fulltext

Abstrakt
Personer med schizofreni går upp i vikt, dels som en effekt av sjukdomens
negativa symtom men även som en del av läkemedelsbehandlingen med atypiska
antipsykotika.
Syftet med denna litteraturöversikt var att studera betydelsen av olika
interventioner för viktnedgång hos personer med schizofreni, vilka behandlas med
atypisk antipsykotika.
Metod: Arbetet gjordes som en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar söktes
i databaserna PubMed, Cinahl och PsychInfo för att sedan kvalitetsbedömas och
sammanställas. Tolv artiklar användes i resultatet, varav elva kvantitativa och en
kvalitativ. Frågeställningarna låg till grund för analysen för att hitta och sortera
materialet.
Resultat: Interventionerna visade sig ha betydelse för vikten då alla deltagare i
interventionsgrupperna minskade i vikt, avstannade i viktökning eller ökade
ytterst lite i vikt.
Diskussion: Då resultatet visade att interventionerna var av betydelse bör
sjuksköterskan arbeta aktivt för att förebygga och behandla övervikten hos dessa
personer.
Nyckelord: Kost, levnadsvanor, motion, prevention, sjuksköterska
Läkemedelsrelaterad viktuppgång hos
personer med schizofreniinterventioner för viktnedgång
-en litteraturöversikt
ENGSTRÖM KARIN
KJESBO MARIA
Mittuniversitetet, Östersund
Institutionen för hälsovetenskap
Omvårdnad, C
April 2009
INLEDNING
3
BAKGRUND
3
Behandling
4
Viktuppgång
4
Risker med övervikt
5
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
6
METOD
7
Design
7
Litteratursökning
7
Urval och bedömning av vetenskaplig kvalitet
9
Analys
9
Etiska överväganden
RESULTAT
10
11
Intervention i form av motion
11
Intervention med avsikt att förändra levnadsvanor
11
Intervention som omfattar kost och motion
13
Upplevelse motion
14
DISKUSSION
14
Resultatdiskussion
Intervention med avsikt att förändra levnadsvanor
Intervention i form av motion
Intervention i form av kost
14
15
16
17
Metoddiskussion
17
Konklusion
18
REFERENSER
20
BILAGOR
24
Bilaga1
Bilaga 2
INLEDNING
Personer med schizofreni går upp i vikt, dels som en effekt av sjukdomens
negativa symtom men även som en del av läkemedelsbehandlingen med atypiska
antipsykotikaVi har valt att göra en litteraturöversikt i ämnet, där studier som
redovisar olika interventioner har jämförts med varandra.
BAKGRUND
I Sverige lider ungefär en halv, till en procent av befolkningen av schizofreni,
30000 män och 25000 kvinnor, vilket är ungefär lika omfattande som antalet
personer med insulinkrävande diabetes (Levander, Adler, Gefvert och Tuninger
2006 s.131; Folkhälsoinstitutet, 2008, s. 543). Schizofreni kommer från
grekiskans schizein, som betyder splittra eller klyva och frén, som betyder sinne.
För att diagnostiseras med schizofreni krävs en störning enligt DSM-IV1, som
pågått i minst sex månader och omfattar minst två av symtomen;
vanföreställningar, hallucinationer, osammanhängande tal, påtagligt
osammanhängande eller avvikande rörelsemönster (Allgulander 2005 s.86).
Symtomen delas vanligen upp i två undergrupper, negativa och positiva symptom.
Negativa symtom beskrivs enkelt som förlust av egenskaper, till exempel apati,
initiativlöshet och viljelöshet. På samma sätt beskrivs positiva symtom som
tillkomst av egenskaper, till exempel hallucinationer och vanföreställningar.
Sjukdomen kan ha ett smygande förlopp eller komma akut. Ibland debuterar
sjukdomen med en tids sänkt grundstämning samt oro och sömnproblem
(Allgulander 2005 s.86-89, Ottosson 2000, s.165-167).
Schizofreni är en funktionell psykossjukdom till skillnad från organiska
psykossjukdomar. Vid organiska psykossjukdomar behandlar man
1
DSM-IV utvecklades som ett instrument för att kunna diagnostisera psykiska sjukdomar,
eftersom psykiatrin inte kan använda somatikens diagnoshjälpmedel som röntgen och
laboratorieprover (First, Gibbon, Spitzer, Williams och Benjamin, 1999 s.1)
3
grundsjukdomen medan man vid funktionella psykossjukdomar, som schizofreni,
behandlar symtomen.
Behandling
De läkemedel man använder är antipsykotika. Läkemedlen har ingen botande
effekt men de ger den sjuke möjligheter att ha ett väl fungerande liv (Simonsen,
Aarbakke och Hasselström 2004, s. 67-68).
Antipsykotika delas grovt in i två grupper, atypiska och traditionella. Sedan slutet
av 1980-talet används atypisk antipsykotika i stor utsträckning vid behandling av
schizofreni då den har bättre effekt på sjukdomens negativa symtom och ger
mindre extrapyramidala biverkningar jämfört med traditionell antipsykotika. Dock
relateras den atypiska antipsykotikan till en rad andra biverkningar såsom; fetma,
hyperlipidemi och typ 2-diabetes (Henderson et al. 2005; URL1).
Viktuppgång
I en review artikel av Faulkner, Soundy och Lloyd (2003) framkommer att
förekomsten av övervikt hos personer med schizofreni är mellan 40-62 procent.
Dessa personers benägenhet att, jämfört med normalbefolkningen, utveckla
övervikt kan härröras till flera olika anledningar.
En anledning är sjukdomens negativa symtom i form av apati, isolering, paranoia
samt obehag att vara i sociala sammanhang, vilket kan leda till ett stillasittande liv
och felaktig kost. En annan är kopplad till den medicinska behandlingen med
antipsykotiska läkemedel (Adamson et al, 2007. s.11-12; Henderson et al. 2006).
Viktuppgång är vanligt hos dem som behandlas med antipsykotika, speciellt under
de första månadernas behandling. Problemet är vanligare hos inlagda patienter än
hos utskrivna, troligtvis beroende på ökad fysisk aktivitet och lägre dos
antipsykotika efter utskrivning (Lingjärde, 2005 s.113).
Viktuppgång orsakad av antipsykotika är kopplad till olika signalsubstanser som
serotonin, dopamin, adrenalin, histamin, glutamat och acetylkolin (Adamson et al,
4
2007. s.11-12). Förändringar i koncentrationen av dessa signalsubstanser leder
bland annat till ökad aptit och ändrad insulinkänslighet, vilket i sin tur är en del av
förklaringen till viktuppgången. Även det faktum att medicineringen leder till
ökad törst och därigenom ett ökat intag av kaloririka drycker räknas upp som en
orsak (Lingjärde, 2005 s.113). Studier visar att personer med schizofreni väljer en
kost bestående av mindre frukt och grönsaker samt ett högre intag av mättade
fetter och raffinerat socker (Beebe, 2008; Henderson et al. 2006). Dessa personer
kan dessutom ha svårt att förstå sambandet mellan val av mat och viktuppgång,
samt själva veta hur de ska förbättra sina kostvanor (Dixon, 2005, refererad i
Beebe, 2008).
Personer diagnostiserade med schizofreni har förutom de faktorer kopplade till
läkemedelsbehandlingen ett mer stillasittande liv (Meyer et al. 2004). Brist på
fysisk aktivitet räknas som den främsta riskfaktorn för fetma (U.S. Department of
Health and Human Services, 1996 i Beebe, 2008). Lökensgard (2007 s. 94)
skriver att flera undersökningar har visat att psykiatriska patienter är i betydligt
sämre fysisk form än övriga befolkningen och räknar upp ett antal orsaker till
detta. En av anledningarna beskrivs som bristande initiativförmåga, kopplad till
den psykiska sjukdomen. Det beskrivs vidare att de flesta som försökt engagera
patienter i fysiska aktiviteter har upplevt det som tungt med motivationsarbetet
men att det bidrar till att stärka patienternas självbild och självtillit, gemenskap,
det positiva i samvaro med andra samt att bli uppmärksammade (Lökensgard,
2007, s. 94). Det finns evidens för att patienter med schizofreni upplever minskad
psykologisk stress, ökad självkänsla och förbättrad social interaktion vid fysiska
aktiviteter (Adamsson et al. 2007. s.11-12).
Risker med övervikt
Både övervikt och brist på fysisk aktivitet medverkar till ökad risk för metabola
syndromet (Adamsson et al. 2007. s 11-12). Metabola syndromet definieras som
förekomst av bukfetma, insulinresistens, sänkt glukostolerans, högt blodtryck och
höga blodfetter (Asplund, Berglund, Lingren och Lidholm, 2002 s.512). Patienter
med psykossjukdomar löper en ökad risk att utveckla metabola syndromet och
5
därigenom en ökad risk för typ 2-diabetes och kardiovaskulära sjukdomar, som i
sin tur har visat sig kunna förkorta deras livslängd. Sambandet mellan atypiska
antipsykotiska läkemedel, insulinresistens och övervikt har visat sig vara starkt
(Connolly och Kelly, 2005; Folkhälsoinstitutet, 2008, s. 407). Dixon et al. (2000)
beskriver risken för schizofrena personer att utveckla diabetes typ-2 dubbelt så
stor som för befolkningen i övrigt.
Adamson et al. (2007 s.13) anser att alla patienter med schizofreni bör följas upp
halvårsvis avseende vikt, BMI 2 och midjemått för att sänka läkemedelskostnader
samt förbättra livskvaliteten hos dessa personer. De menar att denna omsorg om
patientens totala hälsa även kan leda till bättre följsamhet och förbättrad effekt
vad gäller den antipsykotiska behandlingen.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med denna litteraturöversikt var att studera betydelsen av olika
interventioner för viktnedgång hos personer med schizofreni, vilka behandlas med
atypisk antipsykotika.

Vilken betydelse har motion i behandlingen av övervikt hos personer med
schizofreni, som behandlas med atypisk antipsykotika?

Vilken betydelse har kost i behandling av övervikt för personer med
schizofreni, som behandlas med atypisk antipsykotika?

Vilken betydelse har utbildning med avseende på förändrade levnadsvanor
inom kost och motion i behandling av övervikt för personer med
schizofreni, som behandlas med atypisk antipsykotika?
2
BMI definieras som kvoten mellan kroppsvikt i kilo och kvadraten på kroppslängden i meter
(kg/m2). Övervikt definieras som BMI över 25 kg/m2 och fetma som BMI över 30 kg/m2 (IOTFInternational Obesity Task Force i Lönnqvist refererad i Lindroos och Rössner, 2007. s.21)
6
METOD
Design
Denna studie har genomfördes som en litteraturöversikt, sökta studier bedömdes
analyserades och sammanställdes.
Litteratursökning
Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl samt PsychInfo.
Sökorden som användes vid första databassökningarna var vedertagna söktermer i
respektive databas: schizophrenia, overweight, exercise, quality of life, nutrition,
obesity, intervention och prevention. Orden kombinerades på olika sätt i
sökningarna. Därefter gjordes frisökningar med sökord som inte är vedertagna
söktermer för att hitta så många artiklar som möjligt; behavioral therapy, eating
habits, effects of exercise och exercise therapy. Orden kombinerades på olika sätt
med de vedertagna termerna. Samma träffar återkom i flera av sökningarna, vilket
tyder på att valet av vedertagna söktermer var bra och resultatet var mättat. I
Tabell 1 presenteras de sökord och de artiklar som kom att användas i resultatet.
Många av de artiklar som hittades i sökningarna var refererade i andra artiklar,
vilket visar på att ämnet och området var väl inringat.
Inklusionskriterier var artiklar med studier gjorda på personer som behandlades
med atypiska antipsykotiska läkemedel, oberoende av verksam substans. Det
gjordes ingen skillnad på ”inpatients” eller ”outpatients”. Exklutionskriterier var
review-artiklar och artiklar där deltagarna inte led av psykisk sjukdom. Redan i
arbetet med projektskissen, i pilotsökningarna, visade det sig finnas äldre artiklar
som ansågs vara bra. Därför användes inga avgränsningar på årtal. Det gjordes
heller inga begränsningar vad gäller åtkomst till artikeln, även abstarkt på de som
inte fanns i ”free fulltext” lästes. En artikel beställdes därför från annat bibliotek.
Avgränsningar som dock valdes var engelska och Peer Reviewed där det valet
fanns. Där det fanns möjlighet att enbart söka på sökorden i abstrakt gjordes det
valet.
7
Utifrån de valda artiklarna gjordes manuell sökning i utvalda artiklars
referenslistor, vilket resulterade i ytterligare tre artiklar. Artiklar som hittades vid
sökningar i referenslistor redovisas i Tabell 2.
Tabell 1 Översikt över databassökningar
Datum Databas Sökord
Avgränsningar
Antal
Förkastade
Anv. i resultatet
träffar
090203
PubMed
Schizophrenia
AND
Overweight
AND
exercise
English
45
*4
** 31
***2
****2
6 st
Beebe, L, H. et al
(2005).
Jean-Baptiste, M. et
al (2007).
Wu, M, K et al
(2007).
Poulin, M, J. et al.
(2007).
Littrell, K. et al
(2003).
Evans, S. et al.
(2005).
090203
PubMed
English
51
*20
** 25
*** 4
****1
1 st
Weber, M och Wyne,
K
(2006)
090203
Cinahl
English
Peer Reviewed
In Abstract
4
*0
**2
****1
1 st
Vreeland, B. (2003)
090202
Psych
Schizophrenia
AND
Overweight
AND
Behavioural
therapy
Schizophrenia
AND
Nutrition
AND Exercise
Schizophrenia
AND
Exercise
AND
Intervention
English
Peer Reviewed
In Abstract
13
*0
** 12
*** 0
1 st
Menza, M. et al
(2004).
Info
* = Antal förkastade artiklar efter läsning av titel
** = Antal förkastade artiklar efter läsning av abstrakt
*** = Antal förkastade artiklar efter läsning av hela artikeln
****= Antal förkastade artiklar efter kvalitetsbedömning
Tabell 2 Manuella sökningar
Sökväg - referenslista
Använda
Beebe, L-H. et al. (2005).
Fogarty, M.& Happell, B.(2005).
Weber, M.& Wyne, K.(2006).
Aquila, R.& Emanuel, M.(2000).
Henderson, D C. et al. (2006).
Ball, M P. et al. (2001).
8
Urval och bedömning av vetenskaplig kvalitet
Sökningen efter artiklar resulterade i ett antal träffar där sedan urval utfördes i
flera led. Alla titlar lästes, därefter gjordes första urvalet (*), i de fall titlar verkade
intressanta lästes abstrakt på de artiklar där det var möjligt (**). Ansågs abstraktet
intressant lästes hela artikeln (***). Ansågs artikeln intressant kvalitetsbedömdes
den (****). Kvalitetsbedömningen av den vetenskapliga kvalitén gjordes utifrån
en bedömningsmall av Carlsson och Eiman (URL 2) Se Bilaga 1. I mallen bedöms
artiklar via ett poängsystem där varje del som abstrakt, inledning, syfte, metod,
resultat, diskussion och slutsatser resulterar i ett antal poäng. Poängen ger
slutligen en procentsats som motsvarar grad I-III, där I är högst vetenskaplig
kvalité och III är lägst. Bedömningen av artiklarna gjordes av författarna var för
sig, för att sedan jämföras då detta anses ge hög vetenskaplig kvalité. Artiklar som
bedömdes som grad I och II användes i resultatet, samt en studie vilken bedömdes
som grad III. Totalt kom 12 artiklar att ingå i resultatet, se Bilaga 2 för en
översikt.
Analys
Artiklarna som valdes till denna litteraturöversikt var övervägande kvantitativa, en
artikel som valdes var kvalitativ. Analysmetoden inspirerades av Annersten och
Willman (2005) vilka använder sina frågeställningar som grund för analysarbetet.
I vårt arbete låg också frågeställningarna till grund för analysen då de användes
för att hitta och plocka ut relevanta data ur artiklarna. I resultatet redovisas 12
artiklar. Först sorterades artiklarna efter vilken typ av intervention de innehöll,
och därefter interventionens betydelse på vikten. Därefter parades artiklar som
innehöll interventioner som liknade varandra ihop vilket ledde till resultatets
rubriker. En studie bestod av enbart intervention i form av motion som redovisas i
resultatet under rubriken intervention i form av motion. Nio studier beskrev
intervention med avsikt att förändra levnadsvanor, ibland ensamt, ibland i
kombination med kost och/ eller motion, vilket redovisas i resultatet under
rubriken intervention med avsikt att förändra levnadsvanor. En studie beskrev
9
intervention som omfattar kost tillsammans med motion vilken redovisas i
resultatet under rubriken intervention som omfattar kost och motion.
Avslutningsvis sorterades artiklarna under varje resultatrubrik efter om resultatet
var signifikant eller ej. Interventioner och signifikans markerades i artiklarna med
färgpennor i olika färger för att göra det lättöverskådligt. Den kvalitativa artikeln
redovisas i resultatet under rubriken upplevelse motion. Arbets- och översiktsmall
presenteras i Tabell 3.
Tabell 3 Arbets- och översiktstabell
Författare
Aguila et al (2000)
Ball et al (2001)
Beebe et al (2005)
Evans et al (2004)
Fogarty &Happell
(2005)
Jean-Baptiste et al
(2007)
Litrell et al (2003)
Menza et al (2004)
Poulin at al (2007)
Vreeland et al
(2003)
Weber &Wyne
(2005)
Wu M-K et al
(2007)
Intervention
kost
(Bestämt antal
kalorier)
X
X
Intervention
motion
(Gemensamt/
Strukturerat)
Signifika
nta
Resultat
p-värde
X
→
↓
↓
↑
X
X
(0,03)
(0.002)
X
X
↓
X
(0.026)
X
X
X
X
X
X
X
→
↓
↓
↓
X
X
X
(0.01)
(<0.01)
(0.004)
X
↓
X
(<0.001)
X
X
Intervention
förändrade
levnadsvanor
Effekt på
vikt
X
X
X
X
X
↓
→ = avstannat i vikt
↓ = Minskat i vikt
↑ = Ökat i vikt
Etiska överväganden
Enligt Forsberg och Wengström (2008) s.77 ska etiska överväganden göras innan
arbetet med en litteraturöversikt påbörjas. Dessutom bör urvalet bestå av studier
som är etiskt övervägda. Alla resultat skall presenteras, oavsett om de stödjer
forskarens åsikt eller inte. Alla artiklar som valdes redovisade inte det etiska
övervägandet tydligt, men det gick att utläsa ett etiskt resonemang. Vi har
reflekterade också själva över etiken i de valda studierna och fann inte något som
vi ansåg oetiskt. I översättningen av artiklarna var vi så noggranna och textnära
som möjligt.
10
RESULTAT
Intervention i form av motion
I en studie av Beebe et al. (2005) bestod interventionen enbart av motion i form av
gång på löpband inom en viss pulszon under sexton veckor. Tiden på löpbandet
ökades successivt från fem minuter upp till trettio minuter första tre veckorna.
Den tiden hölls sedan konstant resterande veckor. Kontrollgruppen var inte
delaktig i interventionen. Resultatet visade att interventionsgruppens vikt
minskade i medel 3,7%, vilket var signifikant mer än kontrollgruppen som
minskade med 0,02% (p=0,03).
Intervention med avsikt att förändra levnadsvanor
Flera studier visade att deltagarna i interventionsgruppen minskade signifikant i
vikt jämfört med kontrollgruppen (Jean-Baptiste et al., 2007; Menza et al., 2004;
Poulin et al., 2007; Vreeland et al., 2003). Gemensamt för dessa studier var att
deltagarna fick utbildning inom kost, som innehöll till exempel måltidsplanering
och val av hälsosamma mellanmål. Vidare fick de lära sig att reflektera över sin
relation till mat. Dessutom innehöll interventionen någon form av gemensam
strukturerad fysisk aktivitet.
I studien av Poulin et al. (2007) fick interventionsgruppen
näringsrekommendationer, utbildning samt ett träningsprogram. Fokus i
utbildningen låg på deltagarnas förståelse av näring och träning, den var 90 min
lång och gavs i början av studien. Deltagarna fick ett strukturerat, övervakat
träningsprogram och tränade två gånger i veckan, 60 min varje gång i 18 månader.
Kontrollgruppen fick standardvård. Interventionsgruppen minskade i snitt 3,5 % i
vikt. Skillnaden i vikt mellan inteventionsgruppen och kontrollgruppen när
studien avslutades var 6,7 kg (p<0,01).
11
Liknande resultat redovisas i en crossoverstudie av Jean-Baptiste et al. (2007). I
studien fick två grupper turas om att vara interventionsgrupp respektive
kontrollgrupp. Interventionen bestod av utbildning i hälsosam matlagning och
hälsosamma val av mat, samt strategier för permanenta livsstilförändringar.
Motionen bestod av promenader i grupp. Kontrollgruppen fick sedvanlig vård.
Efter 16 veckor skiftades deltagarna mellan grupperna. Första 16 veckorna
redovisades ett resultat där inteventionsgruppen minskat 6,4Ibs3 (2,9 kg) och
kontrollgruppen ökat 5,9Ibs (2,7 kg) (p=0,026). Efter gruppbytet redovisades ett
liknande resultat med viktnedgång för interventionsgruppen och viktuppgång för
kontrollgruppen.
Vreeland et al. (2003) och Menza et al. (2004) redovisar i sina studier resultat från
identiska interventioner. Interventionen bestod av fyra faser, en förberedande fas,
ett intensivt 12-veckors viktminskningsprogram följt av 12 mindre intensiva
veckor och avslutningsvis sex månader, där syftet var att behålla vikten.
Deltagarna fick utbildning i basal näringslära, måltidsplanering och hälsosamma
matval och portionsstorlekar. De uppmuntrades att genomföra lätt- till medelhård
fysisk aktivitet tre till fem gånger i veckan, dessutom ingick två gemensamma
tränings aktiviteter i veckan. Kontrollgruppen fick sedvanlig vård. Vreeland
redovisar resultatet efter de 12 intensiva veckorna i sin studie. Viktnedgång i snitt
efter de 12 veckorna var 6Ibs (2,7 kg) för interventionsgruppen (p=0.004) jämfört
med kontrollgruppen som ökade i snitt 6,4Ibs (2,9 kg). Menza redovisar resultat
för hela interventionen, alla fyra faser, totalt 52 veckor. Interventionsgruppen
minskade i snitt 6,6Ib (3 kg), kontrollgruppen ökade i snitt 7Ib (3,2 kg).
Skillnaden mellan grupperna var statistiskt signifikant (p = 0.01).
Litrell, Hilligoss, Kirshner, Petty och Johnsson (2003) samt Evans, Newton och
Higgins (2005) redovisar i sina studier interventioner som innehöll ett
utbildningsmaterial i kost, motion samt livsstilsförändringar med signifikanta
resultat. Dock redovisas i dessa studier resultat där deltagarna minskat i vikt,
avstannat i viktökning eller ökat mindre i vikt jämfört med kontrollgrupperna.
Evans, Newton och Higgins (2005) redovisar en ökning på 2,0 kg i
3
1 Pound (Ibs) = 453,59237gram ca. 454gram
12
interventionsgruppen jämfört med en ökning på 6,0 kg i kontrollgruppen
(p=0,002). Litrell et al. (2003) redovisar i sitt resultat ingen signifikant skillnad i
viktminskning för interventionsgruppen under studiens gång, däremot ökade
gruppen som fick standardvård signifikant i vikt från studiens start till slut
(p= 0.0001). Resultatet vid studiens slut visade en viktminskning i snitt 0.06 Ibs
(0.003 kg) för interventionsgruppen och en ökning i snitt 9.6 Ibs (4,4kg) för
kontrollgruppen. Skillnaden mellan de två grupperna var statistiskt signifikant
(p= 0.007).
I två studier blev utfallet inte statistiskt signifikant. Aquila och Emanuel (2000)
valde ut patienter vilka behandlats med atypisk antipsykotika under ett år. Dessa
fick lågkalori- och lågfett diet samt en utbildning i hälsosam kosthållning och
studerades under 18 mån. Utfallet visade ingen signifikant skillnad i kroppsvikt
för deltagarna i interventionen. Weber och Wyne (2006) delade upp deltagarna i
två grupper, där ena gruppen fick utbildning i livsstilsförändring en timme i
veckan under 16 veckor. Kontrollgruppen fick sedvanlig vård. Deltagarna som
fick utbildningen minskade i snitt 5,4 Ibs (2,4 kg) jämfört med kontrollgruppen
som minskade 1,3 Ibs (0,6 kg).
Ball, Coons och Buchanan (2001) har studerat personer som behandlats med
atypiska antipsykotika i minst sex månader. De som deltog i interventionen fick
genomgå Viktväktarnas 1-2-3 program i tio veckor samt delta i schemalagd fysisk
aktivitet tre gånger i veckan. Viktväktarnas 1-2-3 program lär deltagarna att
använda ett poängsystem för att värdera matens energiinnehåll. Dessutom
innehåller den en föreläsningsdel där det tas upp ett nytt ämne vid varje träff.
Resultatet visade ingen statistiskt signifikant skillnad mellan interventions- och
kontrollgrupp.
Intervention som omfattar kost och motion
I en studie av Wu, Wang, Baj, Huang och Lee. (2007) undersökte man ett urval på
schizofrena, överviktiga personer som behandlades med atypisk antipsykotika.
Interventionsgruppen fick en strikt diet utformad av en dietist. Energiinnehållet
13
begränsades och ett strikt träningsprogram designades. Aktiviteten i
träningsprogramet utfördes 60 min, tre gånger i veckan. Kontrollgruppen fick
sedvanlig vård. Interventionsgruppen minskade i vikt 4,2 kg och kontrollgruppen
gick upp i snitt 1 kg (p=<0.001).
Upplevelse motion
I en kvalitativ studie av Fogarty och Happell (2005) gjordes fokusgruppintervjuer
för att studera om ett strukturerat träningsprogram hade någon inverkan på fysiskt
och psykiskt välmående hos personer med schizofreni. Deltagarna fick
individuella träningsprogram som de genomförde i tre månader. Alla deltagare
beskrev en förbättring i sin fysiska kapacitet. Några minskade i vikt. De upplevde
engagemanget i programmet som positivt och ville fortsätta med regelbunden
träning.
I`ve gone thru stages of my life I´v been really fit….when i´v become
unwell I´v become very lethargic… I´v been able to perform better
over the last months, continually better…I´v reached the stage now
where I can basically get on a treadmill by my self or go for a walk
or…use public transport… at some stages I couldn`t do that.
(Fogarty & Hapell, 2005 p. 346).
DISKUSSION
Diskussionen startar med en resultatdiskussion där författarna belyser resultatet
samt kopplar det till sjuksköterskans arbetsområde. Därefter följer en
metoddiskussion där styrkor och svagheter med litteraturstudien lyfts fram.
Slutligen framförs förslag på nya frågeställningar och fortsatt forskning.
Resultatdiskussion
Vårt resultat visar att interventioner med fokus på kost, ökad fysisk aktivitet samt
utbildning inom dessa områden hade en god effekt på att få bukt med problemet
14
övervikt hos personer med schizofreni som behandlas med atypiska antipsykotika.
Olika studier redovisade olika typer av interventioner men gemensamt för alla var
att deltagarna minskade i vikt, avstannade i vikt eller ökade ytterst lite i vikt. Det
är mycket positivt eftersom utvecklingen för dessa personer brukar vara en
ökande viktkurva, vilket också visade sig vara generellt för deltagarna i
kontrollgrupperna.
Intervention med avsikt att förändra levnadsvanor
Då nästan alla studier i resultatet innehöll en intervention med fokus på att
förändra levnadsvanorna, vilket visade sig ha effekt på vikten, kan det tolkas som
att det är en mycket viktig del för sjukvården att arbeta med för denna grupp av
människor. Ohälsosamma levnadsvanor med dåliga matvanor och brist på
fysiskaktivitet är några av dom största orsakerna till sjukdom och för tidig död
(Folkhälsoinstitutet, 2008 s. 47). Aquila (2002) anser att alla patienter som startar
behandling med atypisk antipsykotika bör förses med lämpliga åtgärder för att
motverka viktuppgång. Åtgärderna kan vara att uppmuntra förändringar på
levnadsvanor, före behandlingsstart eller så fort som möjligt efter. I en studie av
Henderson et al (2000) ökade deltagarna mest i vikt under de 12 första månaderna
av behandlingen med antipsykotiska läkemedel.
Paralleller kan dras till behandling av typ 2-diabetes som är starkt relaterad till
livsstil och övervikt. I behandlingen av typ 2-diabetes fokuseras det i första hand
på livsstilsförändringar med viktminskning och motion för att få kontroll på
blodsockret (Nordin, 2007, s.12). Socialstyrelsens nationella riktlinjer för
Diabetes Mellitus (URL 3) beskriver att det för god vård av diabetes krävs
teamarbete där människan ska stå i centrum. Att få kostråd, utbildning, stöd och
handledning är faktorer som ska hjälpa en diabetiker att klara sin egenvård på ett
självständigt sätt. Detta visar att det finns flera likheter i hur läkemedelsrelaterad
viktuppgång hos personer med schizofreni och personer med typ 2-diabetes borde
behandlas, då bemästrandet av övervikten och förändringen av levnadsvanor visat
sig ha stor betydelse för att förhindra allvarliga följdsjukdomar.
15
Beebe (2008) menar att sjuksköterskor är i en bra position för att upptäcka och
förebygga hälsorisker för personer med schizofreni. Enligt Kompetensbeskrivning
för legitimerad sjuksköterska (URL 4) ska sjuksköterskan bland annat ”ha
förmåga att identifiera och aktivt förebygga hälsorisker och vid behov motivera
till förändrade livsstilsfaktorer” (s.12) samt ”undervisa och stödja patienter och
närstående, individuellt eller i grupp, i syfte att främja hälsa och förhindra
ohälsa” (s.12).
Således tycker vi det ingår i sjuksköterskans arbete att förebygga och behandla
övervikten hos dessa personer. Vi anser det lika viktigt för diabetiker och personer
med schizofreni att få bra stöd i arbetet med att förändra sina levnadsvanor.
Intervention i form av motion
Alla studier, utom två, innehöll en interventions- och en kontrollgrupp. Vid
interventionernas start hade deltagarna ungefär samma värden gällande vikt och
BMI. Dessa värden jämfördes sedan vid interventionens slut mot baseline i
respektive grupp. Resultatet visar att alla interventioner hade effekt. Dessutom
visade alla studier som innehöll motion under strukturerade former en
viktnedgång hos deltagarna. Andersson et al (2008) visar att så enkla medel som
en stegräknare är ett enkelt, billigt och bra verktyg för att uppmuntra till fysisk
aktivitet och beteendeförändring hos personer med psykossjukdom. En SBUrapport visade att stegräknare eller fysisk aktivitet på recept ökade
aktivitetsgraden med 15-50 procent hos hela befolkningen (URL 5).
Deltagarna i den kvalitativa studien av Fogarty (2005) var mycket nöjda, fick
bättre livskvalité och hade dessutom motivationen och viljan att fortsätta med
fysisk aktivitet. Norling (2001) menar att fysisk aktivitet ger inte bara hälsovinster
i form av viktnedgång och minskad sjuklighet utan även vinster i form av minskad
ångest och depression samt förbättring av sociala störningar, passivitet och social
kompetens. Enligt Folkhälsoinstitutet (2008) s. 542, 548 är regelbunden fysisk
aktivitet en av de viktigaste faktorerna för att förebygga sjukdomar samt öka
16
överlevnad och minska sjuklighet. Detta är viktigt att integrera i behandlingen av
schizofreni, men kan inte ersätta läkemedelsbehandling.
Med stöd mot dessa fakta anser vi det vara en självklarhet för sjuksköterskor att
utforma en vårdplan tillsammans med patienten gällande fysisk aktivitet likväl
som läkarna ordinerar läkemedel för denna patientgrupp. Eftersom flera av
studierna i resultatet visade att lätt till medelhård fysisk aktivitet gav goda resultat
krävs det inga stora insatser för att öka graden av fysisk aktivitet hos personer
med schizofreni. Det räcker med promenader.
Intervention i form av kost
Kostutbildningarna liknande varandra i avseende på innehåll. De bestod av olika
teman olika veckor som till exempel; lära sig undvika fett, lära sig hälsosam
kosthållning både i hemmet och på restaurang samt lära sig skilja på psykisk och
fysisk hunger. Liknande resultat redovisas i Henderson et al. (2006) som menar att
vårdpersonal måste hjälpa personer med schizofreni att göra hälsosamma kostval,
inte bara genom att ge kostrekommendationer utan genom att låta dem träna på att
göra bra val. Därför anser vi Viktväktarnas metod 1-2-3 vara intressant då det
innehåller en lättförståelig utbildningsdel där det fokuseras på dessa frågor.
Dessutom ger metoden möjlighet för personer med schizofreni att kunna umgås
med andra människor samt en möjlighet till social träning. Det skulle vara en
extra vinst för att motverka deras brist på initiativförmåga samt bryta den sociala
isoleringen.
Metoddiskussion
Detta arbete utgjordes av en litteraturöversikt, där sökta studier bedömdes,
analyserades och sammanställdes till ett resultat. Inledande litteratursökningar
gjordes i databasen PubMed. Vid efterföljande sökningar i andra databaser
återkom samma artiklar vilket underlättade för författarna, då vi till stor del kunde
använda oss av PubMed. Sökningarna gav bra träffar då materialet innehöll det vi
17
sökte. Sökordet nursing valdes att inte inkluderas i databassökningarna på grund
av författarnas frågeställning. Sjuksköterskans roll tas istället upp i diskussionen.
En styrka i litteraturöversikten var att sökningarna inte begränsades till enbart
”free-fulltext” artiklar eller någon begränsning årtal. Dock ser vi det som en
svaghet att vi inte funnit några svenska studier, eftersom det kan vara svårt att
översätta miljö och förhållanden i vissa studier och relatera till svenska
förhållanden.
Artiklarna i översikten är övervägande kvantitativa. Då analysmetoden gick ut på
att få svar på frågeställningarna fick vi ett tydligt resultat. Författarna anser att
metoden varit funktionell och lättarbetad med tanke på syftet. Ett problem, då
grundtanken var att jämföra de olika interventionerna med varandra, var att bara
två av artiklarna innehöll en intervention ensam. Artiklarna vi använde behandlar
oftast alla tre interventioner eller två i par. Problemet löstes genom att inte
jämföra interventionerna med varandra utan att titta på interventionernas resultat
på vikten.
I bedömningen av studiernas vetenskapliga kvalitet användes Carlsson och
Eimans bedömningsmall vilket är en lätthanterlig modell för att kvalitetsbedöma
artiklar. Författarna valde att byta ut fråga nummer fyra under metod till personer
med schizofreni, då det var den gruppen av människor vi var intresserade av.
Anledningen att en studie av grad III (Ball, 2001) kom att ingå var att den var
refererad i flera av de studier som hittades, samt att vi fann interventionen med
Viktväktarnas 1-2-3 metod intressant, då det är en metod som många känner till
och har lätt att relatera till.
Konklusion
Något vi uppmärksammat är det faktum att personerna i interventionsgrupperna
fick mer tid och uppmärksamhet jämfört med dem i kontrollgrupperna. Vi
funderade på om det kan ha påverkat resultatet? Om det, relaterat till dessa
18
personers ökade behov av uppmärksamhet och struktur i vardagen, kan ha skapat
ett falskt positivare resultat? Oavsett orsak har det mindre betydelse eftersom
deltagarna gick ner i vikt, vilket är den effekt vi önskar. Vi efterlyser också mer
kvalitativ forskning inom detta område för att få större kunskap om personernas
egna upplevelser och känslor av livsstilsförändringar.
Då de flesta studier vi använde är relativt nya, hoppas vi att fysisk aktivitet för
personer med schizofreni är ett ämne som börjar uppmärksammas mer. En
anledning till ökat intresse skulle kunna vara att övervikten leder till ökad
sjuklighet, vilket i sin tur leder till ökade vårdbehov samt ökade kostnader för
samhället. Något som vi uppmärksammat och ser som mycket positivt är att
schizofreni inte finns med i FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och
sjukdomsbehandling) 2004 men finns i 2008 års upplaga. Detta skulle kunna bero
på att fysisk aktivitet också visat sig effektivt som en del i behandlingen att
minska de psykiska symtomen för personer med schizofreni.
Idrott och friluftsliv är för många människor en viktig källa till glädje och
livsupplevelse, något som även personer med allvarliga psykiska sjukdomar bör
få del av (Folkhälsoinstitutet, 2008, s.542).
Acknowledgement
Tack till vår handledare Monica Eriksson för bra hjälp och stöd
19
Referenser
* = Artiklar använda i resultatet.
Adamson, U., Akre, O., Lindström, L., Nordlund, H., Svanborg, P., Ösby, U. &
Östenson, C-G. (2007). Schizofreni, antipsykosmedel och typ 2-diabetes – en
empirisk översikt. Helsingborg: Merk Förlag
Allgulander, C. (2005). Introduktion till klinisk psykiatri. (2:a upplagan). Lund:
Studentlitteratur.
Andersson, M., Ursing, C., Linné, Y. & Ekdahl, K. (2008). Fysisk aktivitet kan
rädda psykospatienter från metabola syndromet. Läkartidningen, 50, (105),36523656.
Annersten, M. & Willman, A. (2005). Performing Subcutaneous Injections: A
Literature Review. Worldviews on Evidence-Based Nursing, 2,(3), 122-130.
Aquila, R. (2002). Management of Weight Gain in Patients With Schizophrenia.
Journal of clinical psychiatry 63, (4), 33-36.
*Aquila, R. & Emanuel, M. (2000). Interventions for weight gain in adults treated
with novel antipsychotics. Primary Care Companion Journal of Clinical
Psychiatry, 2, (1), 20-23.
Asplund, K., Berglund, G., Lindgren, S. & Lindholm, N. (2002). Internmedicin.
(3:e upplagan). Stockholm: Liber
*Ball, M P.,Coons, V B & Buchanan, R W.(2001). A Program for Treating
Olzapine- Related Weight Gain. Psychiatric services, 52, (7), 967-969.
* Beebe, L-H., Tian, L., Morris, N., Goodwin, A., Swant Allen, S. & Kuldau, J.
(2005). Effects of exercise on mental and physical health parameters of persons
whith schizophrenia. Issues in mental health nursing, 26, 661-667.
Beebe, L.H. (2008). Obesity in Schizophrenia: Screening, Monitoring, and Health
Promotion. Perspectives in Psychiatric Care, 44, (1), 25-31.
Connolly, M. & Kelly, M. (2005). Lifestyle and physical health in schizophrenia.
Advances in Psychiatric Treatment, 11, 125–132
Dixon, L,. Weiden, P., Delahanty, J., Qoldberg, R., Postrado, L., Lucksted, A.&
Lehman, A. (2000). Prevalence and Correlates of Diabetes in National
Schizophrenia Samples. Schizophrenia Bulletin,. 26, (4) 903-912.
*Evans, S., Newton, R. & Higgins S. (2005). Nutritonal intervention to prevent
weigt gain in patients commenced on olanzapine: a randomized controlled trial.
Australian and New Zeeland Journal of Psychiatry, 39, 479-486.
20
Faulkner, G., Soundy, A A. & Lloyd, K. (2003). Schizophrenia and weight
management: a systematic review of interventions to control weight. Acta
Psychiatrica Scandinavica, 108, 324-332.
First, M B., Gibbon, M., Spitzer, R L., Williams, J B W. & Benjamin, L S. (1999).
Handbok SCID-I och SCID- II för DSM-IV. Danderyd: Pilgrim press.
*Fogarty, M. & Happell, B. (2005). Exploring the benefits of an exercise program
for people with schizophrenia: A qualitative study. Issues in Mental Health
Nursing, 26, 341-351.
Forsberg, C. och Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier.
Stockholm:Natur & kultur.
Henderson, D C., Cagliero, E., Gray, C., Nasrallah, R A., Hayden, DL.,
Schoenfeld, D A. & Goff, D C. (2000). Clozapine, Diabetes mellitus, Weight
Gain, and Lipid Abnormalities: A Five- year Naturalistic Study. American
Journal Psychiatry, 157, (6), 975-981.
Henderson, D C.,Caliero, E., Copeland, P M.,Borba, C P., Evins, E., Hayden, D.,
Weber, M T., Anderson, E J., Allison, D B., Daley, T B.,Scoenfeld, D. & Goff, D
C. (2005). Glucose Metabolism in Patients With Schizophrenia Treated With
Atypical Antipsychotic Agents; A Frecquently Sampled Intravenous Glucose
Tolerance Test and Minimal Model Analysis. Arch Gen Psychiatry, 62, 19-28.
Henderson, D C., Borba C P., Daley, T B., Boxill, R., Nguyen, D D., Culhane, M
A., Louie, P., Cather, C., Evins, E., Freudenreich, O., Taber, S & Goff, D.(2006).
Dietary Intake Profile of Patients with Schizophrenia. Annals of Clinical
Psychiatry, 18, (2), 99-105.
*Jean-Baptiste, M., Tek, C., Liskov, E., Rao Chakunta, U., Nicholls, S., Hassan,
A Q., Brownell, K D. & Wexler, B E. (2007). A pilot study of weight
management program with food provision in schizophrenia. Schizophrenia
research, 96, 198-205.
Levander, S.,Adler, H., Gefvert, O.& Tuninger, E. (2006). Psykiatri en
orienterande översikt.Stockholm:studentlitteratur.
Lingjärde, O. (2005). Psykofarmaka. Medikamentell behandling av psykiske
lidelser. (4:e upplagan). Lund: Studentlitteratur.
*Littrell, K H., Hilligoss, N M., Kirshner, C D., Petty, R G & Johnson, C G.
(2003). The Effects of an Educational Intervention on Antipsychotic- induced
Weight gain. Journal of Nursing scholarship, 35, (3), 237-241.
Lökensgard, I. (2007). Psykiatrisk vård och specifik omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur.
21
Lönnqvist, F. (2007). Fettceller, fettväv och kroppssammansättning. i Lindroos,
A-K. & Rössner, S. (red.). Fetma: från gen- till samhällspåverkan. Lund:
Studentlitteratur
*Menza, M., Vreeland, B., Minsky, S., Gara, M., Rigassio Radler, D., &
Sckowitz, M. (2004). Managing atypical antipsychotic-associated weight gain:
12-month data on a multimodal weight control program. Journal of Clinical
Psychiatry, 65, 471-477.
Meyer, J M. & Koro, C E. (2004). The effects of antipsychotic therapy on serum
lipids: a comprehensive review. Schizophrenia resarch, 70, 1-17.
Nordin, E. (2007). Den lilla boken om typ 2 diabetes. Stockholm: Gabor & Co.
Norling, I. (2001). ”Rekreation och psykisk hälsa-om hur rekreationen kan
förbättra psykisk hälsa och behandlingen av psykisk ohälsa.” Göteborg:
Sahlgrenska universitetssjukhuset, sektionen för vårdforskning.
Ottosson, J-O. (2000). Psykiatri. (5:e upplagan). Stockholm: Liber.
*Poulin, M-J., Chaput, J-P., Simard, V., Vincent, P., Bernier, J., Gauthier, Y.,
Lanctôt, G., Saindon, J., Vincent, A., Gagnon, S. & Tremblay, A.(2007).
Management of antipsychotic-induced weight gain:prospective naturalistic stydy
of the effectiveness of a superviced exercise programme. Australian and New
Zeeland Journal of psychiatry, 41, 980-989.
Simonsen, T., Aarbakke, J. & Hasselström, J. (2004). Illustrerad farmakologi 2.
(2:a upplagan). Stockholm: Natur och kultur.
Statens folkhälsoinstitut (2008). FYSS. Stockholm: Elanders Tryckeri.
*Vreeland, B., Minsky, S., Menza, M., Rigassio Radler, D., Roemheld-Hamm, B.
& Stern, R. (2003). A program for managing weight gain associated with atypical
antipsychotics. Pysychiatric services, 54, (8), 1155-1157.
*Weber, M.& Wyne, K. (2006). A cognitive/behavioral group intervention for
weightloss in patients treated with atypical antipsychotics. Schizophrenia
research, 83, 95-101.
*Wu, M-K., Wang, C-K., Bai, Y-M., Huang C-Y. och Lee, S-D. (2007).
Outcomes of Obese, Clozapine-Treated Inpatiens With Schizophrenia Placed on a
Six-Month Diet and Physical Activity Program. Pyschiatric services, 58,(4), 544550
Elektroniska källor:
URL 1
http://www.medicinskaxess.se/nr4/schizofrenibehandling4.pdf
2009-04-18
22
URL 2
http://dspace.mah.se:8080/bitstream/2043/660/1/rapport_hs_05b.pdf
2009-04-18
URL 3
Socialstyrelsen
http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/1999/3475/1999-0-63.htm
2009-04-18
URL 4
Socialstyrelsen
http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/33C8D178-0CDC-420A-B8B42AAF01FCDFD9/3113/20051052.pdf
2009-04-18
URL 5
Statens beredning för medicinsk utvärdering
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/Fysisk_aktivitet.pdf
2009-04-18
23
Bilagor
Bilaga1
Tabell 4 Bedömningsmall för studier med kvantitativ metod
Poängsättning
0
1
Abstrakt
(syfte, Saknas
metod, resultat=3p)
2
3
1/3
2/3
Samtliga
Introduktion
Saknas
Knapphändig
Medel
Välskriven
Syfte
Ej angivet
Otydligt
Medel
Tydligt
Metodval adekvat till Ej angiven
frågan
Ej relevant
Relevant
Metodbeskrivning
(repeterbarhet
möjlig)
Ej angiven
Knapphändig
Medel
Utförlig
Urval(antal,
beskrivning,
representativitet)
Ej acceptabel
Låg
Medel
God
Patienter med
lungcancerdiagnos
Ej undersökt
Liten andel
Hälften
Samtliga
Bortfall
Ej angivet
> 20 %
5-20 %
<5%
Bortfall med
betydelse för
resultatet
Analys saknas /
Ja
Nej
Etiska aspekter
Ej angivna
Angivna
Nej
Ja
Tydlig
Metod
Resultat
Frågeställning
besvarad
Resultatbeskrivning
Saknas
(redovisning, tabeller
etc)
Otydlig
Medel
Statistisk analys
(beräkningar,
metoder, signifikans)
Mindre bra
Bra
Saknas
Confounders
Ej kontrollerat
Tolkning av resultatet Ej acceptabel
Kontrollerat
Låg
Medel
God
Tydlig
Diskussion
Problemanknytning
Saknas
Otydlig
Medel
Diskussion av
egenkritik och
felkällor
Saknas
Låg
God
Anknytning till
tidigare forskning
Saknas
Låg
Medel
God
Slutsats saknas
Låg
Medel
God
Finns
Saknas
p
P
Slutsatser
Överenstämmelse
med resultat
(resultatets
huvudpunkter
belyses)
Ogrundade slutsatser
Total poäng (max 47 p
p)
Grad I: 80%
p
P
%
Grad II:70%
Grad III:60%
Titel:
Författare
Grad
Tabell 5 Bedömningsmall för studier med kvalitativ metod
Poängsättning
0
Abstrakt
(syfte, Saknas
metod, resultat=3p)
1
2
3
1/3
2/3
Samtliga
Introduktion
Saknas
Knapphändig
Medel
Välskriven
Syfte
Ej angivet
Otydligt
Medel
Tydligt
Ej relevant
Relevant
Medel
Utförlig
Metod
Metodval adekvat till Ej angiven
frågan
Metodbeskrivning
(repeterbarhet
möjlig)
Ej angiven
Knapphändig
Triangulering
Saknas
Finns
Urval(antal,
beskrivning,
representativitet)
Ej acceptabel
Låg
Medel
God
Patienter med
lungcancerdiagnos
Ej undersökt
Liten andel
Hälften
Samtliga
Bortfall
Ej angivet
> 20 %
5-20 %
<5%
Bortfall med
betydelse för
resultatet
Analys saknas /
Ja
Nej
Etiska aspekter
Ej angivna
Angivna
Nej
Ja
Medel
Tydlig
Resultat
Frågeställning
besvarad
Resultatbeskrivning Saknas
(redovisning,
kodning etc)
Otydlig
Ej acceptabel
Låg
Medel
God
Problemanknytning
Saknas
Otydlig
Medel
Tydlig
Diskussion av
egenkritik och
felkällor
Saknas
Låg
God
Anknytning till
tidigare forskning
Saknas
Låg
Medel
God
Slutsats saknas
Låg
Medel
God
p
P
Tolkning av
resultatet (citat,
kod, teori etc)
Diskussion
Slutsatser
Överenstämmelse
med resultat
(resultatets
huvudpunkter
belyses)
Ogrundade slutsatser Finns
Saknas
Total poäng (max 48 p
p)
p
Grad I: 80%
P
%
Grad II:70%
Grad III:60%
Titel:
Författare
Grad
Bilaga 2
Tabell 6 Översikt över artiklar som ingår i resultatet
Författare
Årtal
Land
Design/ Ansats
Aquila och Emanuel Retrospektiv studie
(2000)
där man fann att
USA
patienter ökade i
vikt vid behandling
med atypiska
neuroleptika.
Intervention där
man bytte till
atypiska
neuroleptika och
samtidigt
kontrollerade
kosten.
Ball et al. (2001)
Icke randomiserad,
USA
prospektiv
Beebe et al. (2005)
USA
RCT
Prospektiv
Studiens syfte/
Intervention
Deltagare
Analysmetod
Huvudresultat
Kvalitets
bedömning
Syftet var att se om byte till
atypisk antipsykotika kombinerat
med lågkalori- och lågfett-kost
(2000 kcal/dag) hade någon
effekt på den förväntade
viktuppgången hos personer med
schizofreni.
n = 31 som
behandlats minst ett
år med atypisk
antipsykotika.
T-test
Patienterna i studien
Grad 1
ökade inte lika mycket
i vikt efter
interventionen jämfört
med de i den
retrospektiva studien
som inte fått den.
Syftet var att mäta effekten av ett
10 veckors program innehållande
viktväktarnas 1-2-3 steg
tillsammans med motion tre
gånger i veckan
Syftet var att mäta effekter av ett
16 veckors-träningsprogram
avseende fettprocent och
gåsträcka på 6 min på personer
med schizofreni.
n = 22
IG = 11
KG = 11
t- test, Pearson
product- moment
correlations.
Ingen signifikant
viktnedgång mellan
grupperna.
Grad 3
n = 10
IG = 4
KG = 6
Wilcoxon rank sum
test
Interventionsgruppen
minskade i kroppsfett
jämfört med
kontrollgruppen.
Grad 1
Författare
Årtal
Land
Design/ Ansats
Evans et al.
(2005)
Australien
RCT
Prospektiv
Studiens syfte/
Intervention
Syftet med studien var att se om
man kunde förebygga eller
minimera viktuppgång genom
individuell kost rådgivning.
Interventionsgruppen fick kostråd
av dietist i sex individuella träffar
i tre månader samt ett häfte om
mat.Kontrollgruppen fick
sedvanlig vård samt häftet om
mat. Alla deltagare bahandlades
med atypiska antipsykotika.
Fogarty och Happell Kvalitativ, semiSyftet var att utvärdera ett
(2005)
strukturerad
strukturerat motionsprogram
Australien
fokusgrupp intervju. avseende fysiskt och psykologiskt
välmående för personer med
schizofreni eller relaterade
psykoser. Personerna fick
individuella träningsprogram som
skulle utföras i tre månader.
Deltagare
Analysmetod
Huvudresultat
Kvalitets
bedömning
n =51
KG =22
IG =29
t-test
Interventionsgruppen
ökade mindre i vikt,
än kontrollgruppen.
Grad 1
n=6
Intervjuerna spelades
in och översattes
ordagrant. Data
samlades in och
analyserades i teman.
Data sorterades,
beskrevs,
klassifierades,
översattes för att
slutligen presenteras.
Alla deltagarna
Grad 2
beskrev en förbättring
av sin fysiska
kapacitet och tyckte
programet varit
positivt. De beskrev
positiva upplevelser
av gruppdynamiken
och ville fortsätta med
fysisk aktivitet efter
projektets slut.
Författare
Årtal
Land
Design/ Ansats
Studiens syfte/
Intervention
Jean-Baptiste et al.
(2007)
USA
RCT
Pilotstudie
Prospektiv
Cross over
Littrell et al. (2003)
USA
Kvasi-exprimentell
prospektiv
Deltagare
Analysmetod
Huvudresultat
Kvalitets
bedömning
Syftet med studien var att via ett
n= 14
modifierat
Grupp A=8
viktminskningsprogram se
Grupp B=6
effekter på vikten. Deltagarna fick
lära sig handla och tillaga maten
rätt. Träffar med dietist i 16
veckor, 45- 60 min/gång. Först
grupp A i 16 veckor, sedan
skiftades så grupp B fick samma
intervention.
t-test, ANOVA, posthoc test
Signifikant
viktminskning i första
interventions gruppen
jämfört med
kontrollgruppen
p=026. När kontroll
gruppen började sin
16 v intervention gick
de ner i vikt ungefär
lika mycket.
Grad 1
Syftet var att se om ett
n=70
utbildningsmaterial “solutions of IG=35
wellness” kunde ha effekt på
KG=35
antopsykosrelaterad viktuppgång.
Interventionsgruppen träffades
1 tim, en gång i veckan i 16 v med
uppföljning efter 6 mån.
Deltagarna gick igenom
”Nutrition, Wellness, Living a
healthy lifestyle, Fitness and
exercise.
Fishers-exact test, t-test Interventionsgruppens Grad 1
medelvikt visade efter
4 mån en uppgång på
.81 Ibs=0.36 kg ,
kontrollgruppen ökade
7.17 Ibs= 3.23
Författare
Årtal
Land
Design/ Ansats
Studiens syfte/
Intervention
Deltagare
Analysmetod
Menza et al.
(2004) USA
Icke randomiserad,
prospektiv
Frivillig
interventions grupp,
matchad kontroll
grupp.
Syftet var att studera effekten av
ett 56 veckors
viktkontrollprogram för personer
med schizofreni behandlade med
atypisk antipsykotika som ökat i
vikt av behandlingen.. Programet
innhöll nutrition-, träning- och
beteendeinterventioner.
Förändringar på vikt jämfördes
mättes och jämfördes med
kontrollgruppen. Hypotesen var
att personer i
interventionsgruppen skulle
minska mer i vikt jämfört med
kontrollgruppen.
IG = 31, 20 fullföljde. t-test, ANCOVA.
KG = 20
Poulin et al.
(2007)
Canada
Prospektiv
Syftet var att under 18 mån se
n= 110
effekterna av ett viktkontroll
KG=51
program som inkluderade
IG=59
utbildning om diet och fysisk
aktivitet och ett strukturerat,
träningsprogram på ett gym i syfte
för antipsykosläkemedels
relaterad viktuppgång
Chi-två test, Tukeys
Post-hoc test.
Huvudresultat
Kvalitets
bedömning
Resultatet efter 52
veckor redovisar
viktnedgång i snitt för
IG gruppen på 3 kg,
KG gruppen ökade i
snitt 3,2 kg.
Grad 1.
IG gruppen
Grad 1
reducerade signifikant
sin vikt med -3.5%,
vid studiens slut.
Kontrollgruppen
ökade i vikt.
Författare
Årtal
Land
Design/ Ansats
Studiens syfte/
Intervention
Deltagare
Analysmetod
Huvudresultat
Kvalitets
bedömning
Weber och Wyne
(2006)
USA
Randomiserad,
placebokontrollerad,
pilotstudie.
n=17
IG =8
KG = 9
t-test
IG- gruppen minskade Grad 2
sin vikt i medeltal
2,9% och KG
gruppen 0.6%.
Det var dock inga
signifikanta
skillnader.
Vreeland et al.
(2003)
USA
Icke randomiserad,
Prospektiv
Syftet var att studera effekten av
ett 16 veckors program vad gällde
cognetivt/beteende behandling i
grupp. Man utgick från ett
färdigställt program (DPP).
Deltagarna, alla schizofrena el
med schizoaffektiva störningar
samt medicinerade med atypiska
LM träffades 1 tim/v i 16 v där
man gick igenom bla målsättning,
problemlösning, viktminskning.
Kontroll-gruppen fick vanlig
vård.
Syftet var att studera effekten av
ett 12 veckors
viktkontrollprogram för personer
med schizofreni behandlade med
atypisk antipsykotika som ökat i
vikt av behandlingen. Programmet
innhöll nutrition, träning och
beteendeinterventioner.
Förändringar på vikt jämfördes
mättes och jämfördes med
kontrollgruppen. Hypotesen var
att personer i
interventionsgruppen skulle
minska mer i vikt jämfört med
kontrollgruppen.
n= 46
IG = 31
KG = 15
ANCOVA
Interventionsgruppen
gick ner i vikt medan
kontrollgruppen
ökade.
Grad 1
Författare
Årtal
Land
Design/ Ansats
Studiens syfte/
Intervention
Deltagare
Analysmetod
Huvudresultat
Kvalitets
bedömning
Wu et al. (2007)
Taiwan
RCT
Prospektiv
Syftet var att mäta effekten av
reducerat energiintag och
regelbunden fysisk aktivitet under
sex månader hos personer med
schizofreni som behandlas med
antipsykotika.
Energiintag:
* 1300-1500 kcal/dag för kvinnor
* 1600-1800 kcal/dag för män
Fysisk aktivitet 3ggr/vecka
(motsvarande 600-750 kcal)
Deltagarnas vikt mättes före och
efter interventionen.
n =53
KG=25
IG =28
ANCOVA
Kroppsvikt minskade i Grad 1
interventionsgruppen.
Ingen minskning i
kontrollgruppen.