Folkhälsoplan 2008-2012

1 [23]
Socialförvaltningen
Stöd och Utvecklingsenheten
2008-06-11
Referens
Antagen i kommunfullmäktige 2008-05-29
Elisabeth Skoog
Folkhälsoplan
i
Botkyrka kommun
2008-2012
SOCIALFÖRVALTNINGEN
Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45 · Telefon vxl 08-530 610 00
Direkt 08-530 614 72 · Mobil 0708-89 20 41 · E-post [email protected]
Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 618 85 · Webb www.botkyrka.se
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och Utvecklingsenheten
2 [23]
2007-11-08
Innehållsförteckning
Bakgrund till målområdena .............................................................. 4
Utgångspunkter för folkhälsoarbetet i Botkyrka .......................... 4
Styrning, ansvar och organisation................................................... 5
Planering av folkhälsoarbetet ..................................................... 6
Genomförande i nämnder/förvaltningar/verksamheter ................ 6
Samordning och samverkansformer ........................................... 6
Uppföljning av folkhälsoplanen ................................................... 7
Begreppsförklaring ........................................................................... 8
Hälsa - en persons egen hälsa ................................................... 8
Folkhälsa - invånarnas samlade hälsa (eller ohälsa). ................. 9
Folkhälsoarbete - systematiska och målinriktade insatser för att
åstadkomma en god och jämlik hälsa för alla invånare .............. 9
Förslag till vad vi vill uppnå inom folkhälsoområdena ................. 10
Övergripande hälsa: Botkyrkaborna mår bra och har en god hälsa10
Fokusområde: Skapa förutsättningar för goda levnadsvanor ..... 10
Delaktighet och inflytande i samhället ...................................... 11
Social och ekonomisk trygghet ................................................. 12
Trygga och goda uppväxtvillkor ................................................ 14
Ökad fysisk aktivitet och goda kostvanor .................................. 15
Tobak, alkohol, narkotika och spel ........................................... 16
Sunda och säkra miljöer och produkter .................................... 18
Berörda förvaltningar/enheter inom folkhälsoområdena ............. 19
Anknytning till kommunens övriga styrdokument........................ 21
Sammanställning folkhälsomålområden och folkhälsoinriktning
Övergripande folkhälsomål = flerårsplanemål 5: Botkyrkaborna mår bra och har en god hälsa
Detta flerårsplanemål ingår i ett av flerårsplanens fyra nyckelområden nämligen Medborgaren i centrum.
Botkyrka arbetar för en god och jämlik hälsa och arbetar utifrån ett hälsofrämjande perspektiv.
Nedan visas folkhälsoarbetets målområden inkl. folkhälsoinriktning som presenteras utförligare längre fram i denna
folkhälsoplan.
Fokusområde: Skapa förutsättningar för goda levnadsvanor
Delaktighet och inflytande i samhället
Social och ekonomisk trygghet
Trygga och goda uppväxtvillkor
folkhälsoinriktning
folkhälsoinriktning:
folkhälsoinriktning:



Botkyrkaborna känner till vad som är på
gång, och som berör dem inom sin stadsdel,
brukarna blir tillfrågade om sina synpunkter
och får återkoppling om resultatet.
egeninflytande/empowerment utökas i våra
verksamheter, t ex
brukarrevisioner/brukarråd.




Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel
folkhälsoinriktning:




det finns aktiviteter kring skollov, kvällar
och helger för flickor/pojkar i alla åldrar,
andelen flickor/pojkar i årskurs 9 som inte
dricker alkohol ökar till minst 50 % år 2011,
tobaksfria miljöer ska eftersträvas
spelberoendet minskar, samt de som är
beroende ska uppleva att de får ett bra stöd

kunskapsbaserad livskunskap är en del av
undervisningen i alla åldrar,
mammor/pappor får stöd i sin roll så att barnen
gör goda val
de som ”faller” ur skolan erbjuds stöd till
fortsatta studier eller arbete/praktik i olika
former utifrån individens behov och
förutsättningar,
utbildningsnivån höjs även för kvinnor/män
och att vi erbjuder aktiviteter som leder till
arbete samt tar tillvara tidigare utbildning och
erfarenheter
strukturen för samverkan vidareutvecklas på
alla nivåer så att den utgår från individens
behov. Dvs förhindra personer att riskerar
”falla mellan stolarna”





Sunda och säkra miljöer och produkter
folkhälsoinriktning:


Fysisk aktivitet och kostvanor
folkhälsoinriktning:


den fysiska aktiviteten bland
flickor/pojkar, kvinnor/män i alla åldrar
och äldre ökar genom att skapa bättre
förutsättningar för rörelse
brukarna i Botkyrkas verksamheter har
goda matvanor
barnperspektivet finns alltid med i all
verksamhet
flickor/pojkar i utsatta livssituationer
uppmärksammas tidigt och får stöd.
våld i nära relationer minskar
våld i nära relationer minskar.
Flickor/pojkar i Botkyrka har en god
psykosocial hälsa.

ett hälsofrämjande förhållningssätt finns
inom vård och omsorg,
trygghetsvandringar finns i alla
kommundelar med bred inbjudan
ett hälsofrämjande perspektiv finns med
i fysisk planering.
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och Utvecklingsenheten
4 [23]
2007-11-08
Bakgrund till målområdena
Utgångspunkten är att folkhälsoplanen ska bidra till att målen uppfylls i
kommunens flerårsplan. Denna folkhälsoplan har kommit till utifrån
omvärlds- och invärldsanalys av hälsoläget i befolkningen, analys av tidigare
folkhälsobokslut och erfarenheter från den samverkan som skett i
folkhälsoarbetet (se styrning, ansvar och organisation nedan).
Denna folkhälsoplan har anknytning till i stort sett alla utmaningar i Hållbart
Botkyrka. Samtliga delar i folkhälsoplanen utgår från nyckelområdena och
målen i flerårsplanen.
Men delarna i folkhälsoplanen har också anknytning till andra policys och
styrdokument: Alkohol- och drogpolicy, Botkyrka kommun – en attraktiv
arbetsgivare, Medarbetaridén, Viljeinriktning jämställdhet, mångfald,
arbetsmiljö, Samlat grepp mot alla former av diskriminering och trakasserier,
Riktlinjer för etnisk mångfald och mot etnisk diskriminering,
Jämställdhetsplan 2007, Näringslivstrategi, Botkyrka tillgängligt 2010,
Policy för bemötande och riktlinjer för synpunktshantering
Se bilaga: anknytning till kommunens övriga styrdokument
Utgångspunkter för folkhälsoarbetet i Botkyrka
Ett hälsofrämjande perspektiv
I folkhälsoarbetet utgår vi från ett hälsofrämjande (salutogent) perspektiv.
Perspektivet innebär att vi stärker de faktorer som främjar hälsa istället för att
fråga varför människor blir sjuka. Ett väsentligt begrepp är KASAM (känsla
av sammanhang). Känslan av sammanhang består av tre komponenter:
 begriplighet, som innebär att det som händer i livet går att förklara
 hanterbarhet, att man inte är ett offer för omständigheterna utan att man
själv kan påverka dem samt
 meningsfullhet, som i detta sammanhang handlar om delaktighet och
motivation
En hög känsla av sammanhang är inte synonymt med god hälsa, men enligt
teorin kan individer med hög känsla av sammanhang lättare klara av
svårigheter och påfrestningar.
Nedan visas olika perspektiv som är viktiga för folkhälsoarbetet.
Folkhälsoarbetet i Botkyrka kommun riktar sig till alla kommuninvånare. Det
ska bidra till ökad hälsa bland flickor och pojkar, kvinnor och män, med olika
social och etnisk bakgrund i alla våra kommundelar.
Ett livsloppsperspektiv
Hälsan påverkas inte bara utifrån faktorer i nutid. Den tidigare historien är
viktig. Särskilt påverkbara är vi under barn- och ungdomsåren. Detta betyder
att insatser och stöd under uppväxtåren har stor betydelse för individens hälsa
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och Utvecklingsenheten
5 [23]
2007-11-08
senare i livet. Detta betyder dock inte att åtgärder riktade till vuxna och äldre
är utan betydelse.
Jämställdhetsperspektiv
Det svenska samhället präglas av en maktfördelning som innebär att kvinnor
generellt har en svagare social, ekonomisk och politisk position i samhället
än män. Detta bidrar sannolikt till att kvinnor som grupp har sämre hälsa än
män. Samtidigt har män en högre överdödlighet än kvinnor. I arbetet för en
förbättrad folkhälsa är det därför viktigt att utgå från ett
jämställdhetsperspektiv, vilket bl.a. innebär att genomgående synliggöra och
beakta villkoren för båda könen.
Tillgänglighetsperspektiv
För en del personer kan en funktionsnedsättning innebära stora och livslånga
svårigheter i det dagliga livet medan andra har svårigheter vid vissa tillfällen
eller under en begränsad period av livet. En del funktionsnedsättningar är
synliga medan andra inte är det. Samma funktionsnedsättning kan i en
miljö/situation bli ett handikapp och i en annan miljö/situation inte medföra
handikapp. Detta kallas det miljörelaterade handikappbegreppet och är
grundläggande för samhällets syn på funktionsnedsättning. Alla ska kunna
nyttja den service, utbud och rekreationsmöjligheter som finns tillgängliga.
Se Handikappolitiskt program i Botkyrka kommun.
Social bakgrund
Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande
förutsättningarna för folkhälsan. Det finns ett starkt samband mellan social
och ekonomisk utsatthet och hälsa. Det visar bl a rapporten ” Hälsa och
livsvillkor bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper i Stockholms län”.
Rapporten belyser hälsa, livsvillkor, levnadsvanor och sjukvårdsutnyttjande
bland några socialt och ekonomiskt utsatta grupper i Stockholms län i början
av 2000-talet.
Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk
ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. Även Fysisk ohälsa är
fortfarande betydligt vanligare bland de ekonomiskt utsatta.
Etnicitet och social bakgrund
På samma sätt finns en tydlig etnisk skiljelinje i det svenska samhället där
medborgare med ursprung i vissa andra länder har en svagare social,
ekonomisk och politisk position i samhället. Folkhälsoinstitutets rapport
”Diskriminering – ett hot mot folkhälsan” visar mycket klara samband mellan
diskriminering och ohälsa.
Styrning, ansvar och organisation
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och Utvecklingsenheten
6 [23]
2007-11-08
Folkhälsan påverkas av en mängd faktorer. Folkhälsoarbetet är därför ett
ansvar för flera samhällsaktörer, som exempelvis kommun (många olika
verksamheter), Botkyrkabyggen (där cirka en tredjedel av befolkningen bor),
landsting, andra myndigheter, frivilligorganisationer, studieförbund och
föreningar. För att bedriva ett framgångsrikt folkhälsoarbete krävs att
samtliga aktörer samverkar för att nå gemensamma mål.
Planering av folkhälsoarbetet
Folkhälsosamordnaren gör en framåtsikt inkl omvärldsanalys tillsammans
med folkhälsogruppen. Vart fjärde år genomför landstinget en hälsoenkät.
Baserad på data ur denna enkät utformas därefter en folkhälsorapport ur ett
Botkyrkaperspektiv. I samband mandatperiodens första flerårsplansprocess
då flerårsplanen ofta görs om ordentligt, tas dessutom en utökad framåtsikt
fram där de nya data som går att få tag på uppdateras (t ex statistik inkomst,
ohälsotal, betyg mm). Dessa dokument kan sedan varje förvaltning använda
inför nya prioriteringar.
De delar som senare prioriteras av nämnderna i sina respektive ettårsplaner
finns med under flerårsplanemål 5: Botkyrkaborna mår bra och har en god
hälsa.
Genomförande i nämnder/förvaltningar/verksamheter
Det egentliga folkhälsoarbetet sker i verksamheternas ordinarie arbete
eftersom de flesta verksamheter i kommun och landsting påverkar
människors hälsa och därmed folkhälsan. I vissa fall pågår även särskilda
projekt som just med syftet att förbättra folkhälsan/hälsan. Ett framgångsrikt
folkhälsoarbete utgår från ett arenaperspektiv (skapa stödjande miljöer som
når så många som möjligt inom olika målgrupper, t ex särskilt boende, skola,
m fl). Vid genomförande används i första hand kunskapsbaserade metoder då
dessa finns. För samordning och struktur finns folkhälsokommittén och
folkhälsogruppen. Samordningen sker av socialförvaltningen. Genomförandet
sker även genom områdesgrupperna och lokala hälsogrupper utifrån lokala
behov och med stöd av den kommunala folkhälsoplanen med mål som
kommunstyrelsen fastställt
Samordning och samverkansformer

Folkhälsokommitté
Folkhälsokommittén består av politiska företrädare för kommun och
landsting och är kopplad till kommunstyrelsen som är ytterst ansvarig för
folkhälsofrågorna. Kommitténs syfte är att ge överblick och möjlighet till
samordning samt skapa underlag för initiativ.

En folkhälsogrupp - förvaltningarnas samverkan för folkhälsa
Folkhälsogruppen består av representanter från varje förvaltning i
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och Utvecklingsenheten
7 [23]
2007-11-08
kommunen och landstinget. De har inblick i respektive förvaltnings
arbete kring folkhälsa samt har anknytning till förvaltningens
ledningsgrupp. I gruppens uppdrag ingår att verka för en helhetssyn på
folkhälsa, utbyta erfarenheter och initiera samverkan, förankra
folkhälsoplanens prioriterade målområden samt följa upp målområdena
inom folkhälsoplanen.
Varje representant kopplar in personer från förvaltningarna samt övriga
intressenter vid planering av det praktiska arbetet beroende på
arbetsområde och behov.

Områdesgrupper
Områdesgrupperna har i uppdrag att i det lokala området verka för
trygghet, delaktighet samt att stödja folkhälsan. Områdesgrupperna är
sammansatta av representanter från alla kommunens förvaltningar, från
primärvård, bostadsföretag samt från lokala föreningar eller andra lokala
aktörer. Vid planering av det praktiska arbetet utifrån folkhälsoplanens
målområden tillfrågas ytterligare frivilligorganisationer/ föreningar
beroende på arbetsområde och behov.

Samordningsansvar
Socialförvaltningen, med sitt processansvar, ska följa, samordna och
stödja förvaltningarnas folkhälsoarbete. Detta görs genom att driva
folkhälsogruppen, vara sekreterare i folkhälsokommittén med ansvar att
bereda och föredra ärenden till kommittén, samt vara delaktig i olika
projekt och ordinarie arbete som påverkar folkhälsan. Ett nyhetsbrev ges
ut sex gånger per år och berättar om vad som är på gång i Botkyrka som
påverkar folkhälsan, samt ger omvärldsinformation om folkhälsa.
Uppföljning av folkhälsoplanen
För att följa upp de olika målområdena i folkhälsoplanen krävs många olika
angreppssätt och metoder. De folkhälsoinriktningar som har prioriteras av
nämnderna i sina respektive ettårsplaner finns med under flerårsplanemål 5:
”Botkyrkaborna mår bra och har en god hälsa”. Detta följs upp i kommunens
ordinarie bokslut och sammanställs till en årsredovisning till
folkhälsokommittén.
Dels kan man följa hälsoläget i befolkningen med hjälp av statistik inom
hälso- och sjukvård och genom enkätundersökningar av befolkningens
egenupplevda hälsa (utförs av landstinget vart fjärde år). Dessa resultat kan
vara svåra att koppla till olika aktiviteter/insatser som gjorts. Därför behöver
det göras fler uppföljningar i direkt anknytning till aktiviteten/insatsen.
I kommunens egna uppföljningar finns också en del som knyter an till
folkhälsoområdet. T ex brukarundersökningar (de som nyttjar kommunens
service eller tjänster, t ex enkäter till föräldrar till skolelever) och SKOP-
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och Utvecklingsenheten
8 [23]
2007-11-08
undersökningar (intervjuer kring attityder till kommunen oavsett om man
nyttjat service eller tjänster eller inte).
Det finns behov av att samordna utformandet av de enkäter som genomförs i
kommunen för att gemensamt använda resultaten inom fler områden.
Folkhälsogruppen ansvarar för uppföljning av folkhälsoinriktningarna.
Inom respektive målområde nedan finns förslag till uppföljning. Ytterligare
indikatorer arbetas fram under planens giltighetstid. Sammanställning
kommer att ske i särskilda redovisningar av folkhälsoarbetet, t ex lokala
folkhälsorapporter och fördjupade framåtsikter. Uppföljning som bygger på
individbaserade uppgifter redovisas och analyseras med kön som
övergripande indelningsgrund där så är möjligt.
Certifiering för hållbar utveckling är ytterligare en möjlighet till uppföljning.
Dels genom den utredning enheten genomfört, men även
utvecklingsåtaganden som påverkar de olika folkhälsoinriktningarna om
enheten valt detta.
Begreppsförklaring
Hälsa - en persons egen hälsa
Världshälsoorganisationen (WHO) har definierat hälsa som ”ett tillstånd av
fullständig fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande ”. Denna definition har
blivit internationellt kritiserad; ”vem kan sägas ha ett tillstånd av
fullständigt…”. Men definitionen visar ändå att hälsa är något mer än
frånvaron av sjukdom. Hälsa omfattar något positivt, en känsla av god
livskvalitet och välbefinnande. Inom folkhälsoområdet definierar man ofta
hälsa som individens handlingsförmåga, det vill säga i vilken mån han eller
hon kan handla så att hon uppfyller sina mål och de krav livssituationen
ställer. Hälsa innebär då att ha förmågan att göra hälsosamma val.
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och Utvecklingsenheten
9 [23]
2007-11-08
Folkhälsa - invånarnas samlade hälsa (eller ohälsa).
Folkhälsa handlar om hälsan i befolkningen. När man mäter folkhälsan tar
man hänsyn till hela befolkningens hälsotillstånd och till hälsan i olika
grupper. Många faktorer påverkar vår hälsa. Var och hur vi bor, vilken miljö
vi lever i, barndomen och uppväxttiden, vår utbildning och vårt arbete.
Hälsan påverkas också av vårt sociala nätverk, om att vara sedd och hörd, att
veta att man inte är ensam. Kanske är det våra levnadsvanor som mest
förknippas med hälsa, hur vi äter, om vi röker och dricker och om vi
motionerar, men det är mycket annat som påverkar hälsan också.
Folkhälsoarbete - systematiska och målinriktade insatser för att åstadkomma
en god och jämlik hälsa för alla invånare
I folkhälsoarbetet inriktar sig åtgärderna mot samhällets och livsstilens
inverkan på befolkningen. Arbetet kännetecknas av systematiska och
målinriktade insatser för att främja en god och jämlik hälsa hos befolkningen.
Insatserna kan vara generella och beröra alla invånare eller mer
individualiserade och riktade till delar av befolkningen.
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och Utvecklingsenheten
10 [23]
2007-11-08
Förslag till vad vi vill uppnå inom folkhälsoområdena
Nedan visas de folkhälsomålområden och folkhälsoinriktningar. Under varje
område finns angivet de nämnder som prioriterat ett eller flera av
folkhälsoinriktningarna. Här finns även förslag till uppföljning av
folkhälsoinriktningarna. Ytterligare indikatorer ska arbetas fram.
Övergripande hälsa: Botkyrkaborna mår bra och har en god hälsa
Botkyrka arbetar för att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
på lika villkor för hela befolkningen. För att skapa detta är det mycket viktigt
med samverkan från olika aktörer och att man arbetar utifrån ett
hälsofrämjande perspektiv.
Det övergripande målet i Flerårsplanen inom Medborgaren i centrum för
folkhälsoarbetet är mål 5: Botkyrkaborna mår bra och har en god hälsa.
Målet 5a i flerårsplanen är:

Under perioden 2008-2012 ska hälsan förbättras i Botkyrka uttryckt
som att ohälsotalet minskar
Mätningen kompletteras med följande indikator och ambition:

den upplevda hälsan ökar med minst 5 %
Övriga uppföljningar sker utifrån respektive folkhälsomålområde nedan.
(Folkhälsoinriktningen kring samordning flyttad till social och ekonomisk
trygghet)
Ansvariga nämnder: Alla nämnder.
Uppföljning: Statistik (inkl ohälsotal) Försäkringskassan/SCB uppdelat
genus/kommundelar, beskriva konsekvenser av ändringar, landstingets
hälsoenkät (genus), drogvaneundersökningen (ungdomar psykisk hälsa)
Fokusområde: Skapa förutsättningar för goda levnadsvanor
Folkhälsoplanen innehåller flera delar som berör olika verksamheter på skilda
sätt.
Under perioden 2008-2010 kommer arbetet med att skapa förutsättningar för
goda levnadsvanor bland Botkyrkas invånare att lyftas som ett särskilt
fokusområde inom folkhälsoarbetet. Individens ansvar för sina egna
levnadsvanor är viktigt, men kommunen kan dessutom underlätta individens
egna val.
Levnadsvanor är det området där vi ser en stor möjlighet till förbättring:
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och Utvecklingsenheten
11 [23]
2007-11-08
- trots att färre har en stillasittande fritid har ökningen av regelbunden motion
endast ökat marginellt i kommunen medan det ökat mycket i länet. I vissa
åldersgrupper har det dessutom blivit färre i kommunen som regelbundet
motionerar.
- det är fler i kommunen som aldrig dricker alkohol, men av dem som dricker
alkohol är det fler som dricker mycket vid ett och samma tillfälle
- såväl rökning som snusanvändning ökar i kommunen
Att förbättra levnadsvanor kan ge stor effekt med samlade insatser. Det finns
mycket forskning på verksamma åtgärder som involverar i stort sett alla
verksamheter. Det involverar både barn/unga och äldre som också är
prioriterade målgrupper i flerårsplanen. Det är viktigt att ”unga” även
inkludera unga vuxna, dvs de som är 18-24 år eftersom den fysiska
aktiviteten har gått ned mest i den åldersgruppen.
Flera folkhälsoområden kan påverkas med förbättrade levnadsvanor.
Dessutom förebyggs olika sjukdomar/ohälsa som en effekt av levnadsvanorna
såsom psykisk hälsa, diabetes, fetma, missbruk, rörelseorganens sjukdomar,
hjärt- kärlsjukdomar, fallskador mm.
Delaktighet och inflytande i samhället
Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande faktorerna för
folkhälsa. Att barn, vuxna och äldre känner sig delaktiga och upplever att de kan påverka
leder till ökad hälsa. Många faktorer kan påverka hur delaktig man är, till exempel tillgången
till arbete och sysselsättning, utbildning, föreningsliv, kultur och sociala nätverk.
Människors delaktighet och inflytande kan skilja sig åt mellan olika samhällsgrupper. Några
faktorer som kan skapa ojämlika förutsättningar är socioekonomisk tillhörighet, kön, etniskt
ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder och sexuell läggning. Avgörande
för delaktighet är att kommunen har goda kontakter med sina brukare, till exempel
elever/föräldrar i skolan, boende på äldreboende, samt med invånarna i olika
bostadsområden.
Tillgänglighet är en förutsättning för att människor ska kunna vara delaktiga i samhället. En
tillgänglig omgivning ökar möjligheten till rörlighet och valfrihet. Det kan handla om att
kunna komma in i lokaler med rullstol, kunna höra en föreläsning med hjälp av hörslinga,
kunna läsa och förstå text.
Det är också viktigt att känna inflytande över sin egen livssituation. Studier i andra länder
visar samband mellan demokratisk delaktighet och hälsa. Lågt valdeltagande hänger samman
med sämre hälsa.1 En svensk studie visar att lågt valdeltagande och lågt socialt deltagande
har samband med en känsla av otrygghet i området där man bor2.
Grundläggande för att ett samhälle ska utvecklas demokratiskt är att medborgare engagerar
sig i frågor som rör det lokala samhällets utveckling och sitt eget vardagsliv, men också att
man tillvaratar sin rättighet att delta i de allmänna valen.
1
Blakely T, Kennedy B, Kawachi I. Socioeconomic inequality in voting participation and self-realted health. Am J Health 2001;91(1)99-104
Lindström M, Merlo J, Östergren P-O. Social capital and sense of insecurity in neighbourhood: a opulation multilevel analysis in Malmö, Sweden. Soc
Sci Med 2003;56(5):1111-20
2
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och Utvecklingsenheten
12 [23]
2007-11-08
Invånarnas egna ideella och frivilliga organisationer, det man också kan kalla den sociala
ekonomin, är ett viktigt inslag i demokratin och delaktigheten. Det brukar kallas
deltagardemokrati när människor går samman och driver verksamheter. Det kan vara allt från
opinionsbildning till fotbollsskolor för barnen. Gemensam nämnare är att man tar makten i
egna händer. Individen går in i ett större sammanhang och bygger upp sina kontakter och sitt
sociala kapital. Det är bevisat bra för människans välbefinnande. Dessutom ger det
spridningseffekter till andra människor som dras med i verksamheterna.
Under 2008 ska arbetet med att skapa gemensamma spelregler för samarbetet mellan
kommunen och den sociala ekonomin slutföras. Avsikten är att den sociala ekonomin ska
utvecklas och engagera flera människor. Arbetet involverar samtliga förvaltningar.
Folkhälsoinriktning:

Botkyrkaborna känner till vad som är på gång, och som
berör dem inom sin stadsdel,

brukarna blir tillfrågade om sina synpunkter och får
återkoppling om resultatet. (t ex utnyttja
demokratiombuden mellan valen, prova olika modeller till
elevinflytande och föräldrainflytande i förskola/skola),

egeninflytande (empowerment) utökas i våra verksamheter,
t ex brukarrevisioner/brukarråd.
Ansvariga nämnder: Alla nämnder (samtliga verksamheter använder sig av
Botkyrkadialogen inkl återkoppling).
Uppföljning: Attitydundersökning, brukarundersökningar,
valdeltagandestatistik
Social och ekonomisk trygghet
Sociala och ekonomiska villkor har stor betydelse för den egna hälsan. Om man jämför
hälsan generellt har grupper med hög inkomst- eller utbildningsnivå en bättre hälsa än
grupper med låg inkomst- eller utbildningsnivå. Utbildningsnivån avgör ofta personens
position på arbetsmarknaden. Den ger tillgång till materiella resurser men också mindre risk
för att utsättas för fysiska och psykosociala risker i arbetsmiljön. Det har också visat sig att
utbildningsnivån har starka samband med olika levnadsvanor.
Att ha ett arbete är inte bara betydelsefullt för inkomsten. Ett arbete har också betydelse för
möjlighet att vara delaktig i samhällets aktiviteter och att utveckla relationer med
arbetskamrater och andra. Sociala relationer är viktigt, inte bara för eget välbefinnande, utan
också för möjlighet att handskas med olika problem. Socialt stöd har framför allt betydelse
för hälsan genom att minska risken för stress. Stöd kan vara emotionellt, men också
praktiskt, till exempel råd och vägledning i en besvärlig situation, hjälp med barnpassning
eller möjlighet att få låna något man själv saknar.
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och Utvecklingsenheten
13 [23]
2007-11-08
Förutsättningarna för en god folkhälsa är bättre i ett samhälle som har en hög ekonomisk och
social trygghet. Både den fysiska och psykiska hälsan förbättras med ökad inkomst.
Inkomsten påverkar hur man bor och kvalitet på mat, men även tillgång och möjligheter till
rekreation och fysiska aktiviteter. Om den ekonomiska utsattheten blir långvarig finns det
risk att den är negativ både för den psykiska och fysiska hälsan. Det finns också ett omvänt
samband, det vill säga att ohälsa påverkar personens sociala och ekonomiska situation.
Folkhälsoinriktning:

kunskapsbaserad livskunskap är en del av undervisningen i
alla åldrar,

mammor/pappor får stöd i sin roll så att barnen gör goda val
(både när det gäller skolval och levnadsvanor),

de som ”faller” ur skolan erbjuds stöd till fortsatta studier
eller arbete/praktik i olika former utifrån individens behov
och förutsättningar,

utbildningsnivån höjs även för kvinnor/män och att vi
erbjuder aktiviteter som leder till arbete samt tar tillvara
tidigare utbildning och erfarenheter till exempel genom
validering

strukturen för samverkan vidareutvecklas på alla nivåer så att
den utgår från individens behov. Dvs förhindra att olika
regler/riktlinjer går emot varandra så personer riskerar att ”falla
mellan stolarna”.
Ansvariga nämnder: Barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden
Uppföljning: Bred kartläggning vartannat år (med olika perspektiv), statistik
utbildning (meritvärden resp betyg), statistik sysselsättning och inkomst
(genus, område), statistik inkomstfördelning för familjer med barn, statistik
andel låg födelsevikt (59 % 2004)
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och Utvecklingsenheten
14 [23]
2007-11-08
Trygga och goda uppväxtvillkor
Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa. Den ökande
psykiska ohälsan och utvecklingen av levnadsvanor bland barn och ungdomar bör därför
uppmärksammas.
Föräldrarna är den viktigaste sociala resursen för barn och ungdomar. Det finns starka
samband mellan barns psykiska hälsa och en familjesituation där barnen uppger att de
kommer överens med föräldrarna. Det direkta ansvaret för miljön i hemmet vilar på
föräldrarna, men indirekt påverkas miljön i hemmet även av familjens ekonomiska villkor.
Barns kompetenser är såväl språkliga, intellektuella, emotionella som sociala. Saknar barnet
dessa kompetenser ökar risken för att utveckla beteendeproblem eller depression. Om barn
utvecklat en god förmåga att relatera till andra människor, kan barnet klara påfrestningar, om
det till exempel förekommer konflikter mellan föräldrarna.
Samhället kan göra mycket för att stödja trygga och goda uppväxtvillkor. Förskolan är viktig
för att främja en positiv psykisk utveckling men även för att förebygga eller uppmärksamma
problem tidigt. Personalens utbildningsnivå är en aspekt av hälsofrämjande förskolemiljö.
Även skolan är viktig ur flera aspekter förutom utbildning. Både lärarnas stöd och goda
kamratrelationer har betydelse för barns och ungas psykiska hälsa. I skolan är det viktigt att
känna delaktighet och inflytande. Lärarens förhållningssätt och relation till eleverna och
förmåga att leda klassen har stor betydelse. Att bekräfta och uppmuntra även de bråkiga och
utsatta eleverna på ett konsekvent sätt minskar risken för att dessa elever hamnar utanför3.
Man kan kalla det för regeln att ”ta barnen på bar gärning när de gör rätt”.
Barn och ungas möjlighet till en meningsfull fritid är viktig. Det handlar dels om att ha något
att göra, dels om att få utrymme för kreativitet och eget skapande. Mycket talar för att både
utvecklingen (både den kognitiva och känslomässiga) hos barn och unga stimuleras.
Enligt Socialstyrelsen är barn som bevittnar våld utsatta för psykisk misshandel. Vanliga
symtom är aggressivitet eller överdriven inåtvändhet. Många får problem i skolan och med
kamrater. Mäns våld mot kvinnor och barn är ett allvarligt och omfattade problem. Det är
också ett problem som angår många delar av samhället. Att leva i ett misshandelsförhållande
innebär att leva under stark stress. Ju mer långvarig stressen är desto större blir effekterna på
hälsan. De fysiska skadorna läker, men de psykiska menen finns kvar
3 Forskningen från skolan förebygger (lärarens förhållningssätt och bekräfta…) URL http://www.fhi.se/templates/fhischoolstart____8300.
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och Utvecklingsenheten
15 [23]
2007-11-08
Folkhälsoinriktning:

barnperspektivet finns alltid med i all verksamhet (att vuxna
ser till barnets bästa men även aktivt frågar barnen när det är
möjligt)

flickor/pojkar i utsatta livssituationer uppmärksammas tidigt
och får stöd. (inkluderar stöd till föräldrar). Till exempel
uppmärksamma och ge stöd till barn och unga när det gäller
missbruk, våld eller psykisk ohälsa hos dem själva eller i
familjen. Det krävs att alla berörda verksamheter samverkar
både när det gäller att uppmärksamma men även för stöd.

våld i nära relationer minskar. (Oftast är det kvinnan som är
offer för våld, men förövaren kan också vara en kvinna och
offret en man eller ske i en samkönad relation)
De som ändå utsätts för våld upplever att de får ett bra stöd

mobbing inom förskola/skola/gymnasier minskar genom ett
hälsofrämjande arbete.

flickor/pojkar i Botkyrka har en god psykosocial hälsa.
Ansvariga nämnder: Samtliga nämnder (inkl översyn av styrdokument)
Uppföljning: brukarundersökningar, uppföljning av anmälningar och
ansökningar, drogvaneundersökningen (genus, områden)
barnperspektivet finns alltid med i all verksamhet
(att vuxna ser till barnets bästa men även aktivt
frågar barnen när det är möjligt)
Ökad fysisk aktivitet och goda kostvanor
Man brukar tala om fysisk aktivitet som en friskfaktor. Ju mer man rör på sig desto större blir
effekterna, men redan låg intensitet ger påtagliga hälsoeffekter. Men vår samhällsstruktur
idag ”uppmuntrar” stillasittande, vilket i sin tur kan leda till olika hälsoproblem. I
industriländerna är matvanor och fysisk inaktivitet en av riskfaktorerna för en mängd
sjukdomar.
Fysisk aktivitet förebygger:
 risk att drabbas av hjärt- kärlsjukdom, risken för högt blodtryck, åldersdiabetes
 benskörhet (fysisk aktivitet viktigt även i unga år)
 fallolyckor hos äldre
 besvär att röra sig

lindra ångest, oro, sömnsvårigheter och lättare depressioner
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och Utvecklingsenheten
16 [23]
2007-11-08
Fysisk aktivitet är idag en av de mest effektiva behandlingsformerna för en mängd
sjukdomar. Det finns till och med ett uppslagsverk (FYSS) där medicinsk personal kan se
vilken typ av fysisk aktivitet som lämpar sig vid olika diagnoser (jämför med FASS för
läkemedel).
Enligt Nationella folkhälsokommittén räcker det inte med att fokusera på högriskgrupper för
olika sjukdomar. Man bör också främja goda kost- och motionsvanor på alla nivåer, från den
individuella nivån till den politiska.
Det kan handla om mer fysisk aktivitet i förskola och skola samt andra kommunala
verksamheter, eller tillgång till allmänna kommunikationer, gång och cykelvägar med mera.
Det kan även vara att erbjuda näringsriktiga måltider inom kommunens egen verksamhet. Vi
kan behöva skapa attraktiva ute- och innemiljöer, attraktiva och säkra lekplatser, säkra
skolvägar så rörelsefriheten ökar, men även mötesplaster för fysisk aktivitet och social hälsa
för äldre. En känsla av trygghet i närområdet är också viktig för möjligheten till rekreation
och fysisk aktivitet.
Folkhälsoinriktning:

den fysiska aktiviteten bland flickor/pojkar, kvinnor/män i alla
åldrar ökar genom att skapa bättre förutsättningar för rörelse
Det kan till exempel innebära att brukare i våra verksamheter
erbjuds rörelse varje dag, att miljöer inbjuder till rörelse t ex
attraktiva gång/cykelvägar, bostads- och skolgårdar samt att det
finns rekreationsmöjligheter i närområdet.
Det kan också inkludera samverkan mellan olika aktörer till
exempel fysisk aktivitet på remiss (FaR), remisser till
vårdgivare från elevhälsan kring övervikt mm),

brukarna i Botkyrkas verksamheter har goda matvanor
Ansvariga nämnder: Samtliga nämnder.
Uppföljning: landstingets hälsoenkät, kultur- och fritidsvaneundersökning
brukarundersökningar, statistik från BVC samt elevhälsan angående övervikt.
Tobak, alkohol, narkotika och spel
Målet innebär att begränsa alkoholens negativa effekter, minska tobaksbruk och verka för ett
narkotikafritt samhälle.
Tobak är den enskilt största hälsorisken i Sverige och den bidrar också till skillnad i hälsa
mellan olika grupper bland invånarna. Rökning är en av den största orsaken (som går att
förebygga) till för tidig död. Bruk av tobak påverkas bland annat av pris, hur man får tag på
det och social acceptans.
Med skadlig alkoholkonsumtion menas:
- en viss mängd per vecka/månad
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och Utvecklingsenheten
17 [23]
2007-11-08
- drickande vid graviditet, i arbetet eller i trafiken
- drickande under barn- och ungdomsår.
Även för alkohol har pris och tillgänglighet betydelse. Men de sociala normerna är också en
viktig faktor för skadlig alkoholkonsumtion.
Eftersom narkotika och dopingmedel är förbjudna är det inte bara en folkhälsofråga, utan
även en kriminal- och socialpolitisk fråga. Även här har tillgänglighet betydelse, men även
attityder och vilka insatser som genomförs är viktiga.
Under senare år har man börjat se risker med spel ur ett hälsoperspektiv. Ett överdrivet
spelande kan dominera en persons liv på bekostnad av både sociala, yrkesmässiga och
ekonomiska åtaganden.
Föräldrarna är allra viktigast i det förebyggande arbetet. Även föräldrars inställning till
barnens alkoholbruk är väldigt viktigt. I Sverige finns en lång tradition av att undervisa om
alkohol, narkotika och tobak (ANT). Flera studier visar att sådan undervisning inte minskar
risken för att ungdomar provar på eller regelbundet börjar använda alkohol och droger. Det
finns andra mer verkningsfulla metoder såsom att skapa en trygg skolmiljö som främjar
inlärning och ett gott socialt klimat, samtal och dialog med eleverna om tobak, alkohol och
droger i kombination med rollspel är den undervisning som fungerar bäst. Det kan ske inom
ramen för undervisning i socialt och emotionellt lärande.
Folkhälsoinriktning:

det finns aktiviteter kring skollov, kvällar och helger för
flickor/pojkar i alla åldrar,

andelen flickor/pojkar i årskurs 9 som inte dricker alkohol ökar
till minst
50 % år 2012, (inkl samverkan mellan olika aktörer,
hälsofrämjande/ förebyggande/ förhållningssätt/ metoder/
verktyg i all undervisning),

tobaksfria miljöer ska eftersträvas

spelberoendet minskar, samt de som är beroende ska uppleva
att de får ett bra stöd
Ansvariga nämnder: Samtliga nämnder.
Uppföljning: Kultur- och fritidsvaneundersökning, brukarundersökningar,
genus, drogvaneundersökningen, tillsyn genom att ungdomar provköper
alkohol och tobak, landstingets BVC-rapport angående rökande mödrar samt
små barn som är utsatta för passiv rökning.
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och Utvecklingsenheten
18 [23]
2007-11-08
Sunda och säkra miljöer och produkter
Sunda och säkra miljöer och produkter är av stor betydelse för folkhälsan. Den del av målet
som hör till miljön återfinns i kommunens miljöledningssystem/certifiering för hållbar
utveckling. Personskador är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Skador beror på vilka risker
man utsätts för i olika miljöer. Miljöer där skador ofta uppstår är arbets-, trafik-, bostads- och
fritidsmiljö. Personskador kan vara olyckshändelser eller ha uppkommit av våldshandlingar.
Men det kan även vara att man har skadat sig själv.
Att ha en bra bostad med god fysisk och social miljö i närheten är faktorer som påverkar
människors hälsa och välbefinnande positivt. Bostadens kvalitet kan bland annat ses utifrån
bostadsutrymme. Ur hälsosynpunkt kan extrem trångboddhet ge ökad risk för bland annat
sömnbrist, stress och luftvägsproblem. Det kan även innebära svårigheter för läxläsning som
i sin tur påverkar utbildningsmöjligheterna.
Att arbeta för en trygg och säker miljö kan innebära allt från brottsförebyggande arbete,
minska våld i nära relationer, minska fallolyckor samt öka hälsoperspektivet i till exempel
planeringen av bostadsområden och lekplatser.
Det finns samband mellan känsla av trygghet i närmiljön och upplevd fysisk och psykisk
hälsa. Känner man sig otrygg i ett område kan det påverka exempelvis rörelsefriheten och
därmed också fysisk aktiviteten. Det kan också innebära stress att leva i ett område som
känns otryggt. Barn, äldre och funktionshindrade med nedsatt rörlighet är mer beroende av
trygga områden för rekreation och återhämtning än andra. Kvinnor upplever att de, jämfört
med män, har en mer begränsad tillgång till rekreation i natur- och grönområden på grund av
rädsla för överfall.
Folkhälsoinriktning:

ett hälsofrämjande förhållningssätt finns inom vård och omsorg,

trygghetsvandringar finns i alla kommundelar med bred inbjudan
(ev erbjuda vandringar ur specifika perspektiv t ex flickor/pojkar,
äldre, skolgård mm, särskilda ronder på förskolor, skolor med
brukarmedverkan),

ett hälsofrämjande perspektiv finns med i fysisk planering. Det
kan t ex ske genom en tidig dialog med representanter för olika
perspektiv (brottsförebyggande, folkhälsa, barnperspektiv m fl),
Ansvariga nämnder: Samtliga nämnder
Uppföljning: Brukarundersökning, attitydundersökning, polisens
trygghetsmätning, uppföljning ronder med åtgärder, genomgång av årets
program och detaljplaner, polisanmälningar, verksamhetsstatistik.
Bilaga 1
Berörda förvaltningar/enheter inom folkhälsoområdena
De förvaltningar som är berörda (utifrån ansvarig nämnd) är markerade med X. I de fall någon enhet inom förvaltningen/verksamheten
extra berörd står det utskrivet i tabellen.
Delaktighet och
inflytande i
samhället
Förvaltningar inom
kommunen
Kommunledning, kf
Barn och ungdom, buf
Dialog och service,
dos
Kultur och fritid, kof
X
demokrati,
etnisk
mångfald,
jämställdhet,
barnperspektiv
X
förskola/skola
skolhälsovård/e
levhälsa
X
X
Service, sf
Social, soc
X
X
Vård och omsorg, vof
X
etnisk
mångfald,
jämställdhet
näringsliv
X
förskola/skola/e
levhälsa
X
Samhällsbyggnad,sbf
Utbildning och
arbetsmarknad, ua
Social och
ekonomisk
trygghet
X
gymnasier
X
X
socialbidragsen
heten,
X
gymnasier,
elevhälsan
arbets- och
kompetenscent
er,
vuxenutbildnin
g
Ökad fysisk
aktivitet och goda
kostvanor
Spelande,
narkotika, doping,
tobak och alkohol
X
etnisk mångfald,
jämställdhet
X
etnisk mångfald,
jämställdhet
X
etnisk mångfald,
jämställdhet
X
förskola/skola/
elevhälsa
X
förskola/skola/elev
hälsa/kostenheten
X
skola/elevhälsa
X
förskola/skola
X
X
X
X
X
fritidsgårdar,
kulturenheten
X
X
fritidsgårdar,
kulturenheten
X
fysisk planering
X
fritidsgårdar,
kulturenheten
X
miljöenheten
X
X
X
utredningsenheten,
resursenheten
X
gymnasier
X
X
särskilda boenden
X
X
resursenheten
X
gymnasier
X
gymnasier
X
gymnasier,
vuxenutbildning,
arbetskompetensce
nter
X
X
särskilda boenden
X
X
Trygga och goda
uppväxtvillkor
X
Barnperspektiv
etnisk mångfald,
jämställdhet
Säkra miljöer
X
Fysisk planering,
trafik, park
X
X
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och Utvecklingsenheten
Områdesgrupper
Botkyrkabyggen
Landstinget
Arbetsförmedlingen
Försäkringskassan
Polisen
Frivilliga organisationer/
studieförbund/ föreningar
20 [23]
2007-11-08
X
X
X
X
X
primärvården MVC,
BVC
X
X
X
X
X
X
X
X
primärvården
BVC, MVC
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Bilaga 2
Anknytning till kommunens övriga styrdokument
Målområden i
folkhälsoplanen
Delaktighet och
inflytande
Övriga
styrdokument i
kommunen
Flerårsplan
Mål 5:
Botkyrkaborna mår
bra och har en god
hälsa
Mål 2: Botkyrkaborna
är delaktiga och kan
påverka i kommunen
Social och
ekonomisk trygghet
Trygga
uppväxtvillkor
Ökad fysisk aktivitet
och goda matvanor
Alkohol och drogförebyggande
Sunda och säkra
miljöer
Mål 9: Fler Botkyrkabor
har arbete och den
egna kompetensen tas
tillvara
Mål 7: Ungdomar har
kunskaper som ger
förutsättningar för
vidare studier eller
arbete
Mål 6: Barn och
ungdomar har goda
uppväxtvillkor i
Botkyrka
Mål 6: Barn och
ungdomar har goda
uppväxtvillkor i Botkyrka
Mål 8: Äldre kan efter
sina förutsättningar
bibehålla sin livskvalitet
Mål 6: Barn och
ungdomar har goda
uppväxtvillkor i
Botkyrka
Mål 1: Botkyrka är en
bra kommun att bo,
leva och verka
Mål 8: Äldre kan efter
sina förutsättningar
bibehålla sin livskvalitet
Anger vad som är
viktigt och fungerar
som en vägledning
för det förebyggande
arbetet
Alkohol och
drogpolicy
Botkyrka kommun –
en attraktiv
arbetsgivare
Medarbetaridén
Viljeinriktning
jämställdhet,
mångfald,
arbetsmiljö
Samlat grepp mot
alla former av
Beskriver vikten av
samarbete mellan
ledning, medarbetare
och medborgare
Beskriver hur
medarbetarna har ett
professionellt
förhållningssätt och
bemöter varje
medborgare/brukare
på ett respektfullt
sätt
Beskriver
eftersträvan av större
etnisk mångfald i vår
organisation
Arbetsmiljön ska
vara så bra att
diskriminering och
Friskvård för personalen
Hälsan hos våra
anställda skall prioriteras
med hjälp av
friskvårdsaktiviteter eller
andra hälsofrämjande
åtgärder.
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och Utvecklingsenheten
diskriminering och
trakasserier.
trakasserier inte
förekommer
Riktlinjer för etnisk
mångfald och
mot etnisk
diskriminering
Beskriver hur
kommunen
systematiskt kan
arbeta för etnisk
mångfald och mot
etnisk diskriminering
Beskriver hur
kommunen bedriver
ett aktivt och
målinriktat
jämställdhetsarbete
Jämställdhetsplan
2007
Näringslivstrategi
Botkyrka tillgängligt
2010:
Policy för
bemötande och
riktlinjer för
synpunktshantering
22 [23]
2007-11-08
Se över möjligheter till
ökad
sysselsättningsgrad
Kommunen skapar
förutsättningar att växa
och därmed skapa fler
arbetstillfällen och ökad
tillväxt
Olika regler som kan
användas som
instrument vid
planering,
beslutsfattande för
att uppnå målet om
ett samhälle där
personer med
funktionsnedsättning
är delaktiga och
jämlika
Beskriver hur
personalen ska
arbeta för att
medborgare och
brukare ska veta att
deras synpunkter
och förslag används
av verksamheterna
och att de känner sig
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och Utvecklingsenheten
bra bemötta i sina
kontakter med
kommunen
23 [23]
2007-11-08