Malmö Högskola
LÄRARUTBILDNINGEN
Lek Fritid Hälsa
Barndoms- och ungdomsvetenskap
2006
KURSGUIDE för kursen 7:1
DEN FORSKANDE LÄRAREN
Vårterminen 2006
Kursplan med litteraturlista
Kursplan för
Den forskande läraren, 10p
Lärarutbildningen
Kurskod: BV1310
Utbildningsområde: Undervisning 50%, Samhällsvetenskap 40%, Övriga områden 10%
Ämne (enligt scb): Utbildningsvetenskap (UVA)
Nivå: C (41-60)
Fastställande: Utbildningsnämnden vid Lärarutbildningen 2005-05-27
Reviderad
2005-05-27
Programtillhörighet
Barndoms- och ungdomsvetenskap
Syfte
Programtillhörighet:
Kursen ingår i lärarexamen med inriktning mot förskola, förskoleklass, fritidspedagogisk
verksamhet och grundskolans tidigare år. I kursen ingår 4 poäng verksamhetsförlagd tid.
Syfte:
Kursen syftar till att studenterna skall utveckla kunskap om och kompetens i
forskningsmetodik med relevans för förskola, skola och fritidspedagogisk verksamhet.
Vidare syftar kursen till att studenterna skall skaffa sig fördjupade kunskaper om forskning
med anknytning till området Barndoms- och ungdomsvetenskap samt utveckla sin förmåga
att identifiera frågor och problem i den pedagogiska yrkesverksamheten.
Mål
Efter genomgången kurs skall studenten
· ha fördjupade kunskaper om vetenskapliga synsätt och förhållningssätt
· ha ökade kunskaper om olika forskningsmetoder och kunna diskutera olika metoder i
relation till det valda problemet
· kunna kritiskt granska en avhandling med anknytning till lärarprofessionen eller
Barndoms- och ungdomsvetenskap
· kunna planera och beskriva en vetenskaplig studie i en projektplan
· ha kunskap om forskning och utvecklingsarbete i Barndoms- och ungdomsvetenskap med
relevans för den framtida yrkesverksamheten
· ha kunskap om pågående forskning och utvecklingsarbete i partnerområdet samt kritiskt
kunna granska dessa.
Innehåll
Kursen behandlar forskning och utveckling med relevans för barndoms- och
ungdomsvetenskap. Kursen fokuserar forskningsprocessens olika faser samt
forskningsmetodiska överväganden relaterat till vetenskapsteoretiska frågor. Studenterna
skriver en utvidgad projektplan som utgör grunden för det efterföljande examensarbetet.
Härvid sker också de första kontakterna med blivande handledare av examensarbetet för att
skapa kontinuitet mellan kurserna. Olika forskningsmetoder problematiseras, och
studenterna granskar befintliga doktorsavhandlingar för att få en inblick i aktuella
forskningsfrågor inom huvudämnet.
En del av kursen är verksamhetsförlagd, och de perspektiv och det innehåll som
aktualiseras under denna del relateras till kursens övriga innehåll.
Resurser för lärande - arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer, vari bl.a. ingår arbete på en partnerskola.
2
Kursens arbetsformer, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och arbete både i
grupp och individuellt, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan
mellan studenter och lärarutbildare inom högskola och partnerområden. De moment på
schemat som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten. Den
verksamhetsförlagda delen av utbildningen genomförs i form av en sammanhängande
period.
Bedömning av studenternas prestationer
Examinationen grundar sig på den högskoleförlagda och den verksamhetsförlagda delen av
utbildningen. Under den högskoleförlagda delen av kursen görs en skriftlig examination i
form av en utvidgad projektplan. För bedömningen av studenternas prestationer har
framtagits kriterier som delges studenterna. Delar av kursen examineras i form av
litteraturseminarier. God språkbehandling och presentationsform krävs vid såväl muntliga
som skriftliga redovisningar.
Betygsgrader
underkänd, godkänd, väl godkänd
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående
kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande.
Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål.
Dessa kursvärderingar ligger till grund för en för kursledare och studenter gemensam,
muntlig avslutande kursvärdering.
Kurslitteratur
Obligatorisk litteratur
Bjerstedt, Åke. (1997). Rapportens yttre dräkt. Lund: Studentlitteratur (77 s)
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov. (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala AB. (
104 s)
Klerfelt, Anna. (2002). Var ligger forskningsfronten? – 67 avhandlingar i barnpedagogik
under två decennier, 1980–1999. Stockholm: Skolverket (12 s)
http://www.skolverket.se/sb/d/193/url (fritext, sökord: forskningsfronten)
Repstad, Pål. (1999). Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur. (153 s)
Rienecker, Lotte. (2003). Problemformulering. Stockholm: Liber. (59 s)
Selander, Staffan (Red). (2004). Kobran, nallen och majjen – Tradition och förnyelse i
svensk skola och skolforskning. Myndigheten för skolutveckling. (2 valbara kapitel, ca 30 s)
http://www.skolutveckling.se/publikationer/publ/main?cmd=view&uri=scam%3A//publ/136.
Trost, Jan. (1994). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. (148 s)
Doktorsavhandling som väljs i samråd med handledaren. (ca 250–400 s)
Diverse artiklar och upptryckt material från litteratur och tidskrifter. (ca 100 s)
Referenslitteratur
I kursen ingår också ca 1 000 sidor referenslitteratur kopplat till forskningsöversikt, metod
och genomförande av ett vetenskapligt arbete. Denna litteratur väljs utifrån studenternas
behov i samråd med handledaren.
BILAGA 1
Malmö högskolas tre perspektiv
(Genus, miljö samt migration och etnicitet)
Genus- och etnicitetsperspektiv
I kursen 7.1 Den forskande läraren behandlas genus- och etnicitetsperspektiven inom det
målområde som formuleras:
· ha kunskap om utvecklingsarbete och forskning i områden med anknytning till Barndomsoch ungdomsvetenskap med relevans för den framtida yrkesrollen.
Under denna målrubrik presenteras det aktuella forskningsfältet rörande barn, unga,
barndom och ungdom, utveckling och lärande. Här ryms en föreläsning där
mångfaldsperspektivet tydliggörs och exemplifieras avseende olika forskningsstudier.
Dessutom presenteras i detta sammanhang de till huvudämnet Barndoms- och
ungdomsvetenskap kopplade doktorandernas forskningsprojekt, vilka rymmer såväl genussom etnicitetsperspektiv. Litteratur med översikt av aktuell forskning kring barn och unga
3
inom svensk barnpedagogisk forskning ingår som obligatorisk kurslitteratur och denna
behandlas och diskuteras vid ett litteraturseminarium.
Organiseringen under 7.1-kursen såväl som 7.2-kursen utgörs av en indelning i åtta olika
forskningsområden, inom vilka samtliga studenter väljer något för sitt
examensarbetesskrivande, vilket förbereds inom 7.1-kursen i form av en utvidgad
projektplan.
Ett av dessa forskningsområden är Mångfald i förskola och skola. Under kursen väljer alla
studenter en doktorsavhandling som de bearbetar och reflekterar kring. Inom detta
forskningsområde liksom flera andra väljer studenterna en avhandling med genus- eller
etnicitetsperspektiv. Dessutom får de inspiration och ytterligare kunskap inom fältet för att
kunna välja ett relevant och möjligt problemområde inom kunskaps- och forskningsfältet
mångfaldsfrågor.
Miljöperspektiv-hållbar utveckling
Forskningsområdet Fysisk miljö som kunskapsområde – fysisk miljö ute och inne är det
forskningsområde där miljöperspektivet är mest framträdande. Här behandlas framför allt
miljön som en pedagogisk fråga. Miljön som en del av meningsskapandet och pedagogens
roll i utformandet av miljön samt liknande frågor.
Inom forskningsområdet Mångfald i förskola och skola behandlas delvis aspekter av vad
hållbar utveckling är. I forskningsområdet De yngre barnens ämnesdidaktik utgör olika
naturvetenskapliga frågor samt avhandlingar med naturvetenskapligt och miljöinnehåll ett
innehåll. Inom forskningsområdet Lärarprofession, föräldrar och barndom ryms inflytandeoch demokratifrågor vilka även är aspekter av hållbar utveckling. Även inom detta område
läses avhandlingar vilka kan ha ovannämnda innehåll.
VFT:n är på fyra veckor (7,9,10,11). De perspektiv och det innehåll som aktualiseras under denna
tid relateras till kursens övriga innehåll. Liksom tidigare terminer examineras VFT:n av
högskolenämnden. Betygsrapporteringen sker redan vid terminens mitt.
FOU-uppgift
Under VFT-perioden ska ni söka inblick i de forsknings- och utvecklingsarbeten som sker på era
respektive partnerområden. Detta följs upp efter praktikperioden och redovisas muntligt. Momentet
är obligatoriskt och vid frånvaro sker skriftlig komplettering enligt överenskommelse med
gruppansvarig lärare.
4
Litteraturseminarier
I kursens ingår två litteraturseminarier med obligatorisk närvaro. Vid frånvaro sker komplettering
skriftligt enlig överenskommelse med gruppansvarig lärare.
Tillfälle 1: Repstad, Pål (1999). Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap.
Seminariet ger tillfälle att diskutera framförallt metodologiska problem, men också den aktuella
forskningen inom undersökningsområdet utifrån tidigare föreläsningar i kursen.
Tillfälle 2:.Avhandlingsseminarium. Utifrån valda avhandlingar bildas grupper för diskussion.
Momentet syftar till att lyfta frågor runt metod, teori, struktur samt forskningsbegrepp som ett led i
avhandlingsgranskningen (del av projektplanen).
På seminariet kommer också delar av Kobran, nallen och majjen (Selander m.fl.) ingå.
Selander, Staffan (Red). (2004). Kobran, nallen och majjen – Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning.
Myndigheten för skolutveckling. (2 valbara kapitel, ca 30 s)
http://www.skolutveckling.se/publikationer/publ/main?cmd=view&uri=scam%3A//publ/136
Utvidgad Projektplan
Planering av examensarbetet
Det är en stor fördel att påbörja planeringen av sitt examensarbete liksom allt annat
uppsatsarbete så tidigt som möjligt. En lång planerings- och förberedelsetid ger oftast ett bättre
slutresultat. Under denna förberedelseperiod ska du ägna tiden åt att bl.a. beskriva ett
ämnesområde, formulera problem, söka och finna relevant litteratur samt beskriva studiens tänkta
upplägg.
Du ska utarbeta en projektplan under detta planeringsarbete och du kommer att få
skrivinstruktioner i följande text med olika underrubriker. Efter varje underrubrik finns också
anvisningar för de som skriver i par vilka delar som ska skrivas enskilt respektive i par.
Projektplanen har under den här kursen olika syften. Den är såväl en stomme för ditt
examensarbete som en examinationsform för kursen ”Den forskande läraren”.
5
Malmö högskola
Lärarutbildningen
Lek fritid hälsa
Utvidgad projektplan
För uppsatsarbete i Barndoms- och
Ungdomsvetenskap 10 p
Ämnesområdet
(eventuellt redan prel. titel)
Författares namn
Lärarexamen 140 poäng
Barndoms- och ungdomsvetenskap
Vårterminen 2005
Handledare:
Forskningsområde:
6
Ämnesområdet
Den första frågan som behöver besvaras är ”vad”? Vad ska arbetet handla om? Försök att
precisera vad som ska undersökas. Kanske finns det redan en preliminär titel. Ämnesvalet ska
ligga inom huvudämnet och vara yrkesrelevant för en blivande lärare.
Nästa fråga som ska besvaras i detta avsnitt är ”varför”? Varför är ämnet intressant och
relevant. Det kan vara såväl personligt, yrkesmässigt som ämnesmässigt och forskningsmässigt
intressant Ämnesområdets relevans kan också relateras till läroplaner och styrdokument (ca ½
sida) (skrivs enskilt)
Forskningsöversikt och teoretisk förankring
Anledningar till att göra denna översikt är bl.a. följande:
Man behöver en överblick av ett forskningsområde
Det kan finnas motsägande kunskap i fältet
Möjligheten att visa på outforskade luckor inom ett område
Den egna studien kan inplaceras i ett forskningsfält
Översikten ger ett vetenskapligt stöd för studien
Placera in din tänkta studie inom eller i anslutning till det befintliga forskningsfältet. Sök
tidigare gjorda studier inom ditt område i forskningsrapporter, artiklar och avhandlingar med
referenshänvisningar i din text. Studier du anser ligga nära ditt område kan du ge något mer
utrymme medan andra, som kan anses något mer perifera kan beskrivas mer kortfattat. Beskriv
likheter, skillnader eller motsägelser inom området och försök förhålla dig till det aktuella
forskningsfältet i relation till dina egna tankar kring den tänkta studien. Undvik att rada olika
undersökningar efter varandra som i en möbelkatalog, försök istället skriva en sammanvävd
text. Under den här kursen kan den aktuella forskningens teorianvändning granskas medan den
egna studiens teoriförankring kan fördjupas under kommande kurs.
Genomgång och kritisk granskning av en avhandling
Du ska välja en avhandling (Lic. eller doktorsavhandling) med någon form av anknytning till
ditt ämnesområde, det kan vara innehållsmässig eller metodisk anknytning. Du ska läsa,
sammanfatta och föra en skriftlig diskussion av avhandlingen i forskningsöversikten i
projektplanen.
Kommentera avhandlingens teoretiska och metodologiska tillhörighet.
Diskutera problemvalet och resultaten i avhandlingen samt deras anknytning
till praktiken.
Relatera till din planerade studie
(Sammanlagt forskningsöversikt + integrerad avhandlingsgranskning, ca 2 ½ sida) (Skrivs
enskilt ).
Syfte
Syftet kan exempelvis vara att beskriva och/eller förstå. För syftet gäller att det helst ska vara
både något utmanande; kanske ställa nya frågor, men också vara realistiskt - möjligt att
genomföra under den givna tidsperioden.(Kan skrivas i par)
7
Problemformulering
Det är viktigt med en tydlig problemformulering för att man själv som författare ska ha rätt
fokus i sitt arbete och för att den/de person/er som läser eller bedömer arbetet ska vara helt på
det klara över vilket problemet är. Problemformuleringen ska också utgöra grunden för den
litteratur som ska läsas och för det datamaterial som ska samlas in.
Det är bra att formulera problemet tidigt och att efter hand eventuellt gå in och revidera när
mer information och data samlats in. Det är en fördel att få handledarens syn på
problemformuleringen (om möjligt) i ett relativt tidigt skede. Ofta blir arbetet med
problemformuleringen en kontinuerlig process under studiens gång.
Det behövs minst ett par frågeställningar under rubriken problemformulering. Ofta har man en
eller ett par huvudfrågor som följs av ett par underfrågor. Läs och referera till
”Problemformulering” av Lotte Rienecker ( 2004). (Sammanlagt syfte+problemformulering ca
½ A4-sida.)(Kan skrivas i par)
Begreppsdefinitioner
Centrala begrepp i studien bör definieras om innebörden inte är självklar. Detta gäller särskilt
begrepp som förekommer i syfte och problemformulering. Följande exempel är hämtat från
”Seminarieboken” (s. 85) av Maria Björklund och Ulf Paulsson, 2003 (ca ½ A4-sida).
(Skrivs enskilt)
Metod
Metodavsnittet kan struktureras i underavsnitt: t.ex. metodval, urval (undersökningsgrupp),
genomförande (eller beskrivning av datainsamling), tidsplan samt analys- och
bearbetningstankar. Forskningsetiska överväganden ska även finnas med här.
Metodval och metoddiskussion
De datainsamlingsmetoder du tänkt använda i studien kräver en beskrivning och motivering.
Beskriv vilken metod du använt dig av, exempelvis intervju, enkät eller observation. Du väljer
metod utifrån den problemformulering du har. Motiveringen innebär bl.a. ett resonemang om
metodvalet kopplat till problemformuleringen, tidsåtgången för den planerade studien samt
eventuellt referens till en tidigare utprövning av en viss metod. Referera i texten till de
metodböcker som finns bland kurslitteraturen (se nedan) och annan aktuell litteratur.
(Sammanlagt 1½-2 A4-sidor.) (Skrivs enskilt)
Bjerstedt, Åke. (1997). Rapportens yttre dräkt. Lund: Studentlitteratur (77 s)
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov. (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen Undersökningsmetoder
och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala AB. ( 104 s)
Repstad, Pål. (1999). Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur. (153 s)
Rienecker, Lotte. (2003). Problemformulering. Stockholm: Liber. (59 s)
Trost, Jan. (1994). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. (148 s)
Urval, genomförande och tidsplan
Under den här rubriken beskriver du det konkreta tillvägagångssättet för din undersökning;
vilka olika moment som ingår. I detta avsnitt ska du även beskriva din tänkta
undersökningsgrupp (kallas även urval). Beskriva hur stor den är, vilka undersökningspersoner
8
den består av samt varför valet gjorts. En tidsplan ska finnas med under denna rubrik också.
Svara på frågan varför en tidsplan kan vara lämplig. Referera till aktuell litteratur.
(Sammanlagt ca ½-1 A4-sida.) (Kan skrivas i par)
Analystankar
Här samlas tankar om möjliga sätt att bearbeta och analysera sitt material med anknytning till
problemformulering, teoriförankring och begrepp. Möjliga mönster och tillvägagångssätt kan
underbyggas och relateras till metodböcker t.ex.”Närhet och distans” av Pål Repstad (1999)
och i Referenslitteratur: ”Kvalitativ forskning i praktiken” av Karin Widerberg (2002). (Ca ½ 1 A4-sida.) (Skrivs enskilt)
Referenser
(Skrivs enskilt)
9
ÖVRIG INFORMATION
Det nya datasystemet medför att alla studenter måste logga in sig på webzone.
På följande adress kan du finna viktig information, akuta meddelanden etc.
http://webzone.lut.mah.se/portal. På LFH:s hemsida finns en direktlänk till gemensamt
webzoneprojekt, här läggs information ut på anslagstavlan.
Schema kan du finna på nätet (http://www.mah.se/LFH/student/schema
Passerkort Information om passerkort ligger utlagt på anslagstavlan till webzoneprojektet. Vid
problem kontakta Benny Jönsson, rum F 104, [email protected]
Språkverkstaden kan vara till värdefull hjälp för ditt skrivande. Information om denna kan du
finna på nätet (se adress nedan).
Skriv- och referenshänvisningar (se adress nedan), kommer också läggas på Webzone.
Studentens ABC innehåller mycket viktig information. Den finns dels i pappersform på
studerandeexpeditionen, dels på Lärarutbildningens hemsida. Läs den ofta och ingående!
Studenternas rättigheter och skyldigheter kan du finna på nätet (se adress nedan).
www.mah.se
område/fakulteter
Lärarutbildningen
LFH
Student
10
