Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för kommuner och

Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
Handläggare
Carina Nilsson (cnn031)
Giltigt till och med
Fastställt av
Peter Löthman (pln024)
Granskare
Lena Wiberg
Gäller för
Externa/Kommunanställda
Specialistvården Västernorrland
Rättspsykiatriska regionkliniken
Primärvården
Privata vårdgivare
www.lvn.se
2014-10-31
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
Reviderat
2015-02-10
Processägare
Maria Alsén Lindström (man021)
Ytterligare information
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Utskrivet av
Carina Nilsson
Sida 1(61)
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
Sida 2(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
Innehåll
Förord
5
1.
Definitioner
6
2
2.1.
2.2
2.3
2.4
Ansvar
Vårdgivarens ansvar
Verksamhetens ansvar
Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar
Gränsdragning, patientens och sjukvårdens ansvar
7
7
8
9
11
3
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
3.6
3.7
3.8
Delegering
Definition
Sluten vård
Öppen vård
Formell kompetens
Reell kompetens
Arbetsledning
Assistans/handräckning
Delegeringsbeslut i lokal instruktion
13
13
13
13
14
14
15
15
15
4
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
4.7
4.8
4.9
15
16
16
17
17
17
18
18
18
4.10
4.11
4.12
4.13
4.14
4.15
4.16
Ordination
Ordinationstyper
Vid behovs läkemedel
Muntlig ordination
Telefonordination
Generika/utbytespreparat
Läkemedelsordination till patient i sluten vård
Läkemedelsordination till patient i öppen vård
Sekretess
Ordination och rekvirering av särskilda
läkemedelsgrupper
Ordination av vitamin K–antagonister (AK)
Dosändring av insulin
Ordination av vaccin
Licensläkemedel
Naturläkemedel/växtbaserade läkemedel
Receptfria läkemedel
Klinisk prövning
19
19
20
20
21
22
22
23
5
5.1
5.2
Inskrivning och utskrivning av patient
Inskrivning av patient i sluten vård
Utskrivning av patient från sluten vård
23
23
23
Utskrivet av
Carina Nilsson
www.lvn.se
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
6
6.1
6.2
6.3
6.4
2014-10-31
Sida 3(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
Läkemedelssortiment
Basläkemedel i läkemedelsförråden inom sluten vård
Sällanläkemedel
Utbytbara läkemedel – hantering på vårdavdelning
Läkemedelsförråd inom kommunal hälso- och
sjukvård
24
24
24
24
7
7.1
7.2
7.3
7.4
7.5
7.6
7.7
7.8
Rekvisition
Behörighet
Beställningsförfarande
Rekvisition av särskilda läkemedelsgrupper
Hämta läkemedel ur det gemensamma depåförrådet
Jourhavande farmaceut
Expedition på sjukhusapotek
Transport av läkemedel
Leveranskontroll
25
25
26
26
27
27
27
28
28
8
8.1
8.2
8.3
29
29
30
8.4
8.5
8.6
8.7
8.9
Förvaring
Läkemedelsförvaring för enskild patient
Definition läkemedelsförråd
Hanterings och förvaringsanvisningar i
läkemedelsförråd
Förvaringsanvisning utanför läkemedelsförråd
Inventering och städning i läkemedelsförrådet
Reklamation av läkemedel
Indragning av läkemedel
Läkemedelsavfall – destruktion
31
32
33
34
34
34
9
9.1
9.2
9.3
9.4
9.5
9.6
9.7
9.8
Narkotikakontroll/Narkotikaklassade läkemedel
Definitioner
Rekvisition
Lokal rutin/arbetsordning för öppen och sluten vård
Förvaring
Förbrukningsjournal
Signeringslista/signaturlista
Hanteringsrutiner vid uttag/tillförsel
Inventering och kontroll
36
36
36
36
37
37
37
38
38
10
10.1
10.2
10.3
10.4
Iordningställande
Definitioner
Iordningställande inom sluten vård
Iordningställande inom öppen hälso- och sjukvård
Praktisk hantering vid iordningställande
39
39
40
41
42
Utskrivet av
Carina Nilsson
www.lvn.se
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
25
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
11
11.1
11.2
11.3
2014-10-31
Sida 4(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
Administrering/överlämnande av läkemedel
Kontroll vid administrering
Administrering/överlämnande av läkemedel inom
sluten vård
44
45
45
11.4
Administrering/överlämnande av läkemedel i
ordinärt eller särskilt boende
Intag
45
47
12
12.1
12.2
12.3
12.4
12.5
12.6
12.7
12.8
12.9
12.10
12.11
12.12
Dosexpedition
Allmänt
Beställning av läkemedel i originalförpackning
Ansvar
Dosapotekets ansvar
Ordination
Ny patient
Ordinationsändring
Förvaring av dosrecept
Giltighet
Betalning
Avvikelser
Pascal
48
48
48
48
49
50
50
51
51
51
51
52
52
13
13.1
13.2
13.3
13.4
Biverkningar, överkänslighetsreaktioner,
överdoseringar
Biverkningar
Patientskadeersättning
Läkemedelsförsäkringen
Överkänslighetsreaktioner
52
52
54
54
54
14
14.1
Kvalitetssäkring
Kvalitetsgranskning
56
56
15
15.1
15.2
Medicinska gaser
Speciell hantering
Säkerhetsföreskrifter
56
57
57
16
Litteratur / länkar
59
17
Författningar m.m.
60
Utskrivet av
Carina Nilsson
www.lvn.se
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 5(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
FÖRORD
Läkemedelshantering är en av de vanligaste vårdformerna. Med läkemedelshantering avses ordination, iordningställande, administrering, rekvisition och förvaring av läkemedel. Läkemedelshantering utgör ett av hälso- och sjukvårdens
största riskområden. Därför måste stor noggrannhet iakttas i alla dess delar för att
upprätthålla en god patientsäkerhet. Grunden för en patientsäker läkemedelshantering är att varje vårdgivande verksamhet, inklusive tandvård i Västernorrland
utarbetar och förankrar en lokal instruktion för läkemedelshanteringen utifrån
”Läkemedelshantering, råd och anvisningar för kommuner och landsting inom
öppen och sluten Hälso- och sjukvård i Västernorrlands län” Det åligger varje
verksamhetschef att godkänna och fastställa en för verksamheten lokal instruktion
samt att hålla den aktuell, det innebär att den ska uppdateras minst 1 gång/år eller
vid förändringar. Instruktionerna ska vara entydigt utformade och bör vara sammanfogade samt ha så hög detaljeringsgrad att de kan ingå som en del i introduktionen av all ny personal som hanterar läkemedel. För den öppna hälso- och sjukvården inom kommunen ska de lokala riktlinjerna fastställas av varje kommuns
medicinskt ansvarig sjuksköterska. En mall till konkret stöd för utarbetandet av
den lokala instruktionen finns, se bilaga 1. Syftet med en kvalitetshandbok för
läkemedelshantering är att samla de nationella regelverk som gäller för läkemedel
inom hälso- och sjukvård samt att presentera riktlinjer och underlag till stöd för
arbetet med utformning och revidering av verksamheternas lokala instruktioner
för läkemedelshantering.
Råd och anvisningar för läkemedelshantering grundar sig på:
•
•
•
•
Svensk författningssamling (SFS)
Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)
Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS)
Arbetsmiljöverket (AV)
Råd och anvisningar för läkemedelshantering har reviderats på uppdrag av
läkemedelskommittén i Västernorrland. Uppdraget har varit att ta fram en
gemensam kvalitetshandbok för den slutna och öppna hälso- och sjukvården i
Västernorrlands län. Dessa råd och anvisningar för läkemedelshantering ersätter
således ”Läkemedelshantering för den slutna hälso- och sjukvården i
Västernorrlands län 2003” och ”Läkemedelshantering Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
2008.
”Hanteringsgruppen” terapigruppen för läkemedelshantering inom
Läkemedelskommittén i Västernorrland har bearbetat och anpassat materialet i
dessa riktlinjer till lokala förhållanden utifrån hälso- och sjukvårdslagen och
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, 2001:1, läkemedelsförfattning samt
Läkemedelsförordningen 2006:272
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 6(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
I Hanteringsgruppen, terapigruppen för läkemedelshantering har ingått:
Ordf./sammankallande Carina Nilsson, Farmacevt, läkemedelsenheten landstinget
Västernorrland
Maria Berglund, Distriktssköterska, primärvården, Örnsköldsvik
Ulrica Hedlund, MAS, Timrå kommun
Marina Jones, MAS, Sollefteå kommun
Sara Lundin, Sjuksköterska, slutenvården Sollefteå
Mary Skönnegård, Sjuksköterska, slutenvården Sundsvall
Tidigare deltagare i hanteringsguppen: Carina Rhodin-Nilsson, Eva Lidin och
Lena Sundelin, Anneli Haglund, Sjuksköterska, läkemedelsenheten.
1 Definitioner
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) ska alla patienter erbjudas en
god hälso- och sjukvård. Grunden för läkemedelshanteringen inom hälso- och
sjukvården är att den ska vara säker, ändamålsenlig och individuellt anpassad till
den enskildes behandlingsbehov och personliga förutsättningar.
Nedanstående definitioner bygger på definitionerna i Socialstyrelsens termbank.
www.socialstyrelsen.se
Sluten vård
benämns den hälso- och sjukvård som ges till patient inskriven vid vårdenhet, exempelvis
ett sjukhus.
Öppen vård
benämns den hälso- och sjukvård som inte är sluten vård eller hemsjukvård.
Öppen vård inkluderar kommunal hälso- och sjukvård, primärvård, vård på
sjukhusens mottagningar samt tandvård.
Hemsjukvård
benämns den hälso- och sjukvård som ges till patient i dennes bostad eller
motsvarande och där ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande
över tid. Hemsjukvård ges i såväl ordinärt som särskilt boende samt i daglig
verksamhet och dagverksamhet. Från februari 2014 övergick hemsjukvården från
primärvård till kommunerna i länet.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 7(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
2 Ansvar
2.1 Vårdgivarens ansvar
Vårdgivaren ska ge skriftliga direktiv och säkerställa att kvalitetssystemen
innehåller rutiner för läkemedelshanteringen. (SOSFS 2000:1)
Vårdgivaren är den fysiska eller juridiska person som yrkesmässigt bedriver
hälso- och sjukvård. (SOSFS 2005:12) Vårdgivaren ska:
• fastställa övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt kontinuerligt följa upp och utvärdera målen.
• ge direktiv och säkerställa att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt med mål, organisation, rutiner, metoder och vårdprocesser som
säkerställer kvaliteten.
• ge direktiv och säkerställa att ledningssystemet inom ansvarsområdet är så
utformat att vårdprocesserna fungerar verksamhetsöverskridande.
Sluten vård
Vårdgivare inom sluten vård är Västernorrlands Läns Landsting. Landstinget har
därmed ett övergripande ansvar för läkemedelshanteringen på slutenvårdsenheterna i
Västernorrlands län.
Öppen vård och hemsjukvård
(förutom kommunal hälso- och sjukvård)
Vårdgivaren inom öppen vård, såsom primärvård, tandvård och hemsjukvård i
ordinärt boende är Västernorrlands Läns Landsting samt de privata vårdcentraler/
förskrivare som har vårdavtal med landstinget. Kommunen och de privata
vårdgivarna bedriver hemsjukvård inom handikappomsorgens gruppbostäder samt
i ordinärt boende enligt tröskelprincipen. Respektive vårdgivare har enligt
författningen ett övergripande ansvar för läkemedelshanteringen.
Kommunal hälso- och sjukvård
Vårdgivare för Kommunens Hälso- och sjukvård är den eller de nämnder som
kommunfullmäktige bestämmer enligt 4 § i Socialtjänstlagen. Nämnden har det
övergripande ansvaret för att hälso- och sjukvården ska uppfylla Hälso- och
sjukvårdslagens föreskrifter. Kommunerna i Västernorrland bedriver hemsjukvård
i särskilt boende upp till och med sjuksköterskenivå.
Läkemedelskommittén
Enligt lagen om läkemedelskommittéer ska det i varje landsting finnas en
eller flera läkemedelskommittéer (SFS 1996:1157). Kommittén ska verka för en
effektiv, säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning inom länet,
kostnadseffektiv för individ, sjukvård och samhälle.
Kommitténs arbete riktar sig till såväl offentliga som privata vårdgivare, samt till
patienter och allmänhet. Rekommendationerna ska vara grundade på vetenskap
och beprövad erfarenhet.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 8(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
Läkemedelskommitténs uppgift är också att utarbeta riktlinjer och rutiner för
säker läkemedelshantering. Läkemedelskommittén har genom detta dokument
utarbetat länsövergripande riktlinjer och rutiner för läkemedelshantering.
2.2 Verksamhetens ansvar
Ledningsansvar för respektive sjukvårdande verksamhet och tandvård är
verksamhetschef för landstingets vårdinrättningar samt för kommunal hälso- och
sjukvård, verksamhetschef HSL.
Verksamhetschef/MAS
Verksamhetschef/MAS ska fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela
ansvaret för läkemedelshantering inom verksamhetsområdet. Särskild vikt ska
läggas vid utformningen av rutiner och ansvar för narkotiska läkemedel.
Rutinerna och ansvarsfördelningen ska dokumenteras i en lokal instruktion för
läkemedelshantering.
Verksamhetschef/MAS ska fortlöpande följa upp läkemedelshanteringen inom
verksamhetsområdet och säkerställa att rutiner och ansvarsfördelning tillgodoser
kvaliteten och säkerheten i vården. (SOSFS 2000:1). Verksamhetschefen bör, som
ett led i sin fortlöpande uppföljning av verksamheten, se till att läkemedelshanteringen genomgår en extern kvalitetsgranskning minst en gång om året.
”2 kap. Ledningssystem
1§ Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att varje vårdgivare ska
ansvara för att det ledningssystem som ska finnas innehåller de processer och
rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som
ställs i det följande.
Allmänna råd
Vårdgivaren bör som ett led i egenkontrollen enligt 5 kap. 2§
SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete se till att läkemedelshanteringen genomgår en kvalitetsgranskning minst 1 gång om året.”
Verksamhetschef /MAS ansvarar för:
•
•
•
•
•
att ledningsansvaret för läkemedelshanteringen är tydligt fördelat samt att
rutinerna tillämpas
att det fastställs aktuella, skriftliga och anpassade instruktioner
att det finns en rutin för att läkemedelshanteringen fortlöpande följs upp
genom kvalitetsgranskning samt att fastställda avvikelserutiner tillämpas
att personalen känner till författningar och föreskrifter om läkemedels hantering
omfattningen av ordination enligt generella direktiv och omprövning av
dessa
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
•
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 9(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
i vilken omfattning delegeringar får förekomma och att det sker på korrekt
sätt (delegering av läkemedelshantering är endast tillåtet för öppen vård
d.v.s. primärvård och kommunal hälso- och sjukvård, ej inom slutenvård).
Se avsnitt om delegering, kapitel 3.
Medicinskt ledningsansvarig läkare/tandläkares ansvar
På varje enhet inom landstingets hälso- och sjukvård samt tandvård, där verksamhetschefen inte är läkare/tandläkare, ska det finnas en namngiven läkare eller
tandläkare med ledningsuppgifter som är medicinskt ledningsansvarig
läkare/tandläkare.
Ansvaret innefattar övergripande ansvar för kvalitet och säkerhet inklusive journalföring i den dagliga medicinska eller odontologiska vården och för medicintekniska produkter på enheten. Det innefattar att rätta till brister inom ramen för sina
befogenheter eller påtala bristerna för verksamhetschefen. Ansvaret omfattar även
systemet för medicinsk kvalitetssäkring och för avvikelserapportering och läkemedelsansvar.
Enhetschef/motsvarandes ansvar
Innehållet i enhetschefens/motsvarandes ansvar ska anges i lokal instruktion för läkemedelshanteringen.
Enhetschef/motsvarande bör ansvara för utarbetandet av lokal instruktion för enhetens
läkemedelshantering samt att all berörd personal delges denna instruktion.
Läkemedelsansvarig sjuksköterska/tandläkare/tandhygienists ansvar
På varje enhet inom hälso- och sjukvården och tandvården ska det finnas en/flera namngivna sjuksköterskor/tandläkare/tandhygienist som är ansvariga för rekvisition av läkemedel och för läkemedelsförrådet. Innehållet i läkemedelsansvarig sjuksköterskas ansvar
ska anges i den lokala instruktionen för läkemedelshanteringen. Om ansvaret är fördelat
på flera sjuksköterskor ska detta klart och tydligt framgå av den lokala instruktionen.
Bilaga 2.
2. 3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar
Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet samt hålla sig informerad om
och i arbetet tillämpa gällande författningar och lokala riktlinjer. Se SFS
2010:659, Patientsäkerhetslagen.
Legitimerad läkare/tandläkares ansvar för läkemedelshantering
Patientansvarig läkare ansvarar för fastställande av diagnos och därefter ordination av läkemedelsbehandling. Läkarens ansvar omfattar också information till
patienten angående syftet med behandlingen, vilka förändringar som är att vänta
samt hur eventuella biverkningar ska observeras. I ansvaret ligger dessutom
uppföljning av behandlingsresultatet.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 10(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
Innan en läkemedelsordination genomförs ska ordinerande läkare först försäkra
sig om att läkemedelslistan är aktuell. Därefter ska läkaren ta ställning till om
ordinationen är lämplig i förhållande till övrig läkemedelsbehandling.
Ordination och journalhantering sker i läkemedelsmodulen (LM) i
journalsystemet (SYSteam Cross). LM är landstingets samlade läkemedelsjournal
med läkemedelslista. Vid varje ändring i läkemedelsordinationen ska läkaren
försäkra sig om att patient/närstående förstått ordinationen. För ökad
patientsäkerhet ska läkaren lämna en aktuell utskrift av läkemedelslistan (från
LM) till patienten.
Se mer om läkarens ansvar under kapitel:
2.4 Gränsdragning mellan sjukvårdens och patientens ansvar
4. Ordination
5. Inskrivning och utskrivning av patient
Riktlinjer för läkemedelsordinationer.
Legitimerad sjuksköterskas ansvar
Sjuksköterskan ansvarar för att läkemedelshanteringen genomförs på ett säkert
sätt och enligt aktuella författningar och lokala instruktioner.
Sjuksköterskan ansvarar för förvaring av läkemedel, iordningställande av ordinerade doser och administrering av läkemedel till patienten.
Sjuksköterskans ansvar omfattar även att känna till indikationen för behandlingen,
förstå verkningsmekanismen samt kunna informera patienten om läkemedlens
användning. Ansvarig sjuksköterska ska också dokumentera patientens behov av
hjälpinsatser vid läkemedelsanvändning, rapportera till läkare om effekter av
ordinerade läkemedel samt misstänkta biverkningar.
Sjuksköterska i primärvård/kommunal hälso- och sjukvård ansvarar i sitt område
för den eventuella hjälp som patienter behöver med läkemedelshantering. En systematisk bedömning och uppföljning av patientens läkemedelsanvändning bör
regelbundet göras för att identifiera eventuella problem som kan utgöra risker för
patienten.
Se även 2.4 Gränsdragning mellan sjukvårdens och patientens ansvar.
Undersköterskas/tandsköterskas/vårdbiträdes ansvar
Huvuduppgiften för undersköterskor och vårdbiträden är omsorg och omvårdnad.
Vid överlämnande, genom delegering, av arbetsuppgift som avser läkemedelshantering omfattas vårdpersonalen av Patientsäkerhetslagen 2010:659 och SOFSF
2000:1.
Personal får assistera en sjuksköterska/läkare/tandläkare genom att utföra enstaka
arbetsuppgifter vid iordningställande och administrering av läkemedel. Vid assistans ligger ansvaret kvar hos den sjuksköterska/läkare/tandläkare som gett uppdraget. I vårdpersonalens ansvar ingår också att inom ramen för sin kompetens
uppmärksamma förändringar i den enskildes hälsotillstånd och informera ansvarig
sjuksköterska och/eller arbetsledare
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 11(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
Personlig assistents ansvar
Gränsdragning mellan hälso- och sjukvårdsinsatser och egenvård kan inte anges
generellt utan ska bygga på en individualiserad bedömning av patientens ansvarige läkare. Personliga assistenter kan dels utföra delegerade arbetsuppgifter dels
egenvårdsuppgifter. Ibland kan det vara samma arbetsuppgift där ansvaret bedöms
olika.
Studerande
Studerande som genomgår klinisk praktiktjänstgöring inom hälso- och sjukvården
får iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn av legitimerad personal.(SOSFS 2000:1). Legitimerad personal innebär sjuksköterska, läkare,
tandläkare inom hälso- och sjukvård.
2.4 Gränsdragning, patientens och sjukvårdens ansvar
Sluten vård
För den slutna vården innebär bestämmelserna i SOSFS 2000:1 att det endast är
läkare och sjuksköterska som får utföra uppgifter i hantering av läkemedel. Uppgifterna i läkemedelshanteringen får (inom sluten vård) inte delegeras till annan
vårdpersonal. Grunden i (SFS 1982:763) Hälso- och sjukvårdslagen är att patient
som är inneliggande på sjukhus, har rätt att erhålla gratis läkemedel. Patientens
egna läkemedel kan dock i slutenvård användas i undantagsfall och bara under
förutsättning att patienten gett sin tillåtelse.
Användning av patientens medhavda läkemedel får endast ske under följande förutsättningar:
•
Att medhavda läkemedel faktiskt är de som patienten ordinerats, samt att
läkemedlen inte skadats eller passerat utgångsdatum
•
Om ansvarig läkare godkänt att behandlingen med dessa läkemedel kan fortsätta efter inskrivningen.
•
Om det finns säkra och utifrån risksynpunkt utprovade rutiner samt om medhavda läkemedel kan ingå i vårdenhetens läkemedelshanteringsrutiner med
samma krav på säkerhet och dokumentation som övrig läkemedelshantering.
Beslutet om användande av patientens egna läkemedel ska dokumenteras i journalhandling. Patientens egna läkemedel ska mellan dostillfällena förvaras inlåsta i
läkemedelvagn eller läkemedelsrum. Se kap. 9 Förvaring.
Läkemedel som det krävs omedelbar tillgång till, kan patienten efter bedömning
av läkare, förvara tillsammans med sina personliga tillhörigheter. Dessa
läkemedel kan patienten administrera själv. Om patienten sköter administreringen
av ett läkemedel själv dokumenteras detta i journalhandling med ”sköter själv”.
Egenvård inom den öppna hälso- och sjukvården
Om en patient själv har ansvaret för att hantera sina läkemedel ska föreskrifterna
inte tillämpas. Detta gäller även om patienten behöver viss praktisk hjälp. (SOSFS
2000:1)
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 12(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
Det är den behandlande legitimerade yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården
som inom sitt ansvarsområde ska göra en bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.(SOSFS 2009:6, 4 kap. 1,2§) Bedömningen
ska dokumenteras i patientens journal.
Den som förskriver eller administrerar läkemedel till en patient i öppen vård ska
ta ställning till om patienten klarar att själv hantera sina läkemedel(egen vård).
Om patienten eller närstående anhöriga inte bedöms klara läkemedelshanteringen
ska ansvaret övertas av hälso- och sjukvården, det vill säga sjuksköterska inom
primärvård eller kommunal sjukvård. Detta innebär att anhöriga inte kan kräva
tillgång till läkemedlen eller att få överta viss del av läkemedelshanteringen.
Vill anhöriga vara delaktiga får de efter överenskommelse och i samråd med patientansvarig läkare överta hela läkemedelshanteringsprocessen.
Se mer under kap 5. Inskrivning och utskrivning av patient.
Farmacevtiskt ansvar
Sjukhusapoteken ombesörjer distribution av läkemedel till hälso- och sjukvården
enl. definition i
SFS 1992:859 (Läkemedelslagen),
SFS 2006:272 10 kap 5§ (Läkemedelsförordning)
SFS 2008:9 (Anmälan om sjukhusens läkemedelsförsörjning)
SFS 1992:860 (Kontroll av narkotika) samt
SFS 2009:366 (Handel med läkemedel).
För kontroll, färdigställande och utlämnande av läkemedel gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i LVFS 2009:13 (receptföreskrifter) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit. Ovanstående innebär att expedition och
tillverkning av läkemedel för hälso- och sjukvården måste ske under överinseende
av legitimerad farmacevt, d.v.s. apotekare eller receptarie. Formerna för detta regleras i avtal om läkemedelsförsörjning som slutits mellan Västernorrlands Läns
Landsting och aktuell leverantör.
Verksamhetschefen bör, som ett led i sin fortlöpande uppföljning av verksamheten, se till att läkemedelshanteringen genomgår en extern kvalitetsgranskning
minst en gång om året.
Tjänsten ”Skötsel av läkemedelsförråd”
Skötsel av läkemedelsförråd är en tjänst som tillhandahålls av Apoteket AB inom
sluten vård. Varje avdelning ar en egen farmaceut som sköter delar av
läkemedelshanteringen. Tillsammans utvecklar läkemedelsansvarig sjuksköterska
och avdelningsfarmaceut avdelningens dagliga hantering av läkemedel. I avtal
med sjukhusapoteket om skötsel av läkemedelsförråd kan enheterna bl.a. få hjälp
med beställning av läkemedel i bassortimentet, uppackning av läkemedel i
läkemedelsrummet, hållbarhetskontroll och narkotikakontroll. Det är viktigt att
det i de lokala instruktionerna tydligt framgår vem som har ansvaret och vilka
delar av läkemedelshanteringen som sköts av farmaceut/apotekspersonal.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 13(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
3 Delegering
3.1 Definition
Delegering innebär att någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som
är formellt och reellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter denna till
en annan person som saknar formell, men har reell kompetens för uppgiften.
(SOSFS 1997:14)
3.2 Sluten vård
I sluten vård och ambulanssjukvård/mottagningar kan iordningställande eller
administrering av läkemedel inte delegeras. För medicinsk oxygen i
ambulanssjukvården gäller särskilda bestämmelser. (SOSFS 2000:1).
3.3 Öppen vård
En sjuksköterska/tandläkare/tandhygienist som arbetar i primärvård/folktandvård/kommunal hälso- och sjukvård, får genom delegering överlåta åt
en annan befattningshavare att iordningställa eller administrera läkemedel under
förutsättning att det är förenligt med en god och säker vård av patienten. Se vidare
kap 12. Administrering/överlämnande samt (SOSFS 1997:14 Delegering och
SOSFS 2000:1).
Delegeringen ska föregås av undervisning och kunskapskontroll samt skrivas under av den sjuksköterska som delegerar och av den som tar emot delegeringen.
Verksamhetschefen och MAS skall ha kännedom om alla förekommande delegeringar.
Läkemedelshantering är en sjuksköterskeuppgift som i vissa delar kan delegeras.
Delegeringsförfarandet regleras även i Patientsäkerhetslagen 2010:659. Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1) samt i kompetenskrav och
behörighet för tandhygienister och tandsköterskor samt delegering inom tandvården; (SOSFS 2002:12).
Exempel på arbetsuppgifter som distriktssköterska/sjuksköterska anställd inom
den öppna hälso- och sjukvården kan delegera till personal med reell kompetens
är:
• Administrera läkemedel som iordningställts i patientdoser av sjuksköterska
• Administrera läkemedel som iordningställts i patientdoser genom
dosdispensering på apotek
• Iordningställa och administrera injektion av insulin med insulinpenna
• Iordningställa och administrera till en patient ordinerat receptfritt tarmreglerande läkemedel
• Administrera läkemedel som av tillverkaren färdigställts för att administreras
direkt till patient, t ex flaskor med ögondroppar eller nässpray, tuber med
klysma samt inhalatorer med inhalationspulver.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 14(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
Man bör sträva efter att så få delegeringar som möjligt utfärdas, och att arbetet
utförs av formellt behörig person.
Delegeringar av medicinska arbetsuppgifter får inte göras slentrianmässigt. Med
hänsyn till kraven på vård av god kvalitet och hög säkerhet för patienterna, ställer
varje delegeringsbeslut mycket stora anspråk på gott omdöme, goda kunskaper
och noggrannhet hos såväl den som delegerar som den som genom delegering
mottar en medicinsk arbetsuppgift. Se SOSFS 2000:1.
”En arbetsuppgift får inte delegeras om det av en bestämmelse i en
författning, en instruktion eller liknande framgår att uppgiften är
förbehållen en viss yrkesgrupp eller om något liknande formellt
eller praktiskt hinder föreligger”.
Vårdgivaren kan aldrig föreskriva att viss eller vissa medicinska arbetsuppgifter
skall delegeras. Behovet och lämpligheten av delegering i det enskilda fallet
kräver nämligen alltid en professionell bedömning. För detta svarar den
yrkesutövare som är ålagd arbetsuppgiften. Ytterst ansvarig för att delegeringen
sker på ett korrekt sätt inom ett verksamhetsområde är verksamhetschef eller
motsvarande.
Den som har det yttersta ansvaret för att delegeringar tillgodoser patientsäkerheten, kan meddela restriktioner i fråga om delegeringar inom verksamhetsområdet.
Även Socialstyrelsen kan i en föreskrift ha meddelat inskränkningar i fråga om
möjligheten att delegera olika arbetsuppgifter. Iordningställande av läkemedel
skall dokumenteras i omvårdnadsjournal och/eller signeringslista som också är
journalhandling.
3.4 Formell kompetens
Med ett avgångsbetyg/utbildningsbevis/legitimation, är en persons yrkeskunnande
dokumenterat och godkänt. Personen ifråga anses då ha erhållit de faktiska kunskaper och färdigheter som erfordras för att lösa de arbetsuppgifter som yrkesutbildningen avser.
3.5 Reell kompetens
Kunskaper och färdigheter för att utföra en viss eller vissa arbetsuppgifter har inhämtats på annat sätt än genom fastställd formell yrkesutbildning t ex i den praktiska yrkesverksamheten. Man har dock ej rätt att utan vidare utföra dessa arbetsuppgifter. Inför delegering ska undervisning och tillfredställande instruktioner
ges. Den som accepterar en delegering har sedan eget ansvar för sitt sätt att utföra
arbetsuppgiften. En delegeringsuppgift är frivillig och kan inte påtvingas. Man får
aldrig överlåta en delegerad arbetsuppgift till någon annan.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 15(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
3.6 Arbetsledning
Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) föreskrivs det att där det bedrivs hälsooch sjukvård skall det finnas den personal så att vårdgivaren uppfyller kraven på
en god och säker vård. Vårdgivaren är skyldig att anpassa bemanningen av varje
verksamhetsområde så, att kraven på en vård av god kvalitet och säkerhet för patienten kan upprätthållas. Ansvarig chef svarar för att den personal som skall utföra
olika arbetsuppgifter har erforderlig kompetens för detta. Vårdgivaren kan aldrig
föreskriva att viss eller vissa medicinska arbetsuppgifter skall delegeras. Behovet
och lämpligheten av delegering i det enskilda fallet kräver nämligen alltid professionell bedömning. För detta svarar den yrkesutövare som är ålagd arbetsuppgiften. Ytterst ansvarig för att delegeringar sker på ett korrekt sätt inom den öppna
hälso- och sjukvården är MAS/verksamhetschef.
3.7 Assistans/handräckning
Annan personal får assistera en sjuksköterska, läkare eller tandläkare med att utföra enstaka arbetsuppgifter vid iordningställande och administrering av läkemedel. Att assistera innebär inte en delegering utan att man arbetar tillsammans och
att sjuksköterskan eller läkaren har det fulla ansvaret.
3.8 Delegeringsbeslut i lokal instruktion
Lokala rutiner för delegering och delegeringsbeslut ska finnas i eller i anslutning
till den lokala instruktionen för läkemedelshantering. Delegeringsbesluten ska
vara klart definierade, personliga, skriftliga samt tidsbegränsade högst ett år.
Den som delegerat en arbetsuppgift ska kontinuerligt bevaka att uppgiften fullgörs
på ett sätt som är förenligt med god och säker vård. Om beslutet inte längre är
förenligt med detta ska det omedelbart återkallas.
Delegeringsbestämmelserna gäller oavsett om delegeringen sker inom den egna
organisationen eller över en verksamhets- eller vårdgivargräns.
Verksamhetschef och arbetsledare ska underrättas om de delegeringar som sker
inom verksamhetsområdet.
Mall för delegeringsbeslut och kunskapstest, se bilaga 3a och 3b
4 Ordination
All personal inom hälso- och sjukvården är skyldig att föra patientjournal. En
patientjournal är avsedd att vara ett stöd för dem som ansvarar för patientens vård,
utgör arbetsverktyg eller underlag för bedömning av de åtgärder som kan behöva
vidtas. (SOSFS 2008:14 Informationshantering och journalföring i hälso- och
sjukvården, samt patientdatalagen SFS 2008:335)
www.notisum.se/rnp/sls/lag/20080355.htm
Ordinationen ska vara entydig och omfatta läkemedlets namn, indikation, läkemedelsform, styrka, dosering, administrationssätt och tidpunkterna för administreUtskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 16(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
ring. Det kan för vissa läkemedel vara viktigt för ordinationens entydighet att doseringen, utöver i antal/volym, även anges som mängd verksam substans per dos.
Om sådana läkemedel används på avdelningen ska de finnas upptagna i den lokala
instruktionen för läkemedelshantering. (SOSFS 2000:1)
Om nödvändiga anvisningar av betydelse för ordinationen av utrymmesskäl inte
får plats i ordinationshandlingen, kan där hänvisas till lokalt fastställda spädningsscheman. (SOSFS 2000:1). Internationella enheter skall vid läkemedelsordination
förkortas med E.
4.1 Ordinationstyper
Följande ordinationstyper finns
• Stående ordination är antingen kontinuerlig eller vid behov och avser en
planerad behandling
• Tillfällig ordination avser läkemedel som ges vid enstaka tillfällen.
• Ordination enligt skriftliga generella direktiv
Innan en läkemedelsordination genomförs ska ordinerande läkare först försäkra
sig om att läkemedelslistan är aktuell. Därefter ska läkaren ta ställning till om ordinationen är lämplig i förhållande till övrig läkemedelsbehandling. Endast läkare
får ordinera läkemedel enligt generella direktiv. Läkemedel som ordinerats enligt
generella direktiv får ges till en patient av sjuksköterska efter att behovsbedömning gjorts av densamma. I de generella direktiven skall anges indikationer och
kontraindikationer samt dosering och antal tillfällen som läkemedlet får ges till en
patient utan att läkare kontaktas.
Ansvarig läkare ska informera sig om samtliga tillfälliga ordinationer och om läkemedel givna vid behov eller genom generella direktiv och i efterhand signera
sin egen ordination eller att han/hon tagit del av en annan konsulterad läkares ordination. Ansvarig läkare ska ta ställning till eventuell fortsatt medicinering vid
nästa kontakttillfälle. I de fall läkaren kan förutse patientens läkemedelsbehov,
som inte är kontinuerligt, ska istället ordination vid behov göras. För patienter
som ofta får läkemedel genom generell förskrivning bör stående ordination övervägas.
Ordinationer enligt generella direktiv skall utföras restriktivt och omprövas regelbundet. Anvisningar för ordinationer enligt generella direktiv skall finnas i den
lokala instruktionen för läkemedelshantering. SOSFS 2000:1. De generella direktiven förvaras samlade tillsammans med verksamhetens instruktioner och hålls
aktuella genom revidering varje år.
Mall för generella ordinationer se bilaga 13.
4.2 Vid behovs läkemedel
När en person behöver ordinerat vid behovs läkemedel ska en bedömning av läkare/sjuksköterska eller motsvarande vara gjord.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 17(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
Läkare/sjuksköterska eller motsvarande ansvarar för att lämplig mängd ordinerat
vid behovs läkemedel, finns tillgänglig på ett patientsäkert sätt. Den som överlämnar vid behovs läkemedel ansvarar för dokumentation, och skall dokumentera
följande:
• datum och tidpunkt för överlämnandet
• effekten av läkemedlet.
På läkemedelslistan/dosreceptet ska tydligt finnas angivet:
• vid vilket tillstånd läkemedlet får ges,
• läkemedlets styrka, dosintervall och maxdos per dygn.
Ansvarig sjuksköterska ansvarar för utvärdering och
uppföljning samt dokumentation av vid behovs läkemedelsbehandling
4.3 Muntlig ordination
En läkare eller tandläkare får ordinera läkemedel muntligt i situationer där patienten behöver omedelbar behandling. Ordinationen ska i efterhand dokumenteras i
patientens ordinationshandling och bekräftas med läkarens eller tandläkarens signum. (SOSFS 2000:1)
4.4 Telefonordination
Tillfällig ordination kan göras per telefon om den som ordinerar läkemedlet är
förhindrad att komma till patienten. Ordinationer per telefon skall tas emot, dokumenteras och signeras i ordinationshandlingen av en sjuksköterska. Namnet på
den som ordinerat läkemedlet och tidpunkten för ordinationen skall anges.
Den som ordinerat läkemedel per telefon skall, om inte synnerliga hinder finns, i
efterhand bekräfta ordinationen med sitt signum. En telefonordination får bekräftas skriftligen via telefax eller elektronisk post, förutsatt att säkra rutiner för elektronisk överföring av journaluppgifter används. (SOSFS 2000:1). Se bilaga 4
4.5 Generika/utbytespreparat
Den 1 oktober 2002 trädde lag om läkemedelsförmåner (2002:160) ikraft. Av 21 §
i lagen framgår bland annat att ett förskrivet läkemedel normalt skall bytas ut till
billigare likvärdigt läkemedel, om ett sådant finns tillgängligt på apoteket. Ett utbyte av läkemedel enligt denna lag innebär inte att ordinationen ändrats, eftersom
ett sådant byte sker enligt lag och i enlighet med en av Läkemedelsverket fastställd lista över likvärdiga läkemedel www.lakemedelsverket.se Det är därför
möjligt även för en sjuksköterska att föra in, och även signera ändringen i ordinationshandlingen. Sjuksköterskan svarar även för kontroll av eventuellt utbytta läkemedel i samband med leverans från apoteket.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 18(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
4.6 Läkemedelsordination till patient i sluten vård
Inom sluten vård ska läkemedelsordinationerna föras in i en särskild ordinationshandling. Den som ordinerar läkemedel ska med sitt signum i ordinationshandlingen bekräfta varje ordination och ändring av tidigare införda ordinationer.
(SOSFS 2000:1). Alla ordinationer ska anges i LM (läkemedelsmodulen SYSteam
Cross). LM ska ge en samlad bild av patientens ordinerade och administrerade
läkemedel. Överföringar till andra arbetsunderlag (t ex vätskelistor) får inte
förekomma. Nödvändiga hänvisningar kan göras till lokalt fastställda
behandlings- och spädningsscheman för exempelvis cytostatika eller antibiotika.
Detta innebär att:
• Såväl stående som tillfälliga ordinationer återfinns på samma ställe.
• LM utgör både ordinations- och administreringsunderlag. Läkemedelsjournalen ska tillgodose författningsmässiga krav. Detaljerad instruktion för
hur personalen ska använda läkemedelsjournalen ska utformas på varje
enhet.
4.7 Läkemedelsordination till patient i öppen vård
Inom annan hälso- och sjukvård än sluten vård ska den sjuksköterska eller läkare
som ansvarar för vården av en patient svara för att aktuella läkemedelsordinationer finns samlade på en ordinationshandling. Ordinationshandlingen ska
signeras och det ska framgå vem som ordinerat respektive läkemedel (SOSFS
2000:1)
Enheter inom landstinget, samt övriga förskrivare med möjlighet till anslutning,
ska använda läkemedelsmodulen (LM) i journalsystemet SYSteam Cross. Ordination till patient ansluten till ApoDos ska göras i det elektroniska dosreceptet Pascal. Pascal nås via SYSteam Cross/LM förutsatt att läkare/sjuksköterska har giltig behörighet. Uppdatering av LM med senaste Dosreceptet sker automatiskt när
läkare/sjuksköterska med giltigt Doskonto använder LM, se bilaga 5 hanteringsrutin för Pascal
Se även kapitel 12 om Dosdispensering.
4.8 Sekretess
Om patient uttryckligen begär att en läkemedelsordination ska sekretessbeläggas
måste ansvarig läkare informera patienten om den risk som kan uppstå om övriga
verksamheter inte kan se patientens aktuella läkemedelsordination. Om patienten
ändå vidhåller kan läkaren på patientens begäran sekretessbelägga ordinationen.
Sekretessbeläggning och datum dokumenteras i epikrisen.
Hävande av sekretessbelagd läkemedelslista/läkemedelsordination ska utföras om
sjukvårdspersonal bedömer att det föreligger säkerhetsrisker för patienten.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 19(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
4.9 Ordination och rekvirering av särskilda
läkemedelsgrupper
Förstahandsval
Läkemedelskommitténs rekommendationslista ska utgöra förstahandsval vid
ordination av läkemedel inom öppenvården. Verksamhetens/vårdavdelningens
basläkemedel ska utgöra förstahandsval vid ordination av läkemedel inom slutenvården.
Se kapitel 6. Läkemedelssortiment.
4.10 Ordination av vitamin K–antagonister (AK)
Ordination av vitamin K-antagonister (AK) såsom Waran® och Marcumar® kräver en
hög säkerhet i alla led p.g.a. hög risk för allvarliga konsekvenser vid felanvändning. För
att säkerställa ordinationsrutiner, information till patient och övrig hantering ska enhetliga
och klara lokala instruktioner inom sluten och öppen vård finnas för alla enheter.
Verksamhetschef
Verksamhetschef/verksamhetsansvarig ska se till:
• att en utsedd AK-ansvarig läkare svarar för verksamheten, och för varje
patient ska finnas behandlingsansvarig läkare.
• att det finns riktlinjer som tydligt anger sjuksköterskas/biomedicinsk
analytikers ansvar och befogenheter, och antalet sjuksköterskor/biomedicinska analytiker som är aktuella bör begränsas.
• att den sjuksköterska som arbetar med patienterna har och underhåller den
kompetens, utbildning och erfarenhet som behövs för att utföra uppgiften.
Läkare och AK-sjuksköterska
Ordination ska alltid ske av läkare. Efter formell delegering, undertecknad av AKansvarig läkare och verksamhetschef, kan sjuksköterska eller biomedicinsk analytiker initiera AK-behandling på läkares ordination samt dosera behandlingen inom
bestämda ramar. Dessa anges i den lokala instruktionen. Lämpligen kan målområden för INR utses för varje enskild patient. Vid behov av övriga justeringar ska
ansvarig läkare stå för ordinationen.
Ordinationsförfarande
Ordinationen av AK ska ges som mängd i milligram (mg) samt i antal tabletter per
dag eller vecka för att utesluta feldosering. Den som ger ordinationen ska förvissa
sig om att den uppfattats rätt. Skriftlig ordination till patient eller behjälplig person höjer säkerheten. Telefonordination till särskilda boenden ska alltid ges till
sjuksköterska. De enheter som använder AK-stödsystemet Aricula kan använda
brevfunktionen för meddelande om dosändringar. Lokal instruktion för hur och
när patienten ska kontaktas måste finnas på varje enhet. Viktigt att beakta nya
rutiner vid hemsjukvårdsövergång.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 20(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
Ordinationen görs i SysTeam Cross/LM. De enheter som använder Aricula
ordinerar även i detta system. En förutsättning för att ordinera i Aricula är att AKläkemedlet först ska finnas i LM.
Information till patient
Aktuell ordinationslista/behandlingslista för AK lämnas hos patient i öppen vård
där den förvaras tillsammans med läkemedelslistan. På läkemedelslistan skrivs
styrka och mängd AK in och under dosering hänvisas till ordinationslistan. Ny
ordination av AK och ny tid för PK provtagning, fylls i av patient eller av den
som är behjälplig. Senast i samband med AK-insättandet ges patient och anhörig
muntlig och skriftlig information om behandlingens risker. Ansvaret för detta har
den läkare som påbörjar behandlingen. I de fall sjuksköterskan delegerat läkemedelsdelning till annan vårdpersonal ska hon informera och förvissa sig om att det
är förenligt med hög patientsäkerhet.
4.11 Dosändring av insulin
Ordination av insulin sker alltid av läkare. Enligt lokala instruktioner och formell
delegering, undertecknad av ansvarig läkare och verksamhetschef, kan
sjuksköterska/diabetessjuksköterska dosera insulinet inom bestämda ramar. Vid
behov av övriga justeringar ska ansvarig läkare stå för ordinationen. För att
säkerställa ordinationsrutiner, information till patient och övrig hantering ska
enhetliga och klara lokala instruktioner inom sluten och öppen vård finnas för alla
enheter.
Verksamhetschef
Verksamhetschef/verksamhetsansvarig ansvarar för att det finns riktlinjer som
tydligt anger sjuksköterskans ansvar och befogenheter samt att den sjuksköterska
som arbetar med patienterna, har och underhåller den kompetens, utbildning och
erfarenhet som behövs för att utföra uppgiften.
4.12 Ordination av vaccin
Vaccinationsverksamheten är en del av läkemedelshanteringen. Bestämmelser om
det medicinska ställningstagandet vid vaccination finns i SOSFS 2000:1.
Resevaccination ges av sjuksköterska efter ordination av läkare. Bedömningen av
behörigheter vid ordination av vaccin skall dokumenteras i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. (SOSFS 2000:1)
En sjuksköterska som har genomgått specialistutbildning till distriktssköterska
eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar är behörig att ordinera läkemedel för vaccination i enlighet med de vaccinationsprogram som finns upptagna i Socialstyrelsens föreskrifter, allmänna råd och rekommendationer för:
•
•
Profylax mot difteri och stelkramp, (SOSFS 1990:21)
Vaccination mot pneumokocker, (SOSFS 1994:26)
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
•
•
•
•
•
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 21(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
Vaccination mot influensa, (SOSFS 1997:21)
Vaccination av barn, (SOSFS 2006:22)
Profylax mot hepatit B, Profylax med vaccin och immunoglobulin – före
och efter exposition
Preventiva insatser mot tuberkulos
Vaccination mot humant papillomvirus(HPV)
En sjuksköterska som genomgått någon annan utbildning som innefattar kunskapsområdet är behörig att till vuxna ordinera läkemedel för vaccination enligt
ovan.
Landstinget gör upphandling av vacciner som används inom hälso- och sjukvården, för aktuell lista se Mitt läkemedel under kapitlet ”Vaccination”, eller
lvn.se/För vårdgivare/Läkemedel/Rekommendationer och läkemedelsval
LVN rekommendationer och läkemedelsval
Vaccination öppen vård
Ansvarig läkare och distriktssköterska/sjuksköterska tar ställning till vilka patienter som kan vaccineras på den särskilda boendeformen och hemsjukvården vad
gäller säsongsinfluensa och pneumokocker. Viktigt att ta reda på om patienten har
en känd överkänslighet eller tidigare haft överkänslighetsreaktioner. Aktuella
riktlinjer när det gäller vaccination finns på intranätet under Hälsa och
vård/smittskydd, och på
lvn.se/För vårdgivare/smittskydd/vaccinationsinformation. Mer information om
anafylaxi och barn www.rikshandboken-bhv.se/texter/anafylaxi/akut-barn-paBVC, länk Anafylaxi hos barn
Vid misstänkt överkänslighet mot vaccin ska patienten vaccineras på enhet där
överkänslighetsreaktioner kan behandlas. Vid vaccinationstillfället ska ansvarig
läkare ha ordinerat adrenalindos som sjuksköterskan har med sig för att snabbt
kunna administrera vid överkänslighetsreaktioner. Sjuksköterskan ska snabbt
kunna larma ambulans. Efter utförd vaccination skall den dokumenteras enligt
lokal rutin. Den som iordningsställer och administrerar ett vaccin ska dokumentera vaccinets batchnummer eller något annat identifikationsnummer i patientjournalen. Se SOSFS 1997:21, SOSFS 1994:26, SOSFS 2006:22 och SOSFS 2009:17
ang. vaccinationsverksamhet. Se även www.smittskyddsinstitutet.se
4.13 Licensläkemedel
Läkemedel som inte är godkända i Sverige får inte utlämnas från apotek förrän Läkemedelsverket gett tillstånd till detta. Ett sådant tillstånd kallas licens. Läs mer på
www.lakemedelsverket.se eller Läkemedelskommitténs hemsida om Licensansökan.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 22(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
4.14 Naturläkemedel/växtbaserade läkemedel
Naturläkemedel och växtbaserade läkemedel kan användas av patient i
egenvårdande syfte. Dessa läkemedel har bedömts och godkänts av
Läkemedelsverket i enlighet med gällande läkemedelslagstiftning. (LVFS 2006:3)
Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal såsom läkare, sjuksköterskor, apotekare
och receptarier står under Socialstyrelsens tillsyn och ska utföra sitt arbete i
överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Se läkemedelslagen
SFS 1992:859 och patientsäkerhetslagen SFS 2010:659.
Legitimerad vårdpersonal kan, inom ramen för sin yrkeskompetens, informera om
naturläkemedel och traditionella växtbaserade läkemedel vid en diskussion med
patient om olika egenvårdsmöjligheter, men att ge en förbehållslös
rekommendation eller ordination kan stå i strid med vetenskap och beprövad
erfarenhet. Notera att potentiellt skadliga interaktioner med läkemedel kan
förekomma vid användning av vissa naturläkemedel/ växtbaserade läkemedel.
Rekommendation av naturläkemedel/växtbaserade läkemedel ska journalföras på
samma sätt som andra receptfria läkemedel.
En aktuell förteckning över idag godkända naturläkemedel/växtbaserade
läkemedel, med godkända indikationer och övrig produktinformation
(produktresuméer) finns på Läkemedelsverkets webbplats:
www.lakemedelsverket.se Se följande sidor:
- Godkända naturläkemedel ,
- Naturläkemedel och hälso- och sjukvårdspersonal
- Godkända/registrerade växtbaserade läkemedel (VBL, TVBL)
- Växtbaserade läkemedel – hälso- och sjukvårdspersonal.
4.15 Receptfria läkemedel
Receptfria läkemedel kan förskrivas på recept. Ett fåtal receptfria läkemedel är
rabatterade inom läkemedelsförmånen. För de rabatterade receptfria läkemedlen
innebär det att receptförskrivning ger patienten rabatt på läkemedlet om läkaren
markerar detta vid förskrivningstillfället. Norrlandstingens läkemedelskommittéer
rekommenderar att patienter som behöver läkemedel för sjukdomsbehandling
under längre tid än tre månader, förskrivs receptfria läkemedel med förmån. Vid
sjukdomsbehandling kortare tid än tre månader och när det finns lämpliga
receptfria läkemedelsförpackningar eller när egentlig sjukdom inte föreligger ska
recept inte skrivas med förmån.
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) avgör vilka läkemedel som är
förmånsberättigade och därmed får tillgodoräknas i högkostnadssystemet för
läkemedel. När TLV beslutar om ett läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna
och subventioneras av samhället ska den bland annat bedöma om ett läkemedel är
kostnadseffektivt. Eller enklare uttryckt om läkemedlet är prisvärt – om
behandling med läkemedlet kostar en för samhället rimlig summa pengar i
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 23(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
förhållande till de hälsovinster som läkemedlet ger. Se informationssida om
receptfria läkemedel på Läkemedelsverkets webbsida. www.lakemedelsverket.se
4.16 Klinisk prövning
Kliniska prövningar är en viktig och nödvändig del i utvärderingen av nya
läkemedel. Vid genomförande av kliniska prövningar är många olika intressenter
inblandade, sponsor, ansvarig prövare, annan sjukvårdspersonal, laboratorier,
sjukvårdshuvudman, sjukhusapotek, läkemedelsverket, etikprövningsnämnd m.fl.
Såväl godkända som icke godkända läkemedel kan ingå i en klinisk prövning. En
klinisk prövning får inte genomföras innan tillstånd har meddelats av Läkemedelsverket och den har godkänts av forskningsetisk kommitté. Distributionen av
prövningsläkemedel till sjukhus måste alltid ske via funktionen sjukhusapotek. Se
(SFS 1992:859 13§) på www.riksdagen.se och läkemedelsverkets information om
kliniska prövningar. (LVFS 2003:6)
5 Inskrivning och utskrivning av patient
När vårdansvaret för patienten övergår till en annan enhet eller vårdform är risken
störst för felaktig informationsöverföring enligt den nationella patientsäkerhetssatsningen ”Förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar”. Samverkan vid inoch utskrivning av patienter i sluten vård: (SOSFS 2005:27). Bedömning av om
en hälso- och sjukvårdåtgärd kan utföras som egenvård. (SOSFS 2009:6)
5.1 Inskrivning av patient i sluten vård
Vid inskrivning av patient i sluten vård ska inskrivande läkare ta ställning till
pågående läkemedelsbehandling samt överföra informationen till vårdenhetens
läkemedelsjournal.
Den slutenvårdsbaserade läkemedelsmodulen (LM) i datajournalen ersätter den
handskrivna läkemedelsjournalen. Vid överföring av patient till annan enhet ska
inskrivande läkare på mottagande enhet ta ställning till pågående läkemedelsbehandling. Se även kapitel 2.4 Gränsdragning patientens och sjukvårdens ansvar.
Hur inskrivning av patient kopplat till det elektroniska dossystemet Pascal ska
hanteras. Se kap 12. Dosdispensering och Landstingets intranät.
5.2 Utskrivning av patient från sluten vård.
Epikris och aktuell läkemedelslista
Vid behov av fortsatt läkemedelsbehandling ska epikris från utskrivande läkare
medfölja patienten och/eller skickas till ansvarig läkare/ distriktssköterska i Primärvården eller sjuksköterska i kommunal hälso- och sjukvård.
Vid utskrivning ska läkaren föra in aktuell läkemedelsordination till
läkemedelsmodulen (LM) i journalsystemet SYSteam Cross. Till kommunala boenden som inte har tillgång till LM ska en utskriven kopia av läkemedelslistan
medfölja patienten vid utskrivning.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 24(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
Skrivs patient ut till eget boende ska läkaren lämna en signerad utskrift av
läkemedelslistan från LM till patient eller närstående.
Eventuella recept ska förskrivas och vid behov kan läkemedel lämnas ut i tillräcklig mängd, tills läkemedel kan hämtas ut från apotek.
En särskild rutin finns framtagen i Västernorrland ”Säkerställ patientens tillgång
till läkemedel vid utskrivning från sjukhus” se bilaga 7
Patientens läkemedelshantering
När en patient inte själv kan ansvara för sin läkemedelshantering och saknar hjälp
från närstående, är det den läkemedelsförskrivande läkarens ansvar att se till att
läkemedelshanteringen utförs på ett säkert och medicinskt riktigt sätt. Se kapitel
2.4 (egen vård inom öppen vård) ”Gränsdragning patientens och sjukvårdens ansvar”. Åtgärder bör därefter vidtas i samråd med öppenvården för att säkerställa
en korrekt läkemedelsanvändning hos patienten.
Vid utskrivning av patient ansluten till ApoDos meddelas dosapoteket för
återupptagande av leveranser av dospåsar. Se kapitel 12. Dosdispensering.
6 Läkemedelssortiment
6.1 Basläkemedel i läkemedelsförråden inom sluten vård
En enhets läkemedelsförråd bör endast innehålla bassortimentet. Det utgörs av de
läkemedel och övriga medicintekniska/läkemedelsnära produkter som vårdenheten använder regelbundet, samt de läkemedel som kan behövas akut.
Varje verksamhet ska fastställa ett bassortiment utifrån upphandlade läkemedel
och läkemedelskommittens rekommendationer. Årlig revision av bassortiment ska
utföras av läkemedelsansvarig sjuksköterska, läkare och farmacevt. Vid revision
av bassortimentet bör farmaceut från läkemedelsenheten medverka. Det är farmaceut från sjukhusapoteket som initierar när det är dags för revision, vilken då tar
kontakt med berörda parter.
6.2 Sällanläkemedel
Sällanläkemedel är läkemedel som används lågfrekvent. Dessa läkemedel sorteras
avskilt från basläkemedlen. Dessa läkemedel placeras i ett särskilt förråd för sällanläkemedel s.k. depåförråd, som är ett gemensamt förråd tillgängligt för alla
enheter.
6.3 Utbytbara läkemedel – hantering på vårdavdelning
Byte av läkemedel ska dokumenteras i patientens läkemedelsjournal. Byte av läkemedel får inte ske om läkare uttryckligen angett att patienten måste ha ett speciellt läkemedel. Detta ska anges i läkemedelsdokumentationen/läkemedelsjournalen. Om inte särskild dokumentation finns enligt ovan gäller följande:
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 25(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
•
Det ska i den lokala instruktionen framgå under vilka förutsättningar och
för vilka läkemedel byte kan ske utan föregående läkarkontakt.
• För att underlätta utbytet av läkemedel finns fastställd utbyteslista på
landstingets intranät och på
lvn.se/För vårdgivare/Läkemedel/Rekommendationer och läkemedelsval
LVN rekommendationer och läkemedelsval Hänsyn måste i varje enskilt
fall tas till styrka och beredningsform.
Rekvisition av läkemedel till vårdavdelning
Sjukhusapoteken har under vissa förutsättningar rätt att byta ut rekvirerade läkemedel till vårdavdelningen enligt fastställd utbyteslista (se ovan). Detta sker utan
ordinatörs föregående godkännande.
6.4 Läkemedelsförråd inom kommunal hälso- och sjukvård
Akutläkemedelsförråd
Avsikten med akutläkemedelsförråd är att minska behovet av insatser, framförallt
under jourtid, då det gäller behandlingar och läkemedelsordinationer, vilket kan
reducera långa och ”onödiga” resor samt sjukhusinläggningar. I ett särskilt boende
för äldre kan det finnas ett förråd med akutläkemedel enligt av läkemedelskommittén fastställd lista.
Sortimentet är enhetligt för hela länet och bekostas av landstinget. Läkemedel som
tas ur akutförrådet är kostnadsfria för patienten. Behovet av läkemedel från ett
kommunalt läkemedelsförråd skall vara av akut karaktär.
Vid akuta antibiotikakurer samt läkemedel vid palliativ vård under jourtid kan hela
kuren/behandlingen tas från läkemedelsförrådet, som sedan fylls på genom ny beställning
till förrådet. Patientbundna läkemedel ska inte tillföras det egna förrådet.
Den fullständiga ordinationen ska dokumenteras på ordinationshandlingen och
journalföras i respektive journal. I omvårdnadsjournalen ska hänvisning till aktuell
ordinationshandling dokumenteras.
MAS överenskommer med landstinget på vilka äldreboenden ett läkemedelsförråd
för akuta behov skall finnas. Sortimentet skall vara ändamålsenligt och antal
preparat så få som möjligt. Behörig sjuksköterska beställer läkemedel till
läkemedelsförrådet enligt lokal rutin.
Fullständigt läkemedelsförråd
Fullständiga läkemedelsförråd kan inrättas på en del av kommunernas särskilda
boenden där det bedrivs korttidsvård. Läkemedel från det fullständiga läkemedelsförrådet kommer i första hand att användas för nyutskrivna patienter från sjukhusen och för dem som vårdas i livets slutskede. Läkemedel som tas ur det fullständiga läkemedelsförrådet bekostas av landstinget och är kostnadsfria för patienten.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 26(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
7 Rekvisition
7.1 Behörighet
Läkemedel får endast rekvireras av sådan behörig hälso- och sjukvårdspersonal
som namngivits i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. (SOSFS
2000:1)
7.2 Beställningsförfarande
Beställningsförfarande i slutenvård och primärvård
Rekvisition av läkemedel sker via landstingets elektroniska beställningssystem av
läkemedelsansvariga sjuksköterskor med beställningsbehörighet enligt lokal rutin.
Beställningsförfarande till akutförråd i Kommunal hälso- och
sjukvård
Ifylld beställningslista faxas i nuläget till Dosapoteket
Vätskevagnar
Vårdenheten ska alltid ha ett anpassat sortiment infusions- och spolvätskor tillgängligt. Vätskevagnssystemet finns på länets alla tre sjukhus och består av ett
antal vätskevagnar som transporteras mellan vårdavdelning och sjukhusapotek.
Landstinget äger och ansvarar för underhåll, påfyllnad och distribution av
vätskevagnarna till respektive enhet. Varje vårdavdelning ansvarar för att
vätskevagnarna sköts enligt gällande hygienrutiner.
7.3 Rekvisition av särskilda läkemedelsgrupper
Kontrolläkemedel
Med kontrolläkemedel menas narkotiska läkemedel (enligt förteckning II till V)
och teknisk sprit. Kontrolläkemedel beställs på samma sätt som övriga läkemedel.
Se aktuella kontrolläkemedel i konsoliderad förteckning i LVFS 2011:10,
Angående narkotiska läkemedel och teknisk sprit hänvisas till följande lagar och
förordningar:
SFS 1992: 860 (Kontroll av narkotika),
SFS 1992:1554 (förordning, kontroll av narkotika)
SFS 2010:1622 (Alkohollagen). Se även kapitlet om narkotikakontroll.
Kontrolläkemedel ska rekvireras och förvaras säkert och välkontrollerat. Förbrukningsjournalen ska användas vid leverans från apotek och inleverans till vårdenheten samt både på utlånande och inlånande vårdenhet (kontrasignering). Lånade
läkemedel ska normalt inte återlämnas. Om så sker - i originalförpackning.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 27(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
Apotekstillverkade läkemedel
Lagerberedda läkemedel beställs via elektroniskt beställningssystem. Beställning
av patientbunden extempore görs på enskild rekvisition av läkare där beredningens komposition, styrka, mängd och användningsområde anges.
Licensläkemedel
För att beställa licensläkemedel krävs ett godkännande av Läkemedelsverket. Licensmotivering utfärdas av behandlande läkare. Licensläkemedel beställs som
övriga läkemedel via det elektroniska beställningssystemet. Vid rekvisition av
licenspreparat till enskild patient måste födelsedata och namn samt normaldosering anges av läkare. Licensansökan enskild patient/generell licens, se Läkemedelsverkets hemsida. Obs! Efter omregleringen av apoteksmarknaden ändrades
rutinen för licensförskrivning enligt följande: Vid recept till enskild patient måste
en licens skrivas för varje apotek som ska expediera licenspreparatet..
Klinisk prövning
Rekvireras enligt särskild rutin kopplad till den kliniska prövningen. Se avsnitt
4.16, information om kliniska prövningar.
7.4 Hämta läkemedel ur det gemensamma depåförrådet
För att uppnå en effektiv läkemedelsförsörjning inom Landstinget Västernorrland
ska hela verksamheten på ett sjukhus ses som en försörjningsenhet för läkemedel.
Ett system för sjukhusgemensamma läkemedel infördes 2009 vid länets tre sjukhus. Systemet innebär en ökad möjlighet för avdelningarna att ha tillgång till fler
läkemedel via sjukhusets gemensamma depåförråd. För att se vad som finns i depåförrådet/eller vilken enhet/mottagning som har läkemedlet är sökvägen denna:
- Intranätet
- Hälsa och vård
- Läkemedel
- Läkemedelshantering
- Läkemedelsservice - förråd
- Välj aktuellt sjukhus
7.5 Jourhavande farmaceut
Vid akut behov av läkemedel när sjukhusapoteket är stängt kontaktas jourhavande
farmaceut. Se rutinen ”Läkemedelsförsörjning sjukhus
Från 1april 2013” Sjukhusapoteket i Sundsvall har jour under vissa tider för samtliga sjukhus i Västernorrland. Övrig tid hänvisas till Umeå.
7.6
Expedition på sjukhusapotek
Genomgång, kontroll
Farmacevt kontrollerar samtliga rekvisitioner. Eventuella kompletteringar görs per
telefon. Se även kapitel 2.5 om farmacevtens ansvar.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 28(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
Restbevakning
Om ett läkemedel inte finns i lager eller tillfälligt är slut syns det på följesedeln
som skickas upp till avdelningen. Farmaceut kontaktar enheten med förfrågan om
akut behov föreligger.
Utbytbara läkemedel – hantering på sjukhusapotek
Se kapitel 6.3
Upphandlade läkemedel
När nya läkemedel upphandlats, sluts överenskommelser om utbyte mellan
sjukhusapoteket och sjukhusens verksamheter. Sjukhusapoteket tar därefter hem
de upphandlade läkemedlen och ändrar därefter bassortimenten i samråd med
vårdenheter. Aktuell lista över upphandlade läkemedel finns på Läkemedelskommitténs hemsida.
7.7 Transport av läkemedel
För uttransport av läkemedel från sjukhusapoteket ansvarar landstingets transportorganisation.
Inom kommunen regleras uttransport av läkemedel enligt lokala rutiner.
7.8 Leveranskontroll
•
Läkemedelsleverans/vätskevagnsleverans ska överlämnas till
sjuksköterska på enheten som räknar antal kolli och kvitterar.
•
Sjuksköterskan på enheten ska kontrollera plomberingen och att de erhållna läkemedlen överensstämmer med gjord beställning och följesedel.
•
Sjuksköterska ser till att leveransen kommer in i läkemedelsförrådet.
•
Läkemedlen skall omgående packas upp (särskilt om kylvaror rekvirerats).
•
Eventuella anmärkningar ska omgående eller senast dagen därpå göras till
apoteket för rättelse.
•
Följesedel sparas tills fakturan kontrollerats.
•
Uppgifter om tillförsel av kontrolläkemedel förs i en särskild
förbrukningsjournal (se kap 9, Narkotikakontroll).
•
För avdelningar med läkemedelsservice ansvarar sjukhusapotekets personal för uppackning av läkemedel i bassortimentet samt tillförsel av
kontrolläkemedel.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 29(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
8 Förvaring
Den som förvarar och hanterar läkemedel ska förhindra att läkemedlen skadar
människor, egendom eller miljö samt se till att läkemedlens kvalitet inte försämras. (SFS 1992:859). Läkemedel ska förvaras enligt tillverkarens anvisningar i
särskilt förråd som är anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning.
Läkemedel ska vara oåtkomliga för obehöriga.
Passerkort/nycklar
Kontrollen av antalet passerkort/nycklar till läkemedelsförråd liksom förvaringen
av dessa måste ske på tillfredsställande sätt. Stor restriktivitet med antalet passerkort/nycklar ska iakttas. Ansvarig chef svarar för att passerkorten/nycklarna inventeras med jämna mellanrum. Utförd kontroll ska dokumenteras. Om passerkort
förekommer skall kortet omedelbart spärras, vid förlust av nyckel ska låset skyndsamt bytas. Se bilaga 8.
8.1 Läkemedelmedelsförvaring för enskild patient
På vårdenhet
Förvaringsutrymme för läkemedel tillhörande enskild person räknas inte som läkemedelsförråd. När individuellt förskrivna läkemedel till fler än en person förvaras samlat, ska detta utrymme räknas som läkemedelsförråd. Vårdgivaren är då
ansvarig för utrymmet. Läkemedelsförrådet ska förestås av sjuksköterska eller
dess motsvarighet och genomgå regelbunden kvalitetsinspektion.
På vårdcentral/mottagning
Om enskild patients läkemedel förvaras på vårdcentral/mottagning ska det förvaras inlåst. När läkemedel för enskild patient finns i ett samlat förråd ska de förvaras tydligt åtskilda från varandra och vara märkta med namn och personnummer.
Läkemedel för enskild patient ska även förvaras tydligt åtskilda från övriga läkemedel i förrådet.
I särskilt boende
I särskild boendeform ska läkemedel för enskild patient förvaras i låsbart skåp i
respektive vårdtagares rum/lägenhet(inte i toalett/badrum). Läkemedlen bör för att
undvika förväxling även administreras i respektive vårdtagares rum. När läkemedel för enskild patient finns i ett samlat förråd ska de förvaras tydligt åtskilt från
övriga läkemedel och vara märkta med namn och personnummer.
Förvaring
Läkemedel skall förvaras inlåsta och på ett sådant sätt att det inte finns risk för
obehöriga, att komma åt dessa. Det är viktigt att man förvarar läkemedlen i rätt
temperatur för att effekten och hållbarhetstiden, skall bibehållas. Läkemedel
utskrivna på recept/dosexpedition är personliga. I första hand ansvarar den
enskilde själv för förvaring av sina läkemedel. Om den enskilde är i behov av
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 30(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
hjälp med sin medicinering kan sjuksköterskan ge skriftlig delegering till personal
som då får inneha nyckel till den enskildes läkemedelsförråd.
Nyckel/passerkort till läkemedelsförråd med läkemedel får endast innehas av
sjuksköterska/läkare/tandläkare/farmaceut som i sin yrkesutövning, rekvirerar,
iordningställer eller administrerar läkemedel. Kontroll av antalet nycklar till läkemedelsförrådet liksom förvaring av nycklarna måste ske på ett tillfredsställande
sätt. Antalet nycklar skall vara begränsat. Nycklarna skall inte vara märkta med
namn och adress. Nyckelrutiner som utarbetats av chef skall finnas i den lokala
arbetsordningen. Signaturlista för mottagen nyckel/kodlås till läkemedelsförrådet,
se bilaga 8
I hemmet/ordinärt boende
Läkemedel/dosett i hemmet bör förvaras på ett betryggande sätt för utomstående
och barn. Exempelvis kan läkemedlen förvaras i ett låsbart skåp i bostaden.
8.2 Definition läkemedelsförråd
Läkemedel ska förvaras enligt tillverkarens anvisningar i ett särskilt förråd som är
anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning. Läkemedlen ska vara oåtkomliga för obehöriga. (SOSFS 2000:1).
För att tillmötesgå kraven på en god hygien och arbetsmiljö ska ett speciellt
läkemedelsförråd anordnas. Läkemedelsförrådet ska endast användas till förvaring
och iordningställande av läkemedel inklusive tillbehör så att enbart behörig personal vistas i rummet. Kraven på läkemedelsförrådets funktion och utrymme
varierar beroende på enhetens inriktning och rutiner för förvaring och iordningställande av läkemedel. Nyckel/passerkort lämnas aldrig ut till annan person.
Förrådstyper
Som läkemedelsförråd räknas läkemedelsrum, läkemedelsskåp, läkemedelsvagn,
vätskevagn samt kylskåp för förvaring av läkemedel.
I sluten vård, primärvård, tandvård och i kommunal hälso- och sjukvård kan ett
läkemedelsförråd vara:
• ett förråd för akut- eller jourläkemedel
• ett förråd för iordningsställande av läkemedel till personer på ett
kommunalt boende eller läkemedel ordinerade enligt generella direktiv
• ett förråd med individuellt förskrivna läkemedel för fler än en person
• depåförråd, ett gemensamt förråd för läkemedel
Läkemedel lagerhålls på vårdenhet i läkemedelsförråd enligt följande alternativ:
a) Läkemedelsrum. I detta finns kylskåp och eventuellt svalskåp samt plats för
infusionsvätskor, sprutor och kanyler och andra hjälpmedel för iordningställande
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 31(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
av patientdos. Rummet ska vara välventilerat låsbart och fönster ska vid behov
förses med fast galler och solljusskydd.
Det är viktigt att ett läkemedelsrum är så stort att minst två personer kan arbeta
samtidigt. Förutom fast inredning krävs eventuellt också plats för läkemedels- och
vätskevagnar samt möjlighet till handhygien. Se bilaga 11.
Se Svensk läkemedelsstandard (SLS) på Läkemedelsverket och Svensk standard
för vårdhygien www.sfvh.se gå till/dokument/byggegenskap och vårdhygien/sök
läkemedelsrum.
b) Läkemedelsskåp, läkemedelskylskåp och eventuellt läkemedelssvalskåp, vid
behov kompletterat med låsbart förvaringsutrymme för vätskor (infusionsvätskor,
spolvätskor, lösningar för huddesinfektion).
c) Läkemedelsvagnar: ska vara låsta och förvaras fastlåst eller inlåst i läkemedelsrum, när
de inte används.
d) Vätskevagnar är speciella vagnar på sjukhus, som innehåller infusions- och spolvätskor. Ansvariga går igenom och kompletterar vagnen efter en innehållsförteckning som gjorts upp med avdelningen/enheten. Byte av vagn sker med
jämna mellanrum, varvid full vagn levereras och den tömda vagnen går i retur.
Systemet innebär att man på avdelningen inte behöver beställa själv samt slipper
tomemballage och tunga lyft. Vagnen ska förvaras betryggande, t ex i läkemedelsrum, där den då ersätter en hyllmodul.
8.3 Hanterings och förvaringsanvisningar i läkemedelsförråd
Grupplacering
Läkemedel placeras utifrån ATC- systemet eller alfabetisk ordning
a) Läkemedel för injektion
b) Övriga läkemedel för invärtes och utvärtes bruk.
Sorteringsordning
I första hand ska läkemedel sorteras enligt ATC-systemet. Rekommendationen är
att ha så få styrkor som möjligt av ett läkemedel för att minimera risken för feldoseringar.
Hanteringsanvisningar för läkemedelsformer
Se bilaga 9
Kallt
Vissa läkemedel kräver kall förvaring (+2° - +8°). Dessa ska förvaras i kylskåp
utrustade med min/max termometer som är kalibrerad. Temperaturen i kylskåpet
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 32(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
kontrolleras dagligen och dokumenteras på lista. Avfrostning av kylskåpet ska
göras vid behov. Temperaturen varierar mellan olika platser i kylskåpet och i kylskåpsdörren är den i allmänhet för hög för känsliga preparat (t.ex. vacciner). I läkemedelskylskåpet får endast läkemedel förvaras. Se bilaga 10 och 10b
Svalt
Läkemedel som ska förvaras svalt (+8° - +15°) förvaras vanligen i kylskåp om
svalförvaring saknas. Under begränsad tid kan de förvaras i rumstemperatur, men
observera att hållbarhetstiden då förkortas.
Rumstemperatur
Läkemedel, som måste förvaras vid rumstemperatur, får förändrad effekt vid förvaring under + 15°C, detta beror på utfällning av aktiv eller annan substans i lösningar eller på partikeltillväxt i suspensioner om de placeras i kylskåp. Andra
följder är dosaerosoler som inte fungerar och lösningar som blir för trögflytande.
Rumstemperaturen ska vara (+15° - +25°) och ska kontrolleras en gång per vecka.
Avläsningen ska dokumenteras. Se bilaga 10a och 10b
Originalförpackning
Läkemedel ska förvaras i originalförpackning, så att apotekets märkning och hållbarhetsuppgifter finns med. Överflyttning till annan förpackning är inte tillåten.
Undantag är expedition av endos och vätskor i vätskevagnar.
Patientbundna läkemedel
Patientens namn och födelsedatum ska skrivas på patientbundna flerdos-förpackningar. Patientbundna läkemedel ska förvaras avskilt från övriga läkemedel i läkemedelsrummet alternativt annat låst utrymme. Läkemedel utskrivna till patienter(patientbundna) får inte användas i verksamhetens ordinarie läkemedelsförråd.
Sprutor och kanyler
Huvudförråd av sprutor och kanyler ska vara inlåsta (LVFS 1995:13 § 8-9). De får
förvaras i samma skåp som läkemedel men åtskilda från dessa. Sprutor och kanyler ska förvaras i originalförpackning och har utgångsdatum enligt märkningen på
förpackningen. Om sprutor och kanyler förvaras utanför sin originalförpackning
förkortas hållbarhetstiden till ett år (lokala regler kan förekomma).
8.4 Förvaringsanvisning utanför läkemedelsförråd
Om det är förenligt med en säker hantering, får läkemedel som måste vara lätt tillgängliga
förvaras utanför läkemedelsförrådet. Dessa läkemedel ska finnas förtecknade i den lokala
instruktionen för läkemedelshantering. (SOSFS 2000:1)
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 33(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
I vårdrummet
Vid patientens säng kan undantagsvis förvaras sådana läkemedel som patienten är
väl förtrogen med och själv får inta. Detta sker efter samråd mellan patient och
ansvarig läkare och sjuksköterska. Läkemedel ska förvaras på ett betryggande sätt.
Akutväska/bricka/ask/vagn
För brådskande fall ska akutväska eller akutbricka finnas tillgänglig på varje
avdelning/mottagning. Innehållet i väska/akutbricka ska utarbetas av respektive
vårdenhet. Dokument med dess innehåll ska upprättas, och vara underskrivet av
verksamhetschef och finnas i lokal instruktion. Se bilaga 1 och 14
Behandlingsåtgärder vid brådskande fall, exempelvis allergiska reaktioner, utarbetas och upprättas av respektive vårdenhet och ska vara underskrivet av verksamhetschef. I akutväskor och på akutbrickor förvaras ibland läkemedel som kräver kall eller sval förvaring. Farmacevt kan ge avdelningarna direktiv om lagringstiden.
Läkemedelsprov
Läkemedelsprov får tillverkaren dela ut i enstaka förpackningar som information
till läkare om utformningen av läkemedlet och dess förpackning. De får inte placeras i läkemedelsförrådet och får inte användas för behandling av patient (LVFS
1995:25).
Medel för tekniskt bruk
OBS! Medel för tekniskt bruk (d v s rengöringsmedel, desinfektionslösningar för
lokaler och tillbehör samt reagenser) bör inte förvaras i läkemedelsförråd av säkerhetsskäl, utan ska förvaras i annat låst utrymme. Medel för tekniskt bruk måste
förvaras i originalförpackning och får inte fyllas över i omärkta eller felaktigt
märkta förpackningar.
8.5 Inventering och städning i läkemedelsförrådet
Regelbunden städning/inventering av läkemedlen i läkemedelsförråd ska
göras för att hålla god ordning, vilket ska dokumenteras enligt lokal arbetsrutin.
Hyllor avtorkas en gång i månaden. Arbetsytor avtorkas dagligen och desinfekteras.
Beredningsytor/arbetsbänk desinficeras inför varje iordningställande av läkemedel. Apotekslådan får inte placeras på arbetsbänk där tillredning av sterila läkemedel utförs. Kylskåp rengörs en gång i månaden eller vid behov. Kontroll av temperatur i kylskåp, skall göras enligt lokal arbetsrutin. Farligt avfall och annat källsorterat avfall hanteras med god hygien, enligt lokal rutin. I läkemedelsskåp i boendes lägenheter ska god ordning hållas, hyllor torkas av en gång i månaden.
Hållbarhetskontroll av läkemedlen ska utföras av läkemedelsansvarig sjuksköterska. Kontrollen dokumenteras med datum och signum på särskild lista och förvaras i läkemedelsförråd.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 34(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
Avdelningar och mottagningar på sjukhusen i länet kan returnera kuranta
oöppnade förpackningar för kreditering till sjukhusapoteken inom 5 arbetsdagar efter leverans av leverantören. Detta gäller om läkemedlet är lagervara
hos leverantören. Kylvaror krediteras och vidareförmedlas endast i undantagsfall.
8.6 Reklamation av läkemedel
Upptäcks något fel på ett läkemedel (t ex fällning, missfärgning) ska förpackningen sändas tillbaka till apoteket tillsammans med ifylld reklamationsblankett
för kostnadsfritt utbyte, http://www.apoteketfarmaci.se/Apotek/Forms.aspx
Alternativt kan utskrift från respektive vårdgivares avvikelsehanteringssystem
användas. Ange orsak till reklamationen samt namn och telefonnummer till kontaktperson på avdelningen och sänd meddelandet tillsammans med varan. Önskemål, synpunkter och förslag på förbättring av en produkts utförande, utformning
av förpackning/etikett etc. bör också lämnas i form av reklamation till apoteket.
8.7 Indragning av läkemedel
Med en indragning av ett läkemedel menas att ett läkemedel dras tillbaka från
marknaden. Detta sker om ett läkemedel bedöms kunna skada eller orsaka obehag
för brukare/patient. En indragning kan gälla en eller flera tillverkningsserier (batcher) eller omfatta hela produkten. Det apotek som levererar läkemedel till vårdenheterna skickar ett meddelande om indragningen på en särskild indragningsblankett som innehåller en klassificering av allvarlighetsgrad utifrån Europeiska
kommissionens Rapid Alert System (RAS-klassificeringen):
Klass I : Användning kan vara livshotande eller ge allvarlig skada.
Klass II : Användning kan orsaka sjukdom eller felbehandling , utan att vara livshotande.
Klass III : Användning medför ingen påtaglig hälsorisk. Produkten dras in av annan orsak.
Blanketten signeras av ansvarig sjuksköterska efter kontroll (och eventuell retur
av läkemedlet).
Se Läkemedelsverkets hemsida – Indragningar av läkemedel.
8.8 Läkemedelsavfall – destruktion
Kasserade läkemedel – enskild vårdtagare
Den enskilde vårdtagaren inom den öppna hälso- och sjukvården äger sina läkemedel. Individuellt föreskrivna läkemedel får inte överlåtas till någon annan eller
tillföras det gemensamma förrådet. Innan läkemedel kasseras tillfrågas vårdtagaren och/eller anhörig om läkemedel som inte längre är avsedda att användas, får
lämnas till apotek för destruktion När en patient har avlidit äger dödsboet juridiskt
sett den avlidnes läkemedel, förutom narkotikaklassade läkemedel. Dödsboet får
dock inte använda dem pga. att de är utfärdade till annan person. Vad gäller
narkotiska preparat (förteckning II-V) efter avlidna behöver inte medgivande av
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 35(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
närstående inhämtas före kassation. Narkotika omfattas av narkotikalagstiftningen, vilket innebär att det är olagligt att inneha narkotiska preparat om man
inte har en läkarordination. (Narkotikastrafflagen, svensk författningssamling
1968:64 ”innehav av narkotiska preparat”).
Vid behandling med narkotiska medel ska vid behandlingens slut resterande
narkotiska preparat omhändertas och lämnas till apotek. Ansvarig sjuksköterska
ansvarar för att större mängder narkotiska läkemedel inte förvaras i hemmet.
Kasserade läkemedel - förråd
Vid den månatliga översynen sorteras läkemedel med passerat utgångsdatum eller
användningstid ut för kassation och destruktion. Läkemedelsavfall ska i
normalfallet returneras till landstingets uppsamlingsställen enligt upprättade
rutiner. Se ”Avfallshandbok för landstinget Västernorrland”
Lösa tabletter, kapslar stolpiller och ampuller samlas i särskild uppsamlingsburk.
Flytande läkemedel skall läggas bland övrigt läkemedelsavfall. Kontrollera att
förslutningarna är täta. Slattar av flytande läkemedel i öppningsbara flaskor,
innehållet i sprutor och brutna ampuller kan tömmas i gemensamt avfallskärl.
Märk redan i förväg med etiketten ”Kasserade läkemedel”.
Näringslösningar, fysiologiska saltlösningar samt laxermedel utan läkemedelstillsats kan hällas ut i avloppet. Näringslösningar och sockerlösningar kan orsaka
stopp och bakterietillväxt i avloppet, efterskölj därför rikligt med vatten.
OBS! Avfall innehållande socker och andra näringslösningar kan jäsa och ge
övertryck. Blanda inte sådana lösningar och låt inte flytande avfall stå längre
än en vecka innan de skickas iväg.
Läkemedelsrester i injektionssprutor, (vaccinationssprutor, insulinpennor), flaskor, ampuller, samt läkemedelsplåster skall läggas i behållare för farligt avfall
som transporteras till förbränning enl. lokal rutin. Om kanyl sitter ihop med slang
och påse ska kanylen separeras.
Cytostatika och läkemedel med bestående toxisk effekt och all utrustning som
kontaminerats av läkemedel med bestående toxisk effekt, ska hanteras som farligt
avfall se rutiner för ”Avfallshandbok för landstinget Västernorrland”
Kasserade narkotiska läkemedel (grupp II–V)
Narkotikaavfall ska avidentifieras innan det läggs tillsammans med annat läkemedelsavfall. Graden av avidentifiering bestäms enligt den lokala rutinen vid enheten. Narkotika i tryckförpackningar, blister, plåster och ampuller placeras i samma
ytteremballage som övrigt läkemedelsavfall. Lösa tabletter och dylikt läggs i burk
med etiketten ”Kasserade läkemedel”. Fyll på med annat läkemedelsavfall, så att
burken inte bara innehåller narkotika. Flytande narkotika på flaska hälls ihop med
andra flytande läkemedel i en flaska med etiketten ”Kasserade läkemedel”.
Samma gäller innehållet i kasserade sprutor och brutna ampuller. Skyddshandskar
bör användas vid hanteringen. Retur skall dokumenteras i för varan avsedd journal. Anteckning skall vidimeras av två behöriga personer.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 36(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
Aggregat och övrig utrustning
Tom injektionsspruta utan kanyl, infusionspåsar/flaskor med tillhörande aggregat
delas inte, skyddshandskar, rengöringsdukar etc. kastas i normalfallet med övriga
sopor som brännbart avfall. Engångssprutor med fast kanyl utan säkerhetsskydd
sorteras i en behållare för skärande/stickande/smittförande avfall. Engångssprutor
med säkerhetsskydd för kanylen sorteras som brännbart avfall.
Läkemedel för kliniska prövningar
Läkemedel för kliniska prövningar hanteras enligt instruktion i det avtal som
tecknats mellan tillverkaren och sjukvårdshuvudmannen. Inför retur/destruktion
kontaktas den farmaceut som är ansvarig för kliniska prövningar.
9 Narkotikakontroll/Narkotikaklassade läkemedel
Verksamhetschefen ska fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela
ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet. Särskild vikt ska
läggas vid utformningen av rutiner och ansvar för narkotiska läkemedel. ( SOSFS
2000:1)
Angående narkotiska läkemedel och teknisk sprit hänvisas till följande lagar och
förordningar:
SFS 1992:860 (Kontroll av narkotika)
SFS 1992:1554 (Kontroll av narkotika , förordning)
LVFS 2011:10 (Förteckning över narkotika)
9.1 Definitioner
Särskilda läkemedel
Narkotika, anabola steroider, tillväxthormon och andra läkemedel innehållande
läkemedel där det finns risk för receptförfalskning. Vilka preparat som ingår i de
olika narkotikagrupperna framgår av kapitlet Särskilda läkemedel i
Läkemedelsboken. www.lakemedelsverket.se
Narkotika
Läkemedel som innehåller narkotika enligt förteckningarna II-V. Se LVFS
2011:10 om förteckning över narkotika.
9.2 Rekvisition
Narkotiska läkemedel (enligt förteckning II-V) ska rekvireras och förvaras på ett
säkert och välkontrollerat sätt. Dessa läkemedel beställs i första hand via landstingets elektroniska beställningssystem alternativt via pappersrekvisition.
9.3 Lokal rutin/arbetsordning för öppen och sluten vård
De lokala rutinerna för hantering av narkotika ska beskriva:
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
•
•
•
•
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 37(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
Hur förbrukningsjournal ska föras över läkemedel som klassas som narkotiska preparat II-V.
Hur ofta och av vem inventering och kontroll ska göras.
Hur kassation av narkotika ska göras och dokumenteras.
Hur och till vem avvikelser rapporteras.
Om förbrukningsjournal används för läkemedel som inte är klassade som narkotiska preparat ska det framgå i den lokala rutinen. Se bilaga 1. Lokal rutin för
läkemedelshantering.
9.4 Förvaring
I läkemedelsrummet
Om en avdelning eller mottagning stängs för en kortare tid, bör narkotika lämnas
till annan avdelnings läkemedelsförråd för förvaring. Vid stängning på obestämd
tid ska samtliga läkemedel omfördelas till läkemedelsdepå eller annan avdelning/mottagning.
Läkemedelsvagn
Observera att läkemedelsvagn ska vara låst eller inlåst när man inte arbetar vid
den. Minsta möjliga mängd narkotiska preparat förvaras i läkemedelsvagnen.
I hemmet/särskilt boende
Distriktssköterska/sjuksköterskan ansvarar för upprättande av vårdplan där hanteringen av narkotiska preparat ska framgå.
9.5 Förbrukningsjournal
Inom slutenvård ska tillförsel av narkotiska läkemedel till läkemedelsförrådet och
förbrukningen av dessa läkemedel dokumenteras i en särskild förbrukningsjournal. ( SOSFS 2000:1)
För narkotikaklassat läkemedel enligt förteckning II -V ska varje tillförsel och
uttag föras in och signeras i en särskild förbrukningsjournal.
Fulltecknad förbrukningsjournal sparas minst ett år efter sista anteckningen. Övriga anvisningar står på första bladet i förbrukningsjournalen.
Individuellt förskriven narkotika
Samma förfarande som ovan rekommenderas vid hantering av narkotiska preparat
i det egna hemmet där vårdpersonal erhållit delegering för läkemedelshantering.
Av säkerhetsskäl bör förskrivning av narkotiska preparat alltid anpassas till den
enskildes behov.
9.6 Signeringslista/signaturlista
I och med att signering sker skriftligen i förbrukningsjournalen ska dokument med
signatur och namnförtydligande finnas på respektive avdelning/enhet i anslutning
till lokala rutiner för läkemedelshantering.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 38(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
9.7 Hanteringsrutiner vid uttag/tillförsel
Alla noteringar i förbrukningsjournaler ska utföras så att de i efterhand kan kontrolleras och verifieras. Alla har ansvar att göra kontroller vid varje hanteringstillfälle av narkotika.
Förflyttning från lagerplats på enheten
Notera i förbrukningsjournal som tillförsel respektive uttag på de olika förvaringsplatserna. Tillförsel och uttag till patient/läkemedelsvagn noteras i förbrukningsjournal (patientens för och efternamn).
Uttag
•
•
•
•
Alla uttag noteras i förbrukningsjournal.
Rapportera avvikelser eller andra felaktigheter till verksamhets
chef/enhetschef.
Kontrollera att saldo stämmer
Lån till annan avdelning noteras som uttag
Tillförsel
•
•
•
•
•
Stäm av leverans från apoteket mot följesedel.
Kontrollera totalmängd samt signera på följesedel.
Skriv leveransen som en tillförsel i narkotikajournalen.
Plomberade förpackningar bryts inte vid kontrollräkning
Vid lån från annan enhet notera som tillförsel i förbrukningsjournal.
9.8 Inventering och kontroll
Inventering och kontroll av narkotiska preparat skall utföras av annan behörig
hälso- och sjukvårdspersonal än den som har ansvaret för rekvisition och förvaring. Om antalet anställda vid enheten eller hos vårdgivare är så få att kontrollen
enligt första stycket inte kan utföras av egen personal, skall en farmaceut från ett
apotek eller hälso- och sjukvårdspersonal från en annan enhet eller vårdgivare
anlitas. (SOSFS 2000:1)
Minst en gång i månaden ska kontroll/inventering av hela narkotikalagret mot
narkotikajournalen göras. Verksamhetschefen tar ställning till om inventering ska
göras mer än 1 gång i månaden. Kontrollräkning kan t.ex. göras efter varje arbetspass, vid skiftbyte av personal från föregående och kommande arbetspass tillsammans.
Inventering och kontroll av narkotika utförs av utsedd sjuksköterska (se lokal instruktion), som ej har beställarbehörighet eller ansvar för underhåll av
läkemedelsförrådet. Inventeringen dokumenteras, sparas. Eventuella avvikelser
åtgärdas enligt lokal instruktion. Fulltecknad förbrukningsjournal sparas till
nästkommande kvalitetsgranskning, dock minst ett år efter sista anteckningen.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 39(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
Vid svinn av narkotiska läkemedel
Det ska finnas en hanteringsrutin som ska användas vid svinn av narkotiska läkemedel på enheten.
10 Iordningställande
10.1 Definitioner
Tillverkning
Med tillverkning enligt (SFS 1992:859) läkemedelslagen avses framställning, förpackning eller ompackning av läkemedel. Med tillverkning avses alla steg från
inköp av råvaror och material till produktion, kvalitetskontroll, godkännande, lagring och distribution av läkemedel jämte tillhörande kontroller. Tillverkning av
läkemedel får endast göras av personal med farmaceutisk kompetens.
Iordningställande
Med iordningställande av läkemedel avses dispensering av bruksfärdigt läkemedel, inklusive eventuell utspädning eller upplösning för enskild patient.
Behörighet
Läkemedel ska iordningställas av en sjuksköterska, läkare, tandläkare, receptarie
eller apotekare. Sjukhusfysiker får iordningställa radioaktiva läkemedel samt administrera perorala radioaktiva läkemedel. Sjukgymnaster får iordningställa och
administrera läkemedel som ska ges till patienter i samband med fysioterapi.
(SOSFS 2000:1)
Kontroll
Den som iordningställer ett läkemedel ska kontrollera patientens identitet,
läkemedlets namn, styrka och läkemedlets form samt dosen och doseringstidpunkt
mot ordinationshandlingen. Ett iordningställt läkemedel ska på förpackningen
eller behållaren vara märkt med uppgifter om patientens identitet och läkemedlets
namn, styrka, dos samt de övriga uppgifter som behövs för en säker hantering.
Direktiv om märkning ska finnas med i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. (SOSFS 2000:1)
Vid iordningställande kontrolleras läkemedlets hållbarhet samt att det inte finns
synbara förändringar på innehåll eller förpackning. Läkemedel skall iordningställas med aktuell journal/ordinationshandling som underlag.
För injektionsläkemedel gäller – i de fall administreringen inte sker i direkt
anslutning till iordningställandet – att sprutan ska vara signerad och märkt med
uppgifter om patientens identitet, läkemedelsnamn, styrka och tidpunkt för
iordningställandet. Om patienten ska ges fler än ett injektionsläkemedel vid ett
och samma tillfälle, ska varje spruta alltid märkas med signerade uppgifter om
patientens identitet, samt läkemedelsnamn och styrka. Speciellt i samband med
anestesi och intensivvård bör tryckta uppdragningsetiketter användas till
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 40(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
injektionssprutorna, liksom en lokalt utfärdad instruktion för arbetet.
Västernorrlands läns landsting har utarbetat en rutin för hur färgkodning av
sprutetiketter bör ske Färgkodade sprutetiketter
10.2 Iordningställande inom sluten vård
I slutenvårdens ordinationshandling skall via signering framgå vem eller vilka som ansvarat för iordningställandet och administreringen av varje ordinerat läkemedel. (SOSFS
2000:1)
Engångssprutor
Engångsspruta med uppdraget injektionsläkemedel ska alltid förbli engångsspruta
och får ej återfyllas. Detta gäller även sprutor till infusionspumpar, för att
förhindra smittspridning. Därför ska också uppdragskanylen alltid avlägsnas ur
förpackningen efter varje uppdragningstillfälle.
Flerdosbehållare
Infektionsrisken för flerdosbehållare (injektionsflaskor) ökar med antalet stick
genom gummimembranet. Se SLS 2012:1(utensilier)
Uppdragningskanyl
Injektionsläkemedel dras upp med en grov kanyl ur engångsampuller men med en
tunn kanyl ur flergångsampuller för att skona gummimembranet. Tänk på att vid
små volymer dra upp en extra mängd injektionsvätska, för att kunna fylla den kanyl som ersätter uppdragskanylen vid injektionen.
Ta bort uppdragningskanylen ur förpackningen eller använd speciell uppdragningskanyl med filter. På enheter där många spädningar görs kan med fördel en
infusionspåse med natriumklorid eller sterilt vatten användas. Till påsen kopplas
en speciell backventilförsedd koppling som tillåter enkelt uttag av vätska för
spädning. En infusionspåse och koppling kan användas under högst 12 timmar i
rumstemperatur. På enheter där få spädningar görs bör Natriumklorid eller Sterilt
vatten i plastampuller (10 och 20 ml) för engångsbruk används.
Hjälpmedel
Läkemedel i flaska eller burk iordningställs aldrig med bara händerna utan med
något hjälpmedel(sked, pincett, handskar, extra medicinbägare eller förpackningslocket). Tablettdelare bör användas för att få en god doseringsnoggrannhet, när
halva tabletter ordinerats. Lös tablett, hel eller delad, får ej återföras till originalförpackning efter uttag. För endosförpackade tabletter gäller särskilda rutiner.
Flytande läkemedel mäts upp med hjälp av medicinbägare eller pipett. Ges
flytande läkemedel peroralt med hjälp av spruta och ev. sond, ska en speciell
spruta för detta ändamål användas
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 41(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
Brytningsdatum
All uttagen medicin okulärbesiktigas liksom även själva glasförpackningen av
injektions- och infusionsvätskor. Brytningsdatum antecknas på etiketten på alla
salvliknande och flytande läkemedel. På injektionsflaskor skrivs datum och klockslag. På infusionsvätskor skrivs dessutom bl.a. klockslag för infusionens början.
Utlämnande av läkemedel
Om läkemedel, som inte är avsett att intas omedelbart, överlämnas till patienten,
skall detta ske i lämplig förpackning. Denna förses med patientens namn och
födelsedata, läkemedlets namn och styrka, datum för överlämnandet, anvisningar
om läkemedlets användning, den ordinerandes namn, samt signum av den som
iordningsställt förpackningen.
Endosförpackade läkemedel kan med fördel användas. Detta gäller vid
utskrivning från sjukhus, patienter på permission, dagvårdspatienter, hemsjukvård
och mottagningar inkl. tandvård. Om en patient får läkemedel med sig ska detta
antecknas i journalhandling.
Det finns olika sätt att dela läkemedel som ska tas med hem, t.ex. läkemedelspåse
eller dosett. Det vanligaste sättet är att dela läkemedel i läkemedelspåsar. Se rutin
”Säkerställ patientens tillgång till läkemedel vid utskrivning från sjukhus” länk
Se även rutin för utlämnande av läkemedel inom slutenvård
Rutin för ut delning av läkemedel på vårdenhet
Den viktigaste åtgärden för att säkerställa att patienten alltid har rätt läkemedelsbehandling är att det sker en dialog mellan ansvariga personer på de olika vårdinstanserna. Anledningen till delning av läkemedel för 5 dagar är att vårdtagaren
kommer hem på jourtid vilket innebär att det kan ta några dagar innan patienten
kan få sina läkemedel.
Andra alternativ kan förekomma för att iordningställa patientdoser.
10.3 Iordningställande inom öppen hälso- och sjukvård
Om läkemedelsordinationerna sammanställts i en ordinationshandling får
signering göras på en särskild lista och avse administrerat läkemedel till en viss
patient vid en viss tidpunkt. (SOSFS 2000:1)
Ordinationsunderlag
Handlingen skall förvaras tillsammans med den enskildes läkemedel.
Dosett
Dosett skall märkas med namn och personnummer. Det skall framgå av journalhandlingen vem som har delat dosetten. Denne är ansvarig för innehållet i dosetten.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 42(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
Delning av dosett
Dosett delas av ansvarig sjuksköterska. Den sjuksköterska som delar dosett, signerar på signaturlistan alt i journalhandling för iordningställande och administrering
av läkemedel och dosett. Sjuksköterskan skriver på dosett från och med och till
och med datum samt signatur på tejpremsa som klistras fast på dosetten. Om ändring av läkemedel i dosett sker när den är delad och signerad, ska den sjuksköterska som ändrar i dosetten skriva namn och signatur både på dosett och signaturlista.
Dosförpackade läkemedel, se avsnitt dosdispansering
Jourdoser inom primärvården
Läkemedel som jourdos endast utlämnas då sjukdom kräver att behandling påbörjas snarast. Dosen läkemedel som utlämnas ska täcka behovet fram till dess att
förskrivet läkemedel kan hämtas ut på apotek alt. köpas receptfritt. När flytande
läkemedel utlämnas ska hela förpackningen utlämnas. Läkemedlet får inte föras
över i annan förpackning och märkas om. Om inte orginalförpackning av läkemedlet lämnas ut ska läkemedelspåse användas.
Endos
Endos är separat förpackade läkemedel (t ex tabletter/kapslar), som är märkta med
preparatnamn, beredningsform, styrka, användningstid och tillverkningskod.
10.4 Praktisk hantering vid iordningställande
Krossning
Vissa tabletter och kapslar måste sväljas hela. Kontrollera om tabletten kan
krossas eller delas i FASS.
Vid krossning, använd tablettkrossare.
Vid all krossning av läkemedel måste allergirisken beaktas.
Brytningsdatum
Brytningsdatum antecknas på etiketten på alla salvliknande och flytande läkemedel. Om injektionsflaskan och flytande läkemedel får användas flera gånger, anteckna alltid datum för första punktering. För läkemedel med kortare hållbarhet än
24 timmar antecknas också klockslag.
Kontaminationsrisk
Infektionsrisken för flerdosbehållare (injektionsflaskor) ökar med antalet stick
genom gummimembranet. Konserverade injektionsvätskor i flerdosbehållare får
sparas i högst en vecka, oavsett mängd läkemedel som återstår. Tekniken för uppdragning av injektionsvätskor finns beskriven i ”Handbok för hälso- och sjukvårdsarbete”. www.1177.se/handboken
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 43(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
Injektion
För injektionsläkemedel gäller i dessa fall att sprutan ska vara signerad och märkt
med uppgifter om patientens identitet, läkemedelsnamn, styrka och tidpunkt för
iordningställandet. Tryckta sprutetiketter rekommenderas att användas till
injektionssprutorna inom anestesi och intensivvård. Etiketten fästes så att
graderingen förblir synlig. Direktiv för detta ska finnas i den lokala skriftliga
instruktionen.
Infusion
För infusionsvätskor ska behållaren märkas med tillsatsetikett med patientidentitet
starttid, infusionstid och eventuella tillsatser samt tidpunkt när tillsats gjorts.
Etiketten fylls i och sätts på flaskan/påsen vare sig tillsats gjorts eller inte. Vid
tveksamheter angående lösningars blandbarhet kontaktas sjukhusapoteket. Se
uppgifter om hållbarhet på öppnad förpackning.
Toxiska läkemedel
Vissa antibiotika ges som intermittent infusion varvid torrsubstansen kan blandas
med sterilt vatten eller fysiologisk koksaltlösning. För att förhindra att toxiska
läkemedel kommer i kontakt med huden på den som blandar läkemedlet bör
blandningsaggregat användas i så stor utsträckning som möjligt. Överföringsadapter bör endast användas vid sådana tillfällen där blandningsaggregat ej går att
använda. Se Praktisk hantering av läkemedel med risk för bestående toxisk effekt.
Cytostatika
I Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse AFS 2005:5 och 2007:5 finns föreskrifter
om handhavande av cytostatika. Dessa har kompletterats med en särskild, mer
detaljerad instruktion för Cytostatikahantering för Västernorrland, www.lvn.se.
•
•
•
•
•
•
•
•
Den cytostatika som kan förekomma inom den öppna hälso- och sjukvården är tabletter, kapslar och salvor.
Sked eller handskar används vid iordningställande
Tabletter får inte krossas och kapslar inte delas
Kasserade tabletter och kapslar får läggas i burk för ”Kasserade läkemedel”
Gravida ska inte arbeta med cytostatika se AFS 2007:5.
Observera att kräkningar från patienter som nyligen intagit peroralt
cytostatika kan innehålla rester av detta. Iaktta försiktighet vid
omhändertagande.
Använd skyddshandskar och långärmad skyddsrock, tag hand om avfallet
så fort som möjligt och spola ut det i toaletten.
Även urin, avföring och blod hos cytostatikabehandlade patienter kan ett
dygn efter behandling innehålla rester av läkemedlen. Spill hanteras som
riskavfall.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 44(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
Hjälpmedel vid iordningställande
Läkemedel i flaska eller burk ska iordningställas med något hjälpmedel (sked,
pincett, extra medicinbägare eller förpackningslocket). Undvik att dela tabletter,
om detta är nödvändigt finns en tablettdelare att använda.
Flytande läkemedel mäts upp med hjälp av medicinbägare eller pipett. Ges
flytande läkemedel med hjälp av spruta peroralt eller i sond, ska för att undvika
förväxling med intravenösa sprutor, en speciell spruta för detta ändamål användas.
Krav vid iordningställande
De flesta läkemedel är idag färdiga för direkt användning eftersom de genomgått
hela tillverkningsprocessen när de når slutanvändaren. En del läkemedel är dock
inte färdiga för användning utan genomgår färdigställandet, sista ledet i tillverkningsprocessen, på vårdavdelning eller på sjukhusapotek. Krav vid tillverkning på
sjukvårdsinrättning finns beskrivet i S0SFS 2001:1/17 samt i Svensk Läkemedelsstandard (SLS).
På vårdavdelning
Spädning av pulverberedningar eller högkoncentrerade blandningar utförs dagligen på flertalet vårdavdelningar inom landstinget. Sjuksköterska kan iordningställa läkemedel på vårdavdelning förutsatt att det färdiga läkemedlet ges direkt till
patient utan mellanlagring. Detta innebär att iordningställandet är en integrerad
del i avdelningens läkemedelshantering. Tillredning och hantering av sterila läkemedel vid sjukvårdsinrättningar. Se Bilaga 12.
På sjukhusapotek
Tillredning av större kvantiteter, lagerberedningar eller avancerade blandningar
görs på sjukhusapoteket med de resurser som finns där i form av godkända tillverkningslokaler och utbildad personal. Tillverkningen råder under Läkemedelsverkets krav i ”Svensk Läkemedelsstandard” (SLS). Detta medför hög steril kvalitet och längre hållbarhetstid på beredningarna med möjlighet till mellanlagring
innan administrering till patient.
11 Administrering/överlämnande av läkemedel
En sjuksköterska, läkare eller tandläkare som iordningställt ett läkemedel har själv
ansvaret för administreringen av läkemedlet till patienten (SOSFS 2000:1)
När patientdoser av ett läkemedel iordningsställts av en receptarie eller apotekare
ska en sjuksköterska, läkare eller tandläkare ansvara för administreringen av läkemedlet till patienten, utom när uppgiften är delegerad. Receptarier och apotekare får inte administrera läkemedel.
Assistans/Handräckning
Om det är nödvändigt till följd av tekniska krav, sterilitetskrav eller liknande, får
en annan sjuksköterska, läkare eller tandläkare än den som iordningställt ett läkemedel ta ansvar för att administrera det till patienten. Ansvarsfördelningen och
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 45(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
tillvägagångssättet i sådana fall skall framgå av den lokala instruktionen för läkemedelshantering. (SOSFS 2000:1)
11.1 Kontroll vid administrering
Den som administrerar ett läkemedel skall kontrollera patientens identitet och ge
patienten det ordinerade läkemedlet vid avsedd tidpunkt.(SOSFS 2000:1)
Vid överlämnandet/administrering ansvarar man för att:
• Rätt person (patient id)
• Rätt läkemedel
• Rätt dos (styrka, g, mg, enheter, antal)
• Rätt tidpunkt (datum och klockslag)
• Rätt beredningsform (tablett, suppositorier, mixtur etc.)
• Administreringssätt (hur det ska ges)
Patientidentitet
Den som administrerar ett läkemedel ska kontrollera patientens identitet och ge
patienten det ordinerade läkemedlet vid avsedd tidpunkt. (SOSFS 2000:1)
Rätt läkemedelsordination
Den som överlämnar läkemedel ska förvissa sig om att patienten får rätt ordinerat
läkemedel i rätt dos, i rätt beredningsform vid rätt tidpunkt på rätt sätt (administrationssätt). Före administrering kontrolleras läkemedlet mot ordinationshandlingen. Efter given dos signeras administreringen i läkemedelsjournal/signeringslista.
11.2 Administrering/överlämnande av läkemedel inom
sluten vård
Den som överlämnar läkemedlen ska kontrollera att läkemedlen överensstämmer
med ordinationshandlingen. Därför ska ordinationshandling finnas tillgänglig vid
överlämnandet. Kontrollera ordinationshandlingens utdelningslista före överlämnandet, för att undvika att dubbel dos ges. Den som överlämnar läkemedlet till
patienten ska förmedla upplysningar om hur läkemedlet ska intas tillsammans
med nödvändig medicinsk information.
11.3 Administrering/överlämnande av läkemedel i ordinärt eller särskilt boende
Administrering av läkemedel är en uppgift för den sjuksköterska som ansvarar för
personens vård. Sjuksköterska inom den kommunala hälso- och sjukvården kan
delegera administrering av läkemedel till en annan befattningshavare som bedömts ha tillräckliga kunskaper (reell kompetens) för uppgiften. Läs mer om delegering i kapitel 3.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 46(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
Huvudregeln är att den ansvariga sjuksköterskan ska ta fram, iordningställa, ev.
tillreda och administrera läkemedlet/en till den enskilde. Vid administrering av
läkemedel skall vårdtagarens identitet kontrolleras så att iordningställd dos tillförs
rätt person. Den som överlämnar läkemedlen skall kontrollera att rätt antal
tabletter finns i påsen/bubblan eller dosetten. Dospåse öppnas i samband med
överlämnandet. Jämförelsen skall göras mot ordinationshandlingen som därför ska
finnas tillgänglig vid överlämnandet. Vid överlämnandet skall patienten få
nödvändig information, t.ex. om hur och när läkemedlet skall intas (under tungan,
till eller mellan måltider etc.). För att undvika förväxling bör överlämnande och
intag ske i patientens rum/lägenhet. Vid kassation ska Dospåse avidentifieras.
En sjuksköterska som själv administrerar läkemedel till vårdtagare får då tillfälle
att ge nödvändig information om hur läkemedlen skall intas, observera effekter
och eventuella biverkningar av det givna läkemedlet.
Då läkemedel administreras av annan befattningshavare efter delegering, skall den
sjuksköterska som ansvarar för vårdtagarens vård alltid hålla sig informerad om
vårdtagarens medicinering och utöva erforderlig tillsyn. Den som administrerar
läkemedel skall övertyga sig om att vårdtagaren är positiv till medicineringen och
tar den medicin som ordinerats. Om så inte är fallet skall kontakt tas med ansvarig
sjuksköterska. Det är viktigt att man vid all läkemedelsbehandling observerar
tecken på biverkningar och rapporterar gjorda iakttagelser.
www.lakemedelsverket.se
Misstanke om läkemedelsbiverkningar skall alltid rapporteras till ansvarig läkare.
Läkemedel som inte ligger i Dospåse måste uppmärksammas så att de inte glöms
bort, exempelvis, en antibiotikakur, waran, ögondroppar eller flytande läkemedel.
Sjuksköterskan ansvarar för att signeringslistan är aktuell. Signeringslistor skall
sparas i minst 3 år. Aktuell signeringslista förvaras tillsammans med vårdtagarens
läkemedel. Obs! Signeringslistan är inte en ordinationshandling, se Signeringslistor i bilaga 13a och 13b
Öppen hälso- och sjukvård
Vid delegerad administrering i öppen hälso- och sjukvård kontrolleras antal tabletter/doser mot ordinationshandling. Överlämnandet signeras på särskild signeringslista av den person som administrerar läkemedlet. Ansvarig sjuksköterska
ansvarar för att signeringslistan är aktuell. Signeringslistor är journalhandlingar.
Aktuella signeringslistor samt förtydligande av personalens signaturer bör förvaras tillsammans med den enskildes läkemedel.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 47(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
11.4 Intag
Läkemedel skall fördelas så jämnt som möjligt över dygnet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att intervallen mellan dagens sista och påföljande dags första
doser inte blir för stor. Följande tider rekommenderas för intagning av läkemedel:
Kl. 08.00 vid dosering 1+0+0
Kl. 08.00 och 20.00 vid dosering 1+0+1
Kl. 08.00, 14.00 och 20.00 vid dosering 1+1+1
Tabletter, kapslar och pulver bör alltid intas med riklig mängd vätska och inte i
liggande ställning. Många läkemedel kan ge skador i matstrupen om de fastnar
där. Personer med sväljsvårigheter bör få sina läkemedel i andra beredningsformer
t.ex. lösning eller suppositorium. OBS! Om läkemedel måste krossas/kapslar delas
före intag, är det sjuksköterskan som måste förvissa sig om att läkemedlet kan
delas/krossas. Detta dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Även om en person
själv sköter sin medicinering bör den följas upp av vårdpersonalen och
iakttagelser rapporteras till sjuksköterska.
Läkemedelstillförsel vid sondmatning
Läkemedel som tillförs via sond bör vara i form av mixtur. Om läkemedlet bara finns
i tablettform ska den ordinerande läkaren ta ställning till och vid behov rådgöra med
Apoteket om ett annat läkemedel eller en annan beredningsform kan ordineras.
• Spola sonden med 20 – 50 ml vatten efter tillförseln.
• Spola sonden med vatten mellan varje läkemedel om flera olika läkemedel
administreras efter varandra.
Vid behovs läkemedel
När en vårdtagare inom den öppna hälso- och sjukvården får ett läkemedel som
ordinerats vid behov ska en bedömning av ansvarig sjuksköterska göras. Sjuksköterskan ansvarar för att lämplig mängd ordinerat vid behovs läkemedel finns
tillgängligt på ett patientsäkert sätt. Den som överlämnar vid behovs läkemedel
ansvarar för att dokumentera.
Det som skall dokumenteras är:
• datum och tidpunkt för överlämnandet
• effekten av läkemedlet.
På läkemedelslistan/dosreceptet ska tydligt finnas angivet:
• vid vilket tillstånd läkemedlet får ges,
• läkemedlets styrka, dosintervall och maxdos per dygn.
Ansvarig sjuksköterska ansvarar för utvärdering och uppföljning samt dokumentation av vid behovs läkemedelsbehandling.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 48(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
12 Dosexpedition
12.1 Allmänt
Syftet med läkemedel i Dospåse är att:
• Underlätta och öka säkerheten i läkemedelshanteringen för patient och
vårdpersonal.
• Få en helhetsbild av patientens samlade läkemedelsordinationer.
• Förbättra följsamhet till ordinationer.
• Stödja rationell läkemedelsanvändning.
Dosexpedition (i påse) innebär att apoteken ombesörjer medicinering till de patienter som bedöms inte kunna hantera sina läkemedel själva. Det är den förskrivande läkaren som bedömer patientens behov av dosexpedition. Patienten bör ha
en stabil medicinering och ge sitt godkännande till dosexpedition. Bedömningen
skall skrivas in i patientens journalhandling. Det bör finnas en patientansvarig
läkare som ser helheten i patientens medicinering och en kontaktperson t.ex. en
ansvarig sjuksköterska eller anhörig. Även andra läkare kan läggas till ordinationer på dosreceptet och ändra tidigare ordinationer. I normalfallet bör patienten ha
minst tre läkemedel för kontinuerlig användning, i undantagsfall kan det vara motiverat med ett läkemedel. Läkemedlen expedieras i dospåsar eller dosbrickor och
täcker normalt två veckors behov. I vissa fall går det att få dispensering för en
vecka. Delning i dospåsar utförs maskinellt med manuell antalskontroll. Läkemedel som ej kan eller får doseras i dosbricka eller dospåse, samt vid behovsläkemedel får patienten i originalförpackning. Dossortimentet ska följa läkemedelskommitténs rekommendationer i möjligaste mån. Förutsättning är att läkemedlet är
godkänt för dosdispensering.
12.2 Beställning av läkemedel i originalförpackning
Läkemedel som inte kan dispenseras i påsar eller brickor levereras i originalförpackning från Dosapotek/lokalt Apotek. Beställningen görs via beställningssystemet Pascal till Dosapoteket. Beställning kan även göras via fax. Dosapoteket tillhandahåller blanketter för denna beställning. Akutmedicin beställs från det lokala
apoteket, intern.lvn.se.
12.3 Ansvar
Läkarens ansvar
• Ordinera dosexpedition och notera i journalen
• Ange huvudansvarig läkare
• Årlig genomgång och förnyelse av dosreceptet
• Informera ansvarig sjuksköterska akuta ordinationsändringar .
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 49(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
VIKTIGT att läkaren gör bedömningen om ordinationen är akut. Markeras i Pascal genom att tidigarelägga förvalt startdatum och svara ja på frågan ”Skall
nya/extra doser göras?” Akuta originalförpackningar markeras med bock i avsedd
ruta och ett meddelande bifogas om förpackningen även skall beställas och levereras av Dosapoteket. Akuta ordinationer prioriteras på Dosapoteket. Vid faxning
markera med akut-kryss på avsedd plats på dosreceptet. Akuta ändringar som inkommit före kl. 14.00 vardagar till Dosapoteket kan då avhämtas på lokala apoteket eller fås via Direktleverans till boendet nästa dag. Restriktiv beställning av
akuta ändringar i Dos ger mindre kassation, högre säkerhet och lägre kostnader
för alla.
Sjuksköterskans ansvar
Att rätt läkemedel ges till rätt patient i rätt dos vid rätt tidpunkt och på rätt sätt.
Kontrollera att ordinationsändringar är införda på uppdaterad ordinationshandling
samt att ändringarna är genomförda i första dagens dospåsar/dosbrickor. Kassera
inaktuella dospåsar/dosbrickor vid ordinationsändringar mellan två perioder.
•
•
•
•
•
Meddela Dosapoteket att patienten tillfälligt (t ex vid sjukhusvistelse) eller
permanent inte skall ha Dos.
Meddela sjukhuspersonal vid sjukhusvistelse att patienten har DOS, samt
skicka med senaste versionen av ordinationshandlingen och de dosdelade
läkemedel.
Meddela Dosapoteket nytt telefonnummer, adress, kontaktperson o.s.v. vid
ändring. Gäller även vid avlidna patienter. Använd meddelandefunktion i
Pascal eller faxa till Dosapoteket.
Meddela förskrivare när Dosapoteket påminner om förlängning.
Om ett läkemedel måste dossänkas eller sättas ut akut och man inte kan
vänta på att få läkemedlet omdispenserat från Dosapoteket, måste dosen
delas ut i dosett. Detta skall antecknas i omvårdnadsjournalen.
12. 4 Dosapotekets ansvar
•
•
•
•
Att innehållet i dospåsar/dosbrickor överensstämmer med gällande dosrecept. Förutsättningen för det är att dospåsar/dosbrickor är obrutna fram
till överlämnandet.
Att leveransen sker i överenskommen tid. (Under förutsättning att ändringar/beställningar inkommit före stopptid eller prioriterats enligt ovan).
Att skicka ut den senaste versionen av dosreceptet till patient/läkare/sjuksköterska på boendet. (Om ingen överenskommelse om
annat finns).
Skicka påminnelse tre respektive en månad innan den äldsta ordinationen
på dosreceptet upphör att gälla och meddela i samband med sista
leveransen om förlängning ej skett och att inga ytterligare leveranser
kommer innan dosreceptet förlängs.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 50(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
12.5 Ordination
•
•
•
•
•
Dosreceptet är en av Läkemedelsverket fastställd receptblankett för ordination av Dos som kan användas för att ordinera alla läkemedel,
hjälpmedel inom läkemedelsförmånen och CE-märkta varor (t.ex.
spolvätska för katetersköljning).
Dosreceptet är som recepthandling giltig ett år om förskrivaren ej angivit
kortare tid
Ordinationshandlingen ingår i kommunal hälso- och sjukvård som en del
av omvårdnadsjournalen och hanteringen följer de riktlinjer som finns i
verksamheterna
Dosreceptet arkiveras i fem år på Dosapoteket Umeå
Sjuksköterska och ansvarig läkare kan skriftligen avsäga sig sitt exemplar
av dosreceptet Möjlighet finns i Pascal att alltid skriva ut en aktuell
ordinationshandling
Det kan finnas tre typer av läkemedel på dosreceptet
Dosexpedierade preparat
Dosen för dessa skrivs med siffror i dosrutorna. Var observant på vilka tider de
olika rutorna står för. Alla patienter har inte standardtider 8, 14, 20, natt. Ibland
förekommer 8 dostider. Vad rutorna betyder för den enskilde patienten står på
dosreceptet. Skriv indikationen i skrivfältet.
Stående
Kontinuerligt ordinerade läkemedel som ej kan dispenseras, t ex flytande medicin,
brustabletter, suppositorier. Skriv namnet, beredningsformen, och ev. styrka.
Skriv dosen och indikationen i fältet efter. Fyll också i förpackningsstorlek och
antal uttag.
Vid behov
Skriv namnet, beredningsformen, styrkan, förpackningsstorlek och antal. Skriv
dosering i skrivfältet. Om inte mängd och antal expeditioner skrivs, expedieras
normalt minsta förpackning en gång. Kopia av aktuellt dosrecept sänds till patienten, omvårdnadsansvarig sjuksköterska och ansvarig läkare vid ordinationsändring eller förlängning. (Om ingen överenskommelse om annat finns).
12.6 Ny patient
Läkaren fyller i ett dosrecept och sänder via Pascal/faxar det till Dosapoteket. På
dosreceptet anges patientens fullständiga adress, vårdinrättning, gruppboende,
kontaktperson (ansvarig sjuksköterska) och dennes telefonnummer samt ev. faktureringsadress. Vill vårdtagaren ha faktura måste också ett delbetalningsavtal fyllas
i.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 51(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
12. 7 Ordinationsändring
Ändringar görs direkt i Pascal alternativt på dosreceptet som faxas. Även om bara
dosen ändras ska den gamla ordinationen utsättas och läkemedlet insättas på nytt
med den nya dosen. Om en ordinationsändring enbart innebär tillägg i form av
nytt preparat eller dosökning kan extra påsar med endast tillägget dispenseras till
nästa ordinarie delning. Om sjuksköterskan ändå vill dela ur en originalförpackning i väntan på att dosändringen skall genomföras i DOS måste sjuksköterskan
vara uppmärksam på när ordinationsändringen kommer.
Alla ordinationer till Dos-patienter bör göras direkt i Pascal. Vanliga recept skall
endast användas i de fall där patienten måste påbörja sin behandling direkt och
dosapoteket har stängt, under helger och kvällar. Ordinationen förs i sådana fall
över på dosreceptet av lokalt apotek efter farmaceutisk kontroll. Alla uppgifter
som behövs för att en ordination i Dos skall bli fullständig finns oftast inte med på
ett vanligt recept vilket i de flesta fall innebär merarbete för både förskrivare och
Apotek. Risken för dubbelförskrivning ökar också, intern.lvn.se.
12.8 Förvaring av dosrecept
Dosreceptet ersätter patientens alla recept och förvaras enligt lokala föreskrifter.
Aktuell ordinationshandling skall alltid finnas i anslutning till iordningställande
och administrering av läkemedel. Observera, dosreceptet är en recepthandling och
ej en ordinationshandling om inte annat överenskommits.
12.9 Giltighet
Dosreceptet har samma giltighetstid som ett recept, dvs. ett år. Två månader innan
dosreceptet slutar gälla får patientansvarig läkare en påminnelse i Pascal om att
det är dags att förnya dosreceptet och ta ställning till förpackningsstorlek och antal
uttag av de originalförpackningar som skall förnyas samt signera varje läkemedel.
Om slutexpedierade läkemedel åter önskas måste de sättas in igen. Förlängning
görs i Pascal eller så faxas dosreceptet till Dosapoteket efter att datum och underskrift skrivits i rutan för förlängning av ordination. Alla kopior av vårdtagarens
dosrecept måste gås igenom och signeras. Dosapoteket skickar också ut påminnelse via kontaktpersonen tre och en månad innan giltigheten upphör.
Vid årsgenomgång kan det vara ett bra tillfälle för läkare och sjuksköterska att
gemensamt granska patientens medicinering.
12.10 Betalning
Dosexpedition är kostnadsfri för patienten. Endast själva läkemedlen betalas med
samma rabattsystem som gäller för vanliga recept. En gång i månaden får patienten en faktura som omfattar kostnaden för de dosexpedierade och originalförpackade läkemedel som patienten tagit ut under föregående månad. Det går också bra
att hämta ut sin Dos på lokalt Apotek och då betala kontant. Även läkemedel som
omdispenseras debiteras patienten. Landstiget betalar dospeng/dygn/patient.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 52(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
12.11 Avvikelser
Avvikelser rapporteras på särskild blankett ”Felanmälan dosdispensering” som
sänds till Dosapoteket Umeå. Dosapoteket rapporterar därefter i sin tur alla avvikelser centralt inom Apoteket AB. Kopia på avvikelseanmälan bifogas det lokala
avvikelseformuläret och skickas till MAS/verksamhetschef.
12.12 Pascal
Pascal är en webbapplikation för DOS som möjliggör en tvåvägskommunikation
mellan vård och apotek. Användare är förskrivare, sjuksköterskor och farmaceuter. Säkerheten i hanteringen av dospatienter ökar markant genom att samtliga
registrerade användare alltid har tillgång till senaste versionen av ordinationshandlingen. Pascal är alltså ett dosrecept i elektronisk form. Använd Pascal i möjligaste mån och undvik manuella dosrecept. Förskrivare kan göra ordinationsändringar, läsa och skriva ut dosrecept, förlänga, ändra leveransstatus. Sköterskor kan
läsa och skriva ut dosrecept/ordinationshandling, beställa originalförpackningar
och ändra leveransstatus. För mer information om inloggning och lösenord gå in
på www.apoteket.se där finns information om kontaktpersoner i dosfrågor.
Information finns även på landstingets hemsida www.lvn.se och på Landstingets
intranät.
13 BIVERKNINGAR, ÖVERKÄNSLIGHETSREAKTIONER, ÖVERDOSERINGAR
13.1 Biverkningar
Biverkningar av läkemedel är vanligt inom hälso- och sjukvård. Undersökningar
visar att så många som var tionde patient som läggs in på sjukhus har en
läkemedelsbiverkan som den direkta eller bidragande orsaken till inläggningen.
Rapportering av misstänkta biverkningar är en av de mest kostnadseffektiva
metoderna för säkerhetsövervakning av framför allt nya läkemedel men även av
äldre läkemedel.
Biverkningsregister
Rapporterade uppgifter om biverkningar läggs in i ett biverkningsregister hos
Läkemedelsverket.
Ansvar att rapportera biverkningar
Ansvaret för rapportering av biverkningar åligger den huvudman (såväl offentlig
som privat) som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården (LVFS
2001:12). I biverkningsregistret införs rapporter från läkare, tandläkare samt
sjuksköterskor. Läkemedelsverket beslutade att från och med april 2007 även ta
emot rapporter från sjuksköterskor som inte har förskrivningsrätt. Mer om detta
finns att läsa på Läkemedelsverkets hemsida. www.lakemedelsverket.se
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 53(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
Vad ska rapporteras
Särskild övervakning införs för bl.a. nya läkemedel. Läkemedel godkända efter 1 januari
2011 som innehåller nya aktiva substanser samt biologiska läkemedel kommer per automatik att ingå i denna övervakning, då effektiv biverkningsrapportering är särskilt angelägen i dessa fall. Att ett läkemedel omfattas av särskild övervakning kommer att framgå
av både produktresumé och bipacksedel.
Förskrivaren uppmanas i dessa fall att informera patienten vid förskrivningstillfället, och
uppmuntra till ökad uppmärksamhet och rapportering av samtliga misstänkta biverkningar.
De aktuella läkemedlen kommer att kunna identifieras med hjälp av en svart uppochnedvänd triangel och följande text:
Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning
Triangeln kommer att börja finnas i produktresuméer och bipacksedlar från och
med hösten 2013. Den kommer inte att tryckas på ytterkartonger och etiketter.
För samtliga läkemedel och naturmedel skall följande rapporteras
•
•
•
•
•
•
Dödsfall
Livshotande reaktion
Biverkningar som leder till permanent skada eller långvarig
funktionsnedsättning
Biverkningar som leder till sjukhusvård eller förlänger denna
Nya, oväntade biverkningar och interaktioner
Biverkningar som tycks öka i frekvens eller allvarlighetsgrad
För nya läkemedel och även andra läkemedel som omfattas av s.k.
särskild övervakning ska följande rapporteras:
• Samtliga misstänkta biverkningar
Rapporteringskrav gäller även:
• Förgiftningar med och missbruk av nya läkemedel
• Bristande effekt hos vacciner, antikonceptionsmedel eller hos läkemedel
som används för behandling av livshotande tillstånd.
Däremot behöver banala biverkningar av äldre läkemedel inte rapporteras. Viktigt
att man rapporterar redan vid misstanke om biverkning och det är ALDRIG fel att
rapportera. Rapportera även alla biverkningar av icke godkända läkemedel, dvs.
licenspreparat och läkemedel under klinisk prövning.
Rapportering av läkemedelsbiverkningar
All hälso- och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt samt sjuksköterskor utan
förskrivningsrätt är skyldiga att rapportera misstänkta läkemedelsbiverkningar.
Patienter kan också rapportera läkemedelsbiverkningar. Tidigare rapporterades till
regionala biverkningscentra, men fr.o.m. 1 juli 2012 ska all rapportering ske
direkt till läkemedelsverket. Rapporteringen sker elektroniskt via
Läkemedelsverkets hemsida:
https://eservice.lakemedelsverket.se/formservice/formDownload?serviceName=bi
verkningsrapport_tr_lakemedelsverket
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 54(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
Om vanlig blankett används ska den skickas till:
Läkemedelsverket
Enheten för farmakovigilans
Biverkningsgruppen
Box 26
751 03 Uppsala
Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala
Telefon: 018 -17 46 00
Telefax: 018 - 54 85 66
E - post: [email protected]
13.2 Patientskadeersättning
Patientförsäkringen regleras i Patientskadelagen (1996:799). Ersättning lämnas för
personskada om det föreligger övervägande sannolikhet för att skadan är orsakad
av undersökning, vård eller behandling om skadan kunnat undvikas genom ett
annat utförande av det valda förfarandet eller genom att ett annat mindre riskfyllt,
tillgängligt förfarande valts. Ersättning kan bl.a. lämnas om förordnande eller
utlämnande av mediciner skett i strid med föreskrifter eller anvisningar.
Patientskadeersättning lämnas inte om skadan är en följd av ett nödvändigt
förfarande för diagnostik eller behandlig av en sjukdom eller skada, som utan
behandling är livshotande eller leder till svår invaliditet eller om skadan orsakas
av läkemedel som har förordnats eller lämnats ut enligt föreskrifter eller anvisningar.
13.3 Läkemedelsförsäkringen
Läkemedelsförsäkringen gäller, till skillnad från patientförsäkringen, speciellt vid
skador som orsakats av läkemedel. Försäkringen gäller bara om ett läkemedel orsakar en oväntad kroppslig skada eller sjukdom. Om skadan har orsakats genom
missbruk av läkemedel lämnas inte någon ersättning. Anmälan ska göras inom tre
år från det att du fått veta att din skada sannolikt orsakats av läkemedel. Skadeanmälan ska göras på särskild blankett som kan beställas från levererande apotek. 1
januari 1997 trädde patientskadelagen i kraft. För ytterligare upplysningar se;
www.lakemedelsforsakringen.se
13.4 Överkänslighetsreaktioner
På mottagningar, avdelningar och på annan plats där behandlingar med risk för
överkänslighetsreaktioner utförs skall det finnas en akutbricka eller en akutväska
och syrgas samt utrustning för att ge konstgjord andning med andningsmask och
andningsblåsa. Personal som har kompetens att behandla överkänslighetsreaktioner skall finnas tillgänglig. Verksamhetschefen ansvarar för att dessa krav tillgodoses. (SOSFS 1999:26)
Inträffade överkänslighetsreaktioner som anafylaktisk chock, astma eller
allvarliga hudreaktioner vid behandling med läkemedel skall alltid anmälas till
den regionala biverkningsenheten. Risk för överkänslighetsreaktioner finns
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 55(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
framför allt vid behandling med penicillin, sulfa, dextran, lokalanestetika,
allergen, vaccin och immunglobulin.
Dokumentation av överkänslighet
Rutinerna för dokumentation av patientuppgifter ska säkerställa att en patientjournal i förekommande fall innehåller uppgifter om överkänslighet för läkemedel
eller vissa ämnen. Rutinerna ska vidare säkerställa att patientjournalen innehåller
en markering som ger en varning om att en patient har viss intolerans eller har en
överkänslighet som innebär en allvarlig risk för patientens liv eller hälsa. Markeringen ska göras på ett sådant sätt att den är lätt att uppmärksamma. (SOSFS
2008:14)
Varningsmarkeringen ska tillämpas beträffande mycket svåra (livshotande) och
väl dokumenterade överkänslighetsreaktioner. Bedömningen görs av läkare som
också ansvarar för dokumentationen i patientjournalen. Patienten skall förses med
ett intyg om läkemedelsöverkänsligheten. Av intyget ska det framgå vilket/vilka
läkemedel/ämnen patienten har visat intolerans/överkänslighet emot. I datajournalsystemet SYSteam cross finns ”Intyg om läkemedelsöverkänslighet” inlagt.
Överdosering och giftinformation
Vid överdosering tas kontakt med ansvarig läkare eller akutmottagningen. Vid
överdosering av vissa läkemedel kan specifika antidoter sättas in.
Giftinformation dygnet runt via 112
Lex Maria
Det bör uppmärksammas att anmälningsskyldighet enligt Lex Maria (SOSFS
2005:28) föreligger, även om anmälan om biverkning gjorts. Socialstyrelsen, IVO
(inspektionen för vård och omsorg) anför, att inom ramen för sitt yrkesansvar bör
all hälso- och sjukvårdspersonal, i den mån de upptäcker händelser och risker som
faller under förordningen, anmäla sina iakttagelser till den som har medicinskt
ledningsansvar för verksamheten. Inte minst gäller detta för den personal som
svarar för organisation och rutiner. Lex Maria blankett kan tas ut på www.sos.se
Antidoter
Vid överdosering av vissa läkemedel kan, förutom vanliga åtgärder vid förgiftningar, specifika antidoter sättas in. Dessa förvaras i antidotskåp på akutmottagning eller intensivvårdsavdelning. Detaljerade anvisningar om medel vid läkemedelsbetingade förgiftningar finns i överdoseringskapitlet i FASS. Behandling av
vissa icke läkemedelsbetingade förgiftningar beskrivs i kap "Akuta förgiftningar
och motgifter" i Läkemedelsboken (LB). På Läkemedelskommitténs hemsida
finns en direktlänk till LB, akuta förgiftningar samt GIC.
Giftinformationscentralen bör kontaktas vid minsta tveksamhet 112.
www.giftinformation.se/
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 56(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
14 Kvalitetssäkring
All hälso- och sjukvård ska omfattas av system för planering, utförande, uppföljning och utveckling av kvaliteten i verksamheten. SOSFS 2011: 9.
Läkemedelshanteringen ska tillgodose högt ställda krav på patientsäkerhet och
vårdkvalitet. Föreskrifterna och de allmänna råden ( SOSFS 2000:1) samt länsövergripande och lokala instruktioner utgör normen för hur detta arbete ska bedrivas. Ansvaret för kvalitetsarbetet är delat mellan vårdgivare, verksamhetschef och
all personal.
Revidering av lokal instruktion
Den lokala instruktionen revideras årligen. Det innebär att de olika momenten i
läkemedelshanteringskedjan (ordination, rekvisition, förvaring, iordningställande,
administrering) ska följas upp systematiskt av verksamheten. Se bilaga 1.
Avvikelsehantering
Riskbedömning och avvikelserapportering utgör en viktig del i kvalitetssäkringsarbetet. Följ gällande rutiner för avvikelsehantering.
Om en patient i samband med vård, behandling eller undersökning åsamkats
skada eller utsatts för risk att erhålla en skada/sjukdom ska vårdgivaren snarast
göra anmälan till Socialstyrelsen (Lag SFS 1998:531, 2 kap. 7 §). Resultatet av
uppföljningen värderas och lämpliga åtgärder vidtas. Återkoppling av kvalitetssäkringsarbetet ska ske till dem som deltar i vård- och behandlingsarbetet.
Verksamhetschef är ytterst ansvarig för uppföljning och utvärdering av
kvalitetssäkringsarbetet.
14.1 Kvalitetsgranskning
Verksamhetschefen bör, som ett led i sin fortlöpande uppföljning av verksamheten, se till att läkemedelshanteringen genomgår en extern kvalitetsgranskning minst en gång om året. Granskningen kan t ex utföras av en
farmacevt. (SOSFS 2000:1)
Kvalitetsgranskning ska genomföras av en extern granskare, exempelvis
farmacevt eller sjuksköterska från annan enhet.
15 Medicinska gaser
Hantering av medicinsk gas är att betrakta som läkemedelshantering och sorterar
därmed under Socialstyrelsens föreskrifter för läkemedelshantering. (SOSFS
2000:1)
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 57(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
Till de medicinska gaserna räknas andningsluft, andningsoxygen, lustgas och
koldioxid.
15.1 Speciell hantering
Andningsoxygen är ett läkemedel som huvudsakligen ordineras vid hypoxi.
Ordinationen ges av läkare och omfattar dos som anges i liter/minut och
behandlingstid. Oxygen kan ges enligt generella direktiv i akuta situationer av en
person som har erforderliga kunskaper.
Vid långvarig behandling med syrgas/koncentrator måste remiss skickas och godkännas av läkare vid lungmottagningen i Sundsvall innan behandling sätts in. Ordinationen kan ske via recept och ordinationshandling/läkemedelslista, med angivande av behandlingstid och mängd. Recept på syrgas, lämnas till patientens apotek, som då gör beställningen. Utrustning, som flödesmätare, ordineras av läkare
som hjälpmedel.
När en vårdtagare ska föras över från slutenvård till ordinärt eller särskilt boende
är det viktigt att sjukhuset i god tid före utskrivningen beställt syrgas och utrustning så att vårdtagaren får med sig det hem. Om beställningen inte levererats ska
rutin finnas att slutenvården med sänder syrgas/koncentrator med patienten hem
för att undvika att patienten blir kvar på sjukhus av den orsaken.
I kommunens särskilda boenden finns på en del enheter akuta läkemedels förråd .
Syrgastub, 5 liter finns i förrådet att användas för akuta situationer och i väntan på
ambulans.
Gasflaskor ska vara vita och på den översta delen ha en fastställd färg som
markerar innehållet. Detaljerad information skall finnas på varje flaska. På gasflaskans etikett (blå färg) skall hållbarhetstiden anges (används före datum),
gasens namn och produktionsdatum. Doseringsanordningen på apparaturen måste
vara sådan, att gasflödet i liter per minut kan avläsas. I fuktflaskan skall det vara
sterilt vatten som byts dagligen.
15.2 Säkerhetsföreskrifter
Syrgashantering
Syrgasflaskor - Förvaring
•
•
•
•
•
I förråd/rum med låg brandbelastning (ej pappersförråd, linneförråd eller
dylikt), helst separat rum eller nisch i korridor.
Placera syrgasflaskan i stabil kärra eller kedja fast den vid vägg.
Dörr till förråd/rum eller nisch skall vara försedd med standardiserad skylt
med text: ”Gasflaskor förs i säkerhet vid brandfara”.
Förvaringsplatsen för syrgasflaskor skall vara utmärkt på
utrymningsplanen.
Syrgasflaskor behöver inte förvaras i låst utrymme.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 58(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
Byte av syrgastub
Vid byte av syrgastub måste tuben stängas först. Öppna sedan flödesmätaren och
släpp ut kvarvarande syrgas. Därefter kan flödesmätaren tas bort.
Syrgasbehandling i hemmet - utrustning
•
•
•
•
•
•
•
Remiss skickas från patientens hemavdelning till lungmottagningen.
Blodgas utan O2 skall tas, svar på remissen. Patienten ska vara RÖKFRI.
Om lungläkare anser att O2 i hemmet behövs kontaktas ”syrgassjuksköterskan”, som i sin tur tar kontakt med avdelningen och avtalar en tid
med patienten och eventuellt anhörig.
När patienten utrustas med O2 - koncentrator kontrolleras syrgasmättnad
med saturation för att se att inställt oxygenflöde är lämpligt.
Inför utskrivning kontaktar avdelningen själv MTA på respektive sjukhus
och meddelar planerad tid för hemgång. MTA levererar O2 - koncentrator
och installerar den i hemmet samt på sjukhusen.
Avdelningen tar kontakt med distriktssjuksköterskan och meddelar dem att
patienten utrustats med O2 – koncentrator.
Läkare som skriver ut patienten från avdelningen ska skriva in det
ordinerade O2- flödet i patientens läkemedelslista.
Om bekymmer – frågor, kan kontakt tas med lungmottagningen
Syrgasflaskor – Användning i boenderum/lägenhet
Dörr till boenderum/lägenhet skall vara försedd med standardiserad skylt med
text: ”Gasflaskor förs i säkerhet vid brandfara”.
Ingen öppen eld (ljus, rökning m.m.) får förekomma inom 2 meter från
användningsstället, slangens mynning.
Koncentrator i boende/lägenhet
•
•
•
•
•
•
Ingen öppen eld (ljus, rökning m.m.) får förekomma inom 2 meter från
användningsstället, slangens mynning.
I den öppna hälso- och sjukvården skall brandmyndigheten kopplas in för
godkännande av syrgashantering.
I den öppna hälso- och sjukvården används oftast syrgas (oxygen)
koncentrator. Den medicintekniska avdelningen skall besikta
boendemiljön innan installation sker.
Förvara syrgasflaskan (oxygenflaskan) i stabil vagn eller kedja fast den vid
väggen. Detta kan vara svårt att genomföra i ett hem. Man ska skydda
flaskor som inte är i bruk genom att ställa dem på säker plats som är märkt
med varningstriangel. OBS! Den flaska som används skall stå på stabil
transportvagn.
Fylld gasflaska får inte utsättas för onormal uppvärmning (max 65 C).
Dörren till förvaringsutrymmet skall på utsidan ha en varningsskylt för
gasflaskor och en med förbud för öppen eld och rökning.
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
•
•
16
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 59(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
I lägenheter går det bra att sätta gasskylten på nedre delen av ytterdörrens
insida.
I Västernorrland är en central Gaskommitté under upparbetande.
Litteratur/länkar
Sjukvårdsrådgivningen
Samlad information om hälsa och sjukvård från Sveriges landsting och Apoteket
finns på Sjukvårdsrådgivningen hemsida: www.1177.se
FASS
FASS, Läkemedel i Sverige. www.fass.se Observera att i denna uppslagsbok
endast ingår godkända läkemedel. Man kan sålunda inte få information om
licenspreparat eller om s.k. extempore-läkemedel. Kopior av FASS-texter på
nyligen godkända läkemedel kan vid behov fås från apoteket. I FASS finns:
•
Produktresuméer om läkemedel
•
Skyddsinformation
•
Miljöinformation
Läkemedelsboken, LB
LB är ett hjälpmedel för läkare och övrig sjukvårdspersonal. Den vänder sig i
första hand till läkare i öppenvård och läkare under utbildning men bör även vara
till nytta för läkare på sjukhus. Läkemedelsboken finns som interaktiv version på
Läkemedelsverkets hemsida. www.lakemedelsverket.se
Där finns direktlänkar till kapitel och relaterade studier.
Västernorrlands läkemedelskommittés hemsida
Sökväg från utsidan – www.lvn.se/lk
Här hittar du bland annat följande länkar:
Mitt läkemedel (rekommenderade läkemedel som är utarbetade av
läkemedelskommittén och utgör ett bassortiment av läkemedel med goda
medicinska och farmacevtiska egenskaper), finns även som app.
Cytostatikahantering i Västernorrland
Praktisk hantering av läkemedel med risk för bestående toxisk effekt.
Avfallshandboken inom Landstinget Västernorrland.
Akutläkemedel i äldreboende
Bassortiment, Upphandlade rekvisitionsläkemedel m.m.
Apotekets hemsida
På apotekets hemsida www.apoteketfarmaci.se finns nyheter inom läkemedelsområdet
E-hälsomyndigheten
Samlad läkemedelsstatistik över all läkemedelsförsäljning finns hos e-hälsomyndigheten,
Läkemedelsstatistik
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 60(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
Läkemedelsverket
På Läkemedelsverkets hemsida hittar du bland annat information om:
•
•
•
•
•
Naturläkemedel/växtbaserade läkemedel
Utbytbara läkemedel
Kliniska prövningar
Rapportera biverkningar
Läkemedelsboken i interaktiv version.
17 Författningar m.m.
Svensk författningssamling SFS
1961:181 Försäljning av teknisk sprit
1982:763 Hälso- och sjukvårdslag
1992:859 Läkemedelslag
1992:1752 Läkemedelsförordning
1992:860 Kontroll av narkotika
1992:1554 Kontroll av narkotika
1993:584 Lagen om medicintekniska produkter
1996:799 Patientskadelag
1996:1157 Lag om läkemedelskommittéer
2002 Socialtjänstlagen
2006:272 Läkemedelsförordning
2008:355 Patientdatalagen
2008:9 Arbetstagarens medverkan vid gränsöverskridande fusioner
2009:366 Handel med läkemedel
2010:659 Patientsäkerhetslag
Socialstyrelsens författningssamling SOSFS www.sos.se
1997:14 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tand vård
1999:26 Överkänslighetsreaktioner
2000:1 Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården
2011:9 SoS föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbete
2001:16 Kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel
2002:12 Delegering inom tandvården
2005:27 Samverkan vid in- och utskrivning av patient i slutenvården
2005:28 Lex Maria
2007:19 Basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m.
2008:14 Informationshantering och journalföring
2009:6 Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
2009:17 Behörighet att ordinera läkemedel för vaccination mot influensa A (H1N1)
Läkemedelsverkets författningssamling (LVFS)
www.lakemedelsverket.se
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet
Dokumentrubrik
Läkemedelshantering. Råd och anvisningar för
kommuner och landsting inom öppen och sluten
hälso- och sjukvård i Västernorrlands län
Dokumenttyp
Riktlinje
2014-10-31
www.lvn.se
Sida 61(61)
Diarienr / Dokumentnr / Version
2031/139697 / Version A.K.
1995:13 Läkemedelsverkets föreskrifter om kontroll av injektionssprutor och
kanyler
1995:25 Läkemedelsprover
1997:10 Receptföreskrifter
2003:6 Klinisk prövning
1997:10 om förordnande av utlämnande av läkemedel m. m. (receptföreskrifter).
2011:10 Läkemedelsverkets föreskrifter om förteckning över narkotika.
2006:3 Växtbaserade läkemedel
2009:13 Förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit
Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS)
Arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se
1992:5 Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om gasflaskor
1997: 7 Gaser
2001:1 Anestesigaser
2001:17 Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om anestesigaser
2005:5 Cytostatika och andra läkemedel med bestående effekt.
2007:5 Gravida och ammande arbetstagare
- FASS för förskrivare , välj Skyddsinformation i vänster spalt.
http://www.fass.se/LIF/skyddsinfo/skyddsinfo.jsp
Relaterad information
Utskrivet av
Carina Nilsson
Utskriftsdatum
2015-03-05
Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet