Inledning

Inledning
HBTQ – ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner samt
andra personer med queera uttryck och identiteter.
Inom vård och annan offentlig verksamhet ska bemötande utgå från likvärdig
behandling och hänsyn till den enskilda individen. Att behandla alla lika, istället
för likvärdigt, kan innebära att vi faktiskt osynliggör att olika människor har
olika behov. Likabehandlingsperspektivet blir verkningslöst om vi inte har ett
normkritiskt förhållningssätt. När vi har frågor kring makt och vilka
föreställningar som finns kring vad som anses vara normalt och önskvärt,
kommer vi lättare åt diskriminerande normer.
Vilka gynnas av vårt sätt att utforma t.ex. ett äldreboende? Hur kan en person
få vara olika men ändå jämlik? Förtryck och diskriminering skapar ohälsa
medan mening och sammanhang främjar hälsa. Hur kan samhälet stärka de
faktorer som främjar just hälsan?
Den norm som utgår ifrån att det bara finns två tydligt avgränsade kön som kan
förstås som man eller kvinna kallas tvåkönsnorm och den norm som förutsätter
att dessa två ”naturligt” ska och bör begära varandra kallas för heteronormen.
Det livsmanus som skrivs utifrån denna föreställning väver samman normer för
kön och sexualitet och skapar en livslinje för vad som bör hända i livet, när och
hur olika saker ska äga rum för att vara ”rätt”. De liv som inte följer det
rådande manuset betraktas som avvikande.
Om vi inte ställer oss frågor kring makt och normer kanske vi omedvetet
osynliggör att olika personer har olika livsberätteler där det inte alltid finns
barnbarn, där familjen inte alltid är baserad på släktband utan är en ”vald
familj” med olika närstående. Att ta hänsyn till gruppers behov kan stå i konflikt
med att ha ett individperspektiv.
Filmen ”Regnsbågens sång” är producerad 2014 och hade sin premiär på
Göteborgs Internationella Filmfestival samma år. Den har nu vuxit till ett
projekt som även innefattar fortbildning av olika personalgrupper. Syftet med
Regnbågens sång är inte bara att synliggöra begränsande normer i
majoritetssamhället utan även visa på hur mångfacetterad Hbtq-gruppen är
samt ge ett historiskt perspektiv. Frågeställningarna som följer med filmen är
tänkt som underlag för samtal och diskussion. I slutet av denna folder finns
även några råd till den som ska leda samtalen. Vår förhoppning är att filmen
och samtalen ska bidra till att ge vidgade perspektiv och problematisera de
normer om kön och sexualitet som tas för givna.
Maria
”Heteronormen är som ett fängelse.
Det drabbar även alla
heterosexuella. Vi lever i ett
samhälle där allt inte är så binärt
och förutsägbart”
Vilka fördelar kan en person få som passar in i tvåkönsnormen, den norm som
förutsätter att det bara finns två kön?
Diskutera Marias påstående att:
”Heteronormen drabbar även alla heterosexuella”.
Forskning visar att det är i första hand män som utsätter transpersoner för
våld. Diskutera orsaker till detta. Hur kan arbetet se ut med att förändra
situationen för transpersoner?
Idag har vi två juridiska kön som vi tilldelas, man eller kvinna. I flera länder finns
nu möjligheten till ett tredje kön. Vad skulle detta kunna innebära för samhället
och enskilda individer?
En person som genom behandling korrigerar sitt biologiska kön, t.ex. från man
till kvinna, för att det ska överensstämma med den könsidentitet personen har,
förväntas ofta efter behandling leva heterosexuellt. Diskutera vilka värderingar
som ligger till grund för detta.
Guje
”Det blev en slags tysnadens tyranni,
en hemlighet sommamma och jag
hade tillsammans. Det var förfärligt.
Hon fick en kontroll över mig”
Diskutera relationen mellan förtroende, tystnad och hemligheter i förhållande
till öppehet och integritet.
Diskutera hur en äldreomsorg kan organiseras utifrån ett normkritiskt
perspektiv, dvs att bli medveten om de dominerande normerna och ställa sig
frågor vilka som gynnas respektive missgynnas av dessa.
Vi kan ha olika mening om begrepp som anhörig, närstående och familj. Vad
kan dessa olika begrepp få för betydelse i möte med myndigheter, vård etc?
Idag benämns ofta familjebildningar som inte utgår från heteronormen, som
”regnbågsfamiljer”. Många har erfarenheter av osynliggörande. Hur kan vård
och omsorgssektorn arbeta med att bättre bemöta desa grupper?
Bill
”Vi upptäckte då att det inte var
viktigt att ha en perfekt lagstifning
utan det var även tviktigt att ändra
folks attityder”
Hur speglar tidningar, film, radio m.m. den mångfald som finns i samhället?
Det ordnas en aktivitet på ett äldreboende och någon kanske föreslår att de
boende kan sitta ”varannan”. Oftast sker denna uppdelning utifrån kön.
Fundera över varför och vilka konsekvenser detta kan få.
Vilka kunskaper och perspektiv kan en person tillföra som inte tillhör
majoritetskulturen?
Fundera över vilka offentliga sammanhang som du känner dig någorlunda
bekväm i. Vad är det för normer kring kön och sexualitet som är rådande där?
Nils
”Jag vill inte skämma ut Sverige så
jag sa jag var ifrån Holland. Jag såg
mig som en ambassadör för
Sverige”
Hur kan majoritetssamhället agera för att avlasta personler från att v ara
”ambassadörer”, från att representera hela gruppen hbtq?
Nils elev säger att ”det är ju bara en naturlig variation”. På vilket sätt är
samhället organiserat utifrån olika sätt att leva?
Inom hbtq-gruppen finns det människor med helt olika bakgrund. Hur kan ett
bemötande inom vården se ut som dels tar hänsyn till gruppen och dels till de
enskilda individerna?
Många äldre ur gruppen oroar sig inför att bli utsatta för diskriminering och då i
synnerhet inför möten med vården då detta möte innehåller ett
beroendeförhållande. Hur kan ett icke-heteronormativt bemötande se ut?
Anders
”Man kan ta emot dem med
respekt, medlidande och
finkänslighet, står det i den
religiösa texten. Medlidande? Om
jag inte lider… och i så fall vem är
det som gör att jag lider?”
Diskutera medlidandet och den ojämlika maktrelation som denna syn kan
innebära.
Lagar har förändrat hbtq-personers rättigheter till det bättre men negativa
attityder finns fortfarande kvar. Hur kan du i din position arbeta för förändrade
attityder?
Diskutera religionens kulturella betydelse för synen på sexualitet samt på de
normer som finns i förhållandet mellan fortplantning och sexualitet.
Vad kan du, utifrån din position och de erfarenheter det ger dig, göra för att
medverka till ett mer normkritiskt och öppnare förhållningssätt och
arbetsklimat?
Till samtalsledaren
INTRODUKTION
Detta material grundar sig i en folkbildningstradition som till skillnad från
utbildningstraditionen lägger mer vikt vid samtal och reflektion än på förhand
uppställda mål. Det är därför inget vanligt metodmaterial utan ska mer tjäna
som stöd för att föra samtal och diskussion. Det går att välja en eller flera av
frågorna. De som sett filmen har ofta egna frågeställningar som är viktiga för
dem. Tänk på att ge utrymmer även för dessa.
NORMKRITISKT PERSPEKTIV
Att ha ett normkritiskt perspektiv betyder att vi har fokus på de processer som
skapar ojämlikhet och inte på skillnader i sig, ett synliggörande av normerande
praktiker. Sociala normer är uppsättningar av regler, koder och förväntningar
på hur vi bör uppföra oss. Många av dessa normer underlättar vår samvaro
medan en del begränsar och exkluderar.
Filmens personer berättar om hur förtryck och diskriminering har påverkat
deras liv samt vilka strategier de har använt för att trots detta leva ett bra liv. I
frågorna som medföljer har vi flyttat fokus från personernas livsberättelse till
de rådande normerna. Vi vill med detta motverka den tendens som riktar
uppmärksamheten mot den utsatta i stället för mot det samhälle som utsätter
personen. Det är där förändringen måste ske, inte hos den utsatta.
FRÅGOR KRING MAKT OCH RÄTTVISA
Frågor kring kön och sexualitet berör oss på ett djupt privat sätt och är inte
alltid lätta att diskutera. Det handlar inte om att komma fram till ett rätt svar
eller disciplinera varandras tankar. Istället bör vi ställa frågor om makt och
rättvisa, om vem som gynnas eller missgynnas av åtgärder och ha en känslighet
för att det finns olika ”livsmanus”. Vi blir påverkade på olika sätt av hur
samhället planeras. Diskussionen handlar inte om ett mål som ska uppfyllas och
checkas av, utan ska ses som en ständigt pågående process.
NÅGRA RÅD
Om diskussionerna tenderar att fastna i ”de andras” situation, så är din uppgift
att flytta tillbaka fokus till de rådande normerna. Du bör hjälpa gruppen att föra
upp de personliga reflektionerna till en gemensam strukturell nivå och att
fånga upp de kunskapsbehov som finns. Tänk också på att du inte kan ta för
givet att alla i gruppen identifierar sig som heterosexuella eller tydligt uppfyller
tvåkönsnormen. Var observant på detta, så ingen blir utsatt för kränkande
kommentarer, om än oavsiktliga.
Variera gärna diskussionerna i smågrupp, bikupor och storgrupp. Försök
beskriva hur det ser ut nu i er organisation, hur önskar ni att det var och vilka
åtgärder tänker ni kan behövas? Vilka hinder finns? Behövs det fortbildning och
i så fall vad bör den innehålla? Det är viktigt att det finns någon närvarande
som har möjlighet att följa upp de behov som uttrycks.
BEGREPPSLISTA
utdrag från www.rfsl.se/begreppslista
ATT SJÄLV IDENTIFIERA OCH DEFINIERA
SIG
Var och en har rätt att vjälv bestämma hur
man vill identifiera sig. Ingen utomstående
kan sätta en etikett såsom ”Queer”,
”transperson” eller ”homosexuell” på
någon utan att den personen själv kallar
sig för det.
BISEXUELL
En person som har förmågan att bli
attraherad av människor oavsett kön.
Bisexualitet definieras i svensk lagstiftning
som en av tre sexuella läggningar
HBTQ
Ett paraplybegrepp för homosexuella,
bisexuella, transpersoner samt andra
personer med queera uttryck och
identiteter.
HETERONORM
Enligt heteronormen förväntas människor
vara antingen kvinna eller man och
ingenting annat, och man talar om dessa
två som motsatta kön. Kvinnor och män
förväntas vara olika; feminina respektive
maskulina.
HETEROSEXUELL
Heterosexuell – en person som har
förmåga att bli kär i, attraherad av
personer med annat och/eller motsatt
kön. Heterosexualitet definieras i svensk
lagstiftning som en av tre sexuella
läggningar.
HOMOFOBI
En ideologi, uppfattning eller värdering,
ibland kopplad till rädsla, som ger uttryck
för en negativ syn på homosexualitet eller
homo- och bisexuella. Homofobin
överlappar ibland transfobin.
HOMOSEXUELL
En person som har förmågan att bli
attraherad av personer av samma kön.
Homosexualitet definieras i svensk
lagstiftning som en av tre sexuella
läggningar.
TRANSPERSON
Transperson är ett paraplybegrepp. Med
transpersoner menas oftast personer som
genom sina könsuttryck och/eller
könsidentiteter avviker från könsnormen.
TRANSSEXUELL
En person som upplever sig vara av annat
kön än det juridiska kön en tilldelades vid
födseln och som har en vilja att förändra
kroppen helt eller delvis med exempelvis
kirurgi eller hormonbehandling.
QUEER
Ett brett begrepp som kan betyda flera
olika saker men i grunden är ett
ifrågasättande av heteronormen. Många
ser sin könsidentitet och/eller sin
sexualitet som queer.