryck
Religion eller annan trosuppfattning
Etnisk tillhörighet
Sexuell läggning
Ålder
Var är vi (risk och
hinder)?
Genom att benämna
barn med kön istället
för att använda
barnets namn.
Risk att barnen blir
exkluderade på grund
av könsöverskridande
identitet eller
könsuttryck.
Risk att barnen blir
exkluderade på grund
av religion eller annan
trosuppfattning.
Risk att barnen blir
exkluderade på grund
av etisk tillhörighet.
Vart ska vi
Hur gör vi (åtgärd)?
(målsättning)?
Vi sätter inte
Inte benämna barnen
förutbestämda kön på utifrån kön.
barnen.
Risk att barnen blir
exkluderade på grund
av sexuell läggning.
Möjliggör för alla barn
att delta i
verksamheten.
Risk att barnen blir
exkluderade på grund
av ålder.
Den pedagogiska
inriktningen ska
genomsyra hela
verksamheten oavsett
Att ge alla barnen
möjlighet att delta på
sina egna villkor.
Möjliggör för alla barn
att delta i
verksamheten.
Möjliggör för alla barn
att delta i
verksamheten.
Genom systematiskt
arbete identifiera var
barnen leker, samt
inspirera dem till nya
lekar.
Att systematiskt
arbeta för att
verksamheten är
inkluderande.
Att systematiskt
arbeta för att
verksamheten är
inkluderande.
Att systematiskt
arbeta för att
verksamheten är
inkluderande.
Att systematiskt
arbeta för att
verksamheten är
inkluderande.
Ansvarig
Tidsplan
All personal.
Särskilt ansvar
på förskollärarna. Löpande
All personal.
Särskilt ansvar
på förskollärarna. Löpande
All personal.
Särskilt ansvar
på förskollärarna
Löpande
All personal.
Särskilt ansvar
på förskollärarna Löpande
All personal.
Särskilt ansvar
på förskollärarna Löpande
All personal.
Särskilt ansvar
på förskollärarna Löpande
Malmö Stad
MALL FÖR PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Funktionsnedsättning
Sexuella trakasserier
Repressalier
Risk att barnen blir
exkluderade på grund
av
funktionsnedsättning.
Risken är att sexuella
trakasserier sker på
dolda ställen.
Risken är att barnen
får ta konsekvensen
för vårdnadshavarens
agerande.
ålder. Barns inflytande
och
medbestämmande
oavsett ålder.
Möjliggör för alla barn Hjälpmedel erbjuds
att delta i
om det behövs.
verksamheten.
Upprätta
handlingsplan.
Alla ska känna sig
All form av
trygga på förskolan.
trakasserier ska
anmälas enligt planen
för D/K. Systematiskt
identifierar var barnen
leker och befinner sig.
Alla ska känna sig
Personalen får inte
trygga på förskolan.
utsätta ett barn för
straff eller annan form
av negativ behandling
på grund av att
vårdnadshavaren har
anmält förskolan för
diskriminering eller
påtalat förekomsten
av trakasserier eller
kränkande behandling.
All personal.
Särskilt ansvar
på förskollärarna Löpande
All personal
Löpande
All personal
Löpande
Malmö Stad
MALL FÖR PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING
Diskriminering på grund av
Kön
Könsöverskridande identitet eller könsuttryck
Religion eller annan trosuppfattning
Etnisk tillhörighet
Sexuell läggning
Ålder
Funktionsnedsättning
Sexuella trakasserier
Repressalier
Uppföljning och utvärdering
Följs upp var femte vecka i vårt systematiska kvalitetarbete.
Följs upp var femte vecka i vårt systematiska kvalitetarbete.
Följs upp var femte vecka i vårt systematiska kvalitetarbete.
Följs upp var femte vecka i vårt systematiska kvalitetarbete.
Följs upp var femte vecka i vårt systematiska kvalitetarbete.
Följs upp var femte vecka i vårt systematiska kvalitetarbete.
Följs upp var femte vecka i vårt systematiska kvalitetarbete.
Följs upp var femte vecka i vårt systematiska kvalitetarbete.
Följs upp var femte vecka i vårt systematiska kvalitetarbete.
Malmö Stad
MALL FÖR PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
ÖVRIGT
Vi arbetar tematiskt för att kunna erbjuda en likvärdighet till barnen i våra aktiviteter och miljöer.
DELAKTIGHET I ARBETET MOT DISKRIMINERING
Löpande arbete i vårt systematiska kvalitetsarbete där medarbetarna kontinuerligt reflekterar över olika situationer som uppstår runt
barnen i verksamheten. Alla avdelningar arbetar med material från barnkonventionen där barnens tankar och funderingar
framkommer.
Malmö Stad
MALL FÖR PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
FÖRSKOLSEFÖRVALTNINGENS RUTIN DÅ ETT BARN ANSER SIG UTSATT FÖR SEXUELLA TRAKASSERIER AV
MEDARBETARE I VERKSAMHETEN
Förskoleförvaltningen har en särskild framtagen rutin med fler steg då ett barn misstänkts ha utsatts för sexuella trakasserier, denna
rutin ska följas om en sådan misstanke uppstår. I materialet beskrivs dels hur förskolorna kan arbeta förebyggande men också rutinen
för vad förskolepersonal respektive chefer ska göra om misstanke om sexuella trakasserier uppstår.
Malmö Stad
MALL FÖR PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
RUTIN DÅ ETT BARN ANSER SIG UTSATT FÖR KRÄNKANDE BEHANDLING ELLER TRAKASSERIER AV VUXEN
ELLER AV ANNAT BARN
ANMÄLAN TILL FÖRSKOLECHEF
När personal får kännedom om att ett barn anser sig vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling mellan vuxen-barn eller
mellan barn-barn ska det omedelbart anmälas till förskolechefen. Även händelser som sker mellan barn ska anmälas till förskolechef.
Om det rör sig om flera händelser ska samtliga anmälas till förskolechef. Personal är enligt skollagen skyldig att anmäla till
förskolechefen. Det finns ett absolut förbud i lagen för vuxna att kränka barn. Även om förskolechef muntligen informeras om
händelsen ska personalen upprätta en skriftlig anmälan till förskolechef , ”Blankett 1- Anmälan till förskolechef” ska användas.
ANMÄLAN TILL HUVUDMAN
När förskolechefen får kännedom om händelsen är denne i sin tur skyldig att anmäla till huvudmannen, dvs förskolenämnden. Det är
barnets upplevelse av kränkning/diskriminering som ska anmälas. Om det rör sig om flera händelser ska samtliga anmälas till
huvudmannen, dvs förskolenämnden. Anmälan görs på framtagen blankett, ”Blankett 2- Anmälan till huvudman”.
I samband med detta ska förskolechefen också inleda en arbetsrättslig hantering av händelsen i det fall händelsen rör ett barn som
anser sig utsatt av en vuxen.
UTREDNING OCH ÅTGÄRDER
Förskolechef är skyldig att skyndsamt starta en utredning för att ta reda på om det förekommit kränkande behandling eller trakasserier.
Det är barnets upplevelse som ska vara utgångspunkt för utredningen. Om händelsen involverar flera barn som upplever sig ha blivit
utsatta för kränkande behandling eller trakasserier ska separata utredningar för respektive barn göras och diarieföras i separata
ärenden. Av utredningen ska det framgå? Förskolechefen inleder samtidigt en arbetsrättslig utredning av händelsen
Skäliga åtgärder ska vidtas. Förskolan är (när utredningen visat att det förekommit kränkning/diskriminering) skyldig att skyndsamt vidta
åtgärder för att få kränkningen eller trakasserierna att upphöra samt för att förhindra att det händer i framtiden.
De åtgärder som sätts in ska riktas mot både den som blivit utsatt och den eller de som utövat kränkningen. Åtgärderna ska följas upp
för att se om de haft önskad effekt. Har utredningen istället visat att det inte varit någon kränkning eller trakasserier så dokumenteras
detta och ärendet avslutas. Det är ändå viktigt att tänka kring eventuella förebyggande åtgärder, och överväga om andra åtgärder ändå
Malmö Stad
MALL FÖR PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
kan var aktuella att genomföra för att förhindra kränkande behandling eller trakasserier i framtiden. Förskolechefen ska använda
framtagen blankett, ”Blankett 3- Utredning och åtgärder” vid rapportering. Blankett 3- Utredning och åtgärder för att förhindra
diskriminering och kränkande behandling i framtiden ska återrapporteras till nämnden som ett delegationsbeslut.
Malmö Stad
MALL FÖR PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Stöd för kartläggning och analys
Diskrimineringsgrunderna:
1. Kön: Lagen definierar kön som att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som
planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet.
2. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Med könsidentitet och könsuttryck avses i lagen att någon inte definierar sig som kvinna
eller man eller genom sin klädsel (eller på annat) sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön än det som registrerats för hen vid
födelsen. Begreppen omfattar dels en persons mentala eller självupplevda könsbild, dels hur någon uttrycker det som kan kallas
personens sociala kön, till exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr.
3. Religion eller annan trosuppfattning: Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och
islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till
exempel buddism, ateism och agnosticism.
4. Etnisk tillhörighet: Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande
förhållande. Etnisk tillhörighet handlar om hur du identifierar eller uppfattar dig själv. Det är alltså individen själv som definierar sin
eller sina etniska tillhörigheter utifrån sin bakgrund och sin individuella historia.
5. Sexuell läggning: Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell eller bisexuell läggning. Förbudet mot
diskriminering gäller alla dessa tre sexuella läggningar. Diskrimineringslagens skydd omfattar situationer och förutsättningar som har
ett nära samband med den sexuella läggningen, såsom att ha sexuellt umgänge eller att bo och leva med någon av samma kön eller
av annat kön.
6. Ålder: Det är tillåtet med bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om förskola, skolbarnomsorg, utbildning i förskoleklass, det
obligatoriska skolväsendet eller fristående skola. Det är även tillåtet med särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat
syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
7. Funktionsnedsättning: Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas
uppstå.
Malmö Stad
MALL FÖR PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Diskriminering på grund av: Kön
Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån kön eller hinder mot likabehandling kopplade till kön. Reflektera utifrån såväl
fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar.
a. Hur kan barn i verksamheten bli illa behandlade på sätt som har samband med kön? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både
personal och barn. På vilka platser/i vilka situationer kan trakasserier förekomma?
b. Händer det att barn får olika bemötande utifrån kön? Om ja: Exemplifiera. Vad kan det finnas för risker med det? Får flickor och
pojkar lika mycket uppmärksamhet och bekräftelse i verksamheten? Om nej: Ge exempel. Får barn uppmuntran och bekräftelse
utifrån förväntningar på hur flickor och pojkar ska vara eller bete sig? Exemplifiera. Vad kan det finnas för risker med det?
c. Hur framställs kvinnor och män, flickor och pojkar i undervisningsmaterial, sagor etc.? Finns det risk för att det män/ pojkar gör
anses viktigt (norm) medan det kvinnor/flickor gör blir osynligt? Exemplifiera.
d. Används ett konsekvent genusperspektiv (att alltid ifrågasätta eller problematisera förutfattade meningar kring kvinnor och män,
flickor och pojkar) i verksamhetsplaneringen? Om inte: Ge några exempel på var det brister.
e. Har personalen tillräcklig kunskap för att kunna arbeta med dessa frågor på ett bra sätt?
Malmö Stad
MALL FÖR PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Diskriminering på grund av: Könsöverskridande identitet eller könsuttryck
Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån könsöverskridande identitet eller könsuttryck eller hinder mot likabehandling
kopplade till könsöverskridande identitet eller könsuttryck. Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till
exempel utgå ifrån följande frågeställningar.
a. Hur kan barn i verksamheten bli illa behandlade på sätt som har samband med könsidentitet och könsuttryck? Av vem kan de bli illa
behandlad? Tänk på både personal och barn. På vilka platser kan trakasserier förekomma?
b. Tillåts barn formulera sina egna könsuttryck eller sin egen könsidentitet oavsett deras juridiska kön.
c. Hur blir barn eller anhöriga vars könsidentitet eller könsuttryck bryter mot rådande normer och förväntningar bemötta av personal
och av barn? Vilka hinder finns i verksamheten som försvårar för dessa individer? Har personalgruppen diskuterat hur den ska
garantera ett likvärdigt bemötande oavsett barns eller anhörigas könsidentitet eller könsuttryck? Kan alla uttrycka sin könsidentitet?
d. Finns det regler, rutiner eller arbetssätt i verksamheten som kan upplevas som missgynnande och orättvisa för barn och som har
samband med könsidentitet eller könsuttryck? Ge några exempel.
Malmö Stad
MALL FÖR PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Diskriminering på grund av: Religion eller annan trosuppfattning
Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån religion eller annan trosuppfattning eller hinder mot likabehandling kopplade till
religion eller annan trosuppfattning. Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande
frågeställningar.
a. Hur kan barn i verksamheten bli illa behandlade på sätt som har samband med religion avses religiösa åskådningar? Av vem kan de
bli illa behandlad? Tänk på både personal och barn. På vilka platser kan trakasserier förekomma?
b. Hur kan barn i verksamheten bli illa behandlade på sätt som har samband med religion eller trosuppfattning? Av vem kan de bli illa
behandlade? Tänk på både personal och barn. Ge några exempel. Var i verksamhetens lokaler kan detta förekomma? Är barn med
viss tro särskilt utsatta? Om ja: Ge exempel.
c. Hur arbetar förskolan med planering av undervisning, av festligheter eller vid schemaläggning. Tar förskolan lika stor hänsyn till alla
religioner och trosuppfattningar?
Malmö Stad
MALL FÖR PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Diskriminering på grund av: Etnisk tillhörighet
Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån etnisk tillhörighet eller hinder mot likabehandling kopplade till etnisk tillhörighet.
Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar.
a. Hur kan barn eller elever i verksamheten bli illa behandlade på sätt som har samband med etnisk tillhörighet? Av vem kan de bli illa
behandlad? Tänk på både personal och barn. Kan olika grupper utsättas på olika sätt? Var i verksamheten kan detta förekomma? Ge
några exempel.
b. Förekommer det främlingsfientliga eller rasistiska företeelser och handlingssätt i verksamheten? Om ja: Var förekommer det? Är en
viss etnisk grupp särskilt utsatt? Om ja: Ge några exempel. Finns det rutiner för hur personalen ska agera för att kunna bemöta ett
främlingsfientligt eller rasistiskt beteende?
c. Synliggörs olika etniska grupper och olika kulturer i undervisningen/ pedagogiken? Sker detta på ett likvärdigt sätt? Finns det risk för
att etniska tillhörigheter rangordnas och att exempelvis det ”etniskt svenska” framställs som norm? Om ja: Ange några exempel.
Malmö Stad
MALL FÖR PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Diskriminering på grund av: Sexuell läggning
Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån sexuell läggning eller hinder mot likabehandling kopplade till etnisk tillhörighet.
Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar.
a. Hur kan barn bli illa behandlade i verksamheten på ett sätt som har samband med sexuell läggning? Av vem kan de bli illa
behandlad? Tänk på både personal och barn.
b. Finns det öppet homo- eller bisexuella anhöriga i verksamheten? Om ja: Hur blir de bemötta av personalen och av barnen? Om nej:
Kan det bero på en känsla av att den sexuella läggningen måste döljas?
c. Hur behandlas sexuell läggning i undervisningen eller den pedagogiska verksamheten? Finns det en risk att heterosexualitet
framställs som självklart (norm)?
Malmö Stad
MALL FÖR PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Diskriminering på grund av: Ålder
Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån ålder eller hinder mot likabehandling kopplade till ålder. Reflektera utifrån såväl
fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. Sakligt motiverade begränsningar utifrån
ålder är tillåtet.
a. Hur kan barn bli illa behandlade i verksamheten på ett sätt som har samband med ålder? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på
både personal och barn.
b. Har ni i personalgruppen diskuterat hur ni ska garantera ett likvärdigt bemötande oavsett barns ålder?
Malmö Stad
MALL FÖR PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Diskriminering på grund av: Funktionsnedsättning
Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån funktionsnedsättning eller hinder mot likabehandling kopplade till
funktionsnedsättning. Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar.
a. Hur kan barn bli illa behandlade i verksamheten på ett sätt som har samband med funktionsnedsättning? Av vem kan de bli illa
behandlad? Tänk på både personal och barn.
b. Var i verksamhetens lokaler kan detta förekomma? Är barn med en viss typ av funktionsnedsättning särskilt utsatta? Hur blir
anhöriga med funktionsnedsättning bemötta? Ge några exempel. Tänk på att trakasserier även kan ske via exempelvis sms eller
sociala medier.
c. Hur tillgänglig är verksamheten för personer med olika funktionsnedsättningar (besökare, föräldrar, barn, personal med flera)? Ge
konkreta exempel på problem som kan uppstå i vardagen. Tänk på olika typer av funktionsnedsättningar, såsom nedsatt
rörelseförmåga, hörsel- eller synnedsättning, adhd, dyslexi, Aspergers syndrom och autism, diabetes, allergier med mera. Beakta
den pedagogiska och sociala tillgängligheten såväl som den fysiska.
Malmö Stad
MALL FÖR PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Diskriminering på grund av: sexuella trakasserier
Undersök eventuella risker för diskriminering i form av sexuella trakasserier.
a. På vilket sätt och i vilka sammanhang kan barn bli utsatta för sexuella trakasserier i verksamheten? Vem eller vilka utför
trakasserierna? Tänk på både personal och barn. Var kan det förekomma?
b. Är vissa grupper extra utsatta? Om ja: Ge exempel.
c. Har personalen tillräcklig kunskap för att kunna förebygga och motverka sexuella trakasserier på ett bra sätt?
Repressalier
Den som har anmält diskriminering eller påtalat att en aktör bryter mot diskrimineringslagen har ett lagskydd mot att bli bestraffad, det vill säga
utsatt för repressalier. Skyddet gäller även när någon medverkat i en utredning enligt diskrimineringslagen eller avvisat eller fogat sig i trakasserier
eller sexuella trakasserier.
a. På vilket sätt och i vilka sammanhang kan barn bli utsatta för repressalier i verksamheten?
b. Är vissa grupper extra utsatta? Om ja: Ge exempel.
c. Har personalen tillräcklig kunskap för att kunna förebygga och motverka repressalier på ett bra sätt?
Malmö Stad
MALL FÖR PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Stöd för kartläggning av kränkande behandling
a. Hur tar vi reda på om kränkningar sker i vår verksamhet?
b. Hur arbetar vi för att minska kränkningar?
c. Hur gör vi när vi får signaler om att en kollega kränkt ett barn?
d. Arbetar vi kontinuerligt med självvärdering och reflekterar regelbundet över vårt förhållningssätt gentemot olika barn?
e. Vilka forum finns för oss att diskutera frågor om kränkande behandling på förskolan?
f. Hur arbetar vi för att förskolan ska vara en trygg plats för alla barn?
g. Hur hanterar vi barn med respekt i vår verksamhet? Finns det situationer där vi kan utveckla detta?
h. Hur arbetar vi för att bygga upp en gemenskap i barngruppen?
i. Tar vi barns tankar, känslor och upplevelser på allvar? Hur?
j. Hur hanterar vi känslor? Är vissa känslor mer accepterade? Tillåts barn uttrycka mer svåra känslor som frustration och ilska? Hur
stödjer vi barnen i att förstå känslor?
k. Hur arbetar vi för att stärka varje barns självkänsla och självförtroende?
l. Hur uppmärksammar vi barnens olika lekmönster och hierarkin i barngruppen?
Malmö Stad