2015-08-01
Plan mot diskriminering,
trakasserier och kränkande
behandling
LASSE-MAJA FÖRSKOLA
Läsåret 2015/2016
2 (12)
Innehåll
INLEDNING ................................................................................................................ 3
Lagarnas innehåll och begrepp ............................................................................. 3
FN:s konvention om barnets rättigheter ............................................................... 3
GRUNDUPPGIFTER .................................................................................................. 4
Förskolans/skolans vision..................................................................................... 4
Ansvariga för planen ............................................................................................ 4
Delaktighet i upprättandet av planen .................................................................... 4
FÖRANKRING AV PLANEN .................................................................................... 4
UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅRS PLAN .................................................. 4
Årets plan ............................................................................................................. 5
FRÄMJANDE ARBETE ............................................................................................. 6
KARTLÄGGNING ...................................................................................................... 7
Kartläggningsmetoder .......................................................................................... 7
Resultat och analys av kartläggning ..................................................................... 7
MÅL OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER ........................................................... 7
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling ................ 8
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Det är
mycket viktigt att personalen är medvetna om vikten av att vara
närvarandepedagoger! ................................................................................. 8
Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till ................................... 8
Rutiner för att utreda och åtgärda vid kränkning ................................................. 8
BILAGOR .................................................................................................................... 9
Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna .................................................................... 9
Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter .............................................. 11
3 (12)
Inledning
Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. Att skapa en trygg vardag för de barn som
går i vår förskola är en förutsättning för deras utveckling och lärande.
Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (SFS 2010:800) måste
förskolan arbeta aktivt och målinriktat för att förhindra diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling – det är nolltolerans som råder. Därför ska
verksamheterna varje år utarbeta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 §
diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap. 8 §
skollagen). Dessa två planer kan med fördel sammanföras till en då de har många
beröringspunkter.
Arbetet med barns lika rättigheter och möjligheter ska vara ständigt pågående och
finnas med i verksamheternas alla delar. Det handlar om att skapa bästa möjliga
förutsättningar för en förskola för alla.
Lagarnas innehåll och begrepp
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn ska ha
samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Det är också förbjudet
med diskriminering som har samband med könsidentitet, könsuttryck eller ålder.
Se bilaga 1. Alla barn och elever har rätt att vistas i förskolan och skolan utan att
utsättas för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Se bilaga 2.
FN:s konvention om barnets rättigheter
Barnkonventionens rättigheter ska gälla för alla barn och unga i Sverige. Artiklarna
2, 3, 6 och 12 är grundprinciperna i Barnkonventionen. Se bilaga 3.
4 (12)
Grunduppgifter
Förskolans/skolans vision
På Lasse-Maja förskola vill vi att alla ska känna sig välkomna och trygga. En trygg
miljö i förskolan är en förutsättning för att barn ska kunna utvecklas. Inga
barn/personal skall behöva bli utsatta för kränkande behandling under dagen så att
han/hon känner olust inför att komma till förskolan.
Varje dag ska alla barn och vuxna ska känna sig trygga och bemötas och behandlas
med respekt för sin egen person. Förskolan ska vara miljöer som är fria från
förekomst av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Alla
former av kränkningar är otillåtna och ska förhindras.
Kränkande behandling (diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling) är en fråga som hänger samman med människosyn och grundläggande
demokratiska värderingar. Kränkningar kan både vara synliga och handfasta likaväl
som dolda och subtila.
Ansvariga för planen
Lasse-Maja förskola är en ekonomiskförening med en vald styrelse. I styrelsen sitter
ordförande och tre styrelsemedlemmar som har det formella ansvaret för
handlingsplanen.
Delaktighet i upprättandet av planen
Vi lämnar ut en föräldraenkät under hösten, sedan får föräldrarna svara på Järfälla
Kommuns enkät under våren. Vi intervjuar våra fyraåringar, femåringar och
eventuella sexåringar. Dessa svar samt ”Tillbuds- kränkande behandlings
blanketterna” och ”Anmälan om våld blanketterna” sammanställs av förskolechefen.
Förskolechefen uppmärksammar vilken eller vilka frågor som personalgruppen
behöver jobba mer med. På detta sätt får vi barn, föräldrar och personal delaktiga i
vår plan.
Förankring av planen
Personalgruppen arbetar med planen under höstens planeringsdag, för att sedan
förankra den i föräldragruppen på föräldrarådsmöte under våren. Barnen har varit
delaktiga.
Utvärdering av föregående års plan
Järfälla Kommuns enkätundersökning
Det var 56 föräldrar som svarade på enkäten. Vilket vi tycker är alldeles för lågt
antal. På frågan –Jag känner till förskolans arbetet med att motverka mobbing,
kränkande behandling och diskriminering har vi två procent som inte instämmer alls
och två procent som inte är nöjda. Dessa 4 % har vi tappat i vårt
likabehandlingsarbete.
Vi har fått kommentarer till frågorna som vi kommer att arbeta med.
5 (12)
Lasse-Majas egen enkätundersökning
Lasse-Majas egen enkät skickades ut under oktober månad 2014 och det var 62
föräldrar som svarade på enkäten. Vi sammanställde sedan den och arbetade i
arbetslagen kring frågorna. Vi hade föräldrarådsmötet i januari 2015, en per
avdelning då vi redovisade svaren och hade en dialog med föräldrarna om hur vi
arbetar kring frågorna. I år hade vi extremt få föräldrar som kom till
föräldrarådsmötena.
Lasse-Majas barn enkätundersökning
Under 2014 har vi arbetat extra mycket med kamratskap. Det märks också på barn
enkäten. De flesta barn känner sig trygga och glada på förskolan och ingen har svarat
ledsen. Vi hade 100 % som svarat att de vågade tala med fröknarna på förskolan om
någon varit dum. Det var även 100% som kände sig trygga på förskolan.
Det var 99% av barnen 4-5 år som svarade på enkäten.
Tidpunkt för åtgärdande: Läsåret 2015- 2016
Ansvariga: Förskolechefen och arbetslagen
Tidpunkt: Utvärderingsdagen på vårterminen och kvalitetsredovisningen på ett
föräldraråd.
Årets plan
Förskolechef- höst och vår: Förskolechefen sammanställer barn- och
föräldraenkäterna samt sammanställer ”Tillbuds/ kränkande behandlingsblanketterna” och ”Anmälan om våld-blanketterna”.
Styrelsen- vår: Styrelsen ser över resultaten och bestämmer vilka frågor som
personalgruppen behöver jobba vidare med.
Personalgrupp- vår: Personalgruppen går avdelningsvis igenom vilka frågor de
behöver jobba vidare med.
Föräldragrupp- vår: På ett föräldrarådsmöte redovisar vi vår egen, Järfälla Kommuns
enkätsvar och barnens intervjuresultat. Tyvärr inte våren 2013 på grund av att
Järfälla Kommuns enkätundersökning drog ut på tiden.
Personalgrupp- höst: Personalgruppen sammanställer en ny plan.
Styrelsen- höst: Styrelsen fattar beslut om den nya planen.
Föräldragrupp- höst: Föräldragruppen får den nya planen presenterad för sig på ett
föräldramöte och får hem likabehandlingsplanen. Föräldrarna få sedan lämna in en
skriftlig försäkran att de läst likabehandlingsplanen.
6 (12)
Främjande arbete
Kön
Vi erbjuder en könsneutral förskola. Detta innebär att de små barnen redan från
början erbjuds samma förutsättningar oavsett kön. Det gör vi genom att blanda
material som betecknas könskodat det vill säga att blanda flick- och pojkleksaker i
nya konstellationer.
Könsidentitet eller könsuttryck
I vilket kön man själv känner sig som brukar kallas för könsidentitet. Den som trivs
med det kön man upplever att man har, kallas cisperson, Vårdguiden (2015). Vi
arbetar för att vi ska se och bekräfta hen. Det är inte kopplat till vilken kropp man har
utan vilket kön man känner att man tillhör.
Vi använder oss av könsneutrala bilder av människor.
Etnisk tillhörighet
Vi har dockor med olika etniska utseenden. Vi kan se att barn väljer dockor som
liknar sig själva.
Vi lånar böcker för barn om barn från andra länder. Vi arbetar aktivt med våra
lärplattor där vi har appar som barnen kan välja olika språk på.
Religion eller annan trosuppfattning
Vi har barn med olika religioner och vi lägger inte ner några värderingar i de olika
trosuppfattningarna. Vi diskuterar när barnen tar upp och pratar om sin religion. För
oss är det viktigt att sådana här diskussioner bland barnen inte får passera förbi utan
att vi uppmärksammar det. Våra största barn blir inbjudna till julspel i Järfälla kyrka.
Funktionsnedsättning
Vi respekterar och bemöter varje barn utifrån barnens förutsättningar. En
funktionsnedsättning kan vara tillfällig men är lika viktig för oss. Vi vill förmedla till
barnen att alla har positiva egenskaper och att alla är lika mycket värda.
Sexuell läggning
Vi ville utöka vårt bibliotek med mer litteratur som visar olika typer av
familjebildningar. Vi kan konstatera att det finns mer att välja på nu, så vi har lyckats
köpa flera böcker som uppfyller vårt mål. Dessa böcker kan och har gett en naturlig
utgångspunkt kring mångfalden av familjebildningar och vad som betecknas som
vanligt och normalt.
Ålder
Det är viktigt att äldre barn respekterar de yngre barnen och att vi är närvarande så vi
uppmärksammar dessa situationer. Maktfrågan mellan vuxen- barn är en viktig fråga
som kan vara känslig att tala med sina kollegor om, men vi tycker det är en viktig
fråga att lyfta.
Det är viktigt för oss att med respekt bemöta barnen!
7 (12)
Bristande tillgänglighet
Vår miljö ska anpassas efter varje barns behov och materialet ska finnas tillgängligt.
Ett barn som har skadat sig behöver inte vara hemma. Vid t.ex. ett benbrott så har
barnet fått suttit i vagn och på så vis kunnat delta i aktiviteter.
Kartläggning
Barnrond går vi med de stora barnen. Detta sker ca en gång per termin.
Kartläggningsmetoder
- Enkäter (för barn och vårdnadshavare).
- Planerade samtal med barn enskilt och i grupp.
- Planerade samtal med vårdnadshavare
- Incidentrapporter och anmälningar av kränkningar
Resultat och analys av kartläggning
Våra fyra-, fem- och eventuellt sexåringar blir intervjuade medan de yngre barnen
uppmärksammar vi och bejakar. Vi har daglig kontakt med föräldrarna och självklart
får vi under våra utvecklingssamtal information om hur barnen trivs på förskolan.
Utifrån detta gör vi kartläggningen. Vi har sedan barnkonferenser där pedagogerna
tillsammans utgår ifrån barns och föräldrars åsikter för att sedan planera
verksamheten.
Mål och förebyggande åtgärder
Pedagoger förebygger riskområden i det dagliga arbetet samt på våra
personalkonferenser en gång i månaden samt avdelningsmöten en gång i veckan. Vid
utvärderingsdagen en gång per år arbetar vi med Likabehandlingsplanen.
Rutiner vid akuta situationer:
Upptäcka: engagerade och lyhörda vuxna som finns nära barnen. All personal på
Lasse-Maja förskola har ett ansvar att se varje barn.
Utreda: samla in fakta om vad som hänt. Personalen som sett eller utrett händelsen
lämnar in Incidentrapport och Anmälningar av kränkning (gäller alla som arbetar på
Lasse-Maja förskola) Alla steg och alla kontakter som tagits ska skrivas ned.
Personalen på avdelningen har det övergripande ansvaret för dokumentationen och
genomför barn- och föräldrasamtalen (Åtgärder dokumenteras genast i särskilda
dokument).
Åtgärda: prata med inblandade enskilt och tillsammans. Förloppet dokumenteras av
avdelningens personal. Vid allvarligare kränkning bokas möte med förskolechef,
personalgrupp och föräldrar. Vid detta möte skriver förskolechefen protokoll och
bokar in uppföljningsmöte.
Följa upp: uppföljande samtal med berörda. Förskolechefen skriver protokoll och
ansvarar för uppföljande av möten om det behövs.
8 (12)
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Det är mycket
viktigt att personalen är medvetna om vikten av att vara närvarandepedagoger!
Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till
Alla barn/föräldrar har rätt att själva välja vem eller vilken av personalen som det
känns bäst att anförtro sig åt.
All personal på Lasse-Maja förskola ska känna till Gällande rutiner vid akuta
situationer.
Rutiner för att utreda och åtgärda vid kränkning
Enligt skollagen 6 kap ska personal alltid anmäla till förskolechef vid misstanke eller
vetskap om kränkningar. Förskolechef anmäler i sin tur till styrelsen som ansvarar
för att utredning kring kränkningen sker.
Ansvarsförhållande
Styrelsen är ytterst ansvarig för att rutinerna följs.
9 (12)
Bilagor
Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna
Det finns åtta så kallade diskrimineringsgrunder, och dessa är:
Kön
Det biologiska kön som registrerats för en person vid födseln eller det kön som
senare fastställts för henne eller honom. Förbudet mot könsdiskriminering
omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet.
Könsidentitet eller könsuttryck
Personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från
normen för det kön som registrerats för dem vid födelsen. Det kan till exempel vara
transsexuella, transvestiter, intersexuella, intergender och transgenderister. Med
könsidentitet eller könsuttryck menar DO att en persons identitet eller uttryck i form
av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på
kön.
Etnisk tillhörighet
Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Den etniska tillhörigheten
bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller
sina etniska tillhörighet. Vi har böcker för barn om barn från andra länder. Vi har
även dockor med olika etniska utseenden.
Religion eller annan trosuppfattning
Åskådningar såsom kristendom, judendom, islam, buddhism, hinduism, ateism och
agnosticism. Rasistiska övertygelser samt etiska och filosofiska värderingar som inte
har samband med religion faller utanför, liksom politiska åskådningar.
Funktionsnedsättning
En nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Graden av
funktionsnedsättning har ingen betydelse. Vi har litteratur som visar olika människor
med funktionsnedsättningar.
Sexuell läggning
Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Vi måste köpa in mer litteratur
som visar olika typer av familjebildningar.
Ålder
Det är viktigt att äldre barn respekterar de yngre barnen. Maktfrågan mellan vuxenbarn är en viktig fråga som kan vara känslig att tala med sina kollegor om. Det är
viktigt för oss att med respekt bemöta barnen!
Bristande tillgänglighet
Att kunna delta i våra aktiviteter oavsett funktionsförmåga på likvärdiga villkor är en
grundläggande mänsklig rättighet. Därför är det viktigt att vi tillsammans med barn,
vårdnadshavare arbetar för att öka tillgängligheten i vår verksamhet.
10 (12)
Bilaga 2, Lagarnas innehåll och begrepp
Diskriminering och trakasserier finns definierade i diskrimineringslagen medan
kränkande behandling definieras av skollagen.
Diskriminering - innebär att ett barn/en elev, direkt eller indirekt, missgynnas av
skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna:
o kön
o könsidentitet eller könsuttryck
o etnisk tillhörighet
o religion eller annan trosuppfattning
o funktionsnedsättning
o sexuell läggning
o ålder
Trots att det sedan 2009 är förbjudet med diskriminering som har samband med
könsidentitet eller könsuttryck och ålder så är förskolor/skolor inte skyldiga att arbeta
förebyggande gentemot dessa diskrimineringsgrunder. En rekommendation är att
verksamheterna ändå bedriver ett förebyggande arbete även på dessa områden.
Barn/elever kan i juridisk mening inte diskriminera varandra utan i förskolan/skolan
är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldiga till diskriminering.
Då diskriminering handlar om ett missgynnande förutsätter det någon form av makt
hos den som gör sig skyldig till diskrimineringen.
Trakasserier - innebär kränkande behandling som har samband med
diskrimineringsgrunderna. Det kan till exempel uttryckas i form av nedsättande
tilltal, ryktesspridning, förlöjligande, fysiskt våld, utfrysning och hot.
Trakasserier kan också vara av sexuell natur och benämns då sexuella trakasserier.
Exempel kan vara beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som
anspelar på sex.
Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till trakasserier.
Kränkande behandling – innebär uppträdande som kränker ett barns/en elevs
värdighet, men som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Uttrycken för
kränkande behandling är de samma som beskrivits under rubriken trakasserier.
Kränkningar kan se ut på många olika sätt. De kan utföras av en eller flera personer
och riktas mot en eller flera. De kan vara både synliga och dolda, utföras i
verksamhet men också via telefon eller Internet. Kränkande behandling kan både
utföras vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är
en form av kränkande behandling.
Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.
Repressalier
Personal får inte utsätta ett barn/en elev för straff eller annan form av negativ
behandling på grund av att barnet/eleven eller vårdnadshavaren har anmält
förskolan/skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller
kränkande behandling.
11 (12)
Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter
Barnkonventionen består av 54 artiklar. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra
huvudprinciperna och är vägledande för hur helheten ska tolkas.
Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får
diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som
har ratificerat den.
Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla
åtgärder som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och
har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets
bästa måste avgöras i varje enskilt fall.
Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln
handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska,
psykiska och sociala utvecklingen.
Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla
frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets
ålder och mognad.
2015-08-01
Information till hemmen om Likabehandlingsplanen
och vårt arbete mot kränkande behandling.
På Lasse- Maja Förskola ser vi allvarligt på alla sorters kränkningar
och vill motverka att detta förekommer. Du som förälder har en
viktig roll att samtala med ditt barn om vad som är rätt och fel och
följa upp hur det går för ditt barn i vardagen.
Lasse- Maja Förskolas Likabehandlingsplan finns att ta del av på
hemsidan eller i papperskopia som vi delar ut på höstens
föräldramöte. Det är vår plan mot kränkande behandling,
särbehandling och diskriminering.
När ni tillsammans pratat om Likabehandlingsplanerna vill vi att ni
sänder tillbaka nedanstående talong.
Barkarby den ……………………….
Vi som vårdnadshavare vet att det på Lasse-Maja Förskola finns
Likabehandlingsplaner. Där finns information om arbetet mot
kränkande behandling, mobbning och särbehandling. Vi vet också
att hemmen kontaktas när kränkning sker.
Jag har tagit del av Likabehandlingsplan
……………………………….. ………………………………..
Målsmans underskrift
Målsmans underskrift
Talongen lämnas till berörd personal.
