7 DECEMBER 2009
Vuxenpsykiatri
Divisionsplan
2010-2012
1
7 DECEMBER 2009
Vision
Vår vision är att vara en förebild för vuxenpsykiatrin i Sverige.
Verksamhetsidé
Vuxenpsykiatrin i Norrbotten ska utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet
och i samverkan erbjuda norrbottningarna en högkvalitativ och
välfungerande psykiatrisk specialistvård så att människorna, så långt möjligt
är, kan råda över sina liv.
Vuxenpsykiatrin har särskilda förutsättningar för sin verksamhet med
särskilda lagrum och krav på rättsliga åtaganden. Lagen om psykiatrisk
tvångsvård (LPT) liksom rättspsykiatrisk vård (LRV) kompletterar hälsooch sjukvårdslagen. Vuxenpsykiatrin möter inte bara patienter som söker
vård på frivilligt basis, utan har även ansvar för att behandla dem som döms
till vård.
Befolkningens behov av specialistpsykiatri tillgodoses genom kvalificerad
utredning, behandling och rehabilitering på ett sådant sätt att individen så
lite som möjligt skiljs från sitt normala familje- och samhällsliv.
Den etiska plattformen och prioriteringsutredningens grundläggande
principer är vägledande för divisionens arbete. De svårast sjuka prioriteras.
Olika kompetenser bidrar med psykiatriska specialistkunskaper och
omvårdnad för att genom teamarbete medverka till god vård för patienten.
Vuxenpsykiatrins insatser ska utgå från patientens behov. Genom
kontinuerlig utveckling av behandlingsmetoder, uppföljning och analys av
produktion och ekonomi, anpassas verksamheten.
Minsta möjliga miljöbelastning eftersträvas.
2
7 DECEMBER 2009
Organisation
Vuxenpsykiatrins länsorganisation består av fyra verksamhetsområden,
enligt nedan. Verksamheten leds av divisionschefen som med stöd av sin
stab, arbetar med strategiska verksamhetsfrågor, personal- och
ekonomifrågor, samt information och service.
Norrbottens Vuxenpsykiatri
Verksamheter
Divisionsstab
10 medarbetare
Strategisk verksamhetsplanering, personal- och ekonomifrågor,
information och servicefunktion
Länsgemensam rättspsykiatri
ca 100 medarbetare
Länsgemensam rättspsykiatri - 51 slutenvårdsplatser
Samverkansboende - 5 lägenheter (i samverkan med kommuner)
Upptagningsområde, hela länet
Verksamhetsledningen finns i Öjebyn
Malmfältens psykiatri
ca 90 medarbetare
Öppenvårdsenheter för patienter med: affektiva sjukdomar (ångest,
fobi, depressioner) personlighetsstörningar, psykossjukdomar
Slutenvård med 13 vårdplatser
Upptagningsområde, Gällivare, Kiruna,
Pajala och Jokkmokk kommuner, med
ca 55 000 invånare
Verksamhetsledningen finns på Gällivare sjukhus
Piteå psykiatri
ca 100 medarbetare
Öppenvårdsenheter för patienter med: affektiva sjukdomar (ångest,
fobi, depressioner) ät- och personlighetsstörningar, psykossjukdomar
Slutenvård med 16 vårdplatser
Upptagningsområde, Piteå, Älvsbyn,
Verksamhetsledningen finns på Piteå sjukhus
Arvidsjaur och Arjeplog kommuner, med
ca 60 000 invånare
Sunderbyn psykiatri
ca 250 medarbetare
Närpsykiatriska mottagningar i Luleå, Boden och Kalix samt
ätstörningsenhet i Luleå
På Sunderby sjukhus finns Läkemedelsmottagning, DBT-team,
Neuropsykiatrisk mottagning (NEP), Affektiv mottagning
Upptagningsområde, Luleå, Boden,
Kalix, Haparanda, Övertorneå och
Överkalix kommuner, med
ca 138 000 invånare
Slutenvård vid Sunderby sjukhus, med 24 vårdplatser
Missbruks- och beroendeenhet i Luleå, med 12 vårdplatser
Verksamhetsledningen finns på Sunderby sjukhus
Det totala antalet patientbesök under 2008 var ca 54 000, varav läkarbesök ca 7 800.
Vårdtillfällen uppgick år 2008 till drygt 2 100 vilket är en liten ökning jämfört med 2007.
Nyckeltal (per år)
Norrbotten
Riksgenomsnitt
2008
2005
2002
2008
2005
2002
7,2
7,3
8,1
9,5
9,7
10,7
1 598
1 426
1 238
1 907
1 717
1 507
- varav öppenvård
877
695
560
977
869
660
- varav slutenvård
721
731
678
929
848
847
22 145
19 528
15 227
20 092
17 781
14 039
Psykiatrins andel av hälso- o sjukvårdsbudgeten
Psykiatrins kostnader/inv (kr)
Totala hälso- och sjukvårdskostnader/inv (kr)
Som framgår av tabellen ovan är psykiatrins andel av Norrbottens totala
hälso- och sjukvårdsbudget lägre än motsvarande riksgenomsnitt.
3
7 DECEMBER 2009
Enligt figuren nedan ligger antalet vårddagar för psykisk störning i
Norrbotten på samma nivå som för riket. Av figuren framgår att antalet
vårddagar i sluten psykiatrisk vård har sjunkit väsentligt de senaste 20 åren.
Detta har sin förklaring i 1995 års psykiatrireform med kommunernas ansvar
för boende och sysselsättning samt med utvecklingen till öppnare
vårdformer inom psykiatrin. Åren 2005 och 2006 visar en liten ökning, både
i länet och nationellt. Figuren säger inget om eventuella förändringar i
vårdbehov.
Psykiska störningar. Vårddagar/ 100 000 inv, män o kv (stand)
55000
50000
45000
40000
35000
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Norrbotten
Sverige
Figur 1. Antal vårddagar för psykiskt störning per 100 000 invånare, män och
kvinnor. Källa: Sveriges kommuner och landsting, Sjukvårdsdata i fokus.
Psykiska störningar. Vårdtillfällen/ 100 000 inv, män o kv (stand)
1800
1600
1400
1200
1000
800
600
400
200
19
87
19
88
19
89
19
90
19
91
19
92
19
93
19
94
19
95
19
96
19
97
19
98
19
99
20
00
20
01
20
02
20
03
20
04
20
05
20
06
20
07
0
Norrbotten
Sverige
Figur 2. Antal vårdtillfällen för psykiskt störning per 100 000 invånare, män och
kvinnor. Källa: Sveriges kommuner och landsting, Sjukvårdsdata i fokus
4
7 DECEMBER 2009
Faktorer som påverkar divisionen
Divisionens arbete baseras på en effektiv nationell och internationell
omvärldsbevakning för att kunna förändra och utveckla verksamheten när så
krävs. God förmåga till kunskapsförmedling, samverkan och utåtriktat arbete
med övriga divisioner och kommuner är angeläget både ur patientperspektiv
och ur ett ekonomiskt perspektiv.
Bra kommunikation är en god investering och divisionen arbetar för att ha
en tydlig, korrekt och väl fungerande kommunikation både internt och
externt. Landstingets kommunikationsstrategi ligger till grund för det
kommunikations- och informationsarbete som bedrivs i divisionen.
ISLOSSNING
Program ISLOSSNING är vuxenpsykiatrins stora genomlysning av
verksamheten och bygger på engagerade medarbetare. Syftet med
ISLOSSNING är att se över och utveckla vuxenpsykiatrins verksamhet samt
skapa möjligheter och incitament för att nå målsättningen ”att Norrbotten
ska vara en förebild för vuxenpsykiatrin i Sverige”. Fem projekt ingår i
programmet och dessa är: rekrytering och kompetens, gränsdragningar,
optimal resursfördelning, beslutsprocessen samt samarbetskultur.
ISLOSSNING bygger på delaktighet och divisionens samtliga medarbetare
erbjuds möjlighet att delta i arbetet genom olika aktiviteter som bidrar till att
forma framtidens vuxenpsykiatri. Medarbetarna genomför genom olika
insatser en kartläggning över vad som kan förbättras och kommer med
förslag på förändringar och hur dessa bör genomföras.
Genomlysningen påbörjades under våren 2009 och pågår till 2010-12-31.
Regional samverkan inom psykiatrin
Det är angeläget för psykiatrin att nära följa utvecklingen och på lämpligt
sätt delta i arbetet kring regionbildning för hälso- och sjukvården i Norra
Sverige.
Norrbottens psykiatri har, som ett av de fyra nordligaste länen, bildat
nätverket ”Psykiatri i Norr” som syftar till att stärka psykiatrin i Norra
Sverige, främst avseende långsiktig marknadsföring och rekrytering av
psykiatriker men även som grund till gemensamt lärande och
erfarenhetsutbyte inom flera områden.
Det gemensamma arbetet inom psykiatrin i Norra Sverige har bland annat
lett till möjlighet till förlängd AT- tjänstgöring inom psykiatrin, från tre till
sex månader. För att få en bra ST-utbildning i regionen och understödja
läkarrekryteringen till de psykiatriska klinikerna finns en överenskommelse
mellan länen att samarbeta i denna fråga. Nätverk för ST-läkare finns som
möjliggör erfarenhetsutbyte och vi arrangerar gemensamma utbildningar och
träffar. Via videokonferensteknik hålls också föreläsningar som i första hand
riktar sig till AT- och ST-läkare i regionen.
Andra exempel på samlade insatser inom Psykiatri i Norr är följande
områden: Gemensamma ansträngningar kring läkarrekrytering, utveckling av
vårdprogram, samsyn i personalfrågor, samordning av rekommenderade
5
7 DECEMBER 2009
läkemedel, fortbildning för specialister i psykiatri och stöd till deltagande i
de psykiatriska kvalitetsregistren.
Den stora bristen på psykiatriker i landet och i synnerhet i länet innebär
problem med att utveckla psykiatrins innehåll utifrån bl a nationella
ambitioner, patientperspektiv och utifrån arbetsmiljöaspekter. Samlade
insatser nationellt, regionalt och lokalt är angeläget för att underlätta
rekryteringen.
Antal specialister i psykiatri, sysselsatta inom hälso- och sjukvård
per 100 000 inv
35
30
29
25
18
17
16
16
14
15
14
13
13
11
10
10
10
10
10
9
9
9
8
7
7
Norrbottens län
19
Jämtlands län
19
20
Figur 3. Antal specialister i psykiatri, sysselsatta inom hälso- och sjukvård, per
100 000 invånare, fördelat på län samt hela riket år 2007. Socialstyrelserapport
”Tillgång på specialistläkare 2007” Punktvärdet (♦) avser år 2003.
Som framgår av figuren ovan intar Norrbotten sista plats med 7 specialister,
att jämföras med riksgenomsnittet 17. Under åren 1995 - 2007 har tillgången
till specialister i psykiatri i Norra Sverige genomgående varit lägst i landet.
Norrbotten har under hela denna tidsperiod haft det lägsta antalet
specialister.
Under hösten 2009 har läkarbemanningen förstärkts, framförallt inom
verksamhetsområde Sunderbyn. Ögonblicksbilden i oktober visar en total
bemanning med ca 12 läkare1 per 100 000 invånare, varav färdiga
specialister är ca 7 per 100 000 invånare.
Nationella satsningar
Den Nationella Psykiatrisamordningens slutbetänkande ”Ambition och
ansvar” SOU 2006:100 ligger till grund för särskilda nationella satsningar
till kommuner och landsting för utvecklingsarbete inom den psykiatriska
vården och för ökad möjlighet till meningsfull sysselsättning. Det
gemensamma ansvaret mellan landsting och kommuner ställer ökade krav på
Inklusive inhyrd personal (t.o.m. oktober 2009) är bemanningen i Sunderbyn ca 16 läkare
per 100 000 invånare. Inom hela divisionen är motsvarande ca 14 läkare per 100 000
invånare.
1
6
Gävleborgs län
Västernorrlands län
Östergötlands län
Gotlands län
Hallands län
Jönköpings län
Västerbottens län
Värmlands län
Kalmar län
Dalarnas län
Blekinge län
Södermanlands län
Västmanlands län
Örebro län
Kronobergs län
Hela riket
Västra Götalands län
Skåne län
Uppsala län
0
Stockholms län
5
7 DECEMBER 2009
tydliga avtal mellan parterna där respektive parts ansvarsområden
tydliggörs.
Socialstyrelsen har identifierat nedanstående fyra områden som särskilt
angelägna för utvecklingsarbete:
Tydliggöra verksamheternas uppdrag utifrån lagstiftarens
intentioner med tonvikt på huvudmännens ansvar att se till helheten
av enskildas behov av vård, stöd och rehabilitering.
Samla, sammanställa och föra ut evidensbaserad kunskap och
utvärderade metoder när det gäller vård och behandling samt
psykosociala insatser.
Stärka brukares och närståendes ställning i vård och behandling,
socialt stöd och rehabilitering.
Skapa bättre förutsättningar för verksamhetsuppföljning, öppna
redovisningar och jämförelser genom att utveckla statistik, register
och system samt metoder för lokal verksamhetsuppföljning.
Det är angeläget att nära följa och utveckla insatserna i enlighet med de
nationella intentionerna.
Förändringar i lagstiftningen
Ny lagstiftning om vård och stöd till patienter i psykiatrisk tvångsvård och
rättspsykiatrisk vård har införts 1 september 2008. Den nya vårdformen
”Öppen psykiatrisk tvångsvård – öppen rättspsykiatrisk vård” är avsedd att
kunna anpassas till varje patients individuella behov av vård och insatser
och förutsätter ett nära samarbete mellan hälso- och sjukvården och
socialtjänsten.
En statlig utredning har tillsatts med uppdrag att göra en översyn av
missbruks- och beroendevården i Sverige (S2008:04). I uppdraget ingår att
ta ställning till hur kommunernas och landstingens ansvar för missbruksoch beroendevården kan tydliggöras. Utredaren ska även överväga
eventuella behov av förändringar i lagstiftningen och ansvarsfördelningen
mellan de båda huvudmännen för att säkerställa att personer med missbruk
eller beroende får de insatser som de behöver. Uppdraget ska redovisas
senast den
15 nov 2010 och får sannolikt konsekvenser för psykiatrins uppdrag.
En samlad översyn av tvångsvårdslagstiftningen och den rättspsykiatriska
vården har aviserats. Detta kan komma att ställa särskilda krav på psykiatrin
och därmed också på ekonomin för divisionen. Det är angeläget att nära
följa detta arbete.
I en lagrådsremiss föreslås följande ändringar i hälso- och sjukvårdslagen:
1. Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av
information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan
vuxen sam barnet varaktigt bor tillsamman med
- har en psykisk sjukdom eller en psykisk funktionsnedsättning
- en allvarlig fysisk sjukdom eller skada eller
- är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande
medel.
7
7 DECEMBER 2009
Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan som barnet
varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider.
(Motsvarande bestämmelse införs också i lagen om
yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område).
Vuxenpsykiatrin deltar aktivt i gemensamma utvecklingsarbeten i
länet i samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin och
socialtjänsten för att på ett tydligare sätt uppmärksamma barn till
psykiskt sjuka föräldrar.
2. I hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen införs likalydande
bestämmelser om att kommuner och landsting ska ingå
överenskommelser om sitt samarbete när det gäller personer med
psykisk funktionsnedsättning.
3. Skyldighet införs för kommuner och landsting att upprätta
individuell plan när den enskilde har behov av insatser från både
socialtjänsten och från hälso- och sjukvården. Av planen ska
framgå uppgifter om vilka insatser som behövs och vilka insatser
respektive huvudman ska ansvara för. Skyldigheten att upprätta
individuell plan är inte avgränsad till personer med psykisk
funktionsnedsättning.
När det gäller gemensamma överenskommelser och gemensam
individuell planering pågår ett arbete i nära samarbete med
Kommunförbundet Norrbotten för framtagande av gemensamma
styrdokument. Vuxenpsykiatrin deltar aktivt i detta arbete.
Lagförslagen träder ikraft den 1 januari 2010.
Regionaliserad läkarutbildning
Den kommande regionala läkarutbildningen kommer att ställa särskilda krav
på psykiatrin avseende undervisning, handledning m m.
Ansvaret för termin 9, som omfattar neurologi, oftalmiatrik, ÖNH och
psykiatri, ligger på vuxenpsykiatrins studierektor i Sunderbyn. De första
studenterna till termin 9 anländer hösten 2012.
Metodutveckling samsjuklighet
Lokala samverkansteam i nära samarbete mellan kommun och landsting med
Case Manager- funktion har visat sig vara en bra metod för att möta
personer med komplexa vårdbehov på grund av psykisk
sjukdom/funktionshinder och samtidigt missbruk med effekter bland annat i
form av minskad sjukvårdskonsumtion och andra behandlingsinsatser.
Samlade insatser över huvudmannagränserna med långsiktigt
helhetsperspektiv är sannolikt samhällsekonomiskt lönsamt och minskar det
personliga lidandet för såväl den enskilde som för närstående. Satsningen,
som utvärderats nationellt, visar att utvecklingsarbetet kommit längst i
Norrbotten och arbetsmetoderna har efterhand integrerats i ordinarie
verksamheter.
Det nya arbetssättet har breddats geografiskt i länet och metoden nyttjas nu
inom samtliga vuxenpsykiatrins verksamhetsområden i nära samarbete med
nio av länets kommuner.
8
7 DECEMBER 2009
Nationella riktlinjer
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger
vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i
vård och omsorg bör satsa resurser på och får följaktligen konsekvenser för
vuxenpsykiatrins verksamhet.
Nationella Riktlinjer för missbruks- och beroendevård har publicerats och
ett omfattande implementeringsarbete bedrivs i länet i nära samarbete
mellan psykiatrin, primärvården och länets kommuner.
Den slutgiltiga versionen av de Nationella riktlinjerna för
depressionssjukdom och ångestsyndrom planeras till början av 2010.
Riktlinjerna kommer att innehålla rekommendationer om psykologiska
behandlingar, läkemedelsbehandlingar, andra medicinska behandlingar och
omvårdnad.
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser för personer med schizofreni
är under utarbetande och kommer att tydliggöra vilka metoder som bör
användas i vård och stöd till personer med schizofreni och
schizofreniliknande tillstånd. En ökad kunskap om verksamma åtgärder och
hur resurserna används möjliggör en mer enhetlig och säker uppföljning av
vård och stöd.
Neuropsykiatri
Vuxenhabiliteringen i länet är under uppbyggnad och vuxenpsykiatrin deltar
aktivt med bland annat psykiatriska, psykologiska och administrativa
resurser i formerandet av ett länsövergripande neuropsykiatriskt utredningsoch stödteam.
Lokalfrågor
I Piteå fortsätter analys- och planeringsarbetet med målet att koncentrera alla
öppenvårdsenheter till sjukhuset.
Den regionaliserade läkarutbildningen och utveckling av verksamheten
ställer krav på ändamålsenliga lokaler vid Sunderby sjukhus. En översyn av
vuxenpsykiatrins lokaler vid Sunderby Sjukhus för att i första hand
behovsanpassa den slutna vårdens kapacitet har påbörjats. Arbetet pågår i
två parallella spår - dels för att säkerställa vårdkvaliteten och
patientsäkerheten i ett kortsiktigt akut perspektiv och dels för att skapa en
långsiktigt hållbar patient- och personalmiljö.
Under året invigdes gruppboendet Småstugegränd i Öjebyn, som är ett unikt
samarbete mellan divisionen och Piteå kommun. De boende på
Småstugegränd är personer med svåra psykiska funktionshinder som tidigare
vårdats vid Länsgemensam Rättspsykiatri. Småstugegränd är ett
genomgångsboende med syftet att successivt slussa ut de boende till andra
verksamheter eller egen lägenhet. Piteå kommun är huvudman för boendet,
och det drivs i samverkan med vuxenpsykiatrin som bland annat stöttar med
kompetens och har boendet integrerat i sitt larmområde.
En anpassning av tomställda lokaler inom Länsgemensam Rättspsykiatri till
fem boenden för s k utskrivningsklara patienter påbörjades under hösten
9
7 DECEMBER 2009
2009 och kommer att tas i bruk under januari 2010. I skrivandets stund är
fyra av de fem platserna bokade av olika kommuner i länet.
Socialstyrelsens nya säkerhetsföreskrifter kommer att kräva
byggnadstekniska kompletteringar av skalskyddet i och kring
rättspsykiatrins avdelningar som vårdar patienter med krav på säkerhetsklass
2. Arbetet med behovsanalys som underlag för fastighetsservice har
påbörjats under hösten 2009.
IT-framgångsfaktorer
Vuxenpsykiatrin ser en stor potential i möjligheterna att använda ny teknik.
Videotekniken används redan frekvent mellan våra verksamheter och
kommande ”virtuella mötesrum”(webbkameror) för effektiva administrativa
möten kommer att spara både tid och miljö tack vare ett minskat resande.
En omfattande utveckling av VAS pågår, vilket gör systemet mer
användarvänligt. Stora förändringar kommer att genomföras som underlättar
informationstillgång och flöde. Utvecklingen skall vara klar 2011.
Framtagning av landstingets IT-strategi pågår och kommer sannolikt att få
en växande roll i vårt framtida patientarbete vilket ger effektiviseringar och
ökad tillgänglighet.
10
7 DECEMBER 2009
Inriktning 2010-2012
Genom att utveckla verksamhetens innehåll med systematisk och
kunskapsbaserad uppföljning ska divisionen ur ett patientperspektiv verka
för att vuxenpsykiatrin är tillgänglig, säker, evidensbaserad, kvalitativt
likvärdig, effektiv och jämställd.
Tillgänglig
Verksamheten ska präglas av tillgänglighet och flexibilitet för att möta
prioriterade grupper. Ett omfattande utvecklingsarbete har genomförts för att
möjliggöra insatser i öppna vårdformer. För att motverka
hospitaliseringsskador ska insatser – planerade besök och uppföljning –
erbjudas i patientens närmiljö i direkt samarbete med närstående och
vårdgrannar.
Säker
En viktig del i kvalitetsutvecklingen är att identifiera och rapportera fel och
brister i vården samt i enskilda vårdhandlingar. Inträffade avvikelser ska ses
som utgångspunkt för reflexion över – och ibland översyn och eventuell
revidering av - rutiner, riktlinjer, organisation o s v. En korrekt hantering
och uppföljning av en avvikelse har ofta ett kompetenshöjande värde för
den/de inblandade och för andra medarbetare. Händelseanalyser syftar till
att identifiera underliggande orsaker till avvikelsen och att identifiera
åtgärder så att liknande händelser inte upprepas.
Evidensbaserad/Kunskapsbaserad
Psykiatrin som medicinsk specialistverksamhet ställs inför alltmer
omfattande krav om insatser och samverkan. Kunskapen om behandlingar
och rehabiliteringar har vuxit starkt under de senaste åren.
Den medicinska forskningen och den teknologiska utvecklingen skapar
efterfrågan på vård – vi kan göra mer och mer – men resurserna är
begränsade. De begränsade resurserna ska fördelas enligt
prioriteringsprinciperna. Nya vetenskapliga rön, t ex rapporter från Statens
Beredning för Utvärdering av medicinsk metodik, SBU, är viktiga
kunskapskällor för användning i den dagliga verksamheten.
Satsning på utbildning, utveckling och forskning pågår inom divisionen. Det
är angeläget att efter hand införa evidensbaserade metoder och fasa ut icke
verksamma insatser. De behandlingar som görs ska alltid baseras på
vetenskap och beprövad erfarenhet, omsatt i praktisk verksamhet.
Kvalitativt likvärdig
Divisionen ska bedriva ett kontinuerligt kvalitetsarbete för att leva upp till
patienters och anhörigas behov. Aktivt deltagande och systematisk
registrering i psykiatrins kvalitetsregister är viktigt för kvalitetsuppföljning
och för nationella jämförelser.
11
7 DECEMBER 2009
Effektiv
För ett effektivt arbete är det angeläget att utifrån patientens behov och
befintliga resurser utveckla samverkan med andra aktörer. Primärvården har
förstahandsansvaret för patienter med psykisk ohälsa. Genom ett
konsultativt arbetssätt kan vuxenpsykiatrin stötta primärvård och kommuner.
Ett exempel på detta är införandet av psykiatrisjuksköterskor vid ett par
vårdcentraler i länet.
Antagna prioriteringsprinciper är styrande. De svårast sjuka ska alltid tas
omhand först.
Länsperspektivet genomsyrar all verksamhet i divisionen. Fördelning av
verksamhet och resurser ska göras i ett länsperspektiv.
För att kunna utvärdera och jämföra våra patientinsatser är det nödvändigt
att ha en riktig och konsekvent dokumentering. I grunden ligger diagnosoch DRG-registrering i både öppen- och slutenvård. DRG är en viktning av
olika behandlingsåtgärder/sjukdomstillstånd som möjliggör jämförelser
mellan olika verksamheter. Målet är att divisionen under 2010 kan åtgärda
flertalet av de registreringsbrister som finns. Tillsammans med
Flödesmodellen och KPP-data är målsättningen att kunna identifiera
ytterligare uppföljningsmått, som visar effekterna av de enskilda
patientinsatserna.
Jämställd vård
En persons behov av psykiatriska specialistinsatser ska styra erbjudandet
oavsett kön, ålder, funktionshinder, social position, sexuell identitet, etnisk
eller religiös tillhörighet. Divisionen deltar i arbetet med att identifiera och
analysera skillnader i den psykiatriska vården utifrån könstillhörighet.
Vuxenpsykiatrin ska aktivt bidra till en god folkhälsa och till att skillnaderna
i ohälsa minskar. Bland vuxenpsykiatrins patienter finns grupper som inte
har möjligheter, kunskap eller förmåga att föra sin egen talan.
Vuxenpsykiatrin ska särskilt bevaka dessa gruppers intressen.
12
7 DECEMBER 2009
Mål
Utifrån visionen, verksamhetsidén och den politiska inriktningen identifieras
fem övergripande mål: Attraktiv region, god hälsa, god vård, engagerade
medarbetare och stark ekonomi. För varje område anges mått, utgångsvärde,
mål och tidpunkt för rapportering. Ambitionen är att åstadkomma en röd
tråd från landstingsplanen ned till den enskilda enheten.
Attraktiv region
Norrbotten ska vara ett attraktivt län, såväl för norrbottningarna själva som
för näringsliv och besökare.
I länet har ett brett utvecklingsarbete bedrivits inom ramen för den
Nationella Psykiatrisamordningen. Detta har skett i samarbete mellan
psykiatrin, primärvården och länets samtliga 14 kommuner. Insatserna har
framför allt bedrivits inom följande områden: personer med samsjuklighet
på grund av psykisk störning och samtidigt missbruk (tidigare benämnt
”dubbeldiagnoser”), neuropsykiatri, barn till psykiskt sjuka föräldrar, unga
vuxna samt gemensamma utbildningsinsatser för ökad samsyn/värdegrund.
Lokala samverkansstrukturer mellan kommun och landsting har byggts upp
och förstärkts och utgör nu i de flesta kommuner etablerade
samverkansorgan som fungerar som samordnare och motorer i det lokala
arbetet i frågor som rör personer med psykisk sjukdom/psykiska
funktionshinder.
Samlade insatser över huvudmannagränserna riktade till personer med
samsjuklighet på grund av psykisk störning och samtidigt missbruk, har som
mål ett bättre omhändertagande och vård för målgruppen och är sannolikt
samhällsekonomiskt lönsamt.
Utvärdering genom Luleå Tekniska Universitet visar bland annat följande
resultat för målgruppen ett år före och ett år efter stödinsats från Case
Manager:
Nyttjandet av psykiatrisk slutenvård har minskat från 411 till 312
dygn vilket motsvarar en minskning med 24 procent.
Antalet besök inom den psykiatriska öppenvården har minskat med
17 besök – från 60 till 43 besök.
Antalet vårdtillfällen inom den psykiatriska slutenvården har
minskat från 27 till 16 vårdtillfällen.
Antalet inkomna remisser till vuxenpsykiatrin från primärvård,
akutmottagning, jourcentral m fl har minskat från 29 till 13
remisser.
Antalet besök på vårdcentral har minskat med 70 besök – från 201
till 131 besök (minskning med 35 procent). Det finns dock en person
som har minskat antalet besök från 164 till tre besök och om denna
persons besök inte räknas med har det istället skett en ökning av
antalet besök på vårdcentral, från 37 till 128 besök.
Antalet oplanerade besök på vårdcentral har minskat från 17 till 12.
13
7 DECEMBER 2009
Samarbetet mellan psykiatrin, primärvården och länets kommuner har
bidragit till bättre omhändertagande och vård. Det är angeläget att
utvecklingsarbetet ytterligare utvecklas och befästs och bidrar till att länet
utgör en attraktiv region för medborgarna.
God hälsa
Riksdagen har pekat ut elva målområden för inriktningen av
folkhälsoarbetet. Vården måste arbeta mer hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande och systematiskt integrera relevanta hälsofrämjande
eller sjukdomsförebyggande aspekter i hela vårdkedjan.
Insatserna ska i första hand riktas till de viktigaste faktorerna som påverkar
hälsan positivt, d v s stimulera till ökad motion och goda kostvanor samt att
minska rökandet och undvika missbruk av alkohol, narkotika och andra
droger.
Även den sekundära preventionen är viktig, d v s att hjälpa de som drabbats
av sjukdom att leva ett så bra liv som möjligt.
Rökning är den största enskilda hälsorisken idag. Många av psykiatrins
patienter är nikotinberoende och behöver olika former av stöd för att sluta
röka. Införande av rökfria psykiatriska kliniker och erbjudande av
rökavvänjning och läkemedel för rökavvänjning har visat sig vara
framgångsrika insatser för att minska patienternas rökvanor. Personal från
divisionens samtliga verksamhetsområden har utbildats i tobaksavvänjning
för psykiskt sjuka där stödjande samtal med beteendeinriktning
(motiverande samtal) i kombination med läkemedel är den rekommenderade
behandlingen.
Utvecklingsområden God hälsa
Den folkhälsopolitiska strategin för Norrbotten utgör grund för
vuxenpsykiatrins insatser inom området God hälsa. I enlighet med
Folkhälsomålen 9 och 112 ska patienter som kommer i kontakt med
vuxenpsykiatrin erbjudas professionell hjälp för att förändra sina
levnadsvanor. Livsstilsfrågor såsom kost, motion, tobaks-, alkohol- och
narkotikabruk samt dopning och överdrivet spelande uppmärksammas som
en integrerad del av behandlingen.
Samtalsstöd enligt MI, livsstilsgrupper och insatser i syfte att identifiera och
behandla metabola risker hos patienter som medicinerar med neuroleptika är
exempel på insatser för att främja God hälsa.
God vård
Utgångspunkten för insatserna inom vuxenpsykiatrin ska vara ett tydligt
patientperspektiv och patienternas behov ska tillgodoses med beaktande av
riksdagens beslut om prioriteringar. Män och kvinnor ska ha likvärdiga
Folkhälsomål 9: Ökad fysisk aktivitet Folkhälsomål 11: Minskat bruk av tobak och alkohol,
ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet
spelande.
2
14
7 DECEMBER 2009
förutsättningar att få sina psykiatriska sjukdomsbehov tillfredsställda genom
att evidensbaserade och kostnadseffektiva metoder används.
God tillgänglighet är en trovärdighetsfråga i förhållande till medborgare och
patienter. Ett viktigt led i att nå en kvalitativt god och patientsäker vård är
att aktivt arbeta för att minska variation i praxis inom och mellan
verksamheter.
Det finns behov av att förbättra bemötandet inom landstingets hälso- och
sjukvård. Patientnämndens sammanställning av ärenden inom området
bemötande är ett exempel på detta. En landstingsgemensam enkät för
uppföljning av bemötande är i drift sedan november 2007.
Med utgångspunkt från Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för
kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården; SOSFS 2005:12 ska
vuxenpsykiatrin bidra till God vård genom följande:
Mått
Andel patienter
som känner sig
delaktiga i
besluten om sin
vård
Andel patienter
som känner
förtroende för
den personal
som vårdar och
behandlar dem
Andel patienter
som ger betyget
4 eller 5 vid sitt
besök
Mått
Uppfyllande av
vårdgarantin
Mått
Antal
rapporterade
avvikelser
Antal
behandlade
avvikelser
Antal anmälda
Patientfokuserad vård
Utgångsvärde
Mål
2009: 82 procent
90 procent
2008: 79 procent
Tidpunkt
2010-12-31
Rapportering
Årsrapport
2009: 88 procent
2008: 86 procent
90 procent
2010-12-31
Årsrapport
2009: 84 procent
2008: 81 procent
90 procent
2010-12-31
Årsrapport
Tidpunkt
Löpande
inrapporterin
g under 2010
Rapportering
Månadsrapport
Tertialrapport
Årsrapport
Tillgänglig vård
Utgångsvärde
Mål
2009-10: Andel
Samtliga
patienter med
verksamhetsområde
väntetider max 90 n uppfyller
dgr är 84 procent
vårdgarantin
Utgångsvärde
Antal
inrapporterade
avvikelser:
2002: 146
2003: 104
2004: 169
2005: 207
2006: 188
2007: 174
Antal behandlade
avvikelser
2008: 86
Antal anmälda Lex
Säker vård
Mål
Tidpunkt
Antalet
2010-2012
avvikelserapporter
ska åren 2010-2012
öka med 10 procent
per år. Införandet av
avvikelsehanteringss
ystemet Synergi har
pga
inkörningsproblem
påverkat antalet
inrapporterade
avvikelser år 2008
0
2010-12-31
15
Rapportering
Årsrapport
Årsrapport
7 DECEMBER 2009
Lex Maria
ärenden
Maria ärenden:
2002: 4
2003: 3
2004: 2
2005: 4
2006: 8
2007: 12
2008: 10
Andel fällningar i Hittills under 2009
HSAN
inga fällningar i
HSAN
Antal självmord Öppna jämförelser
och dödsfall med 2004-2007:
oklart uppsåt per Kvinnor:
100 000
Norrbotten 7,8
invånare
Riket 9,3
Män:
Norrbotten 19,6
Riket 22,9
Mått
Andel patienter i
öppen vård som
saknar
diagnossatt
besök
Andel patienter i
psykiatrisk
slutenvård som
funktionsbedömt
s enligt GAFskalan vid inoch utskrivning
På sikt är
ambitionen att
kunna följa upp
förändrad
funktionsförmåg
a även bland
patienter i den
psykiatriska
öppenvården
Antal patienter
som rapporteras
till de befintliga
psykiatriska
kvalitetsregistren
;
BipoläR
BUSA
PsykosR
RIKSÄT
RättspsyK
Utgångsvärde
Utgångsvärde
saknas
0 fällningar i HSAN
2010-12-31
Årsrapport
0
2010-12-31
Årsrapport
Evidensbaserad vård
Mål
Tidpunkt
Målvärde kommer att 2010-12-31
fastställas
Rapportering
Årsrapport
Utgångsvärde
kommer att
fastställas när
datalagret
möjliggör analys.
Målvärde kommer att 2010-12-31
fastställas
Årsrapport
2009-09-30
Deltagande och
inrapportering från
vuxenpsykiatrins
verksamhetsområd
en varierar. Antal
inrapporterade
patienter totalt i de
fem registren:
2005: 17
2006: 33
2007: 111
2008: 158
Samtliga
verksamhetsområde
n inrapporterar
patientdata
Tertialrapport,
Årsrapport
2010-06-30
2011-12-31
Samtliga patienter
med diagnos enligt
befintliga psykiatriska
kvalitetsregister
rapporteras
16
7 DECEMBER 2009
Antal personer
per 100 000
invånare med
regelbunden
behandling med
sömn-/lugnande
medel.
Andel personer
80 år och äldre
med tre eller fler
psykofarmaka
2009: 337
Öppna jämförelser,
2008:
Kvinnor:
Norrbotten 2 620
Riket 3 812
Män:
Norrbotten 1 806
Riket 2 470
Öppna jämförelser
2008:
Kvinnor:
Norrbotten 3,26
Riket 5,44
Män:
Norrbotten 2,22
Riket 3,05
Andel personer Öppna jämförelser
med schizofreni 2008:
som
Kvinnor:
återinskrivits i
Norrbotten 17,9
slutenvård inom Riket 16,1
28 dagar
Män:
Norrbotten 11,3
Riket 16,7
Läkemedelsbeha Öppna jämförelser
ndling vid bipolär 2008:
sjukdom. Andel Kvinnor:
personer 35 år
Norrbotten 84,6
och äldre med
Riket 83,4
regelbunden
Män:
litiumbehandling Norrbotten 87,2
2007 med
82,2
fortsatt
följsamhet under
2008.
Mått
Följsamhet till
fastställda
divisionsövergrip
ande
vårdprogram
Andelen personer i
Norrbotten ska inte
överstiga
riksgenomsnittet
2010-12-31
Årsrapport
Andelen personer i
Norrbotten ska inte
överstiga
riksgenomsnittet
2010-12-31
Årsrapport
Andelen personer i
Norrbotten ska inte
överstiga
riksgenomsnittet
2010-12-31
Årsrapport
Andelen personer i
Norrbotten ska inte
understiga
riksgenomsnittet
2010-12-31
Årsrapport
Kvalitativt likvärdig vård
Utgångsvärde
Mål
Tidpunkt
Divisionsövergripa De
2010-06-30
nde Vårdprogram divisionsövergripand
om
e vårdprogrammen
suicidprevention
är väl kända av
för vuxna och
personal i hela
Vårdprogram för
divisionen
Ätstörningar är
2010-12-31
framtagna
Insatser för
suicidprevention och
behandling av
patienter med
ätstörningar sker i
enlighet med
fastställda
vårdprogram
17
Rapportering
Tertialrapport
Årsrapport
7 DECEMBER 2009
Mått
Antal besök per
behandlare
Andel nybesök
Utgångsvärde
2009 tom jun = 1,6
registrerade besök
per behandlare och
dag
(år 2007 = 1,5)
2009-10
4 procent
varav:
Malmfälten 5
Piteå 3
Sunderbyn 4
Effektiv vård
Mål
Tidpunkt
Data kvalitetssäkras. 2010-12-31
4 besök per
behandlare och dag
vilket är målet för
psykiatrin i landet
10 procent
2010-12-31
Rapportering
Tertialrapport,
Årsrapport
Tertialrapport,
Årsrapport
Utvecklingsområden God vård
Patienter och anhörigas meningar om vården välkomnas och nyttjas
för utveckling av vårdens kvalitet. Samtliga verksamhetsområden
utvecklar samarbetet med företrädare för brukare och närstående.
Ett nätverk av patient-, brukar- och anhörigorganisationer för en
bättre psykiatri har bildats, NSPH i Norrbotten (Nationell
Samverkan för Psykisk Hälsa). Det är angeläget att på olika sätt
stödja detta nätverk. (Patientfokuserad vård)
Divisionen strävar efter att flertalet av patienterna ska erbjudas tid
för besök inom kortare tid än vad vårdgarantin föreskriver.
(Tillgänglig vård)
Uppgifter från Patientnämnden utgör en grund för vård- och
verksamhetsutveckling. (Säker vård)
Gemensamma vårdprogram för vuxenpsykiatrin i länet arbetas fram
för de vanligaste psykiatriska sjukdomarna. (Kvalitativt likvärdig
vård)
Samtliga patienters väg genom vården ska följas med hjälp av
Flödesmodellen så snart datalagret möjliggör att fånga dessa
uppgifter. (Effektiv vård)
Strukturerade instrument för att mäta upplevd hälsa för patienter
inom vuxenpsykiatrin ska identifieras. (Effektiv vård)
Mått för att redovisa vårddata för de vanligast förekommande
psykiatriska sjukdomarna ska identifieras utifrån ett
jämställdhetsperspektiv.(Jämlik vård)
Engagerade medarbetare
De senaste två åren har divisionen genomfört stora satsningar på individuell
kompetensutveckling, till exempel psykiatrisk specialistutbildning för
sjuksköterskor och psykoterapiutbildningar både grundläggande steg 1 samt
legitimeringsgrundande steg 2. Utbildningarna fortsätter under 2010 för 10talet medarbetare.
Målsättningen är att under 2010 påbörja upprättandet av individuella
kompetens-/utvecklingsplaner för samtliga medarbetare. Planerna kommer
att ligga till grund för divisionens strategiska inriktning av
kompetensförsörjning.
18
7 DECEMBER 2009
Medarbetarenkäterna är utgångspunkten för divisionens strategiska
vidareutveckling av bl. a ledarskapet, ökad delaktighet samt förbättrad
målkvalité.
Under 2010 kommer samtliga ledningsgrupper att utbildas i
jämställdhetsfrågor. Ökad kunskap genom utbildningsinsatser förväntas
utveckla metoder (jämställda styrdokument och standardiserade vårdplaner)
som integrerar jämställdarbetet i vårt löpande utvecklings- och
förbättringsarbete.
En utbildningsdag för att utveckla samverkan mellan arbetsgivar- och
arbetstagarparter, ska genomföras i början av året och kommer att ligga till
grund för en tydligare lönebildningsprocess och ökat engagemang på alla
plan.
Divisionens jämställdhetsplan redovisas i bilaga.
Mått
Dynamiskt
fokustal
Medarbetarenkät
Mått
Andel
medarbetare
med högst 5
dagars
sjukfrånvaro
under den
senaste
tolvmånadersper
ioden
Sjukfrånvaro i
procent av
bruttoarbetstid
Arbetstillfredsställelse
Utgångsvärde
Mål
Tidpunkt
64 = komfortzon
> 70 = förändringskraft 2010-12-31
Det innebär att
Det innebär att
förbättringsutrymm organisationen har stor
e finns
kraft och förmåga att
(år 2008 = 66)
förändra
Utgångsvärde
2009-10-31:
68 procent
2008-12-31
69 procent
2009-10-31:
5,2 procent
2008-12-31
5,2 procent
Mått
Utgångsvärde
Ledarskap
63 = kritisk zon
Medarbetarenkät Det innebär att
insatser krävs
(år 2008 = 66)
Målkvalitet
51 = kritisk zon,
Medarbetarenkät Det innebär att
insatser krävs
(år 2008 = 55)
Rapportering
Årsrapport
Frisknärvaro
Mål
75 procent
Tidpunkt
2010-12-31
Rapportering
Årsrapport
< 5,0 procent
2010-12-31
Månadsrapport
Tertialrapport
Årsrapport
Tidpunkt
2010-12-31
Rapportering
Årsrapport
2010-12-31
Årsrapport
Ledarskap
Mål
70 = riktvärde utifrån
internationell forskning
och enkätsvar
70 = riktvärde utifrån
internationell forskning
och enkätsvar
Kompetens- och personalförsörjning
Mått
Utgångsvärde
Mål
Tidpunkt
Kompetens
71 = komfortzon
75
2010-12-31
Medarbetarenkät (år 2008 = 71)
(lärande i
arbetet)
19
Rapportering
Årsrapport
7 DECEMBER 2009
Utvecklingsområden Engagerade medarbetare
Arbeta vidare med resultaten från medarbetarenkäten. Enkäten
pekar på flera förbättringsområden, alltifrån ledarskap och
medarbetarskap, till delaktighet, återkoppling och målkvalitet samt
effektivitet och lärande i arbetet.
Systematisera löpande presentation av ”goda exempel” avseende allt
ifrån framgångsrikt patientarbete till organisations- och
verksamhetsutveckling.
Utveckla nätverk inom och utanför länet för olika yrkesgrupper och
ökat erfarenhetsutbyte.
20
7 DECEMBER 2009
Stark ekonomi
Ekonomin ska vara god och långsiktigt hållbar med en budget i balans för att
skapa handlingsutrymme för utveckling av verksamheterna.
Grunden till fördelning av divisionens resurser ska utgå från medborgarnas
behov av specialiserad psykiatrisk vård. Fördelningen av resurserna ska
genomföras i samråd och genom väl förankrade verksamhetsdialoger.
Under budgetåret 2010 kommer divisionen att påbörja diskussioner om
andra fördelningsprinciper avseende verksamhetsområdenas resursramar.
Syftet är att åstadkomma en rättvisare fördelning utifrån patient-/diagnos/behandlingsstruktur, samt att sätta fokus på varje enhets ekonomiska
resultat.
Resultatbudget (mkr)
Verksamhetens intäkter
Varav landstingsbidrag
Varav övriga intäkter
Verksamhetens kostnader
Personalkostnader
Övriga kostnader
Resultat
Resursram
Preliminär Budget 2010 Prognos 2009 (per augusti)
351,9
370,0
335,6
343,0
16,3
27,0
-351,9
-369,4
-280,7
-272,3
-71,2
-97,1
0
0,6
Budgetram per verksamhetsområde (mkr)
Länsgemensamma enheter
Malmfältens psykiatri
Psykiatri Piteå
Psykiatri Sunderbyn
Divisionsgemensamt
Landstingsbidrag
Resultat
Preliminär
Prognos
Budget 2010 2009 (per
augusti)
-48,8
-45,9
-54,2
-55,4
-54,0
-55,6
-130,5
-139,6
-48,1
-45,9
335,6
343,0
0
0,6
Avvikelse
mot budget
2009
7,0
0,1
-1,4
-7,1
2,0
0,0
0,6
Investeringar
Divisionens investeringsram för 2010 är 0,7 mkr och avser i huvudsak
möblering av patient- och behandlingsrum. Inom de närmaste åren kommer
medicinteknisk utrustning att få ett större investeringsutrymme.
Utvecklingsområde Stark ekonomi
Fortsatt utveckling av KPP- och DRG-data.
Intern kontroll
Delegationsordning och attestrutiner följer landstingets regelverk.
Divisionsstaben ansvarar för löpande korrigeringar i samband med
verksamhetsförändringar.
21
7 DECEMBER 2009
Säkerhet
Översyn av säkerhetsrutinerna avseende våld och hot samt brand- och
larmsäkerhet genomförs kontinuerligt.
Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2006:9, innebär att alla våra
verksamheter är säkerhetsklassade samt att säkerhetsansvariga är utsedda.
Systematisk avvikelsehantering
Systematisk avvikelsehantering enligt IT-stödet Synergi, tillämpas inom
samtliga verksamheter.
Miljö
Landstingets miljöfrågor följer linjeorganisationen, vilket innebär att varje
verksamhetsområde ansvarar för att integrera och arbeta med dessa.
Miljöpåverkan inom vuxenpsykiatrin
Divisionens samtliga medarbetare kan genom ökad medvetenhet, bidra till
minskad miljöbelastning genom att:
Tjänsteresor - i första hand sker enligt samåkningsprincipen, och i
möjligaste mån med tåg. Nyttjande av videokonferenser är sedan flera år,
rutin inom divisionen.
Läkemedel - både användning och destruktion av samtliga läkemedel ska
följa landstingets regelverk.
Kemikalier - användning och destruktion ska följa landstingets regelverk.
Material - förbrukning och användning av engångsartiklar, minimeras.
Energi - förbrukningen minimeras, där så är möjligt.
Avfall - restprodukter källsorteras enligt landstingets och respektive
arbetsplats föreskrifter.
Luleå den
Luleå den
Elisabeth Holmgren
Landstingsdirektör
Stefan Bergström
Divisionschef
22
7 DECEMBER 2009
Bilaga 1, till divisionsplan 2010-2012
Jämställdhetsplan
Med utgångspunkt från landstingets övergripande riktlinjer, välkomnar
divisionens verksamheter mångfalden i alla dess former, exempelvis kön,
sexuell läggning, ålder och etnisk tillhörighet.
Jämlikhet
Jämlikhet innebär att alla människor har lika värde oberoende av etnicitet,
social tillhörighet, religion, ålder, kön, sexuell läggning, funktionshinder och
handikapp.
Jämställdhet
Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter vad gäller makt, ansvar och inflytande.
Så väl jämlikhet som jämställdhet ska integreras i all verksamhet och i alla
beslut.
Arbetet ska organiseras så att verksamhetens syfte och mål främjas ur ett
jämställdhetsperspektiv och organisationen ska utgå från allas delaktighet
och ansvarstagande för helheten. Inom divisionen, och i samverkan med
andra aktörer, ska vi motverka till osakliga skillnader i lön och andra
anställningsvillkor.
Välkomnande klimat
Inom vuxenpsykiatrins verksamheter ska finnas ett klimat som välkomnar
mångfalden i alla dess former. Alla värdesätts utifrån specifika egenskaper,
erfarenheter och kunskaper. Alla ska ges möjlighet att tillföra dessa för att
utveckla sig och sin arbetsplats. Vid nyanställningar eftersträvas jämn
könsfördelning.
Sexuella trakasserier
Verksamheten ska arbeta för att förebygga och förhindra att någon utsätts
för sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av anmälan om könsdiskriminering. Med sexuella trakasserier avses sådant ovälkommet uppträdande grundat på kön eller ovälkommet uppträdande av sexuell natur som kränker någons integritet i arbetet. Mål för 2010 är att upprätta rutiner om hur vi
ska hantera sexuella trakasserier om de uppstår, till exempel hur en anmälan
ska utredas och hanteras.
Jämställdhetsmål
Under 2010 ska vi vidareutveckla arbetet med mätbara och konkreta mål i
jämställdhetsarbetet. Vi ska ha en gemensam grund för att följa upp och
analysera nedanstående mått och vidta nödvändiga åtgärder för önskvärt
utfall.
Jämställdhetsmått
Under 2010 ska alla verksamheter redovisa nedanstående mått samt analysera utfall för eventuell åtgärds-/handlingsplan. Information ska genomföras i
23
7 DECEMBER 2009
basenheternas samverkansgrupp. En sammanställning ska göras till en divisionsövergripande bild som ska redovisas i divisionens samverkansgrupp
samt i divisionens årsrapport.
Mått
Utgångsvärde
Mål
oktober 2009 (2008)
Könsfördelning i chefsbefattningar
Chefsbefattninga 74 (69) procent kvinnor Kompetens och
r per kön
26 (31) procent män
lämplighet i första
hand
Könsfördelning i de större yrkeskategorierna
Könsfördelning 71 (72) procent kvinnor Kompetens och
totalt
29 (28) procent män
lämplighet i första
hand
Sjuksköterskor
84 (85) procent kvinnor Kompetens och
16 (15) procent män
lämplighet i första
hand
Skötare
59 (59) procent kvinnor Kompetens och
41 (41) procent män
lämplighet i första
hand
Tidpunkt
Rapportering
2010-2012
Årsrapport
2010-2012
Årsrapport
2010-2012
Årsrapport
2010-2012
Årsrapport
Analys av löneskillnader (K/M = snittlön kvinnor / snittlön män)
Löner, totalt
K/M 0.90 (0.92)
Lika lön för lika
2010-2012
arbete
Överläkare
K/M 0.96 (0.93)
-”2010-2012
Underläkare
K/M 1.01 (1.14)
-”2010-2012
Sjuksköterskor
K/M 1.00 (1.00)
-”2010-2012
Skötare
K/M 1.01 (1.01)
-”2010-2012
Heltider (tillsvidareanställda)
Andelen heltider 88 (89) procent kvinnor Jämnare fördelning 2010-2012
90 (92) procent män
Uttag av föräldraledighet och tillfällig vård av barn
Dagar för
Kvinnor = 53 (21) dgr Jämnare fördelning 2010-2012
föräldraledighet Män = 18 (7) dgr
och tillfällig vård
av barn
Årsrapport
Årsrapport
Årsrapport
Årsrapport
Årsrapport
Årsrapport
Årsrapport
Fördelning av kompetensutveckling/utbildning
Genomsnitt
Kvinnor = 70 (47) tim
Verksamheten styr 2010-12-31 Årsrapport
utbildningstimma Män = 57 (34) tim
utbildningsbehovet.
r per anställd
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaro
5,7 (5,6) procent
utifrån kön
kvinnor
2,6 (4,2)procent män
Minskad
sjukfrånvaro.
< 5 procent
24
2010-12-31 Årsrapport
