Leder nedsatt kognition till psykisk
ohälsa?
• Datum: 29 oktober eller
30 oktober
• Utvecklingsstörning
och psykiatri,
beteendestörningar
• Tid: 08:30 – 16:00
• Kent Thuresson
• Plats: Pulsen Konferens,
Borås
Beteendeproblem
• Definition
En typ av beteende som
inte upplevs adekvat och
ofta är repetitivt
Typer av beteende
• Aggression
• Pica
• Självdestruktivitet
• Kräkningar
• Irritabilitet
• Idisslingar
• Negativism
• Stereotypier
• Ångest
Utlösande faktorer
• Sociala faktorer
• Omgivning
• Stress kan tex leda till
självdestruktivitet
sekundärt till över
arousel
• Aktiviteter
• Matintag
• Grannar
Vad ökar risken för
beteendereaktioner
• Smärta
• Affektiva sjukdomar
• Missbruk
• Paranoida syntom
• Premenstruella besvär
• Ritualistisk personlighet
• Epilepsi
• Sensoriska defekter
•
Neurologiska sjukdomar
• Missnöje
Vad påverkar symtomatologin
Personens funktion
• Kravnivån
• Social uppmärksamhet
• Sociala krav
Utvecklingsstörning
Emotionellt
Intellektuellt
Problemlösnings förmåga
Kommunikation
Challenging behaviour
• Definition
• Förekommer
• Ett beteende som kulturellt
upplevs skadligt för
personen eller
omgivningen pga
intensitet, duration
•
•
•
•
Utvecklingsstörning
Demens
Psykos
Autism
Challenging behaviour
• Orsaker
• Biologiska (Depression
smärta, mediciner)
• Socialt (dålig miljö,
uttråkad)
• Omgivningsmässiga
(ljud, ljus)
• Psykologiskt (känna sig
ensam och utesluten)
• Kommunikation (språk,
gester)
Typer av aggressivitet
• Utåtriktad
• - Verbal
• - Mot döda föremål
• - Mot levande föremål
• Självskadande
beteende
• Funktionell
Funktionell aggressivitet
• Förekommer tex
under/vid/för att
• Tonårstiden
• Sport
• Hävda sig
Aggressivitet
• Orsaker till att aggressivitet ökar
• Akten leder till positiva effekter
• Akten leder till att det inte ställs
några krav
• Personen inte känner sig rättvist
behandlad
• Uppror då man upplever att man
inte passar in
• Man identifierar sig med
andra
• Speciella intressen
• Defensiv aggressivitet pga
uppväxt i otrygg miljö
• Primitiva behov
Aggressivitet
• Behandling
•
• Omvårdnad
•
•
•
•
•
•
Individen:
Hitta rätt nivå
Ta hänsyn till grund handikappet
Vara observant
Ha en behandlingsplan
Utvärdering
•
•
•
•
•
•
Behandlande:
Arbetsledning
Samsyn
Handledning
Målsättning
Utvärdering
• Psykiatriskt
• Behandla sjukdomsbild
• Somatiskt
• Behandla
• Medicin
• Effekt
• Biverkningar
Utvecklingsstörning
• Intelligens
• Identitet
• Emotionellt
• Motivation
A. Intellektuell funktionsnivå som ligger klart
under genomsnittet, dvs ett IK-värde på 70
eller lägre vid individuell testning (för spädbarn
en klinisk bedömning av att intellektuell
förmåga ligger signifikant under genomsnittet).
B. Samtidigt förekommande brister i eller nedsättning av
adaptiv funktionsförmåga (dvs personens förmåga att
uppfylla den kulturella gemenskapens åldersanpassade krav)
i minst två av följande avseenden: kommunikation, ADLfärdigheter, boende, socialt/interpersonellt, nyttjande av
offentliga resurser, målinriktning, studier, arbete, fritid, hälsa
och personlig säkerhet.
C. Debut före 18 års ålder.
• Adaptiva förmågor
Hur känner man igen en utvecklingsstörning
• Svårt förståndshandikapp
• Har ofta sekundära handikapp
som syn och hörselproblem
detta innebär att de ofta har
svårt att klara av stress,
miljöbyten.
• Stora kommunikationsproblem
som leder till att man får över
eller underreaktioner
emotionellt. Detta kan leda till
uttryck som självdestruktivitet
och aggressivitet.
• Kan bli avskärmade pga. av
stress innebärande autistiska
beteenden med tex
kroppsgungningar och arm
svängningar.
Hur känner man igen en utvecklingsstörning
• Måttligt
förståndshandikappade
• Ofta en begränsad beteende
repertoar med ett repetitivt
beteende, oflexibilitet,
passivitet och bristande
känslomässighet.
• Ofta svårigheter och bristande
funktioner med avseende på
adaptiva och kommunikativa
beteende.
• Kan ha en ”fasad” som tex
byggts upp via social träning
Hur känner man igen en utvecklingsstörning
• Lätt förståndshandikapp
• Dessa personerna utsätts
ofta för överkrav då man
inte ser deras handikapp.
Även underkrav kan skapa
stora problem.
• De har ett ökat behov av
känslomässig tillit.
• De får ofta problem i
familjesituationer, hamnar
utanför det sociala
nätverket och detta leder
ofta till en låg självkänsla.
Smärta beteende
Hur upplevs smärta
Sensoriskt
• Hur, var, när
• Emotionellt
• Obehag, rädsla, ilska,
ångest
• Kognitivt
• Vad betyder smärta,
vilket leder till handling
• Autonom
• Ökar vakenhet, gör oss
beredda
Man delar in smärta i fyra olika
grupper
• Nociceptiv smärta
• Smärta som följd av skador på
vävnader eller organ. Exempel,
brännskador, benbrott,
spänningshuvudvärk och tarmvred
• Neurogen smärta
• Uppstår vid skador på nerver eller
nervceller i kroppen, hjärnan eller
ryggmärgen. Exempel kan vara MS,
fantomsmärtor eller en
ryggmärgsskada
• Idiopatisk smärta
• Kallas den smärta som det trots
utförliga undersökningar inte går
att finna en orsak till
• Psykogen smärta
• Psykiatrisk problematik t.ex.
depression kan leda till en fysisk
smärta som inte går att härleda till
fysiska eller neurogena skador
Psykogen smärta
• Man menade tidigare att
psykogen smärta var
något som bestod av en
smärta där man inte
kunde bevisa någon
somatisk orsak.
•
•
•
•
•
•
Kan leda till
passivitet
sömnstörningar
irritation
utåtagerande
depression
• Det kan t.ex. vara vid
• ledbesvär
• Man kan vid olika smärt
typer av organisk natur se • gamla frakturer som inte
läkt riktigt bra
att det kan bli en
• kotkompressioner
psykogen pålagring av
smärta som helt styr
• tandvärk
patientens beteende
• atlanto-axial luxation
Man kan dela upp psykogen smärta i
olika typer
• Depressionssmärta
• Muskelsmärta
• Här orsakas smärtan av en
• Här ser man att dov smärta
psykiatrisk problematik t.ex.
depression kan leda till en fysisk • Uppstår efter stress, depression
eller något annat som leder till
smärta som inte går att härleda
till fysiska eller neurogena
en emotionell spänning
skador.
• Att det vid provokation kan leda
• Man ser att ångest och
till pulserande smärta
depression aktiverar delar av
hjärnan som har betydelse för
smärtupplevelsen via
signalsubstanser som serotonin
och noradrenalin.
Man kan dela upp psykogen smärta i
olika typer
• Vanföreställning eller
hallucinatorisk smärta
• Hysterisk eller
hypokondrisk smärta
• Det kan uppstå hos
personer med psykotisk
sjukdomsbild,
• t.ex. man tror i sin
vanföreställning att man är
utsatt för knivhugg,
klämningar och tryck
• Personer med viss läggning
kan uppleva att dom har
smärta i kroppen
• Utan att man kan avleda
detta då dom har ett starkt
sjukdomsupplevande.
• Smärtan kan var vandrande.
Symtom
• Kroppsliga syntom vid
smärta
• Ökad puls, blodtryck
och andning
• Huden kan förändras
• Med gåshud , hudfärgen
förändras (gråblek) , likaså
kan den bli fuktig och
kladdig
• Grimaser
• Pupill storleken förändrar sig
(vidgas oftast)
Symtom
• Psykiskt kan man se
• Oro, ångest, obehag, rädsla,
depression, sömnbesvär, ökat
tvång och aggressivitet
• Kognitivt kan man få
förändrad
•
•
• Det skapas också en ovisshet hos
•
personen hur det skall bli
•
•
• Detta kan leda till sömnbesvär
och beteendeproblem som skrik •
och vandrande.
vakenhet
koncentration
uthållighet
minne
omgivningsuppfattning
sämre kommunikation
Symtom
• Obehandlad smärta kan leda
till
• Minskad rörlighet,
ortopediska besvär
• Viktigt att tänka på
• Smärtan och dess
upplevelse är mycket
• Svårighet att hitta sovställning
individuell.
• Minskat näringsintag
• Endokrin påverkan
(stresshormons-påslag)
• Nedsatt immunförsvar
• Psykisk ohälsa
Diagnostik
• Det är viktigt att tänka på
• Att personer med
utvecklingsstörning inte alltid
kommunicerar med språket
• Viktigt
• Observera
• Kommunikationsförmåga
• Kännedom om personens
tidigare status
• Intuition
• Tänk på
•
•
•
•
Ansiktsuttryck
Kroppshållning
Ljudande
Beteendeförändring
• Symboler
Downs syndrom
• Symtom på smärta kan
vara
• Passivitet, oföretagsamhet,
nedsatt socialt deltagande,
irritation, ilska
tillbakadragenhet
• Försämrad ADL, nedsatt
aptit, trötthet, sömnbesvär,
nedsatt koncentration,
självdestruktivitet.
• Viktigt att utesluta
• Depression
• Demens
Förebyggande behandling
• Det är viktigt att personen
• Rör sig genom att ha små
uppgifter
• Förflyttar sig, promenerar,
motionerar, simmar, rider
• Upprätthåller sina
funktioner
• Sjukgymnast
• Ha en strukturerad dag med
dygnsrytm (sömn,
aktiviteter och vila)
• Arbetet måste vara
anpassat efter personens
förmåga.
Behandling
• Mediciner
• Adekvata doser och tidsperioder.
• Man skall tänka på att det finns allt
från Panodil till morfin.
• Att man kan ha nytta av antidepressiv
och antiepileptisk medicin.
• Behandla grundproblemet om det
finns ett sådant tex förstoppning.
infektioner, hjärtbesvär, depressioner
etc.
• Uppföljning
• Ytterst viktigt
• Något enkelt skattningsinstrument
Man kan enligt Dietrich Blumer dela
upp neurobeteende vid epilepsi i
följande grupper
• Humörsvängningar (dysfori, eufori, rapidcykling, mixade)
• Irritabilitet-impulsivitet
• Ångest (panik, fobier, generaliserad)
• Amnesi
• Somatoforma (pseudokramper, smärta)
• Personlighetsstörningar (hyperkänslighet,
hyposexualitet)
• Icke klassificerade
Preiktala symtom
• Symtom
•
•
•
•
•
•
•
•
ökad retbarhet
rastlöshet
huvudvärk
oro
ångest
apati
deppighet
somnolens
• Varaktighet
• Minuter till dagar
Iktala symtom
• Psykiatriska
• Vegetativa symtom
•
•
•
•
Illamående
Ont i magen
Hjärtklappning
Svettningar
• Fysiskt
• CP symtomen kan
accentueras
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Rädsla
Depression
Mani
Tanketrängsel
Styrning och
passivitetsupplevelser
Passivitet och gå in i sig själv
Absenser
Automatismer t.ex. patienten
rusar iväg, börjar knäppa
knappar eller pillar på näsan
Utåtagerande
Postiktala symtom
• trötthet
• förvirring
• motorisk oro
• utåtagerande
Aggression och epilepsi
• Orsaker
• Postiktal aggression
• Postictal psykos
• Sub acute postictal aggression (kortvarig
aggressivitet statande minuter eller
timmar efter anfallet)
Utvecklingsstörning och epilepsi
• Epilepsi orsakas av
• En permanent eller tillfällig hjärnskada av varierande omfattning
• Ju större hjärnskada desto större risk för epileptiska anfall
• Epilepsi är därför mycket vanligare hos
• Personer med hjärnskada än hos befolkningen i allmänhet
• I allmänhet en betydligt svårare och mer svårbehandlad epilepsi
Utvecklingsstörning och epilepsi
• Rädsla då de inte förstår vad • Patienten kan uppleva
sig som annorlunda
som händer i kroppen
• Svårt att undvika utlösande
stimuli
• Psykologiska och
emotionella problem
• Svårt sköta medicineringen
kan upplevas som
• Svårt att avbryta ett anfall
epilepsi
• Kroppsliga upplevelser
• Kan vara längre än normalt
• Atypisk presentation
Personlighet och epilepsi
•
•
•
•
•
Nedsatt flexibilitet
Rigiditet
Svårt hitta lösningar
Påverkar omgivningen
Emotionella övertoner
Kvinne med sannsynlig psykogent ikke-epileptisk anfall.
Andrea del Sarto 1508
Konsekvenser av epilepsi
• Isolering
• Sociala konsekvenser
• Medicineringsbehov
och eventuella
biverkningar
• Långtidseffekter
• Fallskador
• Ökad risk för
humörpåverkan
Vattenintoxikation
Polydipsi
• Definition
• Ökat intag av vätska utan koppling till
homeostasen eller törst
Typer av ökat vattenintag
• Akut
• Kroniskt
• Primär
• Sekundär
Sekundära former
• Diabetes mellitus
• Diabetes insipidus
• Hyperkalcemi
• Hjärtsvikt
• Mediciner som diuretica
och litium
• Vätskebalans och saltbalans , hypokalemi,
minskad blodvolym
• Förgiftning
av antikolinergika
• Zinkbrist
• Alkohol
Orsakshypoteser till ökat
drickande
• Kopplat till psykiatrisk sjukdom
•
•
•
•
•
Autism
Organiska hjärnskador
Schizofreni
Tvång
Utvecklingsstörning
Kopplat till psykofarmaka
medicinering
• Muskarin effekt via torr mun
• Påverkan på törstcentrum
• Litium skadad njure
Övriga hypoteser
• Reaktion på förstoppning, tandvärk
• Kopplat till att äta saker tex pica
• Beteendestörning
• Ändrat medvetande
Tecken på akut
vattenintoxikation
•
•
•
•
•
Rastlöshet
Försämrad syn
Konfusion
Illamående
Diare, kräkning
• Ataxi
• Kramper och
epilepsi
• Koma
• Eventuellt död
pga lung- och
hjärtödem
Tecken på kronisk
vattenintoxikation
• Njurproblem
• Inkontinens
• Hjärtinsufficiens • Blås och
tarmvidgning
• Demens
Diagnostik
• Anamnes
• Urinosmolalitet
• Na-koncentration
Behandling
• Beteendemodifikation
• Förhindra vattenintag
• Följa vikten
• Följa Na värdena
• Mediciner (clozapin, olanzapin)
Gilles de la Tourettes
• Förekomst av motoriska och vokala tics
Gilles de la Tourettes
• Motoriska/symtom
• Tics: i ansiktet, huvudet,
nacken, axlarna. bena,
armarna. kroppen.
(debuterar ofta med
ögonticks)
• Komplicerade rörelser:
Slickningar, spotta,
beröring, hopp, lukta på
händerna, lukta på
saker, stampa,
hukningar,
gångstörningar (Vända
om samma väg, snurra
sno, vrida, djupa
knäböjningar)
Gilles de la Tourettes
• Vokala symtom
• Grymta, morra, hosta,
harkla, skälla, fnysa,
frusta, explosiva ljud,
skrika, betona ord,
surra, fräsa, väsa, klicka
• Familjära uttryck, höga
och låga ljud,
oartikulerade ljud,
obscena ljud, ekopraxia
(imitera)
Gilles de la Tourettes
• Copropraxia
• Ekopraxia
• Obscena gester
• Härma händelser
Gilles de la Tourettes
• Associerade symtom
• Aggressivitet, ordnings och
uppförande problem (ljuga,
stjäla, slås)
• Tvånghyperaktivitet,
uppmärksamhetsstörning,
självskadande beteende, • Uppmärksamhetsstörning
antisocialt beteende,
affektiva problem
• Inlärningsstörning,
skolproblem,
• Störd sexualitet,
begåvningshandikapp
exhibitionistisk
• Sömnproblem
• Migrän
Gilles de la Tourettes
• Behandling
• Psykosocialt stöd
• Information
• Mediciner
• Risperidon, haloperidol, pimoxide, clonidin,
sulpiride, clomipramin, clonazepan, naloxon,
calciumblockare
Skilj ut
•
•
•
•
Cerebral Pares
Epilepsi
Myoclonier
Tardiv dyskinesi
Debutsymtom psykos
• Hos lätt
förståndshandikappade
• Hos måttligt
förståndshandikappade
• Tillbakadragenhet
• Som normalt insjuknande
• Rädsla
• Sömnstörningar
• Hallucinationer, ofta av paranoid
typ
Psykos
•
Affekter
•
Motsägelser (jag kan inte äta men vräker i sig godis)
•
Tankestörningar
•
Ytlig och olämplig glättighet (skrattar åt olyckor)
•
Fantasi dominerad värd
•
Tillbakadragenhet
•
Vilja och kraft nedsatt
Språkstörningar som
Ekolali
Tangentiella svar
Inkongruent
Entonigt
Perservationer
Neogloismer
Hoppa i ämnesvalet
•
Excentricitet
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Påverkans ideer
•
Illusioner
•
•
Hallucinationer
Vanligast hörsel men även syn
•
•
Motorikstörningar
Catatona tillstånd
•
•
•
•
Betteendestörningar
Högljudd
Aggressiva
Oförutsebara
Tecken, som kan stödja Schizofreni
diagnosen
• Vid Autism
förekommer symtom
• Vid Psykos kommer
kanske symtomen
• Innan 3 års åldern
• Först i 7 års åldern
• Symtom som hallucinos
och vanföreställningar
kan förekoma
Psykos
• Behandling
• Gott
omhändertagande/vård
miljö
• Pedagogiskt
förhållningssätt
• Psykolog kontakt
• Behandla samtidiga
sjukdomar tex epilepsi
och depression
• Mediciner
Depressions symtom, presentation, beroende av
svårighetsgrad av utvecklingsstörningen (Marston, 1977)
•
•
•
•
Svår
Skrik
Aggression
Självdestruktivitet
•
•
•
•
Måttlig
Social isolation
Självdestruktivitet
Viktförlust
•
•
•
•
•
•
Lätt
Gråtmildhet
Dygnsvariation i humöret
Energiförlust
Intresseförlust
Låg självkänsla
•
•
•
•
•
•
•
Atypisk presentation
Ofta förekommer
Aggressivitet
Psykomotorisk agitation
Irritabilitet
Självdestruktivitet
Stereotypa rörelser
•
•
•
•
Ibland förekommer inte
Minskad energi
Depressivt stämningsläge
Trötthet
Depression
• Egenvård
Socialt stöd, aktiviteter
Se till att personerna äter och
dricker
• Personal
Avlasta krav
Informera personal, anhöriga
Låta personerna uttrycka sina
farhågor
• Informera om det skall ske en
förändring tex. att flytta
Försöka låta personerna uttrycka
sig visuellt med bilder, teckningar
och foton
• Förklara och ge hopp
Mediciner
• Försök ha stabila situationer
Post traumatisk Symtom
•
•
•
•
•
Hyperarousel
Bestående ångest
Irritabilitet
Insomnia
Koncentrationssvårighet
•
•
•
•
Intrusion
Återupplevande av drömmar
Intensiva återupplevande
Svårt att klara av stressande
situationer
• Undvikande
• Undviker vissa situationer som
minner om händelsen
• Minskat intresse
• Oförmåga att känna
• Isolering
• Övrigt
• Självskadande beteende
• Aggressivt beteende
Symtombilden vid PTS hos
utvecklingsstörda
• Kan inte undvika utlösande
trauma
• Reagerar på annorlunda • Lätt för många stressorer
stressorer
• Emotionellt
• Överreagera på en stressor
• Olika stressorer utlöser samma
• Annan symtombild
symtomatologi
• Sömnstörning
•
•
•
•
•
Depression
Ångest
Missbruk
Fobier
Personlighetsstörning
• Organisk hjärnskador
• Dagcenter
• Förstår inte kommunikationen
•
• Epilepsi
• Förstoppning
• Ljud kan utlösa symtom
Behandling av PTS
• Beteendemodifikation
• Pedagogik
• Sömn
• Mat
• Sociala insatser
• Trygghet
• Mediciner
•
•
•
•
•
SSRI
TCA
Hermolepsin
Buspiron
Benzodiasipiner
Självdestruktivitet enligt DSM IV
• 307.3 Rörelsestereotypier F98.4 (Sterotypic movement disorder)
• A. Upprepade och meningslösa rörelser som inte förefaller avsiktliga (t.ex.
skakar eller viftar med händerna, gungar med kroppen, dunkar huvudet i
väggen, stoppar saker i munnen, biter sig själv, petat och nyper i skinnet
eller kroppsöppningarna, slår sig själv).
• B. Beteendet stör påtagligt normala aktiviteter eller resulterar i
självförvållade skador som kräver medicinsk behandling (eller som skulle
sluta olyckligt om inte någon ingrep).
• C. Om mental retardation finns med i bilden är det stereotypa eller
självskadande beteendet så uttalat att det motiverar särskild klinisk
fokusering.
• D. Beteendet förklaras inte bättre som tvångshandling (som vid
tvångssyndrom), tics, stereotypier som ett delsymtom vid någon
genomgripande störning i utvecklingen eller hårdragning (som vid
trichotillomani).
• E. Beteendet beror inte på direkt fysiologisk effekt av någon substans eller
någon somatisk sjukdom/skada.
• F. Beteendet har varit i minst fyra veckor.
Självdestruktivitet
• Vid utvecklingsstörning
• Vid fysiska problem
• Vanligt och oftare vid djupare
utvecklingsstörning
• Använder inte så ofta redskap
• Autism
•
•
•
•
•
Psykiatrisk problematik
Personlighetsstörningar
Depression
Ångest sjukdomar
Obsession-kompulsion
•
•
•
•
•
•
Smärta
Förstoppning
Reflux
Öroninfektion
Hudproblem
Epilepsi
Självdestruktivitet, varför?
• Syndrom
• Tourettes syndrom
• Autism
• Retts syndrom
• Fragil-X
• Cornelia de Lange
syndrom
• PKU
• Lesch-Nyham syndromet
• Klinerfelters
• Sensorisk förstärkning
•
•
•
•
Trycka på ögat
Slå sig i ansiktet
Slå sig på örat
Riva sig
Självdestruktivitet kan utlösas av
• Perceptionsstörningar
• Ökad känslighet för ljud,
beröring, lukt, smak
• Sömnbrist
• Ökad irritabilitet
• Stress
•
•
•
•
Vid kommunikations brist
Låg intellektuell förmåga
Vid förändringar
Bestraffning
Självdestruktivitet kan utlösas av
• Socialt
• Förstärkning
• Personen får
uppmärksamhet
• Försöker motverka en
obehaglig upplevelse
• Personen slipper göra • Sinnesretningen
upplevs positivt
vissa saker
Behandling av självdestruktivitet
• Tänk på funktionsnivån
• Behandla eventuell
bakomliggande och andra
samtidiga problem
• Stimulera icke
självskadande beteende
• Träna mer funktionella
beteenden
• Strukturering av miljön
(trygghet, stimulans,
understimulering)
• Egen kontaktperson
• Nutrition
• Mediciner
•
•
•
•
•
•
•
•
Smärtstillande
Neuroleptika
Litium
Antiepileptika
Antidepressiva
Naloxon
Propanolol
Antibiotika
Anger Attacks
• Definition
• Plötsliga intensiva aggressivitets episoder som kan likna panik
attacker men skapar ångest och rädsla
Kriterier
A. Irritabilitet under de senast 6 månaderna
B. Överreaktion sekundärt till missnöje uttryckt som ilska
C. Förekomst av mer än en aggressivitets attack under den senaste
månaden
• D. Missriktad ilska och aggressivitet mot någon annan person under
attacken
• E. Tilläggskriterier
• I form av åtminstone ett av följande autonoma symtom
hjärtklappning, rodnad, tryck i bröstet, parastesier, tomhet i huvudet,
ytlig andning, svettning, skakighet, rädsla, kontrollförlust, rädsla för
att göra utfall (attackera).
•
•
•
•
Anger attacks
• Tänk på
• Psykiatriskt
• Kroppsligt
• Ångest
• Psykos
• Beteendeproblem
• Epilepsi
• Värk
Behandling av Anger Attacks
• Behandling
• Pedagogisk vardag
• Medicin
• Karbamazepin
Sexuella beteendeproblem
• Obscent språk
• Masturbation
• Sexuella inviter
• Blottning
• Klappa
• Pussas
Hypersexualitet
• Tänk på
• Bipolär sjukdom
• Mani
• Pubertet
• KlÜver Bucy
• Binjure cancer
• Utvecklingsstörning
• Temporal lob
epilepsi
Medicinsk behandling av
hypersexualitet
• Behandling
• Struktur
• Tillgänglighet
• Tillsyn
• Serotonerga farmaka
tex fluvoxamin,
buspirone
• Antiandrogener tex
medroxyprogesteron
acetat, (depo-provera,
gestapuran, provera)
• Cypproterone acetat
(androcur, cyproterone)
• Litium
Pica
• Pica 307.52 DSM-IV
(F98.3)
•
• A. Personen har vid
upprepade tillfällen ätit
sådant som anses oätligt
under minst en månad.
• B. Ät beteendet är
inadekvat för
utvecklingsnivån
• C. Det avvikande beteendet
är inte kulturellt
sanktionerat
• D. Om det avvikande
beteendet endast
förekommer i samband
med någon annan psykisk
störning (tex mental
retardation, genomgripande
störning i utvecklingen,
schizofreni) är symtomet
tillräckligt uttalat för att
motivera särskild klinisk
fokuserin
Pica
• Exempel:
• Ses vanligen hos
• Äta fimpar
• Barn
• Gravida
• Mental retardation,
vanligare ju svårare
Eventuell Pica och dess orsak
• Begränsad repertoar
• Pervasiv development
disorder
• Vitaminbrist
• Schizofreni
• Söker fysisk kontakt
• Klein Levin syndrom
• Sensorisk stimulans
Pica
• Effekt av pica
• Medicinska effekter
• Funktionellt beteende,
omgivningen ger mer
uppmärksamhet
• Intag av färg kan leda till
blyförgiftning
• Kan samtidigt få med sig tex
sötsaker eller nikotin
• Intag av vassa föremål kan
leda till tarmperforation
• Oral stimulans
• Hårintag kan leda till
förstoppning
• Man slipper en miljö
• Intag av faces kan leda till
toxoplasmos
Idisslare
• Idisslande 307.53 enligt
DSM-IV (F98.2)
•
• A. Vid upprepade tillfällen
uppstötning och
omtuggning av föda under
minst en månad efter en
tidigare period med normal
funktion
• Beteendet beror inte på
gastrointestinal eller annan
somatisk sjukdom (tex
esophagusreflux)
• Beteendet förekommer inte
enbart i samband med
anorexia nervosa eller
bulemia nervosa. Om
symtomen enbart
förekommer vid mental
retardation eller någon
genomgripande störning i
utvecklingen är de
tillräckligt uttalade för
motivera särskild klinisk
fokusering.
Idisslare
• Debut
• Vanliga följdsymtom
• Hos barn vanligen 3-12
månader
• Viktnedgång
• Irritabilitet
• Hos mentalt
retarderade senare
• Hunger
Idisslare
•
Eventuella effekter
• Oral stimulans, tex äter så
snabbt vid måltiden att
minimal stimulans erhålls
• Predisponerande faktorer
• Mental retardation
• Äter inte fast föda och därför får
de ingen stimulans kan tex vara
bättre att bita i en sked eller suga
på nappflaska
• Dålig stimulans
• Öka mättnadskänsla, får kanske för
lite föda
• Stress
• Får ökad uppmärksamhet
• Försummelse
• Man undviker obehagliga
aktiviteter
Idisslare
•
Differential diagnoser
•
Prognos
•
Pylorusstenos
•
De flesta slutar under barndomen
•
Esophagal reflux
•
Hos mentalt retarderade kan det avta
i adolocensen
•
Sandifer`s syndrom, spasm
torticollis , dystonia, nickande,
gurglande, benvridning, hypotoni ,
magvärk, kräkningar
•
Medicinska effekter
•
Anorexia
•
Bulemi
•
Gastointestinala infektion
Stereotypt beteende
• Kan vara uttryck för
• Spänningar
• Ångest
• Missnöje
• Otillfredsställelse
• Överstimulation tex aktiviteter, ljud
• Primitivt reaktionsmönster., tex om
färdtjänsten inte kommer,
personalern pratar med någon annan
• Behov av stimulering, pga av
att de är uttråkade
• Bristande social aktivitet
• Propioceptionen är positiv
• Sensorisk stimulering tex
ljudet av något surrande, eller
skrikande och tandgnisslan,
handviftande ger visuell
stimulering
• Social uppmärksamhet
Stereotypt beteende
• Differential diagnoser
• Obsessive-compulsive
disorder
• Tics
• Trichotillomania
• Psykoser och
personlighetsstörning
• Neurologisk sjukdom
som Huntingtons
sjukdom
• Sensorisk defekt som
nedsatt syn och hörsel
Stereotypt beteende
• Förekommer vid
• Typer av stereotypier
• Pervasiv development disorder
• Handviftningar
• Sinnesdefekter
• Aerophagi
• Förekomst
• Gungande
• 1-2 % hos barn upp till 25 % hos gravt
förståndshandikappade
• Fingerknådande
• Slå mot en kroppsdel
• Huvudbankningar
• Bitande
• Plocka på huden
Beteendeproblem
hos personer med
demens och
utvecklingsstörning
Beteendeproblem
• Typer av
beteendeproblem
• Vad orsakar
beteendeproblem
• Malnutrition
• Inkontinens
• Vandrande
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Sömnproblem
Misstänksamhet
Paranoia
Repetitiva beteende
Tidigare erfarenhet
Fysiska orsaker
Emotionella orsaker
Psykiatriska orsaker
Omgivningsfaktorer
• Repetitiva beteende
Repetitiv beteende (perservation)
• Symtom
• Säger samma sak flera
gånger, tex ett ord eller
en fråga upprepas både
bak och fram
• Orsak
•
•
•
•
Kommer inte ihåg
Uttråkade
Känner osäkerhet
Känner ångest för vad
dom kan
• Behandling
• Var taktfull, tex om de
frågar efter tiden be dom
titta på klockan
• Skall någon anhörig komma
berätta inte i förväg
• Försäkra personen att dom
är trygga och omtyckta
• Distrahera med en annan
aktivitet
Repetitiv beteende (perservation)
• Gör samma rörelse
• Behandling
• Symtom
• Gör något aktivt som att ta en
promenad
• Plocka
• Gunga
• Peka
• Orsak
• Störande ljud
• Uttråkad
• Stress
• Kontrollera så att personen inte
fryser eller svettas pga av obehag
pga förstoppning, hunger, törst
• Kontrollera så det inte föreligger
smärta eller annan sjukdom
• Tänk på läkemedels biverkan
Repetitiv beteende (perservation)
• Gör samma aktivitet
• Symtom
• Behandling
• Diskutera tidigare resor
• Packa och packa upp sin väska
• Flytta en stol fram och tillbaka• Ge mer kontakt
• Orsak
• Delta i sociala aktiviteter
• Kan påminna om tidigare resor
• Uttråkad
•
komposition med rött, gult och blått av Piet Mondrian
Repetitiv beteende (perservation)
• Frågar om att komma hem
• Behandling
• Symtom
• Frågar både hemma och i boendet
efter att komma hem
• Orsak
•
•
•
•
•
•
Ångest
Oro
Osäkerhet
Rädsla
Depression
Påminner om att de kände sig säkra
och trygga
•
•
•
•
•
Skapa trygghet
Ge kännetecken
Svara meningsfullt
Skapa meningsfullhet
Avled
• Rastlöshet
Rastlöshet
• Symtom
• Generell rastlöshet
• Orsak
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Hunger
Törst
Förstoppning
Medicin biverkan
Uttråkade
Ilska
Ångest
Stress
För lite motion
Hjärnskada
• Behandling
•
•
•
•
Försök hitta orsak
Ge en trygg omvårdnad
Distrahera genom intressanta aktiviteter
Starta någon form av motion
Vandrande/nervositet
• Vandrande
•
Symtom
•
Går oroligt fram och tillbaka
•
Orsak
•
Behöver gå på toa
• Behandling
• Fråga om de behöver gå på
toa
• Måste de vandra låt personen
utföra det på ett säkert ställe
• Låt personen använda
komfortabla skor
• Kontrollera fötterna
• Försök att övertala så att
personen vilar
Vandrande/nervositet
• Nervositet
(fidgeting)
• Symtom
• Distraherad
uppmärksamhet
• Har behov av trygghet
• Behandling
• Ge dem något som
ockuperar deras händer
• Ge dem något som
innehåller intressanta
föremål
• Skrikande
Skrik
• Symtom
• Personen ropa efter någon eller samma
ord hela tiden
• Orsak
• Smärta
• Hallucinationer
• Ensamma
• Ångest
• Uttråkade
• Stressade av ljud och ljus
• Behandling
• Nattlampa
• Berätta om gamla tider om
dom tänker på detta
• Ge trygghet
• Behandla grundproblemet
• Bristande självkontroll
Bristande självkontroll
• Symtom
• Tar av sig kläder offentligt
• Röra vid sina genitalia
• Uppträder ohövligt tex
ofredar personer, spottar
• Orsak
• Dåligt minne
• Konfusion
• Beteende
Behandling
• Distrahera
• Argumentera inte
• Ta personen till något
privat ställe
• Se om de behöver gå på
wc
• Förklara för omgivningen
att det beror på demens
• Nattligt vandrande
• Symtom
Sömnbesvär
• Rastlösa nattetid
• Sover inte
• Personen går iväg från
boendet
• Tar på sig kläder mitt i natten
• Orsak
•
•
•
•
Demens
Störd cikadisk rytm
Smärta
Depression
• Behandling
•
•
•
•
Se till att personen får röra sig dagtid
Gå på wc innan man lägger sig
Hitta sängrutiner
Vaknar personen på natten led
tillbaka personen
• Klistrighet
Klistrighet
• Symtom
• Behandling
• Följer efter tex
personalen
• Ropar hela tiden på
personal
• Prata mjukt
• Få personen att göra
något
• Man kan humma eller
sjunga
• Sätt på radion
• Orsak
•
•
•
•
Demens
Osäkerhet
Ångest
Dålig tidsuppfattning
• Gömma
Gömma saker
• Symtom
• Behandling
• Gömma saker
• Glömmer vad föremålen
är
• Försäkra
• Låt inte saker ligga
framme
• Ha extra nycklar
• Försök komma
underfund med
gömställena
• Orsak
• Osäkerhet
• Känna trygghet i att ha
saker
• Misstänksamhet
Misstänksamhet
• Symtom
• Behandling
• Personen tror att man
tagit saker
• Försäkra
• Personen tror att man
talar illa om honom
• Distrahera
• Orsak
• Demens
• Dåligt minne
• Oförmåga att känna igen
personer
• Informera
personal/anhöriga om
orsaken
• Telefon ringande
Telefonterror
• Symtom
• Ringer anhöriga eller bekanta
upprepade gånger
• Orsak
• Demens
• Minnesproblem
• Ångest
• Osäkerhet
• Behandla
•
•
•
•
Trygghet
Struktur
Ha en display
Stäng av telefonen
nattetid
• Samlande
Samlande
• Symtom
• Behandling
• Samlar på tidningar,
kläder, mat etc
• Begränsa möjligheten till
att gömma
• Försök hitta gömställena
• Gömmer dom på vissa
ställen
• Orsak
• Skapar trygghet
• Skapar känsla av kontroll
•Ilska
Ilska
• Symtom
• Ilska, frustration
• Orsak
• Demens
• Bristande förståelse
• Dålig uppmärksamhet
• Störande omgivning
• Ny miljö
• Behandling
•
•
•
•
•
Trygghet
Förutsägbarhet
Person kännedom
Anpassad miljö
Hjälp personen om
denne behöver detta
Diagnostik
• Anamnes tagande
• Tidigare medicinsk information
• Finna provocerande situationer (tex höga ljud,
mycket folk, krav)
• Medicinsk bedömning (somatiskt, psykiatriskt)
• Psykologisk bedömning
• Social bedömning
• ADL bedömning
• Observation
Analys av beteendet
• Beskriv problemet
• Hur påverkas individen
• Kan personen uttrycka sig
• Vad hände innan beteendet
• Vad består beteendeproblemet i
• Vad får beteendet för konsekvenser
• Vad kan orsaken till beteendet vara
• Leta efter orsak
•
•
•
•
Vad kan man göra
Vad finns för alternativ
Försök uppnå alternativ
Uppmuntra utveckling
• Vad har man gjort tidigare
Differentialdiagnoser
• Somatiskt
• Temporallobs epilepsi
• Psykiatriskt
• Depression
• Socialt
• Dålig pedagogisk vardag
Behandlingsprinciper
• Behandla symtom som kan skada patienten
eller omgivningen
• Behandla personens symtom
• Behandla symtom som stör personens
utvecklingen
• Behandla symtom som stör omgivningen
Behandlings idéer
• Förstärka positiva beteenden
• Inte förstärka beteendet så att det leder till ej
önskad effekt
• Ändra så att ett beteende leder till önskad
effekt
• Förstärka beteende med inlägg av nya
moment
• Aldrig vara bestraffande
• Etik
Vad behövs av behandlare
• Personal strategier
• Arbetsledning/Personalhandledning
• Fokusera på personalen
• Erfarenhet
• Utrymme för reflektion/Social hänsyn
• Boende aktiviteter
• Beteende beskrivning
• Utvärdering
Förmågan till känslomässig bearbetning
• Kunna hantera känslomässiga provokationer och
reaktioner utan reflexmässigt försvar
• Självkännedom
• Humor
• Stöd i den egna arbetsgruppen
• Handledning
Varför speciell hänsyn vid utvecklingsstörning?
• Kommunikations och minnesproblem
• Svarar för att tillfredställa, misstolka, förstår inte eller
kan inte själv kommunicera
• Svårigheter att beskriva vad som hänt
• Dåligt minne
• Dåligt omdöme
Impulsivitet och uppmärksamhet
• Förstår inte vad en handling leder till
• Uppträder upprört när de blir hindrade
• Agerar i stället för att reflektera
Moralisk utveckling
• Förstår inte orsak och konsekvens
• Kan svara ja utan bakgrund
• Förstår inte sina rättigheter
Nedsatt förmåga
• Personerna överskattar sin förmåga
• Vet mindre
• Har sämre utbildning
Ökad sårbarhet
•
•
•
•
•
Motivationen sviktar
Man litar på individer som har auktoritet
Blir överväldigade av vissa
Detta leder till att man reagerar kraftigare
Vill inte att handikappet synliggörs
Etik
• Vardagen, boende, sysselsättning
• Behandling, omvårdnad, medicinering.
Tack
