Ekebyhovskolan är en skolverksamhet som innefattar F

Innehållsförteckning
Ekebyhovskolans vision
Ekebyhovskolans mål
Vad säger lagen?
Definitioner
Ansvarsfördelning
Arbetsgång vid kränkande behandling mellan elever
Utredningsamtal
Arbetsgång vid fall av kränkande behandling i förhållandet
personal gentemot elev
Arbetsgång vid fall av kränkande behandling i förhållandet elev
gentemot personal
Kartläggning och nuläge
s. 2
Främjande arbete
Uppföljning och utvärdering
s. 8
s. 9
Lagparagrafer
Dokumentation
Enkät om trivsel och likabehandling i skolan
Sammanställning av enkäten
Kamratstödjare
bilaga
bilaga
bilaga
bilaga
bilaga
1.
s.
s.
s.
s.
3
4
5
6
s. 6
s. 6
1
2
3a
3b
4
Ekebyhovskolan är en skolverksamhet som innefattar F-9 skola och särskola F-10.
Skolbarnsomsorgen är integrerad i skolverksamheten såväl i det vardagliga arbetet, som i
lokaler( gäller för F-3 ) och särskolan år F-10. Vår plan mot diskriminering och kränkande
behandling gäller samtliga barn och ungdomar som tillhör våra fyra verksamheter
grundskola, förskoleklass, särskola och fritidsverksamhet. Denna årliga plan benämns i
fortsättningen LIKABEHANDLINGSPLAN.
Vision
Varje elev som går i och som lämnar Ekebyhovskolan ska göra det
med gott självförtroende, goda kunskaper och en fortsatt lust att lära.
Mål
Ingen elev och ingen vuxen ska utsättas för någon form av
kränkande behandling. Alla på skolan ska vara medvetna om och
involverade i det förebyggande arbetet, för att motverka alla former
av kränkande behandling. Alla elever föräldrar, lärare och övrig
personal ska vara väl förtrogna med vår likabehandlingsplan. Planen
skall vara ett levande dokument på skolan och den ska upprättas varje
år. Skolan strävar mot nolltolerans när det gäller kränkande
behandling mellan elever.
Vad säger lagen Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det
vill säga bli sämre behandlade. Det har ingen betydelse vilken färg
barnet och barnets föräldrar har på huden, om barnet är flicka eller
pojke, vilket språk barnet talar, vilken gud barnet tror på, om barnet
har funktionshinder, eller om barnet är rikt eller fattigt. Mobbning i
skolan kan till exempel vara diskriminering.
(Kapitel 2 ur Barnkonventionen, lättläst på
www.unicef.se/barnventionen)
Som ung har man rätt att säga vad man tycker och man har rätt att
bli respekterad för den man är. Det är skolans uppgift att bemöta
trakasserier, diskriminering, kränkande behandling samt intolerans
med kunskap, diskussion och aktiva insatser. Planen mot
diskriminering och kränkande behandling regleras av två lagar från
juli 2009. Lagarna är diskrimineringslagen och skollagen. I lagarna
står bland annat att skolan måste arbeta förebyggande. Dessutom
styrs arbetet av läroplanen, LGR 11. Vill du läsa paragraferna; se
bilaga 1.
Definitioner
Kränkande behandling är handlingar som kränker barns värdighet
och kan utföras av en eller flera personer. Handlingen kan riktas
mot en eller flera personer. Kränkande handlingar kan utföras i skolan,
via telefon eller via Internet. De kränkande handlingarna kan vara
återkommande och kallas då för mobbning. Kränkande handlingar
kan vara till exempel; nedsättande tilltal, ryktesspridning,
förlöjliganden, utfrysning, hot eller fysiskt våld.
Diskriminering är när en elev missgynnas av en vuxen i skolan och
det har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.
2.
Trakasserier har samma grunder som diskriminering, det vill säga
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder eller sexuell läggning. Skillnaden består i att vem som
helst kan göra sig skyldig till trakasseri.
Ansvarsfördelning
Varje vuxen i skolan har ett ansvar att förebygga och förhindra all
kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering, oavsett vilken
funktion i verksamheten man har. Alla vuxna har dessutom ansvar
för att vara insatta i och följa likabehandlingsplanen.
Rektor Inga-Lill Håkansson ansvarar för att:

Ekebyhovskolan förebygger och förhindrar alla former av kränkande behandling
bland elever och anställda.

skolan årligen upprättar och utvärderar planen mot kränkningar och planen mot
diskriminering och trakasserier. Dessa sammanförs i ett dokument, likabehandlingsplanen.

likabehandlingsplanen förankras hos elever, personal och vårdnadshavare.

se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika
rättigheter, samt för att motverka kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier.

se till att utredning görs och att åtgärder vidtas vid kränkande behandling,
trakasserier eller diskriminering.

arbeta för att personalen har ett gemensamt system för dokumentation kring
kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering.

kontakta andra myndigheter vid behov.
Likabehandlingsgruppen består 2011 av Marika Zetterberg
(biträdande rektor och ordförande), Pernilla Kronestedt (lärare 7-9),
Johan Forslund (lärare 7-9), Ylva Linden (fritidsledare 7-9), Ewa
Petersén (lärare F-9), Åsa Johansson (fritidsledare F-3), Kamilla
Christensen (fritidsledar F-3), Carina Waxin (elevassistent), Therese
Svensson (fritidsledare F samt 4-6 ) samt Christin Wilander
(elevassistent särskolan).
Likabehandlingsgruppen ansvarar för att:

hantera, utreda och dokumentera inkomna ärenden, samt rapportera dessa
skyndsamt till skolledningen.

följa upp och utvärdera ärenden.

vara delaktiga i arbetet med att utvärdera och revidera likabehandlingsplanen.

arbeta främjande och förebyggande
3.
Mentor har huvudansvar för att:

ha olika aktiviteter i början av läsåret så att eleverna lär känna varandra och blir
trygga i gruppen
r

tillsammans med eleverna gå igenom och
diskutera de trivselregler som gäller i klassrummet och i skolan,
samt förankra skolans likabehandlingsplan.

informera om likabehandlingsplanen på första
föräldramötet med
en ny klass

vid utvecklingssamtal och under
livskunskapslektioner ta upp
frågor om trivsel, trakasserier,
kränkande behandling och jämlikhet.
Undervisande lärare har ansvar för att:

vara observant på frånvaro och annat, som
kan tyda på att eleven
känner sig otrygg och uteblir från skolan.

se till att åtgärder, enligt plan i
likabehandlingsplanen, vidtas då
kränkande behandling,
trakasserier eller diskriminering misstänks.
Elever ansvarar för att:

tala om för vuxen om det pågår någon form av kränkande behandling, trakasseri
eller diskriminering.

bemöta andra elever och vuxna på ett respektfullt sätt.
Vårdnadshavare ansvarar för att:

kontakta vuxen på skolan vid misstanke om att ens eget barn, eller annan elev på
skolan, far illa.
Arbetsgång
vid kränkande behandling mellan elever:

Likabehandlingsgruppen agerar direkt genom att göra en noggrann kartläggning
och utredning av uppkommet fall och sedan fatta beslut om lämpliga åtgärder. Beroende
på slag av kränkande behandling, kommer åtgärderna att se delvis olika ut.

Om personal på skolan av olika skäl inte kan fullfölja ett fall, så att den kränkande
behandlingen upphör, gör rektor en bedömning av om anmälan skall göras till
socialförvaltningen, polisen eller Arbetsmiljöverket.

Alla händelser som inkommer till likabehandlingsgruppen dokumenteras, se bilaga
2. Dokumentationsblanketten ska revideras under nästa läsår.

Vid behov upprättas åtgärdsplan
4.
Vid fall av kränkande behandling i förhållandet personal
gentemot elev:

kränkande behandling från personal riktade mot elever anmäls till skolledning för
vidare åtgärder. Rektor ansvarar för att utredning påbörjas.

om en elev känner sig kränkt av skolans personal vänder han/hon sig till någon
vuxen som kan lämna ärendet till skolledningen.

rektor/biträdande rektor ansvarar för att de kränkande behandlingarna upphör,
samt för att samtal med elev, föräldrar och berörd personal görs.

elevhälsoteamet informeras och engageras.

eleven uppmanas att gå till kurator eller syster för uppföljning och samtal under
mellanperioden.

ärendet dokumenteras och dokumentationen sparas av rektor.

rektor/biträdande rektor ansvarar för att en uppföljning görs, vid behov, i form av
en elevvårdskonferens. Uppföljningen skall ske inom en månad.
Vid fall av kränkande behandling i förhållandet elev
gentemot personal:

vid kränkande behandling av personal kontaktas skolledning eller skyddsombud.
Föräldrarna till den elev som kränker informeras.

enskilda samtal förs med dem som varit inblandade. Rektor/biträdande rektor
ansvarar för att kränkningen upphör och att uppföljning görs. Vid behov kan Ekeröhälsan
kopplas in.

ärendet dokumenteras och dokumentationen sparas av rektor.
Skolan ska vara en frizon utan kränkningar. Elever och vuxna ska respektera
varandra och ingen ska behöva bli utsatt för kränkningar.
Nedan beskrivs hantering av kränkande behandling där elev/elever utsätter annan
elev/elever:
LARMARE
MISSTANK
E
LIKABEHANDLINGSGRUPP
EN
Aktiva åtgärder
Fas 1
Klasslärare eller mentor
UTSATT ELEV
5.
När skolan får kännedom om att en elev blivit kränkt, ska händelsen i första hand utredas
av klasslärare/mentor eller av annan inblandad personal. Dessa skall så fort som möjligt
ha samtal med de inblandade för att kartlägga vad som har hänt. Berörda elever kommer
överens om framtida förhållningssätt till varandra.
Om dessa åtgärder inte stoppar kränkningen/trakasseriet/diskrimineringen kontaktas
likabehandlingsgruppen.
Fas 2
Likabehandlingsgruppen
1. Samtal med berörda elever.
2. Åtgärder och dokumentation enligt ”Dokumentation av kränkande behandling”:
•
Vårdnadshavare till inblandade elever kontaktas skyndsamt, senast inom 1-2 dagar
•
Uppföljningssamtal bokas
•
Information till rektor/biträdande rektor
3. Arbetslaget och annan personal som behöver information informeras.
4. Berörd personal har ett uppföljningssamtal med de inblandade eleverna efter 3-10
dagar.
Fas 3
Likabehandlinggruppen med ytterligare åtgärder
5. Om inte situationen klarats upp görs en utredning. Samtal och åtgärder
dokumentateras:
•
samtal med den utsatte/de utsatta
•
samtal med förövaren/förövarna
•
samtal med vårdnadshavare
•
samtal med berörd personal
•
åtgärder på kort tid
•
åtgärder på lång sikt
•
eventuellt upprättas en åtgärdsplan
•
uppföljningssamtal sker
•
information till rektor/bitr. rektor
•
information till arbetslaget och annan personal som behöver information.
Några exempel på åtgärder:
På organisationsnivå :
•
öka vuxentätheten ute på raster
•
omfördelning av personalresurser
På gruppnivå:
•
extra föräldramöten
•
gruppsamtal
•
förändring av gruppindelning
På individnivå:
•
stödjande samtal
Dokumentation
Dokumentation av samtal och genomförda möten sker fortlöpande i fas 1, 2 och 3,
ansvarig är klasslärare/mentor eller annan personal från likabehandlingsgruppen.
Dokumenten arkiveras.
Uppföljning och utvärdering
Klasslärare/mentor ska se till att insatserna följs upp på lång sikt genom samtal.
Återkoppling till skolledning eller utvecklingssledare/arbetslag sker kontinuerligt.
6.
Nedan beskrivs en alternativ hantering av ärenden, gällande kränkningar, som
används när det gäller de yngre eleverna och särskolan.
Aktiva åtgärder när det gäller yngre elever samt elever på särskolan:
Läs fas 1, se sida 6
Fas 2
Observation inom verksamheten
1.
Observation i verksamheten sker av berörda elever för att kartlägga situationen
(3ggr)
2.
Utifrån observationen avgör Likabehandlingsgruppen vilken åtgärd som ska
användas för att de kränkande behandlingarna ska upphöra. Tex samtal (enskilt eller i
grupp), sociala berättelser/bilder, värdegrundssamtal.
3.
Vårdnadshavare till inblandade elever kontaktas. Rektor/Bitr. Rektor informeras,
arbetslag och övrig personal som behöver information informeras.
4.
Dokumentation sker enligt ”Dokumentation av Likabehandlingsfall”.
5.
Uppföljningsobservation med berörda elever sker efter ca 3-10 dagar
Fas 3
Likabehandlinggruppen med ytterligare åtgärder
Om inte situationen klarats upp görs en utredning. Samtal, åtgärder, dokumentation:
•
samtal med den utsatte/de utsatta, vid behov av stöd ifrån klasslärare/mentor.
•
samtal med förövaren/förövarna, vid behov av stöd ifrån klasslärare/mentor.
•
samtal med berörd personal
•
åtgärder på kort tid
•
åtgärder på lång sikt
•
eventuellt upprättas en åtgärdsplan
•
när och hur uppföljningssamtal sker
•
information till rektor/bitr. rektor
•
information till arbetslaget och annan personal som behöver information.
Fas 4
Läs fas 4, s. 6
Kartläggning och Nuläge
Varje år kartlägger vi vår verksamhet när det gäller likabehandlingsfrågor och riskfaktorer.
Detta gäller grundskolan, skolbarnomsorgen, förskoleklassen samt särskolan. Under mars
månad 2011 genomfördes en enkät om trivsel och likabehandling i år 4, 7 och 9.
Svarsfrekvensen var 83%. De flesta eleverna trivs bra på Ekebyhovskolan och i sin klass.
90% anger att de inte råkat ut för diskriminering och 89 % anger att de inte utsatts för
trakasserier. Vad gäller kränkande behandling anger 75% av eleverna att de inte utsatts av
någon annan elev och ??? anger att de inte blivit kränkta av en vuxen på skolan. Se vidare
bilaga 3.
De områden skolan behöver arbeta med under läsåret 2011/2012 är:
•
likabehandling mellan pojkar och flickor
•
elevers möjlighet att vara som ”de är” utan att diskrimineras, trakasseras eller
utsätts för kränkande behandling.
•
Att minska antalet digitala kränkningar. I detta arbete måste vi involvera personal,
föräldrar och elever.
De flesta elever som upplevt sig diskriminerade tycker att flickor och pojkar behandlas
olika och att lärare favoriserar flickor. De elever som utsatts för trakasserier anger att det
oftast sker med kränkande kommentarer rörande utseende samt personlighet. De anger
även att de inte är som en pojke eller flicka ”ska vara”. De som upplevt att de utsatts för
7.
kränkande behandling, anger att det oftast sker verbalt i skolan, men lika ofta digitalt på
fritiden. De platser i skolan där kränkningarna oftast sker är i korridorer, på idrottslektioner
(duschar, omklädningsrum) och i kapprum.
Medlemmarna i LBG ska diskutera med sina arbetslag hur man i elevgrupperna kan arbeta
för att eleverna ska känna att de får vara som de är, utan att utsättas för diskriminering,
trakasserier eller kränkningar. Arbetslagen måste även beskriva hur de ska arbeta för att
behandla pojkar och flickor på ett mer jämlikt sätt. I arbetslagen ska personalen arbeta
med förhållningssätt lärare kontra elev, så att ingen elev känner sig kränkt av vuxen på
skolan. En plan för arbetet med de digitala kränkningarna ska utformas av
likabehandlingsgruppen under HT 2011.
Ytterligare en enkät gjordes i januari 2011, i år 9 för att få tydligare svar på hur eleverna
upplever sin skolsituation.
Mentorerna i år 9 bad eleverna besvara tre frågor, där eleverna fick svara fritt. Frågorna
lyder som följer:
•
Det här har jag lagt märke till och det känns inte ok...
•
Jag kan inte koncentrera mig när...
•
Jag tycker att det känns jobbigt när...
Resultatet visade att en grupp elever upplevdes som stökiga och en del av dessa elever
var även namngivna som de som kränker andra elever verbalt. Någar av eleverna
namngavs av hälften av eleverna, totalt 48 svar, och visade därmed en tydlig bild De
namngivna eleverna och deras målsmän fick tydlig information om resultatet vid
närliggande utvecklingssamtal. Vid några samtal var även rektor med.
I alla årskurser genomförs trygghetsenkäten ”Huset” år (2010 i december), en enkät som
innefattar såväl skolbarnsomsorgen, som särskolan. Se vidare bilaga 4. Den belyser bland
annat trygga och otrygga platser i skolan. Svarsfrekvensen var 81%, 343 elever deltog,
varav 10 elever från särskolan. Den plats, som av 38% av eleverna upplevs som mest
otrygg, är idrottens omklädningsrum och duschar. Korridorer upplevs inte i enkäten 2010
som en otrygg plats. Däremot upplevs kapprummen i mellanstadiet fortfarande av 8%
som en otrygg plats, medan siffran i 2009 år enkät var 14%.
85% av eleverna uppger att de trivs mycket bra eller bra i vår matsal vilket är glädjande,
trots att matlagen med de yngre eleverna blivit större. Vi har satsat på fler
bullerabsorberande skärmar vilket troligen gett en positiv effekt.
94% av våra elever upplever biblioteket som en trygg och rofylld plats.
De områden vi behöver arbeta mer med är:
Omklädningsrum och duscharna i idrottshallen som av eleverna upplevs otrygga.

Skolan kommer att sätta upp duschväggar i båda omklädningsrummens duschar i
väntan på ombyggnad av idrottshallen.

Idrottslärarna försöker i möjligaste mån vara mer i omklädningsrummen.

I F-klasserna och i år 1-3 samt i särskolan, finns fritidsledare med i
omklädningsrummen.
8.
Eleverna i de yngre åren upplever att det är trångt i kapprummen.

Våra kapprum är för små för det faktiska elevantal vi har. Lärarna avslutar därför
sina lektioner vid olika tider för att minimera antalet barn som samtidigt skall befinna sig i
kapprummet. På flera avdelningar har vi flyttat ut kapphyllor i
korridoren för att få mer plats för det enskilda barnet. Vi har även en regel att eleverna
inte får uppehålla sig i kapprummen under rasterna. Rastvakter samt övriga ansvariga
lärare uppmuntrar aktivt eleverna att vara ute under rasterna för att förebygga
kränkningar och trakasserier.
Eleverna i år 4-6 upplever att det finns lite att göra på rasterna, dock svarar 95% av
eleverna att skolgården upplevs som bra eller ganska bra.

Skolan har en ”pantverksamhet”, där eleverna under rasterna kan låna lekredskap,
bollar, hopprep, styltor m.m. för att få en meningsfull rastverksamhet. Pantverksamheten
är sedan augusti 2010 bemannad med en fritidsledare varje dag. Det finns även en
skolmormor och en skolmorfar som är ute under rasterna för år 4-6.

Det finns ett tydligt rastvärdsschema som säkerställer att det alltid finns vuxna ute
på skolgården under raster.
Under läsåret genomför kommunen en nöjdhetsenkät i förskoleklass, år 2, 5 och 8. I
samtliga år besvaras den av föräldrarna. I år 5 och 8 svarar även eleverna på enkäten. I
november utvärderas skolans arbetsmiljöplan, genom en enkät där frågor om trygghet och
trivsel ingår. Denna enkät besvaras också av särskolans elever. Denna enkät följs upp
genom att utvecklingsledarna gör djupintervjuer med elever från år 3, 6 och 8, 6 elever
per årskurs.
•
Skolsköterskan har hälsosamtal med alla elever i år 8.
•
Resultatet av enkäterna redovisas i alla klasser, för elevrådet, för kamratstödjarna
och i alla arbetslag. Vi har då möjlighet att komma med förslag på åtgärder. Föräldrarna
får ta del av resultaten vid läsårets första föräldramöte.
Främjande arbete

För fjärde året i följd har terminen börjat med en uppstartsfest, där samtliga elever
från F-9 samt särskolan och all personal medverkar, för att öka gemenskapen på skolan.

Skolan har arbetat fram en gemensam lektionsstruktur med bla startuppgift och mål
för varje lektion.

Vår skola arbetar aktivt med att skapa en trivsam anda och goda relationer mellan
eleverna i skolan, särskolan och på fritids. Detta sker bl.a. genom väl förankrade
trivselregler, honnörsord och arbete med livskunskap.

Livskunskapslektionerna används till att stärka elevernas empati, sociala förmåga,
ansvarstagande, motivation och självkänsla. En ny plan för livskunskapslektionerna ska
arbetas fram under läsåret 2011 med en tydlig koppling till LGR 11.

Likabehandlingsgruppen träffas minst en gång per månad för att arbeta med
förebyggande arbete samt för att gå igenom/följa upp fall av kränkande behandling.
Genom att skolan har en likabehandlingsgrupp kan akuta ärenden hanteras och det
förebyggande arbetet bedrivas på ett strukturerat sätt.
9.

Verksamheten med kamratstödjare fortsätter med två kamratstödjare per klass i
åren 4-9 (se bilaga 6)

Vi skapar gemenskap på skolan genom återkommande traditioner, t.ex.
Melodifestivalen, Uppstartsfesten, Nobelfestlighet och Lucia.

Vi har ett förväntansdokument som talar om vad skolan förväntar sig av elever och
föräldrar, samt vad elever och föräldrar kan förvänta sig av skolan. Dokumentet hålls
levande genom att belysas i samband med föräldramöten och livskunskapslektioner i
samband med läsårsstart.

Personal ska finnas till hands under raster för elevernas trygghet.
Utvecklingsledarna ansvarar för att det finns ett väl fungerande rastvärdsschema och att
arbetslaget en gång per termin utvärderar elevernas rastutrymmen och rastaktiviteter.

Lärare/pedagog ansvarar för placering i klassrum och gruppindelningar.

Närvaro kontrolleras varje morgon av fritidsledare (4-6an) och fritidsledare (7-9an).

Samarbete ska ske mellan år 2 och särskolan i syfte att öka elevernas kunskap om
barn/ungdomar/elever med någon form av funktionshinder.

Vi bjuder in representanter från RFSL till år 8 för att öka elevers kunskap om
homo-, bi- och transsexuella människor.

För att motverka olika typer av kränkningar via olika digitala verktyg, har vi under
våren 2011 tagit fram en arbetsplan som kopplas till livskunskapen för eleverna, men även
inkluderar information om hur föräldrarna kan stötta sina barn. Niclas Ottosson, föreläsare
och IT-pedagog, föreläste om nätetik och digitala kränkningar för alla föräldrar.

Några lärare har genomgått en kurs anordnad av Ungdomsstyrelsen. Kursen
behandlade unga, sex och internet och lärare har använt metodmaterialet som följde med
på livskunskapslektionerna.

Skolan har ett nära samarbete med Essam, en kommunövergripande grupp för
unga i riskzon

Likabehandlingsgruppen ska uppmärksamma genusperspektivet för ett utöka vårt
arbete med jämställdhetsfrågor genom att aktivt söka aktuella metoder och
metodmaterial.

Skolan arbetar med ett faddersystem där de äldre eleverna arbetar med de yngre.
Detta görs enligt en plan där det framgår vem som ansvarar för vad.

År 7-9 har en elevcoach som arbetar med att stärka självförtroendet hos eleverna
samt stötta dem i deras skolarbete.

En lärare har arbetat 20 % under läsåret 2010-11 med värdeggrundsfrågor,
livskunskap samt framförallt med att säkerställa strukturerad dokumentering kring fall av
kränkningar, trakasserier och diskriminering.
10.
Uppföljning och utvärdering
1) Varje år görs en ny kartläggning av trivsel och likabehandlingsplanen i form av enkäter
och utvärderingar. I samband med de nya enkäterna, utvärderas de åtgärder som gjorts
föregående år.
Tidpunkt: april
Ansvar: rektor/biträdande rektor
2) Resultatet av kartläggningen presenteras för elever, vårdnadshavare och personal. I
enlighet med resultatet av kartläggningen, i jämförelse med resultaten från föregående
år, formuleras nya åtgärder av personal, elever och vårdnadshavare.
Tidpunkt: augusti/september
Ansvar: rektor/biträdande rektor, mentorer
och utvecklingsledare.
3) En ny likabehandlingsplan upprättas i enlighet med lagstiftningen. Då kartläggningen av
trivsel och problemområden genomförts, formuleras åtgärdsförslag av elever, föräldrar
och personal i enlighet med punkt ett och två ovan. Därefter presenteras ett förslag till ny
likabehandlingsplan för elever och vårdnadshavare. Planen antas när elever och
vårdnadshavares åsikter beaktats.
Tidpunkt: oktober
Ansvar: rektor/biträdande rektor
11.
Bilaga 1
Lagstiftning och styrdokument
Lagen om lika behandling (Lag 2006:67)
Ny lag från 2006-04-01 som skall främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annat trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen skall också
motverka annan kränkande behandling, t.ex. mobbning.
Diskrimineringslagen 2008:567
Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter
och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Skollagen 1 kap. § 2
Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas
egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan
främja jämställdhet mellan könen, samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling
såsom mobbning och rasistiska beteenden.
LGR 11 kap. 2.1
Skolans mål är att varje elev
• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga
rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till
att hjälpa andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också
med deras bästa för ögonen, och
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Alla som arbetar i skolan ska
• medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor
också utanför den närmaste gruppen,
• i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor,
• aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och
• visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt
förhållningssätt.
Läraren ska
• klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser
för det personliga handlandet
• öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,
• uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att
förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling,
• tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och
• samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en
grund för arbetet och för samarbete
Arbetsmiljölagen
Arbetsgivaren är skyldig att planera, leda och kontrollera arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverket har
utfärdat särskilda föreskrifter om kränkande särbehandling. Enligt dessa har arbetsgivaren en
skyldighet att klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten. Vidare ställs
krav på att arbetsgivaren har rutiner för att förebygga och hantera uppkomna fall av kränkande
behandling. (3 kap 2 §). Arbetsmiljölagen gäller i skolan för såväl personal som elever. Från år 7
väljs elevskyddsombud.
FN:s barnkonvention
Många av världens länder har anslutit sig till FN:s konvention för barnens rättigheter. Enligt dessa
får ingen kränkas. Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. Alla barn har också rätt till
utbildning som ska förbereda barnet för livet, utveckla respekt för mänskliga rättigheter och fostra
i en anda av förståelse, fred, tolerans och vänskap mellan folken.
I artikel 2 slås barnets rätt att inte bli diskriminerad fast.
I artikel 19 klargörs skolans skyldighet att skydda barn mot alla former av fysiska och psykiska
övergrepp.
Socialtjänstlagen 14 kap. §1
Skolan är skyldig att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om
något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd.
Brottsbalken
Straffbestämmelserna i brottsbalken gäller även för skolan. Det finns ingen laglig skyldighet att
göra polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen.
Bilaga 2
DOKUMENTATION AV LIKABEHANDLINGSÄRENDE
Anmälare och datum:
Till vem och datum:
Anmält till likabehandlingsgrupp/skolledning, datum:
Konkret händelse och datum:
Bakgrund:
(eventuell tidigare dokumentation)
Samtal med elev/elever som utsatts:
(närvarande, datum, vad ledde samtalet till, beslut)
Samtal med elev/elever som utsatt:
(närvarande, datum, vad ledde samtalet till, beslut)
Samtal med vittnen/kamratstödjare:
Samtal med alla berörda målsmän:
Åtgärder:
(datum, ansvarig)
Uppföljningssamtal:
(berörda elever/eventuellt föräldrar/övriga inblandade, resultat)
Utvärdering:
(resultat)
Datum då ärendet är avlutat:
Ansvarig för denna dokumentation:
Övriga inblandade:
Bilaga 3a
Enkät om trivsel och likabehandling i skolan!
Frågorna besvaras anonymt. Ingen vet vem du är när du har svarat.
Enkäten består av fyra sidor. Ta den tid du behöver för att svara på frågorna.
Om det är något du vill prata med någon om efter att ha fyllt i enkäten kan du söka upp
skolsyster Ingrid Grunde eller kurator Petra Jeppsson de har båda tystnadsplikt. Du kan
också prata med din mentor.
Tack för att du tar frågorna på allvar och svarar ärligt.
1)
Grundläggande frågor om dig och din trivsel.
Jag är
○ Pojke
○ Flicka
Jag går i årskurs
○ 4
○ 7
○ 9
Hur trivs du på Ekebyhovskolan?
○ Bra
○ Varken bra eller dåligt
○ Dåligt
Hur trivs du i din klass/årskurs?
○ Bra
○ Varken bra eller dåligt
○ Dåligt
2. Diskriminering är när en vuxen på skolan behandlar en elev sämre än andra elever
på grund av vissa orsaker.
Har du blivit diskriminerad? (Du kan välja flera alternativ)
○ Nej, jag har inte blivit diskriminerad
○ Ja, på grund av att jag är pojke/flicka
○ Ja, på grund av min etniska tillhörighet (dvs. att jag kommer från ett annat land
eller en annan kultur)
○ Ja, på grund av min religion
○ Ja, på grund av att jag har ett funktionshinder
○ Ja, på grund av min sexuella läggning
○ Ja, på grund av min ålder
○ Ja, på grund av att han/hon inte tycker att jag är som en pojke/flicka
”ska vara”
Om du svarat ja, hur ofta händer detta?
○ Sällan
○ Mindre ofta
○ Ofta
Om du blivit diskriminerad, vad hände?
3. Trakasserier är när en elev eller en vuxen på skolan förföljer eller talar illa om
elev på grund av vissa orsaker.
Har du blivit trakasserad? (Du kan välja flera alternativ.)
en
○ Nej, jag har inte blivit trakasserad
○ Ja, på grund av att jag är pojke/flicka
○ Ja, på grund av min etniska tillhörighet (dvs. att jag kommer från ett annat land
eller en annan kultur)
○ Ja, på grund av min religion
○ Ja, på grund av att jag har ett funktionshinder
○ Ja, på grund av min sexuella läggning
○ Ja, på grund av min ålder
○ Ja, på grund av att han/hon inte tycker att jag är som en pojke/flicka
”ska vara”
Om du svarat ja, blev du trakasserad av en vuxen eller en elev? (Du kan välja båda)
○ Av en elev
○ Av en vuxen
Om du svarat ja, hur ofta händer detta?
○ Sällan
○ Mindre ofta
○ Ofta
Om du blivit trakasserad, vad hände och var i skolan hände det?
4. Kränkande behandling är när någon elev eller vuxen behandlar dig på ett sätt som
gör dig ledsen.
Har du blivit kränkt av någon annan elev?
○ Nej
○ Ja
Har du blivit kränkt av någon vuxen?
○ Nej
○ Ja
Om du svarat ja, hur ofta händer detta?
○ Sällan
○ Mindre ofta
○ Ofta
Om du blivit kränkt, på vilket sätt blev du kränkt? (Du kan välja flera alternativ)
○ Med ord
○ Med slag eller knuffar
○ Genom att jag blev utesluten ur gruppen och inte fick vara med
○ Genom meddelanden på internet eller mobil
○ Annat sätt
Om du blivit kränkt, vad hände och var i skolan hände det?
Bilaga 3b
Sammanställning av likabehandlingsenkäten
Resultat av elevenkät år 4,7 och 9 i mars 2011.
Svarsfrekvens 83 %, 112 elever som har deltagit i enkäten.
Trivsel:
2 elever har svarat att de trivs dåligt på skolan.
26 elever har svarat att de trivs varken bra eller dåligt i skolan
1 elev har svarat att de trivs dåligt i sin klass.
22 elever har svarat att de trivs varken bra eller dåligt i sin klass.
Diskriminering:
13 elever har svarat att de upplevt att de någon gång blivit diskriminerade.
Den vanligaste orsaken till diskrimineringen är att de inte upplevs vara som
en pojke eller flicka ”ska vara”. Ett annat exempel som eleverna
angett är att lärare gör skillnad på hur de behandlar pojkar och flickor.
Några elever har angett att de känt sig diskriminerade pga annat etniskt
ursprung. Två elever anser sig ha blivit diskriminerade pga funktionshinder.
Trakasserier:
15 elever har svarat att de någon gång blivit trakasserade. Den vanligaste
orsaken är åter, att de inte är som en pojke/flicka ”ska vara”, främst enligt
vissa skolkamrater och det skedde genom verbala kommentarer samt digitala
medier. Det som kommenteras är framför allt utseende.
Kränkande behandling:
34 elever upplevde sig ha blivit kränkta av någon annan elev. Fem av dessa
elever har dessutom upplevt sig blivit kränkta av en vuxen. Kränkningen har
skett sällan eller mindre ofta. Den vanligaste kränkningen var verbal,
men lika frekvent har de digitala kränkningarna blivit. Detta är en markant
ökning. Många av kränkningarna förekom på Facebook och genom
mobilerna. Två elever har känt att de blivit utfrysta.
Bilaga 4
Kamratstödjare
Skolan har ett samarbete med organisationen Friends och tillämpar deras metoder runt
kamratstödjare i skolan.
Vi har 2 kamratstödjare från varje klass från år 4.
Kamratstödjarna är delade i två grupper, år 4-6 och år 7-9.
Kamratstödjarna har tystnadsplikt.
Kamratstödjarna träffar representanter från likabehandlingsgruppen.
Här är ett urval av det som kan vara Kamratstödjarens uppgifter:

heja på den som ingen hejar på

prata med den som är utanför

vara ett stöd om någon är ledsen

sätta sig vid den som är ensam

hålla ett öga på vad som händer

rapportera till likabehandlingsgruppen eller någon annan vuxen

att informera blivande elever i år 4 om vad kamratstödjarna kan ha för uppgifter