PRÄSTGÅRDSÄNGENS FÖRSKOLA
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE
BEHANDLING
Verksamhetsformer som omfattas av planen:
Förskoleverksamhet.
Ansvariga för planen:
Maria Franzen, förskolechef
Vår vision
Fjärås/Gällinges förskolor ska vara en plats där alla ska känna sig accepterade, trygga och
välkomna. Vi strävar efter att ingen ska bli utsatt för diskriminering eller kränkande
behandling. Vår grundsyn på förskolorna är att sträva efter att alla barn ska känna tillit till
alla pedagoger, ”alla barn är allas barn”.
Bakgrund
Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om barns mänskliga
rättigheter, om att förverkliga FN:s barnkonvention i förskolan. Det handlar om att skapa en
förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i
förskolan är en förutsättning för att barn ska kunna utvecklas.
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:
Öppenhet respekt, solidaritet och ansvar.
förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att
hjälpa andra.
sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman
och livsfrågor i vardagen.
förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och
oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning
eller funktionsnedsättning.
respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.”
Lpfö 98/16
SKOLVERKETS DEFINITION AV DISKRIMINERING,
TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Enligt Skolverkets Allmänna råd i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
belyses de olika definitionerna av kränkande behandling. Skolverket menar följande:
Diskriminering innebär att ett barn behandlas orättvist, direkt eller indirekt, av skäl som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering
handlar om orättvis behandling förutsätter det någon form av makt hos den som utför
diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig
skyldig till diskriminering. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller
ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn för trakasserier benämns det
diskriminering.
Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande
behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara
synliga och handfasta likaväl som dolda och knappt märkbara. De kan utföras inte bara direkt
i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande
behandling kan till exempel uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning,
förlöjliganden eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota
någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och
återkommande.
Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad
negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker
tillfoga en annan skada eller obehag (Skolverket, 2014, ss. 8-9).
GEMENSAMT BEMÖTANDE OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
Vi ska bemöta alla barn med respekt och se barnen som våra medmänniskor.
I vårt arbete har vi som mål att skapa betydelsefulla relationer med barnen, för att
kunna förstå barns intentioner och utmana barnen i sitt lärande.
Tänka på vårt kroppsspråk, mimik och tonläge. Tänka över om det vi säger förmedlar
likvärdigt bemötande.
Vi ska vara engagerade, aktiva och närvarande vuxna som lyssnar, visar, pratar och
förklarar.
”Jag är mina kollegors och barnens arbetsmiljö”. Jag som pedagog ansvarar för att
jag har ett proffesionellt förhållningssätt på arbetsplatsen.
Vi ska behandla andra så som vi själva vill bli behandlade, både privat på
arbetsplatsen och kollegor emellan.
Alla barn och vuxna ska känna sig trygga och accepterade, sådana som de är.
Vår målsättning är att få in Barnkonventionen i våra projekt, att tex. hänvisa till
barnkonventionen i vår dokumentation.
Två gånger/läsår ska vi diskutera vårt bemötande och förhållningssätt, gentemot barn och
vuxna.
Planen gäller från:
Planen gäller till:
2016-11-30
2017-11-30
Delaktighet i utformande av planen
BARNENS DELAKTIGHET
På vår förskola har barnen varit delaktiga i hur planen har upprättats genom att
pedagogerna har varit lyhörda för barnens tankar och idéer. Vi har även observerat barnen.
Samtal och diskussioner mellan barnen och även mellan barn och pedagog, har bidragit till
planens utformande.
VÅRDNADSHAVARNAS DELAKTIGHET
En gång om året öppnar vi upp till diskussion på utvecklingssamtalen med vårdnadshavarna,
detta för att tidigt kunna upptäcka om något barn känner sig kränkt på något sätt.
Exempel på frågor som vårdnadshavarna kan fundera på:
Finns det något som vi pedagoger kan göra för att ert barn ska trivas bättre på
avdelningen/förskolan?
Upplever du att ditt barn trivs på förskolan? Vad tror du/ni att det beror på?
Känner du att ditt barn har kompisar och får vara med att leka?
Det här är exempel på frågor som avdelningarna kan diskutera tillsammans med
vårdnadshavarna på utvecklingssamtalen. Frågorna kan se olika ut, beroende på avdelning
och barnens ålder.
PERSONALENS DELAKTIGHET
Vi har gemensamt arbetat fram planen. Planen ses sen över både i arbetslagen och
gemensamt på arbetsplatsträffar eller studiedagar.
FÖRANKRING AV PLANEN
Planen förankras hos barnen genom samtal. Vid våra utvecklingssamtal med föräldrarna
informerar vi om vår plan och den finns tillgänglig på hemsidan samt på bloggen, så att
föräldrar kan ta del av den. I personalgruppen diskuteras planen på studiedagar,
arbetsplatsträffar och på avdelningarnas reflektionstid.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats:
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan:
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan:
Årets plan ska utvärderas senast:
2017-06-30
Beskriv hur årets plan ska utvärderas:
De ansvariga pedagogerna samlar in material från avdelningarna och sammanställer detta.
Planen gås därefter igenom på ett APT eller på en studiedag.
Ansvarig för att årets plan utvärderas:
All pedagogisk personal
FRÄMJANDE INSATSER
Främjande arbete mot kränkande behandling
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling
MÅL OCH UPPFÖLJNING
På vår förskola ska:
alla känna sig trygga och accepterade och inte bli utsatta för kränkande behandling.
det vara nolltolerans mot mobbning, diskriminering eller annan kränkande
särbehandling.
alla barn ska uppleva sin förskoletid som trygg, rolig och lärorik.
likvärdigt bemötande.
Dessa mål ska följas upp genom att vi diskuterar måluppfyllelsen i arbetslagen under
november och april.
INSATS
Vi pedagoger stöttar barnen i att förtydliga med tecken som stöd/bildstöd. Bland
annat genom att visa med sin hand, vid ”nej” och ”stop”.
Vi som vuxna visar barnen hur det känns att få en positiv beröring och uppmuntrar
till detta.
Barnen uppmuntras att ta hjälp av och trösta varandra.
Barnen är delaktiga i utformandet av gemensamma kompis-regler.
Det vi vuxna säger och gör använder barnen vid konflikter. T.ex. ”Hur tror du att jag
känner mig när du gjorde så?”
Barnen uppmuntras att sätta ord på känslor.
Vi ska ha ett öppet klimat med föräldrarna och arbetar för att de ska känna sig trygga
med att lämna sitt/sina barn hos oss.
Vi ska vara närvarande pedagoger i barnens lekar för att kunna vägleda dem i sina
sociala kontakter.
Forskningsprojektet kring bemötande och förhållningssätt vid boksamtal med
normkreativa böcker.
Vi samtalar kontinuerligt i arbetslagen om vår barnsyn, hur vi bemöter varandra och hur vi
kan skapa en god arbetsmiljö för både barn och vuxna.
Ansvarig
All pedagogisk personal.
Datum när det ska vara klart
Arbetslagen utvärderar måluppfyllelsen i juni 2017.
Främja likabehandling oavsett kön och sexuell läggning
Områden som berörs av insatsen
Kön och Sexuell läggning
MÅL OCH UPPFÖLJNING
På vår förskola skall:
alla behandlas lika oavsett kön.
alla bli accepterade för den de är.
vi vill synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer.
Vi ska ge alla barn samma möjligheter till aktiviteter, utmaningar, tillgång till leksaker och
material oavsett kön. Vi pedagoger ska finnas tillgängliga för alla barn och uppmuntra dem
att visa och sätta ord på sina känslor. Vi ska möta varje enskilt barn där de befinner sig i sin
utveckling och planera vår verksamhet utifrån barnens intressen.
Dessa mål ska följas upp genom att vi diskuterar måluppfyllelsen i arbetslagen under
november och april.
INSATS
Kartlägga hur miljön på förskolan/avdelningen ser ut.
Vistas barnen i alla miljöerna oavsett kön?
Hur ska de olika miljöerna utvecklas för att tilltala alla barn oavsett kön?
Dessa frågor diskuteras på avdelningarnas reflektionstid och åtgärder sker fortlöpande under
läsåret.
Ansvarig
All pedagogisk personal.
Datum när det ska vara klart
Arbetslagen utvärderar måluppfyllelsen i juni 2017.
Se det kompetenta barnet
Områden som berörs av insatsen
Funktionsnedsättning och ålder
MÅL OCH UPPFÖLJNING
På vår förskola ska alla barn, oberoende av ålder och funktionsnedsättning
bli sedda som kompetenta.
ha möjlighet att kunna vara nyfikna och utforskande.
kunna påverka sin förskoletid.
Dessa mål ska följas upp genom att vi diskuterar måluppfyllelsen i arbetslagen under
november och april.
INSATS
Vi ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan
att begränsas av föreställningar som baseras på ålder och funktionsnedsättningar.
Våra avdelningar ska anpassas efter barnen och deras intressen.
Vi ska skapa miljöer som uppmuntrar till samspel, utmaningar, utforskande och
lärande.
Material/leksaker ska finnas i barnens höjd och vara synliga.
Vi pedagoger ska i möjligaste mån ge barnen den tid och det stöd de behöver för att
klara så mycket som möjligt själva.
Öka barnens inflytande i verksamheten, genom att vara lyhörda för barnens
önskningar.
Ansvarig
All pedagogisk personal
Datum när det ska vara klart
Arbetslagen utvärderar måluppfyllelsen i juni 2017.
Främja likabehandling oavsett religion eller annan
trosuppfattning, samt etnisk tillhörighet
Områden som berörs av insatsen
Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning
MÅL OCH UPPFÖLJNING
På vår förskola strävar vi efter att
alla ska vara stolta över sin etniska eller religiösa tillhörighet.
se mångfalden av kulturer som en tillgång.
Dessa mål ska följas upp genom att vi diskuterar måluppfyllelsen på avdelningarnas
reflektionstid i november och april.
INSATS
Vi ska fira de svenska högtiderna och föra vidare de traditioner som vi har.
Vi ska vara intresserade för hur andra kulturer firar högtider och vara öppna för att
föräldrar kommer hit och visar/berättar.
Vi ska vara medvetna om att inte alla vårdnadshavare och barn med en viss
trosuppfattning har samma önskemål och behov och då ta reda på vad som gäller för
just den enskilda familjen.
Ansvarig
All pedagogisk personal.
Datum när det ska vara klar
Arbetslagen utvärderar måluppfyllelsen i juni 2017.
KARTLÄGGNING
Kartläggningsmetoder
På de yngsta avdelningarna har vi använt oss utav observation som metod. De äldre
avdelningarna har använt sig av observationer, samtal och intervjuer tillsammans med
barnen. Den ena äldrebarnsavdelningen har även låtit barnen filma utomhusmiljön för att
synliggöra var barnen känner sig trygga/otrygga.
Områden som berörs i kartläggningen
Vi har kartlagt hur barnen trivs på förskolan.
Vistas barnen i alla rum på förskolan inomhus?
Vistas barnen överallt ute på gården?
Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen
De yngsta barnen har involverats i kartläggningen genom att vi ser barnens intentioner och
trivsel genom observationer. De äldsta barnen har fått berätta var de trivs på förskolan. Våra
vårdnadshavare har möjlighet att involveras på exempelvis föräldramöte och brukarråd.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Vi i personalen har observerat och samtalat med barnen. Varje arbetslag har sedan fått
diskutera och revidera likabehandlingsplanen som sedan färdigställs av några i
personalgruppen.
Resultat och analys
Vi upplever att barnen vistas i alla rum inomhus på förskolan och utomhus på gården.
Barnen verkar trivas både i miljön och med vänner och personal.
FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER
Prästgårdsängens förskola
Det som framkom i vårt resultat var att barnen verkar trivas på förskolan både inomhus och
utomhus på gården. För att bli mer tillgängliga för barnen är en åtgärd att alla pedagoger ska
finnas till för barnen genom att vara där barnen är.
MÅL OCH UPPFÖLJNING
Vi pedagoger delar upp oss i barnens miljö både inomhus och utomhus för att bland
annat minska konflikter i barngruppen. Barnen ska känna sig trygga på förskolan.
Dessa mål ska följas upp genom att vi diskuterar måluppfyllelsen i arbetslagen under
november och april.
ÅTGÄRD
För att bli mer tillgängliga för barnen är en åtgärd att alla pedagoger ska finnas till för barnen
genom att vara där barnen är.
Motivera åtgärd
För att minska konflikter och för att barnen ska känna sig ännu tryggare på förskolan.
Ansvarig
Alla pedagoger har ansvar för att ta upp, på den veckovisa reflektionstimman, om de har
observerat att någon miljö eller rum behöver åtgärdas.
Datum när det ska vara klart
Arbetet ska kontinuerligt diskuteras under året och de åtgärder som har genomförts
diskuteras i terminsutvärderingen i juni.
RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER
Policy
"Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola."
All form av kränkande behandling ska uppmärksammas och lyftas för att rätt åtgärder ska
sättas in.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande
behandling
Vi tar alla signaler rörande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling av
barn på allvar oavsett om kränkningen utförts av förskolans personal eller av andra barn.
Vi pedagoger delar upp oss på avdelningen och ute på gården för att kunna vara med i
barnens lek, både aktivt och mer observerande/passivt.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
Barn och föräldrar vänder sig i första hand till den personal som finns tillgänglig i gruppen.
Man kan även vända sig till en annan personal på förskolan eller förskolechefen.
Prästgårdsängens förskola: E-post [email protected]
Smultronet: 0300-836701
Jordgubben: 0300-836702
Lingonget: 0300-836703
Hallonet: 0300-836704
Förskolechef: Maria Franzén
Telefon 0300-83 53 43
E-post: [email protected]
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra
barn
Vid en misstänkt kränkning (t ex ett barn som säger sig inte få vara med eller en
förälder som kontaktar förskolan) så gör personalen observationer under ca 14 dagar
och skriver ner vad som händer och reflekterar över åtgärder.
När en kränkning inträffar så tar de vuxna tag i situationen direkt.
Särskilja barnet från handlingen (samtala om barnets handling och inte barnet som
individ).
Alltid lyssna och samtala med de barn som har varit inblandade och följa upp
konflikten. Undvika "varför" frågor. Tex. Vad hände? Hur tänkte du/ni?
Vid upprepande tillfällen eller riktade mot ett och samma barn ska föräldrar och
förskolechef informeras. Om situationen kvarstår: Samtala med förskolechef och
förbereda för ny föräldrakontakt.
Vid behov ta hjälp utifrån, exempelvis specialpedagog/barnhälsoteamet.
Åtgärdsarbetet får inte upphöra förrän den utsatte anser att kränkningarna har
upphört, samt att andra berörda delar denna uppfattning.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av
personal
Som vuxen gripa in direkt vid en låst situation som du inte kan stå för, tänk på vem du
är här för.
Viktigt att avsätta tid för samtal samma dag.
Arbetslaget/de berörda behöver sitta ner och prata om händelsen.
Förskolechefen informeras om den aktuella händelsen.
RUTINER FÖR UPPFÖLJNING
Berörda parter går igenom processen, allas röster ska bli hörda.
Vi utgår från det gjorda arbetet, utvärderar och klargör om nya händelser har inträffat.
Finns det behov av nya samtal med de berörda, planeras det in.
Åtgärdsarbetet får inte upphöra förrän den utsatte anser att kränkningarna har upphört
samt att andra berörda delar denna uppfattning.
RUTINER FÖR DOKUMENTATION
Tydlig dokumentation är en viktig del för att rätt kunna följa upp arbetet mot diskriminering,
samt ett villkor för rättsäkerhet för barn, vårdnadshavare och personal. Dokumentationen
ger vårdnadshavande och förskolechef information om hur arbetet genomförts. Alla
händelser av betydelse ska dokumenteras på särskild blankett (se bilaga). Dokumentationen
arkiveras därefter i 10 år, förskolechefen ansvarar för att förvaringen sker på rätt sätt.
ANSVARSFÖRHÅLLANDE
Förskolechefen har det övergripande ansvaret att se till att det åtgärdande arbetet utförs.
Personalen i barngruppen ansvarar för att det åtgärdande arbetet genomförs i barngruppen.
REFERENSER
Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling [Elektronisk resurs]. 2., [rev.] uppl.
(2014). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2798
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2016). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
