Södertörns högskola | Institutionen för historia och samtidsstudier Kandidatuppsats 15hp | Religionsvetenskap | Ht 2015 Islam som livsstil – En kvalitativ studie om muslimska medlemmar i JAK Medlemsbank Av: Linn Brodin Handledare: Ann af Burén Abstract Title: Islam as a lifestyle – a qualitative study of Muslim members of JAK Medlemsbank Interest in Islam is synonymous with usury, and according to the Koran it is prohibited for Muslims. JAK Members Bank is a Swedish interest-free bank, which proved to attract Muslims because of their religion. The purpose of the study is to examine how a number of Muslim members view their membership, and what their membership says about the relationship between religious and economic aspects, by the means of qualitative interviews. The material is analyzed in relation to theory linked to secularization, differentiation and privatization. This does not only illustrate Muslims' religiosity, but also focuses on how the secular Swedish society relates to religion. My analysis of the material shows that the religious informants have an Islamic lifestyle, which characterizes their everyday lives, and that membership in the JAK Medlemsbank is seen as a way to practice their religion. For the religious interviewees, the reasons for membership is primarily to avoid interest, in accordance with Islam. Another central reason for being a member of JAK is the bank´s values in terms of the environment, justice and solidarity, which are also viewed to be compatible with Islam. The study shows that the religious informants do not let themselves be thwarted by Sweden's secular differentiated society. They practice their religiosity across the differentiated borders, where religion is mixed with politics and economy. At the same time my analysis of the material shows how religiosity is adapted and limited as a result of the secular society's narrow definition of religion. Keywords: Muslim, JAK, interest, differentiation, secular, Islam, religion, !2 Innehåll INLEDNING ............................................................................................................................3 SYFTE ......................................................................................................................................4 FRÅGESTÄLLNING ..............................................................................................................4 DISPOSITION ..........................................................................................................................4 BAKGRUND .............................................................................................................................5 Ränta ......................................................................................................................5 Islamic Banking (IB) .................................................................................................6 Jord Arbete Kapital (JAK) ........................................................................................9 Jämförelse ................................................................................................................12 Varför är JAK intressant för muslimer? ...................................................................13 Kritik mot JAK ........................................................................................................14 TIDIGARE FORSKNING.....................................................................................................14 METOD ...................................................................................................................................16 MATERIAL.............................................................................................................................20 TEORI ....................................................................................................................................22 Differentiering och sekularisering ...........................................................................23 ANALYS ..................................................................................................................................27 Islam som livsstil .....................................................................................................27 Räntefrihet................................................................................................................30 JAK – en islamisk bank?..........................................................................................34 SLUTSATS .............................................................................................................................. 40 Synen på medlemskapet i JAK Medlemsbank.........................................................40 Relationen mellan den religiösa och ekonomiska aspekten .....................................41 SLUTDISKUSSION ...............................................................................................................43 VIDARE FORSKNING .........................................................................................................45 KÄLLOR.................................................................................................................................45 Inledning Upprinnelsen till den här uppsatsen var min nyfikenhet kring svenska muslimer och synen på ränta utifrån det islamiska förbudet mot ocker (riba). Efter att ha letat information på ett flertal ”fråga imamen-sidor” på internet, kom jag till slutsatsen att det inte verkar finnas något större intresse, någon diskussion eller information bland svenska muslimer kring hur ränta ska hanteras. Jag fick dock omvärdera min slutsats radikalt efter ett samtal med Ann-Marie Svensson, medlemschef på JAK !3 Medlemsbank, då en ny bild av svenska muslimers intresse för räntefria tjänster framträdde. Den politiskt och religiöst oberoende banken JAK Medlemsbank visar sig attrahera medlemmar med önskan att få ge uttryck för sin religiositet, speciellt svenska muslimer som vill undvika ränta. Det finns mycket forskning presenterat kring det religiösa och sekulära gränslandet, men det behövs mer kvalitativ och empirisk forskning på hur det sekulära och religiösa står i både relation och definition till varandra. Syfte Mitt syfte är att genom analys av kvalitativa intervjuer undersöka (a) hur ett antal svenska muslimer som använder sig av JAK Medlemsbank ser på sitt medlemskap, och (b) vad medlemskapet säger om relationen mellan den religiösa och ekonomiska aspekten. Frågeställning I analysen av intervjuerna söker jag svar på frågorna: • Vilka skäl har intervjupersonerna till medlemskap i JAK? • Viken funktion fyller JAK Medlemsbank hos intervjupersonerna? • Ses JAK som en islamisk bank av intervjupersonerna? Disposition Uppsatsen inleds med en bakgrundsbeskrivning som innehåller en kort förklaring av ränta som begrepp, för att sedan ge en presentation av Islamic Banking och JAK Medlemsbank, samt en jämförelse mellan de två. Sedan följer en genomgång av tidigare forskning rörande motiv till individers användande av Islamic Banking och JAK, följt av material och metod samt teori. Därefter kommer analys-delen, där det utvalda intervjumaterialet analyseras i ljuset av teori. Sedan följer mina slutsatser kring materialet utifrån mitt syfte, där den första delen av syftet besvaras genom svar på mina frågeställningar, därefter följer slutsatser kopplat till den andra delen av mitt !4 syfte. Uppsatsen avslutas med en slutdiskussion, förslag på vidare forskning samt källförteckning. Bakgrund För att få en djupare inblick i materialet kommer jag ge en beskrivning av Islamic Banking (IB) samt JAK Medlemsbank (JAK), samt förtydliga genom att göra en jämförelse dem emellan för att visa på skillnader och likheter. Jag börjar med en kort förklaring på ränta som begrepp, vilket är centralt för både IB och JAK. Ränta När en tänker på ränta, så är det oftast i samband med att sparpengarna på bankkontot ökat med någon procent – som en betalning till kunden för att denne lånar ut sina pengar till banken. Eller vid ett lån där kunden betalar extra pengar utöver lånet till banken för att denne får låna pengar. Ränta är något som tas för givet. Det finns dock ingen entydig beskrivning om vad begreppet ränta egentligen innefattar och vilka konsekvenser ränta har. Definition av ränta Nationalencyklopedin definierar ränta som ”… avkastning på kapital eller, sett från låntagarens synpunkt, priset på kredit.” (NE 2015). Skatteverket definierar ränta som ”... den avgift som en låntagare betalar till en långivare som är beräknad utifrån storleken på lånet och lånets löptid.” (Skatteverket 2015). Ovanstående källor beskriver ränta som en slags avgift eller kostnad för en tjänst kopplat till sparande och lån. En ytterligare ”ränta” är den så kallade effektiva räntan, vilken anger den totala kostnaden för exempelvis ett lån hos en bank, inklusive alla avgifter – för att kunden lättare ska kunna jämföra kostnader mellan olika banker. Effektiv ränta är något som måste anges hos varje bank enligt svensk lag. (Konsumenternas.se 2016) !5 Räntans funktion Ränta framställs oftast som något självklart och rättvist. Vanliga argument för ränta är att den motverkar inflation, att ränta är en drivkraft i samhället utifrån vinstintresse, att låna ut pengar är en tjänst där långivaren utsätts för en risk – därför kostar lånet. Islamic Banking och den räntefria banken JAK Medlemsbank står för en annan åsikt. De anser att avgifter för banktjänster är berättigat, men menar att ränta är skadligt för samhället. De gör skillnad på avgift och ränta, och anser därför att de inte använder sig av ränta. Islamic Banking (IB) Islamic Banking bygger på ett banksystem vilket är underordnat islamiska etiska principer, så kallade sharialagar, vilka baseras på islams heliga bok koranen och sunnan. Sharialagarna kopplat till ekonomi berör aspekter som exempelvis lån, finansiering, konsumtion, ägande och fördelning av pengar. En av de mest centrala lagarna som gör att islamiskt bankväsende skiljer sig från en konventionell bank, är förbudet mot ocker (riba), vilket betyder ökning eller tillägg. Här tolkas bland annat ränta in (Samuelsson 2000:32). Det är heller inte tillåtet att exploatera eller spekulera och spela med tillgångar, eller att investera i haram-verksamhet (förbjuden verksamhet) som berör exempelvis fläskkött, alkohol eller pornografi. Samt att fara med osanning, lura och förleda med exempelvis dolda avgifter. Dessutom ska islamisk ekonomi verka för en marknad utan monopol. (Nasr 2015, Abdullah. Chee 2010:45) DE SOM livnär sig på ocker skall uppstå (till Domen) lika ostadiga på benen som den som Djävulen med sin beröring slagit med vansinne. De säger nämligen: ”Handel är inte annorlunda än ocker.” Men Gud har förklarat handel lovligt och förbjudit ocker. 2:275 (Bernström 2002:33) Islamic Banking är ett relativt nytt fenomen, som började växa fram som separata sparbanker i början av 1960-talet i Egypten och Malaysia. För att under oljekrisen 1973 spridas till allt fler muslimska länder, och börja utvecklas och vidgas mot vad som idag kan ses motsvara konventionella bankers utbud av produkter (Abdullah. Chee. 2010:10). IB växer stadigt och kan ses få extra uppsving i samband med !6 ekonomiska nedgångar och kriser där räntan påverkats kraftigt, exempelvis 9/11 2001 eller bolånekrisen 2008 (Abdullah. Chee. 2010). 2004 öppnade Islamic Bank of Britain (idag Al Rayan Bank) i Storbritannien, vi finner även islamiska banker i Tyskland och Frankrike. (Al Rayan Bank 2015) Finansinspektionen i Sverige mottog i februari 2015 en ansökan om öppnandet av en islamisk bank, där utredningen fortfarande pågår (Prane 2015). Det islamiska banksystemet fungerar i stort sett ungefär som i en vanlig konventionell bank, med undantaget att det sker en filtrering av bankens produkter genom islamiska värden och principer (Nasr. 2015, Abdullah. Chee. 2010). För att administrera filtreringen har varje islamisk bank har en sharia-kommitté, vilken kontrollerar och godkänner att bankens produkter följer de islamiska principerna vilka går under ledord som: tro, moral och plikt (Nasr 2015). Hur är det fatt med er, som inte vill ge (av det ni äger) för Guds sak? Allt det som himlarna och jorden lämnar i arv skall ändå tillfalla Gud! 57:10 (Bernström 2002:953.) Gud anses vara ägare till allt på jorden och i himmelen, och människan ses som förvaltare av Guds ägor. Detta betyder att jordens tillgångar ska finnas tillgängliga för alla individer, att äga mark eller sitta på andra tillgångar utan att nyttja eller dela med sig till de som inte har ses därför som emot Guds lag (Samuelsson 2000:28). Att dela med sig sker bland annat genom zakat (allmosa), islams fjärde pelare, vilket ses som en plikt inom islam (Esposito 2014:142). Alla allmosor utöver zakat är frivilliga och kallas sadaqa, denna allmosa anses ge ”extrapoäng” hos Gud inför livet efter döden (Samuelsson 2000:28). De som ger av vad de äger, nattetid eller under dagen, i tysthet eller öppet i allas åsyn, skall få sin lön av sin Herre och de skall inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem. 2:274 (Bernström 2002:33) Det ses som viktigt att pengar och tillgångar tjänas genom god intention och arbete, samt delas med de fattiga. Här kommer en viktig aspekt av förbudet mot ränta in i bilden, det anses inte tillåtet att tjäna pengar på pengar inom islam, det anses vara ocker. Vilket sker på banker med ränta, där tillgångar ligger passivt på konton och !7 växer sig större genom ränta som tilldelas genom procent på beloppet. Detta betyder att ju mer pengar som finns på kontot desto mer pengar tilldelas – utan att något arbete måste utföras av mottagaren. Ränta på lån kan ses som ännu ett snäpp värre i synd, där en person som redan är i underläge och behov av pengar utnyttjas av den som redan har pengar. Man menar att den som redan har, får mer och den som är i behov hamnar i ett allt mer utsatt läge, vilket anses orättvist och osolidariskt. Vid lån inom IB förespråkas att både låntagare och givare delar på riskerna – och vinsterna. (Samuelsson. 2000:56,57, Abdullah. Chee. 2010:180,185) Bankprodukter IB har flera utmärkande grundläggande kontraktslösningar, vilka skiljer sig från konventionella bankers produkter. Exempelvis olika slags kontrakt utifrån profit-loss sharing (Mudaraba och Musharaka) som är vanligt inom IB, där banken och kunden tillsammans kommer överens om vad kapitalet ska användas till, och hur vinster och förluster ska delas. Delandet sker alltid utifrån överenskomna andelar, inte fasta belopp, detta för att undvika att någon av parterna ska förlora mer än satsat. Ett exempel är när en bankkund sätter in pengar på sitt bankkonto, kunden garanteras andel i bankens vinst – och förlust, men ingen återbäring (Samuelsson 2000:56,57, Abdullah. Chee 2010:180,185). Ytterligare en produkt är Ijara, vilket i princip betyder leasing, där banken investerar och kunden hyr med påslagen leasing-avgift (Samuelsson 2000:60,61). Det är även vanligt att IB-produkter blandas, exempelvis vid husköp, där Ijara och Musharaka används tillsammans. Kunden bestämmer sig för ett hus, och betalar en depositionsavgift på ca 20 % till banken. Banken köper och äger huset, och hyr sedan ut till kunden med en pålagd administrationsavgift. När huset är betalt genom hyresbetalningarna till banken går huset över i kundens ägor. (Al Rayan Bank 2015) Vad som utgör kärnan i bankprodukterna inom IB är att det råder ett delat risktagande för både bank och kund. Kunden behöver exempelvis inte betala extra om det tar längre tid att betala tillbaka ett lån, än vad parterna kom överens om från början (Samuelsson 2000:58,59). Eller om en leasad produkt inte går att använda utifrån kundens syfte, så har kunden rätt att bryta kontraktet (Samuelsson 2000:60,61). Alla produkter är dock inte kompatibla med den svenska lagen, det är !8 exempelvis förbjudet för banker att äga fastigheter som inte används av bankens verksamheter (Svensson 2015). Kritik kring IB IB är som tidigare nämnt ett relativt nytt fenomen som fortfarande är under utveckling. Fromma muslimer världen över söker efter sätt att undvika riba, och företag och banker försöker att möta efterfrågan och tjäna pengar på önskemålen. Det har dock visat sig svårt att erbjuda tjänster och bankprodukter i linje med sharia, och IB-bankerna gör sitt yttersta för att övertyga kunderna om att deras produkter är kompatibla. Det är dessutom vanligt att bankerna tar ut långt högre avgifter för sina tjänster i jämförelse med konventionella banker. (Khan 2010) Det förs en ständig diskussion kring definitionen av ränta, många är kritiska och menar att IB-kontrakt och produktlösningar med avgifter och vinster efter andelar inte är annat än just ränta (Khan 2010). Professor Feisal Khan menar även att IB inte står fria från exploatering då det i hög grad sker ett utnyttjande av muslimers förtroende kring att vara fria från riba genom banken, som berättigar detta förtroende genom högre avgifter i jämförelse med konventionella banker. De flesta islamiska banker saknar dessutom tillräcklig transparens för att kunna se hur investeringar gjorts vilket gör att kunderna bara kan förlita sig på att det inte finns någon finansiering av haram-aktiviteter. (Khan 2010 ) Jord Arbete Kapital (JAK) JAK är en bank som ägs genom kooperativ, där varje medlem äger en röst. Deras grundläggande ideologi är att de tagit ställning för ett räntefritt samhälle, och ser ”pengar som ett betalningsmedel, inte något att tjäna pengar på” (JAK 2015:3). Vi tycker inte att man skall tjäna pengar på passivt ägande, utan genom aktivt arbete. Den som lånar pengar skall inte betala ränta till den som lånar ut. Däremot skall naturligtvis lånets administrativa kostnader betalas. 1 1 https://www.jak.se/content/jaks-syn-pa-ekonomi#.VjjKFemctCN (Hämtad: 2016-01-08) !9 JAK definierar sig som politiskt och religiöst oberoende, och verkar genom folkbildning.2 Några av målen för banken är att motverka ekonomiska klyftor mellan människor, gynna en sund ekonomi både lokalt och globalt (JAK 2015:3) samt att skapa medlemsnytta – inte att bedriva banken som ett vinstdrivande företag. Bankens pengar ska stå till medlemmarnas förfogande och investeras i vad Ann-Marie Svensson (medlemschef JAK) beskriver som ”… schyssta projekt…”, det vill säga ”… medlemmarnas drömmar och mål…”. Som exempelvis ett nytt hus eller öppnande av verksamhet. (Svensson 2015) JAK bildades 1965 som en riksförening för ekonomisk upplysning kring ränta, som de menar har skadlig effekt inte bara för samhället utan även för människor, natur och ekonomi. Under finanskrisen i början av 1990-talet ökade medlemsantalet kraftigt i föreningen, och 1997 blev JAK godkända som bank av regeringen. 3 Grunden för JAK Medlemsbanks verksamhet är insikten om att hållbara ekonomiska relationer är möjliga. En hållbar ekonomi anser vi präglas av jämnare resursfördelning och hushållning – inte av ocker, övertro på tillväxt eller av att tjäna pengar på pengar.4 JAK:s definition av ränta JAK gör skillnad mellan ränta och avgifter, de betraktar alltså inte ränta som en kostnad. Som ränta betraktar vi all betalning för lån (in- och utlåning) utöver vad som motsvarar de verkliga och skäliga kostnader som låneverksamheten medför för långivaren. (JAK 2015a:3) Ingen ränta – men sparpoäng Alla lån inom banken finansieras genom medlemmarnas eget sparande, därför är sparande i någon form en förutsättning för att få låna pengar. Spararna får ingen ränta på sitt sparkapital, men istället möjlighet till mer fördelaktiga lån utan ränta genom så kallade sparpoäng. Sparpoängen ökar varje dag utifrån summan- och för var dag 2 https://www.jak.se/content/jaks-syn-pa-ekonomi#.VjjKFemctCN (Hämtad: 2016-01-08) 3 https://www.jak.se/omjak/historia#.VjjKIemctCN (Hämtad: 2016-01-08) 4 https://www.jak.se/hållbar-ekonomi#.VjjRaOmctCM (Hämtad: 2016-01-08) !10 pengarna finns på kontot. Dessa sparpoäng går dessutom att dela med sig av till andra medlemmar eller projekt som är i ett större behov av räntefria lån än den som äger poängen.5 Räntan sätter människor i skuld JAK menar att räntan är en ”mekanism” vilken verkar ojämlikt genom att överföra kapital och resurser från majoriteten av världens befolkning, till en liten klick av redan rika människor. De menar också att ränta är en avgift som tas ut för att någon äger något, inte för att något arbete utförts. Svensson tar upp fattiga länder som exempel, vilka är tvungna att låna från rikare länder, och sätts i en situation där de aldrig kan bli fria från skuld, då räntan ständigt gör att skulden ökar. Att det finns länder som redan har betalat tillbaka flera gånger om, men fortfarande är skuldsatta. (Svensson 2015) I JAK Medlemsbank nyttjar vi varandra istället för att utnyttja varandra. – Lotta Stålklint, anställd i JAK (Svensson 2015:132) Ränta påverkar priset på produkter och tjänster Med tanke på att ränta kan ses som en slags kostnad för att ta lån, måste en också se utifrån den aspekten att slutpriset på i princip alla varor påverkas av räntekostnader eftersom priset på en vara måste förutsättas väga upp kostnaderna för tillverkningen. JAK skriver att för varje inblandad tillverkare av en och samma vara läggs ett antal procent på den slutgiltiga kostnaden. Det är svårt att ge en exakt siffra på hur många procent av en vara som är räntekostnader, beroende på hur många tillverkare och producenter som är involverade samt hur deras lån ser ut. JAK stödjer sig på Margrit Kennedys efterforskningar, där Kennedy menar att tyskarna betalar hela 40 % i snitt i räntekostnader för sina varor. 6 Inflation JAK menar att kompensationen genom att öka sparandet med ränta mot inflation, är just det som skapar inflation. De sparade pengarna i JAK blir mindre värda p.g.a. inflationen, men lånen lättare eller lika svåra att betala, detta beroende på hur 5 https://www.jak.se/privat/spara#.VohKP-29LCQ (Hämtad: 2016-01-08) 6 https://www.jak.se/kapitel-9-ränta-som-ett-problem#.VmbRuOmctCM (Hämtad: 2016-01-08) !11 låntagarens lönekurva ser ut. Eftersom låntagaren över tid sparar lika mycket som denne lånar, så menar JAK att sparande och lånande i banken inte påverkas av inflation. (Svensson 2015:78) Folkbildning bland muslimer Jag frågar om JAK bedrivit folkbildning riktat mot svenska muslimer, och får svaret att det är upp till medlemmarna att utbilda och vad Svensson vet har det inte skett i någon större utsträckning (Svensson 2015). I JAK-boken: Om ekonomi, pengar, bank, ränta och sånt (2015) finns ett kapitel om religiösa skrifter som berör ränta (Svensson 2015:155). Jämförelse Jag kommer här att ge en jämförande beskrivning mellan JAK och IB, detta innebär en del upprepningar i syfte att förtydliga. Vad JAK och IB har som tydlig gemensam nämnare i motsats till konventionella banker med räntesystem, är att JAK och IB håller etiken överordnad vinstaspekten, samt att JAK och IB är emot räntesystemet. IB är i och för sig byggt på ett vinstdrivande system och ägs av aktieägare vilka hoppas på vinst, men vinsterna ses fortfarande underordnade och beroende av islamiska lagar och värderingar så kallade sharialagar. Som sparare i IB får en beroende på hur det gått för banken del av vinsten (eller förlusten) summan avgörs utifrån spararens andelar i banken. JAK är ett icke vinstdrivande företag som ägs av medlemmarna, där varje medlem har en röst vardera oberoende av hur mycket pengar de har placerade i banken. JAK delar inte ut någon vinst till sina medlemmar istället genererar sparandet i sparpoäng, vilka ger möjlighet till räntefria lån för spararen, eller en annan person spararen väljer att skänka bort sina sparpoäng till. Vinstpengarna sparas inom banken d.v.s. hos medlemmarna och används för att säkra bankens oberoende och hålla nere kostnader för medlemmarna.7 Både JAK och IB tar avstånd från ränta och att göra pengar på pengar, och anser att investeringar endast får ske utifrån vad som anses vara gott etiskt och moraliskt. Det 7 http://www.jak.se/kapitel-15-en-jämförelse-mellan-jak-och-en-vanlig-bank#.Voguje29LCQ (Hämtad: 2016-01-08) !12 kan dock finnas skillnader i vad som anses vara etiskt och moraliskt godtagbart, då IB är religiöst och JAK står oberoende till religion. JAK är en liten organisation och bank idag som inte har möjlighet at erbjuda lika många produkter som en islamisk bank, – vilken fungerar ungefär som en konventionell bank med undantag att bankens produkter är filtrerade genom sharialagarna, och därför en annan utformning på sina avtal och kontrakt. JAK ägnar sig idag mest åt sparande och låntagande. Det är även en skillnad mellan hur låntagande går till i bankerna, inom JAK lånas pengarna ut till kunden som köper och äger t.ex. sitt hus från början precis som i en konventionell bank. JAK förutsätter dock ett visst sparande i banken i samband med lånet, en fast administrativ avgift samt en låneinsats (som betalas tillbaka efter att lånet betalats tillbaka) (Svensson 2015:131). Inom IB sker en liknande affär med ett hus genom att banken köper och äger huset och sedan hyr ut det till kunden, tills det att kunden betalat av husets kostnad, här tillkommer även en fast administrativ avgift. JAK och islamiska banker skiljer sig alltså åt vid hur ett exempelvis huslån genomförs, men har gemensamt att de båda tar ut administrativa kostnader. 8 Varför är JAK intressant för muslimer? På ”fråga Imamen-sidor” som Islamguiden eller Islamportalen kan en läsa om alternativa lösningar för muslimer som vill undvika ränta. Det står exempelvis att koranen tillåter användandet av ränta om det inte finns andra alternativ, en kan också lösa problemet genom att skänka bort eventuella räntepengar till fattiga. Det vanligaste rådet är att låna pengar från vänner och familj istället för att använda sig av bank, samt att hyra bostad istället för att köpa. (Islamguiden 2015, Islamportalen 2015) Som tidigare nämnt finns det även ett fåtal islamiska banker i Europa, dock ännu ingen i Sverige. JAK har därför varit det enda alternativet för religiösa som ickereligiösa svenskar som har behov av bankprodukter, men som vill undvika ränta. Det har de senaste åren även börjat poppa upp alternativa lösningar speciellt 8 https://www.jak.se/privat/lana/avgifter-och-insatser-hos-jak#.VohM3u29LCQ (Hämtad: 2016-01-08) !13 utformade för muslimer på konventionella banker och försäkringsbolag (Folksam 2009). Kritik mot JAK Det finns kritik mot JAK på muslimska forum där individer anser att JAK:s administrativa kostnader endast är en förtäckt ränta och därför haram (Malikiyya 2013). Ett argument emot detta ur islamiskt religiöst perspektiv är att det inte finns någon regel mot att tjäna pengar på arbete, att ta ut administrativa avgifter är således inte det samma som att göra pengar på pengar. En annan kritik som Svensson själv tar upp är att JAK ofrivilligt får in ränta i banken, detta beror enligt Svensson på att bankens kapital måste förvaras på ett tryggt ställe som också är lättillgängligt. Ett problem för JAK är dock att det inte finns några räntefria alternativ i Sverige i dagsläget som därför får in ofrivillig ränta. (Svensson 2015) Tidigare forskning Jag visar här nedan på tidigare forskning, som berör motiv till medlemskap i räntefria banker, som islamiska banker och JAK Medlemsbank. Allt eftersom islamiska banker börjat poppa upp i världen, och dessutom visat sig vara gångbara, har det börjat forskats på verksamheten. En thailändsk kvantitativ studie från 2009, Customers Perceptions on the Objectives, Characteristics and Selection Criteria of Islamic Bank in Thailand (Lateh. Ismail. Ariffin.), undersöker vilka motiv kunderna i den muslimska banken Islamic Bank of Thailand (ISBT) har för att använda sig av en islamisk bank. Studien utgår från 462 respondenter, varav hälften betecknar sig som muslimer och den andra hälften icke-muslimer. Det visar sig utifrån studien att det råder en viss skillnad mellan dessa grupper när det kommer till motivation att använda sig av en islamisk bank. Där icke-muslimerna ser ”Bankens rykte” och ”Kunnig och kompetent personal” samt ”Förtroende för ledningen” som de viktigaste aspekterna, medan muslimerna ser ” Räntefritt !14 sparande” och ” Möjlighet till Räntefria lån” som viktigast. ”Religiös anledning” kommer först på tredje plats hos muslimerna, medan ”Möjlighet till räntefria lån” kommer på tredje plats för icke-muslimerna. Forskarna i denna studie menar att utifrån resultatet kan en bland annat dra slutsatsen att religion inte är den huvudsakliga anledningen till att muslimer väljer att använda sig av islamiska banker. Samt att detta resultat understödjs av tidigare liknande forskning gjord i Jordanien och Malaysia. (Lateh. Ismail. Ariffin. 2009:182,183) En skulle dock kunna tolka resultatet som att det finns religiös motivation eftersom muslimernas starkaste motivation i motsats till icke-muslimerna fokuserar på räntefria produkter, det vill säga fria från riba. Men eftersom detta är en kvantitativ studie så får vi inte kunskap om individernas personliga förklaring kring motivationen. Kvalitativ empirisk forskning som speglar motivation och funktion av räntefria bankalternativ utifrån individperspektiv bland muslimer, saknas. Det flesta forskningsstudier som berör kunders motiv av val av islamisk och/eller räntefri bank är kvantitativa och speglar därför inte varför dessa individer gör detta val. Vilket visar sig tydligare i kvalitativa studier där respondenterna intervjuas och själva får sätt ord på sina motiv och tankar, men även definitioner. Gruppen muslimer är exempelvis inte en homogen grupp med samma syn och uppfattning kring vad det innebär att vara muslim. Det flesta studier berörande räntefria banker och deras medlemmar utgår ifrån islamiska banker, men 2011 gjordes en kvalitativ studie där medlemmar från JAK Medlemsbank intervjuades kring sitt val av en räntefri bank, Varför räntefri bank? – En studie om räntefritt system ur ett kundperspektiv (Henriksson. Johansson.). Studien gör dock ingen skillnad mellan muslimer och icke-muslimer, men ger ändå en viktig fingervisning om generellt rådande motivationer till medlemskap i JAK som en räntefri bank. Studien visar att ekonomiska faktorer är mindre centrala och att viktiga motiv istället är rättvisa och etik, genom att ingen kan gynnas på någon annans !15 bekostnad på grund av det räntefria banksystemet. Andra motiv är upplevelsen av bra service, transparens och förtroende för styrelsen (Henriksson. Johansson. 2011). Metod Vid val av metod är det viktigt att tänka igenom vilken metod som är mest lämpad utifrån vilken studie och arbete en tänkt genomföra. Alla metoder har både styrkor och svagheter, där olika metoder har förmåga att ge olika perspektiv på samma studie. Jag har valt att använda mig av kvalitativ metod i form av intervjuer. Valet motiverar jag med att de flesta liknande studier som gjorts berörande användandet av räntefria banktjänster visar sig bygga på breda och kvantitativa undersökningar, vilka ger viktig information kring generella förhållanden. Jag vill dock gräva djupare och induktivt undersöka vilka personliga motiv som kan finnas bakom, samt försöka komma åt en komplex och individuell bild av mina intervjupersoners tankar och motiv. Här ser jag intervjuer som det självklara metodvalet för att komma åt den information jag söker. (Denscombe. 2008:24ff) Kvalitativ metod Typiskt för kvalitativ metod ligger i att det är ett litet urval av intervjuer (eller observationer) som genomförs. Det som utmärker induktiv metod är att en arbetar fram en förklaringsmodell direkt från sina iakttagelser, inte som vid deduktiv metod där en testar hypoteser utifrån teori (Hedin 1996:03). Dessutom får motsatser och undantag i materialet större chans till utrymme genom en kvalitativt induktivt metod, vilket kan bidra med en mer komplex analys. Frågor kring hur och varför fångar upp nyanser och värderingar som kan sättas i sammanhang till samhällslivet för att förstå dess mekanismer. Ahrne och Svensson skriver att kvalitativ data behövs för att ge oss information kring hur olika rörelser formats genom historien, t.ex. politiska partier, organisationer och typer av företag (Ahrne. Svensson. 2012:14). Alltså hur idéer sprids, formas och förändras inom och mellan kulturer, länder och religioner. Detta betyder att det också finns utrymme för olika tolkningar och förklaringar utifrån samma material, inget entydigt rätt eller fel (Denscombe. 2008:259). Svagheter med kvalitativ analysmetod är att metoden inte rymmer samma generaliserbarhet som en kvantitativ metod. Forskaren måste även se till att hålla sig !16 reflexiv och ständigt ifrågasätta sin egen identitet och bakgrund i förhållande till analysen av materialet. Det kan också vara frestande att i sin jakt på mönster hoppa över information som inte stämmer in, detta kan bidra till en illa överensstämmande bild av materialet och verkligheten. En annan risk är att ord och mening lyfts ur kontexten och går förlorad vid kodning och kategorisering av materialet, - alltså att betydelsen av förmedlat material vid insamlingstillfället och rådande kontext förändras och tappar förankring i verkligheten. (Denscombe 2008:260) Fördelar med intervjuer är att de går relativt snabbt att genomföra, en får mycket data på kort tid. Svagheter som nämns i litteraturen kring metoden är att bearbetningen, transkribering och kodning är relativt tidsödande, och att data endast är ett resultat från en enda individ på en speciell plats och tid (Ahrne. Eriksson–Zetterquist. 2012:56). Men i just den här studien är det just individen som står i centrum av intresse, vilket jag snarare ser som en styrka. Intervjuer Min första kontakt med JAK uppkom genom medlemschef Ann-Marie Svensson som jag gjorde en intervju i ett annat sammanhang, Svensson tipsade mig om ytterligare kontaktpersoner inom JAK som hjälpte mig med ett par första intervjupersoner. Jag fick sedan kontakt med ännu ytterligare intervjupersoner genom dessa kontakter – så kallad snöbollsurval (Ahrne. Eriksson-Zetterquist. 2012:43). Detta resulterade i fem stycken intervjuer som utgjordes av tre kvinnor och två män, i ett åldersspann från ca 30–65 år. Den första kontakten togs genom email eller telefon, och alla var positivt inställda till att delta i studien. Då jag inte visste vilken information jag skulle få under intervjuerna, så valde jag tidigt bort den strukturerade intervjun som fungerar ungefär som ett frågeformulär, och förutsätter att en vet vilka frågor och svar som är relevanta. Jag ville att intervjupersonerna skulle få utrymme att öppna upp sig och prata mer fritt utifrån vad de själva tyckte var relevant fakta. Jag hade dock några utvalda områden och frågor jag ville knyta samtalen till, detta uteslöt även ostrukturerade intervjuer där respondenten pratar i princip helt fritt utifrån ett tema eller ämne. Mitt val föll därmed på den så kallade semistrukturerade intervjun där intervjupersoner till stor del tillåts !17 att just prata fritt, men där jag som intervjuare också kan ta utrymme att styra intervjupersonen mot mina förutbestämda frågor. Jag ville ha ett så flexibelt intervjuklimat som möjligt. (Denscombe 2008:134,135) Under min första intervju upptäckte jag att jag kunde få olika svar (ibland motsatt svar) på samma fråga beroende på hur den var formulerad, detta har jag tagit fasta på i mina följande intervjuer där jag försökt att ställa samma fråga på olika vis under olika delar av intervjun. Jag använde bland annat mina frågeställningar som centrala stolpar i intervjuerna, som jag försökte få intervjupersonerna att prata relativt fritt kring: hur de ser på sitt medlemskap i JAK; vilken funktion JAK fyller hos intervjupersonerna; om de anser att JAK är en islamisk bank. Intervjuerna gjordes med en person i taget – så kallad personlig intervju, och ansikte mot ansikte i alla fall utom ett där endast telefonintervju var möjligt för intervjupersonen. Platsen avgjordes utifrån intervjupersonernas önskemål, två stycken på olika caféer i Stockholm, en hemma hos, en på intervjupersonens arbetsplats samt en över telefon. Alla intervjuer kändes avslappnade och flöt på bra, även telefonintervjun fungerade bra och tog kortare tid än övriga intervjuer. Intervjuerna tog ca 1 timme och 15 minuter vardera förutom telefonintervjun som tog ca 40 minuter. Jag spelade in tre intervjuer på min iPhone, telefonintervjun hade jag dock inte teknik att spela in, och intervjun med Amir då miljön var alldeles för stimmig. Jag förde anteckningar under samtliga intervjuer så jag fick ihop ett användbart material. Intervjun med Amir har kompletterats med en mailkonversation i efterhand för att säkerställa korrekt information. Det empiriska materialet skiljer sig alltså en aning åt, det är svårt att avgöra om detta påverkat resultatet nämnvärt. Skillnad i uppriktighet mellan en ansikte- till ansikte-intervju och telefonintervju skall dock inte nämnvärt skilja sig (Denscombe 2000:16). Bearbetning av data Direkt efter varje intervju transkriberade jag inspelat data till ett empiriskt material. Att transkribera texten kändes som att vara med om intervjun igen – flera gånger om, !18 och dessutom upptäcka nya detaljer samt information jag inte lagt märke till under själva intervjutillfället. Jag har arbetat med det empiriska materialet manuellt, alltså utan hjälp av dataprogram. I mitt jämförande av de transkriberade texterna har jag letat efter gemensamma nämnare som liknande formuleringar, uttryck och begrepp för att sedan kategorisera informationen för att få ytterligare överblick. I analysdelen har jag valt att delvis återge med mina egna ord vad intervjupersonerna säger och delvis citera ordagrant vad de säger. Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet Att bedöma validitet och reliabilitet på en kvantitativ forskningsstudie kan innebära vissa svårigheter, detta eftersom studien inte utförs genom mätning, utan snarare med målet att beskriva ett fenomen. Ett sätt att övertyga i trovärdighet sker genom att redovisa en så transparent forskningstext som möjligt, men också tillräckligt med information kring forskningsprocessen för att det ska ges utrymme att diskutera och kritisera innehållet. (Denscombe 2008:251) När det kommer till generaliserbarhet så är det omöjligt att utifrån endast fem intervjuer bidra med en generaliserande bild, men detta var inte heller mitt syfte. Kanske skulle dock mina resultat i kombination med andras studier kunna bidra med en generaliserad bild t.ex. genom att understödja eventuella kvantitativa forskningsresultat – eller vise versa. Dessa fem intervjuer måste dock, självständigt stående, kunna ses som en indikation på hur verkligheten kan se ut, utan att generaliseras. Etiska frågor Jag har noggrant informerat mina intervjupersoner om vad studien innebär för att de ska ha en chans att själva överväga om de vill delta i studien eller inte, utifrån vad Ahrne och Svensson kallar samtycke (Ahrne. Svensson. 2012:30). Jag har även varit noggrann med att konfidentialisera all information som lämnats av intervjupersonerna för att de inte ska kunna identifieras av utomstående (Ahrne. Svensson. 2012:30). Jag har alltid frågat om lov kring att spela in samtalen, vilket alla gett sitt samtycke till, de flesta intervjupersoner har dock uttryckt att de tycker det känns en aning obekvämt att !19 samtalen spelas in, en stund in i intervjuerna har de dock slappnat av och slutar tänka på apparaturen. Jag har informerat om rättigheterna att läsa det transkriberade materialet innan det slutgiltiga arbetet lämnas in. Fyra av intervjupersonerna bad om att få läsa igenom det transkriberade materialet som används i uppsatsen, vilket de fått göra och godkänt. Metodkritik Något att hålla i åtanke i förhållande till materialet, är att det inte är självklart att intervjupersonerna reflekterat över exempelvis sitt medlemskap i JAK eller räntefrågan innan samtalet, utan att tankar och reflektioner kring motiv uppstått i samband med intervjun. Det är också svårt att avgöra om information utelämnats beroende på vilket förtroende intervjupersonerna känt för mig. Jag måste därför räknas som en påverkande aspekt och medskapande till detta material, beroende på mitt val av frågor och min egen roll i samtalet, samt mitt urval av presenterat material. Jag uppfattar det dock som att det uppstod en mycket förtroendeingivande, öppen och personlig kontakt i majoriteten av intervjuerna, speciellt med de kvinnliga intervjupersonerna. Material Materialet består av fem intervjuer med tre kvinnor och två män mellan 30–65 år, och begränsar sig till ett urval där alla intervjupersoner har som gemensam nämnare att de på något sätt definierar sig som muslimer eller har en muslimsk bakgrund, samt är medlemmar i JAK Medlemsbank och boende i Stockholms närområde. Nedan följer en presentation av intervjupersonerna vilka medverkat till materialet för studien. Alla intervjupersoner har fingerade namn. Samira 32 år är född i Sverige och arbetar som psykolog. Hon berättar att hon blev medlem i JAK redan som barn eftersom hennes föräldrar är medlemmar, och att hon ser sig som religiös muslim. Intervjun med Samira sker över telefon vilket fungerar bra då hon pratar tydligt och genomtänkt välformulerat. Hon låter glad och pigg på rösten och skrattar mycket. Hon bor själv i en lägenhet i södra Stockholm. !20 Yousuf 65 år är född i Tunisien och arbetar som administratör. Han har varit medlem i JAK över 15 år och ser sig som religiös muslim. Jag träffar Yousuf på hans arbetsplats där han ger intryck av att trivas mycket bra, han är vänlig och välkomnande och bjuder på karameller. Yousuf berättar passionerat och uttrycksfullt om islam och har många tankar och känslor kring räntefrågan, emellanåt blir han väldigt uppeldad, spärrar upp ögonen och fäktar med armarna så tekoppen flyger över skrivbordet. Intervjun varvas med stort allvar och glada skratt. Han bor i ett hus i utkanten av södra Stockholm med sin fru, och att han har tre barn som flyttat hemifrån. Amir 39 år är född i Iran och jobbar med IT. Amir är medlem i JAK sedan 10 år tillbaka, och har en muslimsk bakgrund men definierar sig som ateist. Jag träffar Amir på ett café i centrala Stockholm, han sippar avslappnat på sitt rooibos-te och ger intryck av att vara väldigt medveten om sina åsikter och ställningstaganden angående JAK och sitt medlemskap. Han bor i centrala Stockholm med sin flickvän och två hundar. Fadime 51 år är född i Sverige och arbetar som ekonomiassistent. Hon har varit medlem i JAK i nästan 20 år, konverterade till islam när hon var i 25-årsåldern och ser sig själv som religiös muslim. Vi träffas hemma hos Fadime i centrala Stockholm, hon pratar snabbt och glatt och bjuder på smörgåsar och äppelpaj. Hon berättar passionerat om sin religiositet, avbryter tillfälligt för att gå till rummet bredvid för att be, och fortsätter sedan där hon slutade. Under samtalet stryker katterna runt fötterna i hopp om kel och hennes två tonårsbarn sticker in huvudet i köket då och då för att sedan återgå till dataspelande. Sonia 46 år är född i Sverige och arbetar som administratör. Hon har varit medlem i JAK sedan mitten av 1990-talet och ser sig som religiös muslim. Vi träffas på ett mysigt ekologiskt café och äter frukost, Sonia pratar lugnt, välformulerat och med stort allvar som emellanåt bryts av med ett bullrande skratt eller dräpande ironi. Hon är mycket medveten om JAK som organisation och har klara åsikter kring sitt !21 medlemskap och sin religiositet. Sonia är ensamstående och bor i ett litet hus i norra Stockholm. Materialet från dessa fem intervjupersoner rymmer en variation i information samt ålder och kön, vilket får ses som tillräcklig information i förhållande till studiens storlek. Teori Jag redogör här för de teorier jag använder och ser som relevanta för att finna svar på mitt syfte, som är att genom analys av kvalitativa intervjuer undersöka hur (a) ett antal svenska muslimer som använder sig av JAK Medlemsbank ser på sitt medlemskap, och (b) vad medlemskapet säger om relationen mellan den religiösa och ekonomiska aspekten. Min studie handlar om svenska muslimer (religiösa och icke-religiösa) och deras medlemskap i JAK Medlemsbank. Jag kommer använda mig av två olika perspektiv, som i första hand ringar in en problematisering av begreppen differentiering och sekularisering. Ett av dem är José Casanovas teori kring differentiering och privatisering, detta för att få perspektiv på sekularisering ur ett västligt perspektiv. Det andra är Talal Asads perspektiv och teorier kring muslimer som lever i Europa, och deras relation till det sekulära. José Casanova (1951-) är ursprungligen från Spanien men idag professor i religionssociologi på Georgetown University i Washington. Hans forskningsområden och publikationer berör i första hand sekularisering, globalisering, migration och sociologisk teori. (Berkley Center 2016) Antropologen Talal Asad (1932-) har sitt ursprung i Saudiarabien, Indien samt Pakistan, och kom på 1950-talet som student till Storbritannien. Hans forskning är i huvudsak inriktad på post-kolonialism och sekularism i förhållande till kristendom och islam. (Bangstad 2012:64) !22 Differentiering och sekularisering Jag kommer i den här delen att klargöra Casanovas och Asads olika ståndpunkter till begreppet differentiering kopplat till sekularisering. Men jag börjar med bakgrundsinformation kring uppkomsten av fenomenet differentiering. Differentiering Sedan den Westfaliska freden 1648 vilken satte punkt för det trettioåriga kriget, har det i Europa arbetats på att grundlägga en ny ordning genom en sekulär politisk förankring, där man systematisk underminerade religionen genom en omfattande differentiering av samhällets institutioner – det religiösa skildes från det sekulära. Från att kyrkan och religionen genomsyrat samhällets alla instanser tänker man sig nu att kyrkan och religionen är en avskild institution och privatsak isolerad från makten och politiken. (Bangstad 2012:25) Staten ska kort sagt agera utifrån vad Grotius säger ”som om Gud inte fanns” (Bangstad 2012:29). För protestanterna blev sekularitet en strategi för att stå fri från katolicismen, och det sekulära som innebar individualisering och privatisering av religiositeten fungerade kompatibelt med protestantismen som religion, vilken just handlar om att söka Gud och tro i sitt inre (Bangstad 2012:31).9 Differentiering enligt Casanova Casanova ställer frågan ”Who still belives in the myth of secularization?” (Casanova 1994:11). Casanova syftade här på en dominerande föreställningen kring att religionen håller på att dö ut som ett resultat av sekularisering och modernisering av samhället. 10 I Public Religions in the Modern World (1994) ger Casanova en annan syn på sekulariseringsprocessen, där han hävdar att religionen inte alls håller på att försvinna, eller för den delen tryckas tillbaka i den privata sfären. Han menar att religionen fortfarande lever kvar, men i en annan form. Casanova säger att religionen är privatiserad på det sättet att den inte längre är bunden till kyrkan som institution, och 9 Den officiella katolicismen motarbetade och försökte stoppa avskiljandet mellan kyrka och stat långt in på 1900-talet (Bangstad 2012:31). 10 Max Weber (1864-1920) beskriver i början av 1900-talet i Den protestantiska etiken och kapitalismens anda (1904-05) sekulariseringsprocessen utifrån vad han kallar en ”avförtrollning”. Där han menar att människans förståelse för verkligheten inte längre formas efter endast religiositet, detta genom den kalvinistiska ideologin som efter hand sekulariseras allt mer och bidrar till en allt mer utbredd rationaliseringsprocess vilket leder till att religionen till slut helt försvinner. (Bangstad 2012:27, Hammer 2004:309) !23 att den istället har blivit en privat angelägenhet. Men, privatiseringen menar Casanova, betyder inte att religionen har tappat samhällsinflytande. Utan vad som är utmärkande är istället att religionen har förflyttats ut i det offentliga livet, där den fått en legitim roll genom aktivt deltagande i sociala och politiska frågor – vad Casanova kallar deprivatisering (Casanova 1994:12). Utifrån Casanovas perspektiv kan differentieringen av samhället endast ses som strukturell, och inte nödvändigtvis representativ i praktiken. (Casanova 1994:65, 66) Asad kritiserar Casanova Asad kritiserar Casanovas syn på privatiseringen och begreppet deprivatisering. Han pekar på det faktum att religionen rör sig över de differentierade sfärerna tyder just på att det inte existerar någon privatisering, och att religionen kanske heller aldrig har varit förpassad till det privata. (Asad 2003:182). Asad menar att i samband med differentieringen skapade kyrkan sin egen sfär definierad av tro, och tog samtidigt avstånd från makten och vetenskapen – detta har gett upphov till en föreställning kring religion som en privat och isolerad faktor (Saelid Gilhus, Mikaelsson 2012:54).11 Differentiering enligt Asad I Asads forskning rörande sambandet mellan statens framväxt och europeisk sekularisering och sekularism, ställer han sig kritisk till hur forskare applicerat en förståelse för islam utifrån ett protestantiskt-kristet tänkande (Asad 1986:4).12 Han menar att islam omöjligtvis går att förena med kristocentrisk sekulär religionsförståelse, då han argumenterar för att differentieringen inte alls öppnar upp för religionsfrihet, bara för de som passar in i den kristna strukturen – vars definition av religion har kommit att ses som universell och allmängiltig (Asad 1993b:36). 11 Esposito generaliserar och skiljer sig islam och kristendom åt genom att i kristendomen fokuserar på ”tro”, medan islam fokuserar på ”göra” (Esposito 2014:115). 12 Västliga sekularister har en tradition av att framställa och likställa den sekulära ordningen som överlägsen – en modern utveckling med ökad kunskap, tolerans, frihet som mänskliga rättigheter och religionsfrihet, liberalism och demokrati (Bangstad 2012:23). Detta i motsats till stater med brist på denna sekulära ordning, som utifrån europeiskt och amerikanskt perspektiv oftast härleds till den muslimska världen och låtit islam representera det icke-sekulära (Bangstad 2012:24). !24 Rannsakan av sekularism Asad kommenterar att det i väst läggs mycket fokus på att diskutera muslimer i Europa som ett problem, då man menar att de inte har integrerats. I artikeln Do Muslims Belong in the West? An interview with Talal Asad. (2015) efterlyser Asad en diskussion kring vad det innebär att vara europé och vad sekularism innebär i förhållande till religion – speciellt för islam som är Europas största religiösa minoritet (Azad 2015). […] problemet ses som en fråga om varför "de" inte passar in i vad som betraktas som "vårt" samhälle, snarare än: Vad eller vem är "vi", som Europa eller som Frankrike eller Storbritannien, och vad måste vi göra för att ändra delar av oss själva för att göra det möjligt för muslimer (som också kommer att behöva ändras) att vara representerade i Europa som muslimer? – Asad Han ställer sig även kritisk till att steget från den förmoderna tiden till den sekulära moderna tiden skulle ses som ett civilisatoriskt framsteg, han menar att det snarare är en genealogisk process driven av makt och kontroll. Detta genom framväxten av den moderna nationalstaten och dess suveräna makt, vilken upprätthålls av liberal politisk ideologi. (Bangstad 2012:65)13 Religionsfriheten, säger Asad, handlar inte om att inkludera eller gynna pluralism, utan snarare om en politisk strategi för att lättare få medborgarna, religiösa som ickereligiösa, att underkasta sig ett marknadsekonomiskt styrt samhälle under den suveräna statens villkor. Detta utifrån en protestantiskt kristen och universell förförståelse för vad religion innebär och funktion i det offentliga, vilken alltså inte är förenlig med islam. Den sekulära makten bidrar därmed till att marginalisera annan religionsutövning (i detta fall islam) än kristendomen vilken står i samförståelse med det sekulära. Religionsfrihet sker på kristendomens villkor. (Asad 1986:4, Asad 2006:505, Bangstad 2012:67) Asad menar därför att differentieringen av den religiösa- och sekulära sfären inte är det centrala i sekulariseringen (Asad 2006:515) som många teoretiker, exempelvis José Casanova vill hävda (Casanova 1994:19,20). Att skilja på religion och politik menar Asad måste ses historiskt sprunget ur Europas 13 Inte som Charles Taylor som menar att sekularismens utveckling drivits fram av viljan till samexistens och fred i Europa efter religionskrigen under 1500- 1600- talet (Bangstad 2012:29). !25 protestantiska reformation, och sekularismen som ett elitistiskt politiskt universalrecept och maktmedel används för att omvandla resten av världen till ”väst” (Asad 1993a:12). Islam som diskursiv tradition Asad menar att islam består av en så pass stor mångfald, med lokala skillnader, att det inte är fruktbart att generalisera. Han föreslår att islam ska studeras som en ”diskursiv tradition” i The Idea of an Anthropology of Islam” (1986).14 Asad menar att en tradition utmärks av flera diskurser som syftar till att lära ut rätt form av praxis (Asad 1986:14). Han beskriver att diskurserna utgörs av föreställningar kopplade till koranen och haditherna utifrån en bestämd islamisk praktik i sin samtid (Asad 1986:14, Bangstad 2012:65). Vilken skiljer sig lokalt åt utifrån aspekter som kulturella, sociala, politiska och ekonomiska förhållanden (Asad 1986:15,16). Asad understryker i en intervju Modern power and the reconfiguration of religious traditions (1996) att det finns ett antagande kring islamisk ”tradition” som något oföränderligt och icke rationellt (Mahmood 1996). Vilket bidrar med att islamiska traditioner inte blir sedda utifrån sina egna villkor. Asad menar att det är av största vikt att inte bestämma vad som är ”islam” utifrån vad som är gemensamt med andra muslimska samhällen, utan istället börja se de diskursiva lokala traditionerna som ”äkta” islam. (Mahmood 1996) Kritik mot Asad Kritiken som riktas mot Asad är bland annat att han nästan uteslutande forskat på icke-europeiska erfarenheter av sekularism inom Europa och alltså i en europeisk kontext, men aldrig på hur sekularismen upplevs utanför Europa (Bangstad 2012:68). Casanova tycker att Asad överdriver det sekulära samhällets makt när han säger att islam inte ges utrymme att praktiseras eftersom det sekulära sätter för snäva ramar anpassade efter kristen förståelse av religion (Casanova 2006:21). 14 Diskurs kan beskrivas som en sorts social praktik eller konstruktion, som reproduceras genom att vi upprepar dem i tal och handlingar, i och med en förförståelse om verkligheten. Herz och Johansson beskriver diskursanalys som att man ”inte undersöker hur ett visst fenomen ser ut (i verkligheten) utan hur, när och varför det kommit till (inom ramen för språk, kategoriseringar, praktiker).” (Herz, Johansson 2013:25) !26 Analys I den här delen presenterar jag det sammanställda underlaget av materialet utifrån de fem intervjuerna. Jag kommer att presentera resultatet av mitt material tillsammans med min analys, där jag belyser materialet genom Asads och Casanovas teorier. Analysen kretsar till största del kring en problematisering av differentiering, som visat sig vara ett centralt begrepp för att analysera och diskutera mitt syfte: (a) hur muslimer som använder sig av JAK Medlemsbank ser på sitt medlemskap och (b) hur relationen mellan den religiösa och ekonomiska aspekten i medlemskapet ser ut. Jag börjar varje del med att presentera material, för att i slutet av varje del göra analys. Varje del utgörs av både över- och underrubriker. I samtalen uttrycker alla intervjupersoner sin personliga syn på JAK, sin religiositet samt motiv till medlemskap i JAK med personliga ord och ur varierande vinklar, men det finns tydliga aspekter som är återkommande. Värdeord jag tar fasta på i presentationen av materialet är t.ex. livsstil, intention, solidaritet och räntefrihet. Islam som livsstil En av de aspekter som förenar de intervjupersoner som ser sig som religiösa är att de menar att islam inte bara är en religion utan även en livsstil, alltså hur en ska leva sin vardag på bästa sätt utifrån vad religionen (i detta fall islam) säger, och därför har inflytande på hela deras liv – även banktjänster. Praktiken av vad de religiösa intervjupersonerna anser vara i linje med islam, menar de är något som följer med dem dygnet runt alla dagar om året. Vad som anses vara en islamisk livsstil är dock individuellt för samtliga intervjupersoner, och grundar sig i skilda uppfattningar och tolkningar av islam. Islam som ledstjärna Fadime säger att hon har ett band till Gud ”[…] och ingenting däremellan.”, och att hennes tro på Gud och på ett liv efter döden motiverar henne att göra gott genom att försöka ha en god intention jämt emot alla medmänniskor, djur och natur, vilket hon tänker sig ger chans till belöning från Gud genom evigt liv i paradiset. !27 Avsikten är för min skapare – hela mitt liv är för Dig [Allah]. Det är ju så att vi är tillsagda och uppmuntrade att tjäna Gud, att tjäna mänskligheten, genom att tjäna det som Gud har skapat.” – Fadime Utifrån de religiösa intervjupersonernas sätt att skåda livet och tolka koranen ses muslimer ha ansvar för att ta hand om jorden ”Guds förvaltare”, som Yousuf uttrycker det. Sonia säger: ”Vi som muslimer har ansvar för jorden, kan man ju säga. Och det står tydligt i koranen. För mig innebär det att man hanterar allt [alla resurser] på ett ansvarsfullt sätt.”. Yousuf beskriver på liknande sätt muslimer som förvaltare för Guds resurser, och poängterar att det även inkluderar ekonomi: ”Religionen [islam] åtskiljer inte ekonomi och moral. Mänskliga värderingar hela tiden. Där det finns gränser, det finns regler [Guds regler].” Yousuf relaterar här vidare till livet i allmänhet, han menar att där det finns mänskliga värderingar finns det också etik och moral och därför religiösa regler att följa. För mig personligen handlar mitt liv som muslim, min tro, om hela livet. Hur jag vill leva, alla val, och allt jag tar mig för är på ett sätt religiöst men också politiskt. – Samira Samira berättar att hon varit medlem sedan hon var barn eftersom hennes mamma var medlem och att det därför inte är något hon själv aktivt valt, men att hon idag är glad över att vara medlem. För Samira visar sig det viktigaste motivet att stanna kvar som medlem i JAK vara att värna om miljö och ett solidariskt samhälle, vilket hon kopplar till att handla om både hennes religiösa och politiska värderingar: ”Vad vi gör med våra resurser, och miljön, det kommer inte hålla för evigt om vi inte tar hand om den. För mig är det både politiskt och religiöst.”. Samira tillägger: ”Min tro är en av de viktigaste bitarna i mitt liv – men jag är ju inte bara muslim, utan mycket annat också.”. Samira säger att ”allt hon tar sig för är på ett sätt religiöst men också politiskt” vilket Casanova skulle betrakta som en deprivatisering, det vill säga att religiositeten är förflyttad ut i det offentliga livet (Casanova 1994:19,20). !28 Den livsstil som de religiösa intervjupersonerna säger sig leva utifrån, ses inte skilja politik, ekonomi och religion åt. Intervjupersonerna visar utifrån min analys snarare på att de uppfattar sig leva efter en religiös livsstil som är integrerad med politik och ekonomi som inte sker i privat avskildhet. Vilket skulle kunna ses skilja sig från uppfattningen om det europeiska differentierade samhället där religionen uppfattas förpassad till en privat sfär, skild från exempelvis ekonomi och politik (Bangstad 2012:29). Denna uppfattade islamiska livsstilen speglar vad Asad kallar en diskursiv tradition, där den religiösa praktiken motiveras utifrån koranen och appliceras i sin nutid (Asad 1986:14). Sonia och Fadime pekar på att muslimer har som uppgift att ta hand om alla Guds resurser, Yousuf säger att detta även inkluderar ekonomi utifrån koranen. Yousuf antyder även att det är islam som står först i ledet att definiera hans sätt att leva som muslim, samtidigt som Fadime säger ”hela mitt liv är för Dig [Allah]”. Religiositeten verkar inte bara vara något som kommer till uttryck i ett aktivt deltagande i det offentliga, utan något som präglar hela vardagen. Asad ifrågasätter Casanova och deprivatisering som begrepp, och menar att om religionen genomsyrar individens vardag som den verkar göra hos dessa intervjupersoner, så kan en spekulera i om det alls existerar någon privat sfär för religionen, eller differentiering? (Asad 2003:182) Kanske skedde inte en aktiv privatisering av den protestantiska kristendomen, utan kanske var det bara en utveckling på grund av utmärkande drag inom protestantisk kristendom.15 Vilket kommer upp i ljuset i samband med en undersökning av andra religioner än kristendomen. Alternativt skulle en kunna slå ihop delar av Asads och Casanovas teorier, och beskriva den islamiska livsstilen som en islamisk diskurs vilken verkar genom deprivatisering under strukturell differentiering och den sekulära statens tak. Alltså att den islamiska traditionen står som högsta ledstjärna (Asad 1986:14), precis som Yousuf indikerar, men som Casanova menar, får plats inom de sekulära ramarna genom deprivatisering (Casanova 1994:19,20). 15 För protestanterna blev sekularitet en strategi för att stå fri från katolicismen efter det trettioåriga kriget, och det sekulära som innebar individualisering och privatisering av religiositeten fungerade kompatibelt med protestantismen som religion, vilken just handlar om att söka Gud och tro i sitt inre (Bangstad 2012:31). !29 Räntefrihet Räntefriheten är JAK:s mest centrala idé och visar sig föga förvånande vara den aspekt som i första hand motiverar de religiösa intervjupersonerna till medlemskap i JAK. På frågan om Sonia är med i JAK för att hon är muslim svarar hon: Ja, det måste jag ju ändå säga, absolut. Ja, vad ska jag säga, hela mitt samhällsengagemang och miljötänk finns nog där för att jag är muslim. Sedan vet jag ju inte, jag har ju varit muslim i 30 år så det kan ju hända att jag hade haft det engagemanget ändå, det vet man ju inte. Men när jag lärde mig om islam, ja då såg jag ju att islam förespråkade räntefritt. – Sonia Samira säger att hon tycker att JAK är en bra organisation i sig, men att tanken om räntefritt även är viktigt utifrån hennes tro: Utifrån min tro är ränta förbjudet – varför!? – jo för mig, vad jag tror, så är det för att undvika att rika personer ska tjäna på fattiga. Och det är också det som JAK står för. Vill inte skuldsätta människor för livet. – Samira Yousuf säger att om en är kund i en bank som använder sig av ränta samt investeringar som inte är moraliskt i linje med islams värderingar, så bidrar en till att förstöra Guds egendom. Han säger att om en exempelvis tjänar pengar vapenhandel så är en också delaktig i krig och dödande, på samma sätt bidrar en till ett ojämlikt samhälle vid nyttjande av räntesystemet där de rika blir rikare och de fattiga fattigare. […] stora elefanter, de som har – de får mer, de tänker aldrig på de fattiga. De tvärtom utnyttjar deras behov – lån, för att de ska kunna kräva, kräva, kräva. Många länder kan inte klara deras [sina] skulder. De kommer inte ens kunna betala [tillbaka skulden] bara ränta för skulden. En katastrof i framtiden. OUNDVIKLIGT! – Yousuf Yousuf syftar här på fattiga länder som idag har stora lån hos rikare länder, där lånen växer sig mångdubbelt större på grund av räntan. Att detta i de flesta fall resulterar till att länderna aldrig kommer att kunna göra sig skuldfria, och att de alltid kommer stå i beroende. Han säger att detta också drabbar enskilda individer vid låntagande, att fattiga utnyttjas av de rika. Att de rika blir rikare och de fattiga fattigare. Ett bidrag som direkt gynnar ett ojämlikt samhälle. När Yousuf berättar om detta blir han mycket upprörd och han utbrister ” Det är därför det här med ränta betraktas som Den värsta synden! Enligt religionen. Det kallas liksom att deklarera krig mot Profeten. Gud och Profeten!”. !30 Sonia säger att hennes samhällsengagemang och miljötänk har uppstått i samband med att hon blev muslim, och att räntefritt är viktigt eftersom islam påtalar detta. Vilket visar på hur ekonomi är något som för henne hör ihop med hennes religiositet, inte något som sker separerat från religion. Samira har bildat sig en personlig uppfattning kring varför muslimer ska undvika ränta, vilket hon kopplar till vad hon anser att JAK står för – ”att inte skuldsätta människor för livet”. Yousuf uttrycker att ränta är en katastrof för världen och ”Den värsta synden!”. Min analys av materialet visar även på en gemensamhet i formandet av värderingar med utgångspunkt i koranen (Asad 1986:14), tillsammans med ett starkt fokus på och engagemang i frågor rörande socialekonomisk orättvisa och ojämlikhet utifrån religionen i linje med Casanova (Casanova 1994:19,20). Utifrån Asad är deras sätt att praktisera islam, ett sätt och en version av hur islamisk tradition kan komma till uttryck i världens mångfald av islamer (Asad 1986:14-16). Olika syn på ränta Yousuf är tydlig med att han anser att valet av ett räntefritt alternativ är en plikt mot Gud, alltså inget han kan välja utan bara något han måste göra. Det är också därför han är medlem i JAK, då han anser att JAK är det alternativ som ligger närmast de islamiska värderingarna av de bankalternativ som erbjuds i Sverige. Det som han ser som gemensamma aspekter är klarhet och tydlighet, ”… att man vet i förväg vad det kostar”, han tycker också att miljötänket är en viktig del som går i linje med islamiska värderingar. Samt att när räntan går upp vid ekonomiska kriser så påverkas inte JAK – men just nu när minusränta råder på konventionella banker så tycker han att JAK är för dyrt. 16 Han säger att han skulle byta bank om det startades upp en islamisk bank i Sverige. Yousuf säger: Vi är emot ränta [både JAK och islam], vi är föreningsbank och så vidare. Men vissa delar passar inte in. – Yousuf De delar Yousuf menar inte passar in är att JAK tar ut en administrativ avgift vid lån vilken baseras på summan av lånet, han tycker att man borde betala administrativ 16 Det råder just nu minusränta på konventionella banker i Sverige. 2015-11-20 !31 avgift per månad istället, eftersom det inte är en större arbetsbörda att hantera en miljon kronor än en halv miljon kronor. Detta är att likna med ränta anser han. Om man lånar femhundra tusen för 5 år, eller du tar en miljon 5 år – rent administrativt är det samma tjänst och det är samma personal som jobbar […] och de säger att det är en tjänst de ger, administrativa avgifter och så vidare… men de förstår inte detta [ränta]… det är ren ränta, riktig ränta! – Yousuf Fadime är av en annan åsikt, och säger att den som tycker att JAK tar ränta inte har förstått, hon menar att bankens administration kostar pengar och att banken därför har rätt att ta ut den avgiften, hon anser att JAK är ”Absolut räntefritt!”. Sonia i sin tur menar att det uppstår en orättvisa om administrationsavgiften ska vara samma för alla istället för i procentsats av lånebeloppet – ”Det blir väldigt dyr månadskostnad för de med mindre lån då, det vill säga de som kanske har störst behov av lånet.”. Sonia säger dock att JAK inte är helt räntefritt, att JAK enligt svensk lag måste förvara sina pengar på ett säkert konto – ”… som betalar ränta vare sig de [JAK] vill eller inte […] fast i dagsläget med minusränta betalar ju JAK faktiskt för att få ha dem [pengarna] på en annan bank”. I den här delen av analysen av materialet speglas olika uppfattningar och åsikter kring vad som ska tolkas som ränta och inte, detta i förhållande till deras religiositet. Men också att religiositeten kanske inte alltid kommer i första hand, detta utifrån att Yousuf tycker att JAK i nuläget är för dyrt i jämförelse med konventionella banker. Den skilda synen på ränta indikerar att det inte finns någon allmängiltig islam, utan som Asad säger en mångfald av tolkningar inom islam (Asad 1986:14). I förhandling med Gud Fadime berättar att hon hört att det är bättre att hyra sin bostad ur islamiskt perspektiv för att undvika ränta, än att ta lån och köpa sin bostad. Men Fadime menar att det inte är så självklart, och att en måste väga för och nackdelar. Hon menar att enligt hennes beräkningar så skapar hon mer räntepengar i längden genom att hyra bostaden (då hyresvärd och dennes anställda i sig genererar ränta) än att köpa den – så då köpte hon sin bostad, utifrån vad hon menar vara god intention. !32 Min analys av materialet visar att intervjupersonerna åt ena sidan har möjlighet att nyttja JAK:s räntefria alternativ, och därigenom praktisera sin religion i enlighet med ränteförbudet under den sekulära statens tak, genom vad Casanova benämner som deprivatisering (Casanova 1994:19, 20). Samtidigt kan vi se i ljuset av Asads teori att de endast kan praktisera sin religion inom vissa begränsade ramar (Asad 2003:192). Fadime för exempelvis förhandlingar mellan ”Guds ord” och sitt samvete (vid köp av bostad) för att finna ett sätt att rättfärdiga sina handlingar enligt islam och samtidigt de regler som utfärdats av den sekulära staten. Medlemmarna undkommer dessutom inte ränta mer än genom sitt personliga lån och sparande hos en räntefri bank som exempelvis JAK, vilket i och för sig ses som det primära av intervjupersonerna. Men som i Fadimes fall kommer in som en faktor i avvägandet kring hennes beslut i att köpa sin bostad, där hon menar att hon producerar mer ränta vid hyrandet av bostaden. Utifrån Asads perspektiv antyder min analys av materialet att trots medlemskap i en räntefri bank, skulle konsumerande av produkter och tjänster kunna ses bidragande till ett universaliserande av det monetära räntesystemet, och därmed utifrån intervjupersonernas perspektiv eventuellt ett osolidariskt samhälle (Asad 1993b:36). I brist på alternativ Yousuf har tidigare uttryckt sitt missnöje över att han anser att JAK tar ut ränta. Han säger att han skulle byta bank om det fanns ett bättre alternativ i form av en riktig islamisk bank, där han kan få en bättre deal genom att få ta del av vinst vid sparande. Men att han väljer att stanna kvar som medlem då han anser att JAK är det bästa valet i brist på alternativ. Han kan absolut inte tänka sig att byta till en konventionell bank och som han sett islamiska hemsidor råder till – ge bort räntepengarna till välgörenhet, detta eftersom han menar att räntepengar är smutsiga. Nej, det går inte. Det står klart och tydligt i islam – man gör fina saker med fina medel. Med rena medel, ränta är smutsiga medel, smutsiga pengar. Att jag tar från mina räntepengar och ger till fattiga, ur ett religiöst perspektiv, man får inga poäng för det [hos Gud]. – Yousuf Yousuf hamnar i konflikt med sig själv när han pratar om sin religiositet i relation till ränta och JAK. Han uttrycker att nyttjande av ränta är synonymt med att förklara krig !33 mot Gud, samtidigt anser han att JAK inte är tillräckligt räntefritt och dessutom för dyrt. Han väljer ändå att stanna kvar som kund då han inte ser några andra alternativ. Detta visar på en ambivalens kopplat till hans religiositet, där han åt ena sidan vill handla genom att välja det bästa alternativet (JAK) utifrån god intention, men samtidigt känner att hans aktiva val gör att han handlar emot vad han menar är Guds lag. Detta exempel i materialet visar min analys på hur religiositeten tillbakavisas till det privata rummet av en sekulär makt, och därför hamnar i kläm och inte får utrymme att uttryckas på önskat sätt (Asad 2006:515). Casanovas teori (Casanova 1994:19,20) om deprivatisering, är därför inte applicerbart på Yousuf i det här exemplet, även om Yousuf verkar göra vad han kan för att praktisera sin religion med god intention. Yousuf säger också att han skulle föredra en islamisk bank vilken använder sig av islamiska produkter, men utifrån den svenska suveräna statens lagar är detta inte heller möjligt i nuläget. Det blir tydligt vilket inflytande den suveräna staten har på individerna, vilka verkar under det monetära marknadssystemet vare sig de vill eller inte (Asad 2006:515). JAK – en islamisk bank? Ingen av intervjupersonerna anser att JAK kan ses som en islamisk bank, de religiösa intervjupersonerna är även överens om att det finns flera aspekter inom JAK som stämmer överens med islamiska värderingar, förutom räntefriheten även miljöfrågan samt solidaritetsaspekten. Fadime gick med i JAK Medlemsbank på 1990-talet efter att ha blivit värvad av en väninna som också är muslim. Hon visste inte så mycket om ränta förutom att hon som muslim ska undvika den, det var också därför hon blev medlem i JAK ”Jag gick ju med i JAK för att det var så föredömligt för mig som muslim, absolut.” Nu menar Fadime att hon är mer påläst och anser att JAK har ytterligare värderingar som fungerar i samklang med hennes religiositet. Fadime får frågan om hon anser att JAK är en islamisk bank, hon svarar: !34 Nä, det skulle jag inte säga. Den står fritt från allt politiskt och religiöst. Men däremot så överensstämmer det ganska mycket (med islam), för man månar om miljön, man månar om människor som är svaga, man månar om mycket gott i JAK och det tycker jag att det gynnar människor som behöver JAK. oss – Fadime Yousuf säger att IB i motsats till JAK bygger på partnerskap, där man delar på risktagandet och vinsten (profit-loss sharing). Samt att det ska finnas en shariakommitté som godkänner att produkterna är kompatibla med de islamiska värderingarna. Samira säger att hon tycker att tanken kring välfärd och stöd till fattiga är i linje med vad en islamisk bank står för vilket går ihop med JAK, men att hon nog inte skulle byta bank om det öppnade en islamisk bank i Sverige: ”Inte så där rakt av – jag skulle göra en noggrann undersökning. Om det skulle gå ihop med mina värderingar skulle jag kunna tänka mig att stötta det [banken].” Men hon anser att eftersom JAK har hittat ett system att undvika ränta så vill hon stödja det, hon säger: ”Jag nöds med vad jag har – att det (banken) drivs av muslimer är inte viktigast för mig.”. Sonia pekar på att JAK inte drivs på islamiska grunder eller är religiös och därför inte kan vara en islamisk bank: ” Den utgår inte ifrån islams principer, men JAK har ju en viktig del som islam förespråkar, nämligen räntefrihet.” Jag frågar om inte miljöaspekten kan ses som islamisk? Och Sonia svarar att det är islamiskt för henne, men kanske inte för alla muslimer. Men alltså, där… jag ser ju det, för mig är det viktigt och jag tycker att det [JAK] står för en sund livshållning och resurshantering. Jag tycker att det är islam men det är andra som inte bryr sig om det, men jag tycker att det ingår i islam. Att man tänker kretslopp och hållbart – för mig är det självklart. – Sonia Analysen av materialet visar att de religiösa intervjupersonerna verkar anser att JAK inte kan ses som en islamisk bank, eftersom den inte är grundad i islamiska värderingar, eller utgår från vad de anser tillhöra islamiska religiösa principer. Samtidigt säger de religiösa intervjupersonerna att JAK:s huvudsakliga värdegrunder är i linje med deras syn på islam. JAK är i sig en produkt av differentiering, där !35 banken ses som religiöst och politiskt obunden – och uppfattas också därefter. Men används samtidigt som en offentlig plattform för praktik av religiositet, Fadime berättar exempelvis att hon blev värvad in i JAK av en muslimsk väninna (Casanova 1994:19,20). Men även utifrån vad Samira säger kring att hon skulle kunna tänka sig att stötta en islamisk bank – om hennes värderingar visar sig överensstämma med bankens, vilket hon inte ser som självklart. Detta antyder ett politiskt ställningstagande i samklang med den personliga uppfattningen kring islam, men också tillsammans med de andra intervjupersonernas uttalanden om medvetenhet kring vad Islamic Banking står för. Sonias uttalande om att miljöaspekten är islam för henne, men kanske inte för andra muslimer, visar utifrån min analys på individualisering och mångfald av sätt att tolka koranen utifrån samtiden (Asad 1986:14). Icke-religiösa skäl till medlemskap i JAK Det finns flera olika anledningar för muslimer att vara medlemmar i JAK, medlemskapet behöver nödvändigtvis inte bottna i religiositet bara för att det finns en muslimsk bakgrund. Amir som ser sig som ateist, säger att han oberoende av sin muslimska bakgrund skulle ha varit medlem i JAK, och att han inte heller ser räntefriheten som den viktigaste aspekten till sitt medlemskap. För honom handlar det istället om ideologiska skäl och en ”schysst” placering av pengarna. Han säger att han känner tillit till JAK i motsats till andra banker ”Jag är med i JAK eftersom banken inte aktivt väljer att lura mig som de andra storbankerna” Amir visar på att skäl till medlemskap i JAK ser olika ut mellan muslimer. Sharia-certifiering Yousuf tycker att det ska finnas en sharia-kommitté som godkänner att produkterna är kompatibla med de islamiska värderingarna, något han gärna skulle vilja ha inom JAK, en slags certifiering så muslimer vet vad som är i enlighet med islam och inte. Han tillägger att han ändå tycker att JAK har en god avsikt, men att han som muslim !36 ändå känner sig utnyttjad: ”[…] de utnyttjar på något sätt muslimernas [paus] religiositet, och respekt till religiösa.” Sonia menar att muslimer som tar ränteförbudet på allvar, själva måste ta reda på vad det innebär och hur de ska hantera det. Eftersom ränta är ett flyktigt och obestämt begrepp som används med olika syften i olika sammanhang, måste det centrala i räntefrågan (relaterat till islam utifrån detta material) uppfattas vara vad den så kallade räntan ger för konsekvenser, alla fall i teorin. Yousuf efterlyser sharia-certifiering av JAK:s banktjänster för att muslimer tryggt ska kunna använda sig av banktjänsterna, frågan är dock Vem som ska certifiera? I min analys utifrån endast dessa fem intervjuer kan en se att det finns skilda meningar i vad som är ränta och hur en ska och kan hantera räntefrågan, kan en då förlita sig på en certifieringsstämpel(?) Yousufs efterfrågan på certifiering skulle kunna visa på att han har en syn på sin religiositet som universell. Eller kanske bara en önskan om religiös avlastning, utifrån det sekulära samhället som kräver att individen själv formulerar sin religiositet (Bangstad 2012:31), speciellt som muslim utifrån Asads perspektiv (Asad 1986:4, Asad 2006:505). Solidaritet Muslimer som alla andra individer, religiösa eller ickereligiösa har givetvis personliga motiv till sina handlingar. Men det finns ändå ett starkt gemensamt syfte med medlemskapet i JAK, där samtliga intervjupersoner ser det centrala i att handla utifrån värden som bottnar i vad de beskriver som solidaritet till sin omvärld. Det som skiljer intervjupersonerna åt är grunden till syftet vilket kan vara antingen religiöst eller ickereligiöst betingat utifrån intervjupersonernas egen definition. Vi kan utifrån Henriksson och Johanssons studie (2011) ser hur den etiska aspekten är viktigare än den ekonomiska för de flesta medlemmar i JAK. Detta är alltså något som verkar förena den genomsnittliga medlemmen i JAK, också dessa religiösa intervjupersoner. (Henriksson, Johansson 2011) Fadime återkommer regelbundet under hela intervjun till solidaritet som en viktig aspekt, hon menar exempelvis att islam säger att alla människor ska kunna äta och !37 leva, och att ingen människa ska behöva gå och vara hungrig. Hon drar paralleller kring solidaritetsaspekten till JAK som hon säger har räddat flera människor i hennes närhet ur svåra ekonomiska situationer genom sparpoängsystemet. Där medlemmar med sparpoäng över har kunnat göra det möjligt för andra utan sparpoäng, att ta livsnödvändiga lån vilket Fadime säger inte hade varit möjligt i en annan bank. Samira säger att en av de viktigaste anledningarna till att hon är medlem i JAK är att hon vill värna om ett solidariskt samhälle, vilket hon menar handlar om både hennes religiösa och politiska värderingar. Amir vill till exempel veta att hans pengar inte används i destruktiva syften som krig och miljöförstörelse. Jag uppfattar Fadimes syn på begreppet solidaritet syfta på att aktivt bidra till rättvisa och jämlikhet bland individer, medan jag tolkar Amirs uttalande mer som en solidaritetshandling genom att avstå från att bidra till handlingar han uppfattar som generellt negativa. Intention Intention är ett återkommande nyckelord i min analys av materialet, att ha en god intention eller avsikt med sina handlingar – detta för att få chans till en plats i paradiset i livet efter detta. Synen på vad som är intention är dock olika bland intervjupersonerna. Det råder skilda åsikter mellan de religiösa intervjupersonerna om hur förbudet mot ränta ska tolkas och hanteras. I första hand tolkas förbudet mot ränta gälla främst vid sparande och lånande, vilket kan ses som konkret. Men applicerande och anpassande av lagen i vardagslivet är inte lika konkret då den praktiseras utifrån vad som anses vara god intention, vilket uppfattas olika av individerna. Fadime har exempelvis genom sin tolkning kommit fram till att ett köp av bostadsrätten var ett bättre alternativ än att hyra, vilket går emot det allmänna rådet om att det är att föredra att hyra sin bostad på grund av räntekostnader vid lån. Fadime tillägger här att hon även ser sitt medlemskap i JAK som ett sätt att visa god !38 avsikt ”Eftersom JAK också stödjer projekt för de svaga. Både här och i andra länder.” Hon säger att hon mår bra av att få göra gott och att tjäna Gud, och att hon litar på att han vet vad som är bäst för henne: Det ger mig hopp och motivation om ”poäng” hos Gud och belöning efter döden. […] För mig handlar det om det goda i känsla, både i jordeliv och det efter döden. – Fadime Sonia säger att en får göra så gott en kan, och att koranen säger att en inte blir dömd utifrån vad en gör, utan utifrån avsikten bakom sina handlingar. Räntefrihet är bra nog. Lever man som muslim i världen idag, då kan man inte räkna med att omgivningen alltid är organiserad efter dina principer, och då får man ta de bitarna som är viktiga. Och ta till sig. – Sonia Fadime är inne på samma spår som Sonia här och menar att intentionen eller avsikten är det viktiga inom islam. Hon säger att det är tydligt i koranen vad som är halal och vad som är haram och att profeten sagt att människan i gråzonen däremellan måste använda sitt förnuft för att avgöra hur hon ska leva på rätt sätt. Att vara god och respektfull mot djur, att vara hjälpsam och trevlig och god mot andra människor så mycket vi förmår och orkar alltså. Intentionen ska vara att liksom vara till för de behöver. – Fadime som Intervjupersonernas uppfattning och tolkning av intention verkar skilja sig åt, Fadime ses koppla ihop god intention med att aktivt göra gott, medan Sonia till synes associerar god intention till att göra så gott en kan. En kan se exempel på anpassning och begränsning av den religiösa praktiken genom Sonia, som säger att det viktigaste inte är vad en gör, utan vilken avsikt en har. Samt att man som muslim idag inte kan förvänta sig att omgivningen ska vara organiserad efter ens egna principer, utan att en får ta till sig valda delar som känns viktiga. Sonias uttalande antyder att hon inte kan leva ut sin religiositet som hon önskar, i linje med Asads teori om det sekulära samhällets begränsningar av religiöst uttryck (Asad 2006:515). !39 Slutsats Jag presenterar här mina slutsatser kopplat till mina två syften. Jag besvarar första delen av mitt syfte, (a) hur muslimer som använder sig av JAK Medlemsbank ser på sitt medlemskap, genom mina frågeställningar. Jag kommer sedan att ge svar på andra delen av mitt syfte, (b) och vad medlemskapet säger om relationen mellan den religiösa och ekonomiska aspekten. Synen på medlemskapet i JAK Medlemsbank Här diskuterar jag utifrån den första delen av mitt syfte, (a) hur muslimer som använder sig av JAK Medlemsbank ser på sitt medlemskap, genom mina frågeställningar. Medan Fadime ser ett medlemskap som ”föredömligt” för henne som muslim, anser Yousuf att JAK är det enda alternativet i brist på annat eftersom han anser att JAK inte är tillräckligt räntefri och dessutom för dyr. Yousuf skulle också hellre vara medlem i en riktig islamisk bank, vilket inte spelar en så stor roll för Samira eftersom hon tycker att JAK är en bra organisation som står för många av hennes personliga värderingar kopplat till både politik och religiositet. Amir säger att han är medlem i JAK eftersom han känner tillit och trygghet med att veta att hans pengar inte används till exempelvis miljöförstöring och krig. Samt att JAK även öppnar upp för honom att engagera sig och påverka vad pengarna används till. Det är inte helt självklart att säga vilka handlingar som tillhör den sekulära eller religiösa sfären, då religionsbegreppet begränsas av definition. En sekulär protestantiskt kristen begreppsram relaterar exempelvis i första hand till tro samt något som är begränsat till en privat sfär, medan en islamisk definition av religion fokuserar mer på praktik och livsstil (Esposito 2014:115). I förhållande till hur de religiösa intervjupersonerna själva beskriver sitt medlemskap förstår jag det som att medlemskapet är ett sätt att praktisera sin religion, men inte att medlemskapet är en religiös handling i sig. !40 Vilka skäl har intervjupersonerna till medlemskap i JAK? Min analys av materialet visar att för de religiösa intervjupersonerna är det i första hand räntefriheten som skäl till medlemskap i JAK. Detta utifrån en strävan att följa Guds vilja genom koranens förbud mot ocker, vilket tolkas vara synonymt med ränta, och därmed samla bonuspoäng inför ett liv efter detta i paradiset. Även miljö- och solidaritetsaspekterna ses falla i samklang med det religiösa (och samtidigt ses som politiska frågor) och vara en positiv faktor till medlemskapet. För Amir är skälet inte i första hand räntefriheten utan istället att hans pengar hanteras ”schysst” och inte används till exempelvis krig och miljöförstöring, samt att han inte vill bli ”lurad” av storbankerna. Vilken funktion fyller JAK Medlemsbank hos intervjupersonerna? Amir säger att medlemskapet ger honom en känsla av trygghet då han kan lita på att hans pengar inte används i destruktivt syfte då han själv kan påverka och engagera sig som aktiv medlem i JAK. För Fadime, Yousuf, Samira och Sonia verkar funktionen av medlemskapet vara en möjlighet att leva utifrån vad de uppfattar som en livsstil kopplat till islam, detta i större utsträckning än om de varit medlemmar i en konventionell bank. Det kan tänkas att det i en mer ingående analys går att hitta ytterligare underliggande funktioner till medlemskapet, kopplat till förslagsvis psykosociala aspekter som exempelvis förväntningar utifrån det sociala nätverket. Ses JAK som en islamisk bank av intervjupersonerna? Ingen av intervjupersonerna anser att JAK är en islamisk bank, utan säger att banken är religiöst och politiskt obunden. De religiösa intervjupersonerna Yousuf, Fadime, Samira och Sonia säger dock att det finns flera värderingar inom JAK som är kompatibla med islam. Så även om JAK inte ses som en islamisk bank, visar ändå min analys av materialet på att de religiösa intervjupersonerna använder medlemskapet som en plattform för att uttrycka sin religiositet. Relationen mellan den religiösa och ekonomiska aspekten Här ger jag analys utifrån den andra delen av mitt syftet: vad säger medlemskapet om relationen mellan den religiösa och ekonomiska aspekten? !41 Utifrån min analys av materialet visar de religiösa intervjupersonerna gemensamhet i utövande av sin religiositet genom sitt medlemskap i JAK, där motivet i första hand handlar om att undvika ränta. Men också genom sitt fokus på miljö, solidaritet och att handla utifrån en god intention i förhållande till koranen – även om uppfattningen kring begreppen skiljer sig åt mellan individerna. Utövandet upprätthålls av en hegemonisk uppfattning av koranen och Guds ord, i vissa fall i kombination med politiska värderingar. Men begränsas samtidigt av sociala och kulturella förutsättningar, utifrån det sekulära samhällets protestantiskt kristna definition av religion. Detta gemensamma utövande, och förståelse av islam visar på vad Asad (Asad 1986:14) kallar en islamisk diskursiv tradition, vilken alltså skapas i relationen mellan den religiösa och ekonomiska aspekten – som centreras i medlemskapet i JAK. Religiös praktik över de differentierade sfärerna Genom att utifrån Asads argument titta på islam som en diskursiv tradition, kommer jag till slutsatsen i min analys att de religiösa intervjupersonerna åt ena sidan inte låter sig hindras av det sekulära differentierade samhället, detta genom att praktisera religiositet genom medlemskap i JAK Medlemsbank. Åt andra sidan visar min analys av materialet på att intervjupersonernas religiösa praktik anpassas, vilket tyder på begränsningar. Anpassning av religiositet Min analys av materialet visar att de religiösa intervjupersonerna upplever sig leva efter en islamisk livsstil, detta genom att exempelvis använda sig av JAK för att utöva sin religiositet över de differentierade sfärerna. Analysen av materialet visar dock även att intervjupersonerna anpassar sin religiositet till differentieringen, Sonia säger exempelvis att en får göra så gott en kan, och att det är gott nog. Intention blir här viktig för att hantera religiositeten. Sonia menar att det inte är vad en gör, utan vilken avsikt en har med sina handlingar som bedöms av Gud. Fadime säger att medlemskapet i JAK är ett sätt för henne att visa god avsikt. Utifrån Casanova skulle här deprivatisering kunna beskriva de religiösa intervjupersonernas sätt att hantera religiositeten, där de tillsammans med sin religiositet rör sig mellan olika plattformar (Casanova 1994:19,20). !42 Begränsning genom anpassning Samtidigt innebär en anpassning även begränsning. Ett exempel på detta är Yousufs uttryck av frustration, då han inte fullt ut lyckas anpassa sig vare sig till det sekulära samhället eller leva utifrån sin religion som han önskar. Detta belyser vad Asad menar med att islams definition av religion inte ser likadan ut som den kristna protestantiska definitionen av religion, och därför inte kan appliceras på islam (Asad 2003:192). Solidaritet i förhållande till ekonomi Min analys av materialet belyser även att solidaritet är en viktig islamisk aspekt i förhållande till ekonomi. Pengar skapade genom ränta ses exempelvis som smutsiga pengar utifrån religiös synpunkt, det ses också som viktigt att dela med sig och inte sko sig på fattiga genom ränta. Slutdiskussion Exemplet med JAK Medlemsbank har gett möjligheten att undersöka hur relationen mellan religiösa och sekulära intressen kan se ut. JAK Medlemsbank belyser ett fenomen vilket påvisar en relation mellan religiösa och sekulära intressen, där gemensamma beröringspunkter mellan religiösa och icke-religiösa individer framträder utifrån ömsesidiga behov och önskningar av räntefria banktjänster samt ett etiskt, solidariskt och miljö-fokuserat tänkande. Vart börjar och slutar det religiösa och sekulära? Det är inte helt tydligt vart gränsen för religiöst och sekulärt börjar och slutar, speciellt inte i en studie som denna vilken pendlar mellan en kristen sekulär- och islamisk begreppsram för att försöka beskriva relationen mellan det sekulära och religiösa. De muslimska intervjupersonerna säger att det både finns ett ekonomisk, politisk och religiöst skäl till medlemskapet och att gränsen däremellan inte är helt tydlig. Samtidigt som det utifrån en sekulär kontext och begreppsram finns en tydlig (i alla fall teoretiskt) gränsdragning mellan ekonomi, politik och religion. Information och diskussion om ränta Utifrån ”fråga-Imamen-sidor” så verkar det finnas både en brist på kunskap och diskussion kring räntefrågan, och vad som egentligen är riba. På grund av räntans !43 komplexitet som begrepp krävs en omfattande kunskap för att kunna ta ställning till vad som kan anses vara riba eller inte för den individuella religiösa muslimen. Den här studien visar på att räntefrågan är komplicerad och relativ för de religiöst praktiserande muslimer som har behov av att använda banktjänster. JAK som enda räntefria banken i Sverige sprider sitt budskap och informerar genom folkbildning, där människor själva förväntas söka upp JAK och deras möten. Men hur ska detta ske om det inte finns vetskap om att det finns ett räntefritt alternativ? Islam är den största religiösa minoriteten i Sverige med individer som en kan förmoda, i stor utsträckning har intresse av att informeras om och diskutera räntefrågan. Jag ställer mig kritisk till JAK:s passivitet i delandet av information om ränta till svenska muslimer, är JAK oroliga för att kopplas ihop med religiositet? – det skulle i så fall kunna visa symtom på sekulärt kristocentriskt tänkande kring differentiering, där religiositet sammankopplas med tro och ses som något som hålls privat från andra sfärer som ekonomi. Vilket utifrån de religiösa intervjupersonerna och Asads teori inte är fallet med islam, där religionen ses som en livsstil, som Samira säger: ”jag är ju inte bara muslim, utan mycket annat också.” Integration Vi kan se hur de religiösa intervjupersonerna i den här studien överlägger och kompromissar för att finna ett sätt att praktisera sin religion inom det sekulära samhällets ramar, vilket visar på det sekulära samhället som icke kompatibel med definitionen av religion utifrån islam. Den här studien visar bara på ett exempel där muslimer försöker anpassa sin religiositet till det sekulära samhällets ramar och utrymme för religion. Vilket resulterar i en livsstil som inte följer förväntad ordning, och därför bidrar till ett förfrämligande. Europa frågar sig varför ”de” inte passar in i ”vårt” samhälle, och varför de (muslimerna) inte integreras (Azad 2015). Detta i takt med att globaliseringen accelererar heterogeniseringen i Europa, och homogeniseringen hamnat på efterkälke i form av främlingsfientlighet och islamofobi. Det är därför, precis som Asad säger, viktigt att utvärdera vad sekularism egentligen innebär i förhållande till religiositet – ”Vad eller vem är "vi" (Azad 2015). Det är dags att ta upp den kristocentriska kvarlevan och titta på vilka konsekvenser den ger, som att istället för att uppmuntra till pluralism kväver och kontrollerar genom !44 att sätta upp ramar för vad som får betraktas som religion. Annars riskerar människor ställas utanför samhället, vilket kan bidra till skadliga påverkan på människors samverkan och integration. Vidare forskning Det skulle vara mycket intressant att göra en studie kring hur svenska muslimers handlingar och praktik påverkas, formas och anpassas utifrån sekulära protestantisktkristna värderingar och handlingsramar. Källor Abdullah, Vicary Daud. Chee, Keon. (2010) Islamic Finance: Why it make sense. Marshall Cavendish International. Singapore Ahrne, Göran. Svensson, Peter. Red. Ahrne. Svensson. (2012) Handbok i kvalitativa metoder. Liber. Ahrne, Göran. Eriksson–Zetterguist, Ulla. (2012) Red. Ahrne. Svensson. Handbok i kvalitativa metoder. Liber. Al Rayan Bank. http://www.alrayanbank.co.uk (Hämtad: 2015-11-13) Asad, Talal. (1986) The Idea of an Anthropology of Islam, Occasional Papers. Washington, DC: Center for Contemporary Arab Studies, Georgetown University Asad, Talal. (1993a) Genealogies of religion: Discipline and Reasons of Power in Christianity an Islam. Baltimore. Johns Hopkins University Press. Assad, Talal. (1993b) A Commend about Aijaz Ahmad´s In Theory. Public Culture 6:31-38 Asad, Talal. (2003) Formations of the Secular: Christianity, Islam, Modernity. Stanford California. Stanford University Press Asad, Talal. (2006) Trying to Understand French Secularism. I: Hent de Vries & Lawrence E. Sullivan (red), Political Theologies: Public Religions in a Post-Secular World. New York: Fordham University Press Azad, Hasan. Jadaliyye Zine. (2015) Do Muslims Belong in the West? An interview with Talal Asad. New York 2015-02-03. http://talalasad.blogspot.se/2015/02/domuslims-belong-in-west-interview.html (Hämtad: 2015-12-26) !45 Bangstad, Sindre. (2012) Sekularismens Ansikten. Lund. Studentlitteratur. Berkley Center. George Town University. José Casanova http:// berkleycenter.georgetown.edu/people/jose-casanova (Hämtad: 2016-01-08) Bernström, Muhammed Knut. (2002) Koranens Budskap. Proprius Förlag AB Stockholm. Casanova, José. (1994) Public religions in the modern world. Chicago: University of Chicago Press. Casanova, José. (2006) "Secularization Revisited: A Reply to Talal Asad". I: David Scott and Charles Hirschkind eds. Powers of the Secular Modern: Talal Asad and his Interlocutors. Stanford California. Stanford University Press pp. 12-30 Davie, Grace. (2000) Religion in Modern Europe: A Memory Mutates. Oxford University Press. Denscombe, Martyn. (2008) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund. Studentlitteratur. Esposito, John L. (2014) Islam: Den raka vägen. Lund. Studentlitteratur. Folksam. (2009) Sparande islam. http://media.folksam.se/sv/tagg/sparande-islam/ (Hämtad: 2016-01-02) Hammer, Olav. (2004) På spaning efter helheten. Dejavu. Hedin, Anna. (1996) Reviderad av C Martin 2011. En liten lathund om kvalitativ metod: med tonvikt på intervju. Henriksson, Linn. Johansson, Sofia. (2011) Varför Räntefri Bank? – En studie om räntefritt system ur ett kundperspektiv. Business Administration Master´s Thesis 15HP. Karlstad Business School. Islamguiden. http://www.islamguiden.com/riba.shtml#.VmFoLOmctCM (Hämtad: 2015-12-04) Islamportalen. http://islamportalen.se/?p=374 (Hämtat: 2015-12-04) JAK Medlemsbank. https://www.jak.se (Hämtad: 2015-11-03) JAK Medlemsbank. (2015) Välj din bank – JAKs värdegrund och syn på en räntefri ekonomi. Informationsfolder. !46 Khan, Feisal. (2010) How ”islamic” is Islamic Banking? Journal of Economic Behavior and Organization, December 2010, Vol.76 (3), pp.805-820 Konsumenternas.se. http://www.konsumenternas.se/lana/olika-lan/omkonsumtionslan/sa-fungerar-ett-lan/ranta-och-avgifter (Hämtad: 2016-01-08) Lateh, Nasrina. Ismail, Suhaiza. Ariffin, Noraini Mohd. (2010) Customers Perceptions on the Objectives, Characteristics and Selection Criteria of Islamic Bank in Thailand. International Journal of Business, Vol. 11. No. 2, 2009. 167-189. Mahmood, Saba. (1996) Modern power and the reconfiguration of religious traditions. SEHR, volyme 5, issue I: Contested Polities. Malikiyya. JAK-bankens ränta – i en tid då det dolda blir synligt. 2013-09-01. http:// malikiyya.se/2013/09/01/jak-bankens-ranta-i-en-tid-da-det-dolda-blir-synligt/ (Hämtad: 2015-12-08) Nasr, Bushra. (2015) Ekonom och expert på frågor som berör Islamic Banking. Intervju. Älvsjö. 2015-11-11. Nationalencyklopedin. Ränta http://www.ne.se, http://www.ne.se/uppslagsverk/ encyklopedi/lång/ränta (Hämtad: 2015-12-25) Prane, Johan. (2015) Vill starta islamisk bank i Sverige. Sveriges Radio. http:// sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6151425 Hämtad: 2016-01-02 Samuelsson, Jan. (2007) Islamisk ekonomi. Studentlitteratur. Lund Saelid Gilhus, Ingvild. Mikaelsson, Lisbeth. (2012) Nya Perspektiv på Religion. Natur och Kultur. Stockholm Svensson, Ann-Marie. (2015) Medlemschef på JAK Medlemsbank. Intervju 2015-10-27. Skönviks företagshotell i Säter. Svensson, Ann-Marie. (2015) JAK-boken: Om ekonomi, pengar, bank, ränta och sånt ISBN: 978-91-637-9783-5 Skatteverket. (2014) http://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/ 2014.5/2835.html#h-Vad-jamstalls-med-ranta (Hämtad: 2015-12-03) !47