MEDELTIDEN
Innehållsförteckning MEDELTIDEN....................................................................................................................................................1 VAD FINNS I KAPITLET?..................................................................................................................................................2 NÅGRA SÄTT ATT INLEDA KAPITLET ..........................................................................................................................3 ARBETA MED KAPITLETS BILDER .....................................................................................................................................4 ETT SPÅR GENOM KAPITLET ..............................................................................................................................................5 EXTRAMATERIAL .................................................................................................................................................................9 LÄSTIPS .............................................................................................................................................................................. 11 FILMTIPS ............................................................................................................................................................................ 12 KOPIERINGSUNDERLAG: STÖDORD TILL MEDELTIDEN ............................................................................................. 13 KOPIERINGSUNDERLAG: GRISELDAS BERÄTTELSE .................................................................................................... 14 MEDELTIDEN 1 Vad finns i kapitlet?
Kapitlet ”Medeltiden” inleds med ett kort utdrag ur Vägen till Jerusalem, den första delen i Jan Guillous romanserie om korsriddaren Arn. Det korta utdraget vittnar tydligt om den stora betydelse som kristendomen spelade i människornas liv och i det medeltida samhället. Arn har skadat sig allvarligt och hans oroliga föräldrar sätter sitt hopp till religionen och att ett nytt helgon ska rädda pojkens liv. Heliga Birgittas Uppenbarelser och Dantes Den gudomliga komedin är båda höjdpunkter i epokens kristna tankevärld och får därför en del utrymme i kapitlet. Den fornordiska litteraturen tas upp i ett särskilt avsnitt som innehåller exempel ur den isländska eddadiktningen och släktsagorna. Kapitlet avslutas med Decamerone, och den allra sista av Boccaccios hundra noveller, berättelsen om Griselda, som i läroboken återges genom en målning. Den kan detaljstuderas med stöd av novellens handling som finns sammanfattad här i lärarhandledningen. I antologin Upplev litteraturen 2 finns dessutom en novell att läsa. Innehåll i Textutdrag ”Medeltiden” från medeltiden Moderna Berättar-­
textutdrag teknik Bild-­
studium Upplev litteraturen 2 Den medeltida världen Jan Guillou, ur Vägen till Jerusalem (s. 74) Gudhems klosterruin, (s. 72) Murasaki Shikibu, ur Berättelsen om Genji (s. 67) Island – nybyggarland i Nordatlanten Den poetiska Eddan, ur ”Voluspa”, ”Havamal” (s. 77, 78) Sagalitteraturens Asagudarna, sätt att berätta (s. 80–81) och isbergs-­‐
tekniken (s. 87) Släktsagornas värld Ur Njals saga, ”Gunnar på Lidarände” (s. 84–85) Raymond Chandler, ur Den stora sömnen (s. 88) Riddarromaner Karta: Island (s. 82) Tristan och Isolde (s. 91) Religionen styr Heliga Birgitta, ur Uppenbarelser (s. 94–95) Helvetet (s. 99, 102) Stadskulturens diktare Dante Alighieri, ur Den gudomliga komedin (s. 100) Dantes sätt att berätta (s. 102) Utsikt över Florens (s. 96–97) Berättelsen om Griselda (s. 105) Rolandssången (s. 72) Joseph Bédier, ur Tristan och Isolde (s. 77) Marie de France, ur De bägge älskande (s. 82) Klas Östergren, ur Orkanpartyt, (s. 85) Giovanni Boccaccio, ur Decamerone, ”Signora Isabella uppvaktas av två män” (s. 91) Francesco Petrarca, Sonett 61 (s. 96) Malte Persson, Jag ser duvan (s. 98) 2 Några sätt att inleda kapitlet
a) Överblicka kapitlet Ett sätt att inleda arbetet med medeltiden kan vara att låta eleverna få överblicka innehållet i kapitlet. Planera en inledningslektion så här: 1. Fånga upp elevernas kunskaper och associationer kring medeltiden genom stödord på tavlan. 2. Dela in klassen i mindre grupper. Låt varje grupp studera den inledande tidsaxeln, faktarutan och bilden (s. 72–73). Uppmana grupperna att även bläddra igenom kapitlet och titta på bilder och läsa rubriker. 3. Varje grupp skriver en tankekarta som sammanfattar den översiktliga bild som de tycker att läroboken ger av epoken. 4. Visa ev. kopieringsunderlaget ”Stödord till medeltiden” vid gruppernas redovisningar som ett sätt att summera uppgiften. Tips! Ord och begrepp som kan vara bra att få med: Äldre medeltid, Island koloniseras, vikingatiden, riddare och riddarroman, högmedeltid, Den heliga Birgitta, Dante, senmedeltid, förrenässansen, Boccaccio Kopieringsunderlag: Stödord till medeltiden b) Introducera medeltiden genom att läsa en text Medeltidens litteratur är övervägande kristen med ett stort undantag: den isländska litteraturen. Beroende på var man vill lägga tyngdpunkten i studiet av medeltiden kan man inleda arbetet med textutdraget om Arn ur Jan Guillous roman eller med en av de främsta gestalterna i Njals saga, Gunnar på Lidarände. Inled arbetet med utdraget ur Vägen till Jerusalem: 1. Läs tillsammans avsnittet Den medeltida världen, sidorna 73–74, om den välbekante gestalten Arn och med innehåll från korsfarartiden. 2. Låt en av eleverna högläsa textutdraget ur Vägen till Jerusalem. Alla funderar över följande frågor: • Varför lovar Arns föräldrar Gud att Arn ska bli korsriddare om han överlever? • Vad säger det oss om medeltiden att de uppfattade sitt löfte som bindande? • Också i dag är det vanligt att människor ger bindande löften när de befinner sig i kris. Vad kan sådana bindande löften innehålla i dag? alternativt starta med textutdraget ur Njals saga: 1. Berätta om det forntida Island med ledning av texten på sidorna 82–83. Diskutera betydelsen av isländsk rättsskipning som saknade verkställande organ, vilket resulterade i blodshämnd, ödestro och bejakandet av ett gott rykte. 2. Låt eleverna läsa utdraget om Gunnar på Lidarände på sidorna 83–86 och diskutera MEDELTIDEN 3 följande frågor (som kompletterar lärobokens frågor): • Varför försöker inte Gunnar gömma sig eller fly på något sätt? • Varför vägrar Gissur att bränna Gunnar inne som Mård föreslår? • Hur handlar kvinnorna kring Gunnar: hans hustru och hans mor? • Vad kommer de att säga om Gunnar efter det att striden är slut och Gunnar är död? Njals saga Under medeltiden förs de nordiska länderna in i den europeiska litteraturen med den isländska sagadiktningen. Gunnar på Lidarände är en av de stora karaktärerna i Njals saga. Utdraget i Svenska impulser 2 visar på konsekvenserna av blodshämnd, och att islänningarna hade ting som dömde men att det var upp till den enskilde eller den som lidit orätt att omsätta domen till verklighet. Bakgrunden till anfallet på Gunnar är att han har dömts till landsförvisning för ett dråp. Men Gunnar väljer att stanna hemma på Island, när han i avskedsögonblicket uppmärksammar hur vacker naturen är. Kanske är det ödet som spelar in. Det är bara en slump att Gunnars häst stiger fel och att han far av hästen. När han kommer på benen igen ser han tillbaka mot Lidarände och inser hur vackert gården ligger. Då blir det ingen färd utomlands, utan han väljer istället att stanna. c) Inled medeltiden genom att studera en karta över Island Kartbilden över Island (s. 82) visar trots de få detaljerna var Island koloniserades och var folk slog sig ned. Enligt traditionen skedde den första landstigningen och bosättningen där den nutida huvudstaden Reykjavik ligger i dag. Studera kartan och diskutera hur sagatidens islänningar förflyttade sig. Finns det några geografiska uppgifter i utdraget om Gunnar? När seglade man och när red man? Kartbilden ger stöd för ett klassamtal om de viktigaste orterna i Njals saga: • Reykjavik – den plats där de första emigranterna från Västnorge landsteg på Island. Traditionen berättar att man kastade i högsätespålarna från ledarskeppet i kolonisationsflottan. Där pålarna flöt i land landsteg man och byggde den första bosättningen. • Lidarände – Gunnars boplats i Njals saga • Bergtorsval – Njal som är en god vän till Gunnar bor i Bergtorsval • Hekla – Islands största vulkan. Islands landskap består delvis av lavafält som är mycket svårframkomliga. • Vatnajökull och Langjökull – glaciärer, det vill säga stora områden med inlandsis. Arbeta med kapitlets bilder Fördjupa studiet av kapitlets bilder genom att låta eleverna använda sig av den mall för bildanalys som finns som kopieringsunderlag i lärarhandledningens kapitel ”Antiken”. Demonstrera gärna hur analysmallen fungerar genom att ni tillsammans i klassen studerar och diskuterar den inledande bilden av Gudhems kloster (s. 74) med 4 utgångspunkt i analysmallens frågor. Påminn eleverna om att det är lätt att hitta bakgrundsfakta på nätet. Därefter kan samtalen om bilderna ske i helklass som en del av arbetet med kapitlet, eller i mindre grupper där eleverna väljer en bild för en egen analys. Förslag på analys av bilden på sidan 72 • Motiv: Bilden visar Gudhems klosterruin. Klostret var ett nunnekloster inom cisterciensorden och grundades vid mitten av 1100-­‐talet. Det brandhärjades 1529 och numera växer träd där klosteranläggningen bredde ut sig. • Personer: Det finns inga personer i bild. • Miljö: Ruinen eller resterna av byggnaden är svåra att upptäcka om man inte vet att den starkaste delen av en medeltida byggnad med rundvalv i romansk stil är just valven. De bar upp byggnaden och en av dessa står kvar och reser sig mot bakgrund av kvällshimlen som är röd av solnedgången. • Komposition: Bilden byggs upp av kontrasten mellan den svarta rundbågen, träden och den fortfarande ljusa och lysande kvällshimlen. • Tolkning: Bilden av Gudhems kloster är stämningsmättad och invaggar betraktaren i en känsla som kanske kan vara typisk för vår kunskap om medeltiden. • Tid: Klostret blev ruin i en brand strax efter reformationen då kung Gustav Vasa i ett slag krossade klostrens möjligheter att överleva genom att dra in jord och rikedomar till staten. • Budskap: Lämningarna av Gudhems kloster får betraktaren att tänka på ett katolskt enhetssamhälle i Sverige under medeltiden som för alltid försvunnit. Ett spår genom kapitlet Religion och mytologi Ett självklart spår genom medeltidskapitlet är religionens betydelse – både asatron i Norden och den katolska kyrkan genom påvens och kejsarens makt. Ett tidigt exempel på kristendomens framgång som missionerande religion är islänningarnas anslutning av hela sitt land till kristendomen år 1000 genom ett lantdagsbeslut. Den offentliga och statsbärande religionen skulle vara kristen. Men invånarna kunde ge de gamla hedniska gudarna vad de krävde bara det inte skedde öppet. Eftersom den fornnordiska religionen bara utövades i hemlighet efter år 1000 är det inte underligt att mycket är okänt om den förkristna nordiska religionen. Den religion som var allmän i Västeuropa var den kristna katolska kyrkan: • Den katolska kyrkan bekämpade islam och godkände knappt den östra ortodoxa kyrkan som kristen. Till den här perioden hör också de franska och spanska furstarnas kamp för att tränga tillbaka morerna som härskade över den spanska halvön sedan 700-­‐talet. Den processen slutade 1492. • Religionen var länge tillräcklig orsak till att bygga de största och rikast utsmyckade katedralerna, föra de grymmaste krigen och ge sig ut på de mest osäkra upptäcktsfärderna. Det var ingen tillfällighet att Columbus tre skepp som upptäckte Amerika hade kors på sina segel. MEDELTIDEN 5 •
I slutet av medeltiden började bilden av den allmänna (katolska) kyrkan vittra sönder på grund av vetenskapernas utveckling, renässanskulturens nya öppenhet och reformationen som splittrar kyrkan. Här är förslag på infallsvinklar och uppgifter som kan fördjupa det religiösa spåret genom kapitlet. Mötet mellan kristendom och fornnordisk religion I den fornnordiska mytologin finns det gudar och företeelser som intresserat eftervärlden för att de berört viktiga delar av den kristna läran. Tre sådana områden är Oden, guden som offrar sig själv, ondskan i form av Loke samt intresset för ödet och framtiden. Här är uppgifter som riktar in sig just på dessa områden: 1. På ett ställe i Den poetiska Eddan berättas om att Oden dödar sig själv genom att hänga upp sig i Yggdrasil, världsträdet, för att få den kunskap runorna bar på. Likheten med Jesus på korset har ofta tilltalat kristna. Ta reda på mer om den mäktigaste guden i den fornnordiska mytologin. 2. Ondskan i den fornnordiska världen representeras av Loke som dödar den gode och aningslöse Balder. Ta reda på hur det kunde gå så illa att Balder dödades och ondskan tog över i den fornnordiska världen. 3. Vid världsträdet Yggdrasils rötter bor de tre nornorna Urd, Verdandi och Skuld som väver människornas livstrådar och formar varje människas öde. När kristendomen kom till Norden avgjordes människans öde inte längre av nornorna, utan av kampen om människans odödliga själ i en kraftmätning mellan det goda och det onda. Jämför hur en människa ska leva enligt de föreställningar som dominerar fornnordisk religion respektive kristendom. 4. I Njals saga finns inslag av kristna tankar men knappast i det avsnitt om Gunnars död som är återgivet på sidorna 83–86. Hitta några ställen i textutdraget där det tydligt framgår att livsinställningen fortfarande är fornnordisk hednisk, och där det alltså inte går att spåra någon påverkan av kristen etik. Den heliga Birgitta Den heliga Birgittas historia är på många sätt exempel på en kvinnokarriär utan like under en tid då de flesta kvinnor gömdes undan av sina fäder, äkta män eller manliga släktingar. Och karriären möjliggjordes helt av den katolska kyrkan. Låt eleverna förklara hur Birgitta blir den genom tiderna mest kända svenska kvinnan med hjälp av sina kunskaper från kapitlet ”Medeltiden” och historieämnet. Helvetestratten i Dantes Den gudomliga komedin Till Dantes helvete kommer man genom en grottliknande öppning som är försedd med en inskription som lyder "I, som här inträden, låten hoppet fara!". Helvetet är en 6 trattform med nio cirklar eller kretsar; ju djupare ner desto svårare blir synderna som de som förpassats till helvetet gjort sig skyldiga till. Alla straff följer modellen att straffet är det motsatta till vad syndarna gjorde i livet. De lata blir till exempel tvingade att springa runt i cirklar så att de aldrig kan vila. Så här är helvetet ordnat: 0.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Limbo: På förgården, som heter Limbo, mitt emellan jord och helvete straffas de likgiltiga, genom att de plågas av stickande insekter. Första kretsen: De som levt före Jesus får vistas i den första kretsen trots att de gjorde det rätta. De lever ett evigt liv som när de levde. Andra kretsen: De som levt ett utsvävande sexuellt liv med många partner blåser runt i en storm. Tredje kretsen: De som frossat i mat och dryck och fina prylar tvingas ligga ner i gyttja medan det regnar och haglar. Fjärde kretsen: De som ständigt vill ha mer och slösar tvingas plåga varandra genom att rulla stora stenar mot varandra. Femte kretsen: De argsinta slåss mot varandra i ett träsk där de lata är fasthållna på bottnen. Sjätte kretsen: Kättarna (de som levt med en falsk religion) brinner i öppna gravar för evigt. Sjunde kretsen: Här vistas de som varit våldsamma mot andra eller sig själva, även de som slagit och plågat djur och de som begått sexuella brott. De som skadat andra kokas i blod, de som skadat sig själva växer fast i träd för att de inte ska kunna skada sig själva. Några vandrar i en het öken eller jagas av vilda hundar i en skog. Åttonde kretsen: De som stulit på olika sätt eller talat illa om andra genom förtal, lögner eller svek straffas här. Nionde kretsen: Här befinner sig förrädarna som är fastfrusna olika djupt i sjön Cocytos is. Judas, Brutus och Cassius, historiens värsta svikare och förbrytare, är fastfrusna till huvudet i sjöns mitt och Satan tuggar på deras huvuden. Förslag på uppgifter: 1. Låt eleverna möblera om i helvetet. Straffas rätt syndare på rätt nivå, eller skulle eleverna vilja ändra ordningen på dödssynderna? Ska några syndare få flytta uppåt – och några nedåt i helvetestratten? 2. Låt eleverna rita och inreda en egen helvetestratt med ”riktiga” brott som begås i vår tid. På vilka olika nivåer vill de placera ut vår tids värsta brottslingar? 3. Vänd på tratten – och skapa ett paradis! Låt eleverna rättvända tratten så att spetsen pekar uppåt, och istället inreda ett paradisberg. Låt dem välja personer, yrkesgrupper, organisationer eller företag som de tycker är bra förebilder för andra, genom att de utför handlingar som är modiga, osjälviska, hjältemodiga, och placera på olika nivåer i tratten. MEDELTIDEN 7 Det kristna idealet i Decamerones sista novell, ”Griseldas berättelse” Den avslutande novellen i Boccaccios Decamerone är berättelsen om den ofattbart tålmodiga Griselda, som fick utstå vidriga prövningar genom sin mans beteende i deras äktenskap. Novellen har en särställning på grund av innehållets popularitet. Det är därför inte konstigt att motivet lockat många konstnärer (s. 104–105). Här följer en sammanfattning av novellens handling: Markistiteln i Sanluzzo tillföll en gång en ung man som hette Gualtieri. Han var ogift och förklarade att han var nöjd med detta. Det var alldeles för riskabelt att binda sig till en kvinna som han sedan kanske inte skulle trivas med. Hans vänner lät sig inte nöjas med det beskedet, utan påpekade alltid när de fick ett tillfälle att Gualtieri måste tänka på släktens fortbestånd och skaffa sig en arvinge. Till slut gav han med sig, men han tänkte ingalunda gifta sig med någon passande kvinna i sin egen ålder och av samma samhällsklass. Han hade fastnat för en ung, fattig herdeflicka vid namn Griselda i en närbelägen by. Han gjorde upp om giftermålet med flickans far och bad sina vänner att ordna med kläder till bruden och en strålande bröllopsfest för honom och hans hustru. Nu när han gjorde alla sina vänner till viljes skulle de inte kunna ändra något i det han bestämt. Samma dag som bröllopet skulle hållas steg Gualtieri till häst och red med sina närmaste vänner till den fattiga flickans by för att föra henne hem till sig. I allas närvaro friade Gualtieri och fick ja. Griselda lovade att alltid vara honom trogen och att alltid göra precis allt vad han önskade av henne. Sedan kläddes bruden av naken och fick ta på sig sina festkläder, varpå sällskapet återvände hem till Gualtieri och bröllopet firades med en stor fest. Gualtieris vänner var till en början helt bestörta över Gualtieris val av en enkel herdeflicka till sin brud men vart efter dagen gick verkade det som om Griselda allt mer växte in i rollen som adelsmannens hustru. Innan dagen var slut verkade det som om Gualtieri och Griselda alltid hade varit ämnade för varandra. Griselda blev gravid och födde en flicka som gjorde paret lyckligt. Men strax fick Gualtieri tanken att han skulle pröva sin hustrus tålamod och ärlighet i sina löften till honom. Han lät Griselda utstå nedsättande tal för att hon var av enkel börd och att barnet därför inte dög med Gualtieris mått mätt. Han instruerade sin tjänare att gå till Griselda och begära att få ta barnet ifrån henne och låta henne förstå att det skulle dödas. Griselda fann sig utan protester eller frågor i Gualtieris begäran. En tid efter detta blev Griselda gravid igen och födde en pojke. Allt var lycka till en början men sedan upprepades historien igen. Än en gång fann sig Griselda i sin mans egendomliga begäran. Och hennes prövningar skulle bli värre ändå. En tid efter dessa händelser försköt Gualtieri sin hustru. Äktenskapet förklarades ogiltigt med hjälp av ett falskt brev från Rom och Griselda fick ge tillbaka den ring som beseglat äktenskapet. Med en självbehärskning som knappast var naturlig återvända hon till sin fattiga fars hus iklädd endast ett linne som hon av nåd fick av Gualtieri. Hon hade ju inte fört med sig något eget alls till Gualtieris hus. Tiden gick och efter ett tiotal år förklarade Gualtieri att han tänkte gifta sig en andra gång. Denna gång inom sitt eget stånd. Men han behövde hjälp att ställa sitt hus i ordning för bröllopet och alla gäster som skulle övervara festligheterna. Griselda beordrades att sköta förberedelserna eftersom hon kände Gualtieris hus 8 som sitt eget. Griselda levde fortfarande efter de trohetslöften hon gett Gualtieri när de gifte sig varför hon gjorda allt Gualtieri begärde, även om hennes hjärta låg som en sten i hennes bröst. Griselda vilade inte förrän alla förberedelser var klara och hon såg den nätt och jämt tonåriga bruden anlända med sin yngre bror och sitt i övrigt praktfulla följe. Gualtieris vänner och bekanta häpnade över Gualtieris hjärtlöshet när han lät Griselda utföra alla sysslor och hälsa gästerna välkomna klädd endast i de enkla paltor hon ägde. Hon förmådde till och med prisa den unga brudens skönhet och hylla markisens val av gemål. Gualtieri hade i själva verket låtit uppfostra de för Griselda döda barnen på bästa sätt. De som nu anlände till bröllopet var Gualtieris och Griseldas gemensamma barn. När Gualtieri såg att Griselda på alla sätt efterlevde de löften hon en gång givit och som han själv brutit fann han till sist tiden mogen att avslöja sanningen för Griselda vars trohet och osjälviskhet hela tiden bestått de prov han gett henne. Griselda grät av glädje och tacksamhet och återtog sin rättmätiga roll i markis Gualtieri av Saluzzos hushåll. De tidigare föräldralösa barnen återfick sina föräldrar och alla prisade Griseldas osjälviskhet. Förslag på uppgifter: 1. Återberätta handlingen, eller låt eleverna själva läsa Griseldas berättelse i Decamerone, och studera sedan bilden på sidorna 104–105 tillsammans i klassen. Vilken situation i berättelsen har konstnären valt att avbilda? Vilken figur är Griselda? Vem är Gualtieri? Varför är just den här situationen intressant? Vilka andra centrala scener eller situationer hade kunnat vara spännande att avbilda? 2. Dela ut kopieringsunderlaget ”Griseldas berättelse” och låt eleverna studera målningen och arbeta med uppgifterna i mindre grupper. Kopieringsunderlag: Griseldas berättelse Extramaterial De fornnordiska gudarnas namn i svenska ortnamn Svenska ortnamn innehåller ofta namnet på en fornnordisk gud eller gudinna som dyrkades på platsen ifråga. De vanligaste gudanamnen som man kan hitta är: Tor, Frö, Oden, Tyr, Frigg, Fröja. När gudarna omtalas utan att någon särskild gud anges används gud, as, dis eller van. Ortnamn med ett fornnordiskt guds-­‐ eller gudinnenamn i sitt förled kallas teofora ortnamn, till skillnad från ortnamn som syftar på gudadyrkan, vilka kallas sakrala ortnamn. Ett ortnamn med –vi som ordslut anger att där på platsen dyrkades den aktuella guden. Exempel: Frövi. Namnet betyder guden Frö-­‐s-­‐vi. Här är förslag på uppgifter där eleverna får söka spår efter fornnordiska gudar i svenska ort-­‐ och gatunamn. Vilka ortnamn, gator eller vägar som innehåller de fornnordiska gudarna finns i ditt eget landskap? Om det är svårt att hitta namn i ditt eget landskap eller på din egen ort som MEDELTIDEN 9 har med den fornnordiska gudavärlden att göra kan du undersöka Stockholms gatunät eller Västmanlands ortnamn. Använd tabellen för att placera in ortnamn och gatunamn som innehåller fornnordiska gudanamn. Gudanamn Gatunamn Ortnamn I vilket landskap? Oden Frigg Tor/Tyr Frej/Frö Freja/Fröja 1. Varför tror du att de hedniska ortnamnen behölls när befolkningen i till exempel Sverige blev kristen? 2. Varför tror du att man i många fall byggde kyrkor just på sådana orter? 3. Rita in dina namn på en karta över orten, landskapet eller Sverige och undersök om man kan se något mönster med dina funna namn. Kan man dra några slutsatser? Städerna Framväxten av staden som handelsplats, var en av medeltidens största förändringar. ”Stadsluften befriar” var en sanning som lockade befolkningen på landsbygden till städerna som var religiösa och ekonomiska centra. Fortsätt att arbeta med stadskulturen under medeltiden. Arbeta förslagsvis i grupper och redovisa muntligt för varandra i klassen. Här är några förslag på uppgifter: 1. Florens: Dantes och Boccaccios stad. Florens ligger i hjärtat av det rika landskapet Toscana, men stadens rikedom lockade både den världsliga och den kyrkliga makten. Därför utbröt partistrider mellan ett parti som höll på kejsaren 10 och ett annat som höll på påven, något som drabbade Dante. Låt eleverna läsa om detta i Svenska impulser 2 (s. 98), och därefter ta reda på vad som hände Dante sedan. Hur kände han Boccaccio? 2. Santiago de Compostela: Hit vallfärdade Heliga Birgitta tillsammans med sin man (Svenska impulser 2, s. 93). Varför var och är fortfarande staden ett vallfärdsmål? 3. Rom: Dantes Den gudomliga komedin utspelar sig under jubelåret 1300 och Dante vallfärdade till Rom tillsammans med många andra, något som återspeglas i raderna om trängseln till och från Sankt Peterskyrkan i utdraget av Den gudomliga komedin i Svenska impulser 2, s. 100. Dit kom även Heliga Birgitta, där hon dog ett sjuttiotal år senare. Låt eleverna ta reda på omständigheterna. 4. Jerusalem: Korstågen till det heliga landet hade från början det överordnade syftet att befria de heliga platserna inom kristendomen från muslimernas välde. Men även i dag vallfärdar kristna till Jerusalem och särskilt under påsken som firas till minne av Jesus uppståndelse från det döda. Till firandet hör alltid att följa ”Via dolorosa” (Smärtornas väg). Låt eleverna ta reda på vad det innebär att gå ”Via dolorosa”. 5. Mecka: Även om muslimerna räknar Jerusalem som sin tredje heligaste stad så är det Mecka och Medina som är de allra främsta vallfartsorterna för bekännarna av islam. Låt eleverna ta reda på av vilken anledning var och en av dessa tre städer är viktiga muslimska vallfärdsmål. 6. Länge var den iberiska halvön eller nuvarande Spanien och Portugal under muslimskt styre. Låt eleverna ta reda på vilka de viktigaste moriska (muslimska) städerna var och vilka byggnadsverk som finns kvar från den tiden och som är viktiga turistmål i dag. 7. Konstantinopel: Dagens Istanbul och antikens Byzantium hette länge Konstantinopel. Så hette den till exempel vid den tid då de nordiska vikingarna gjorde bekantskap med staden. Låt eleverna lära sig mer om vad vikingarna gjorde i Konstantinopel. 8. Under medeltiden utvecklades en stadskultur med katedraler och universitet, kring vilka den tidens kunskap centrerades. Låt eleverna söka information om vilka europeiska städer som medeltidens svenska studenter fick söka sig till för att studera. Vilka städer söker sig många till i dag för att studera aktuella branscher som it, populärmusik och mode? Lästips Några korta isländska sagor Laxdöla saga Gunnlaug Ormstungas Saga Gisle Surssons Saga MEDELTIDEN 11 Från medeltidens olika sekel Frans G Bengtsson, Röde Orm (Sverige under vikingatiden) Jan Fridegård, Trägudars land (Norden under järnåldern) Jan Guillou, Böckerna om Arn (Sverige under 1200-­‐talet) Victor Hugo, Ringaren i Notre Dame (Frankrike under 1400-­‐talet) Eyvind Johnson, Hans nådes tid (Frankerriket under 800-­‐talet) Eyvind Johnson, Drömmar av rosor och eld (Frankrike under 1400-­‐talet) Sigrid Undset, Kristin Lavransdotter (Norge under 1400-­‐talet) Medeltiden och det litterära 1890-­talet Gustav Fröding, En fattig munk från Skara (dikt) Verner von Heidenstam, Moguls kungaring (dikt) Selma Lagerlöf, Herr Arnes penningar (roman) Filmtips Rosens namn, Jean Jacques Annaud 1986 Det sjunde inseglet, Ingmar Bergman 1957 Jeanne d’Arc, Luc Besson 1999 Arn – Tempelriddaren, Peter Flinth 2007 Arn – Riket vid vägens slut, Peter Flinth 2007 Kingdom of Heaven, Scott 2005 Från himlen intet nytt, Diaz Yanes 2001 12 Kopieringsunderlag: Stödord till medeltiden Äldre medeltid Island koloniseras Vikingatiden riddare och riddarroman högmedeltiden Heliga Birgitta Dante Senmedeltiden Förrenässansen Boccaccio MEDELTIDEN 13 Kopieringsunderlag: Griseldas berättelse Den avslutande novellen i Boccaccios Decamerone är berättelsen om Griselda. Markis Sanluzzo Gualtieri levde ogift och var mycket nöjd med det. Enda problemet var att hans vänner ständigt tjatade på honom att han måste gifta sig. Till slut gav markisen med sig och gifte sig med en ung, fattig herdeflicka vid namn Griselda från en närbelägen by. Samma dag som bröllopet skulle hållas steg Gualtieri till häst och red med sina närmaste män till den fattiga flickans by för att föra henne hem till sig. I allas närvaro friade Gualtieri och fick ja. Griselda lovade att alltid vara honom trogen och att alltid göra precis allt vad han önskade av henne. Sedan kläddes bruden av naken och fick ta på sig sina festkläder. Sedan återvände sällskapet hem till Gualtieri och bröllopet firades med en stor fest. Griselda blev snart gravid och födde en flicka som gjorde paret lyckligt. Men så fick Gualtieri tanken att han skulle pröva sin hustrus trohet till honom. Han lät Griselda utstå en mängd olika prövningar. Bland det värsta var att han fick henne att tro att han var missnöjd med barnet hon fött och att det därför skulle dödas. En tid efter att detta skedde blev Griselda gravid igen och födde en pojke. Allt var lycka till en början men sedan upprepades historien. Efter en tid försköt Gualtieri också sin hustru helt. Äktenskapet förklarades ogiltigt med hjälp av ett falskt brev från Rom och Griselda fick återvända till sin fattige fars hus. Tiden gick och efter många år förklarade Gualtieri att han tänkte gifta sig en andra gång. Men han behövde hjälp att ställa sitt hus i ordning för bröllopet och Griselda beordrades att sköta förberedelserna. Griselda levde fortfarande efter de trohetslöften hon gett Gualtieri när de gifte sig och gjorde allt vad han begärde. Gualtieri hade i själva verket låtit uppfostra de för Griselda döda barnen på bästa sätt och dottern spelade rollen av den unga bruden. När Gualtieri såg att Griselda hela tiden bestått de prov han gett henne tog han henne tillbaka och äktenskapet förnyades. Griselda grät av glädje och tacksamhet och återtog sin rättmätiga roll i markis Gualtieri av Saluzzos hushåll. De tidigare föräldralösa barnen återfick sina föräldrar och alla prisade Griseldas osjälviskhet. Uppgift Studera målningen på sidorna 104–105 i Svenska impulser 2 som är inspirerad av Griseldas berättelse. Arbeta med följande frågor: 1. Beskriv hur bilden är organiserad från vänster till höger. 2. Hur många är de figurer som målningen helt eller delvis visar? 3. Hur lyckas konstnären återge perspektivet, tycker du? Motivera ditt svar. 4. Vilket ögonblick i berättelsen om Griselda har konstnären valt att återge? 5. Vilka andra delar av berättelsen om Griselda är så dramatiska att de skulle få en egen bild om du valde att göra en bildserie över hela novellens innehåll? 6. Vilka ideal hyllar berättelsen om Griselda och vad säger det om medeltidens kvinnoideal? 14
