Lerlyckeskolans plan
mot diskriminering
och kränkande behandling
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Grunduppgifter
sid 3
Delaktighet
sid 4
Förankring av planen
sid 4
Utvärdering
sid 5
Främjande insatser
sid 5
Kartläggning
sid 8
Förbyggande insatser
sid 9
Rutiner för akuta situationer
sid 10
Bilagor:
Förebyggande samtal i klassen
Skolans ordningsregler
Samtal vid konflikt
2
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 1-6, Förskoleklass och Fritidshem
Ansvariga för planen
Ulla Karlson Hedlin
Marija Andersson
Vår vision
På Lerlyckeskolan ska alla, såväl barn som vuxna, känna sig trygga och respekterade. Ingen
form av kränkande beteenden tolereras.
Vårt professionella förhållningssätt (systemteori)
Mänskliga beteenden beror på och är påverkade av ett stort antal faktorer. Vad en människa
gör påverkar både de sammanhang (system) som hon är en del av, samt de personer som ingår
i dessa sammanhang (system).
I en människas liv och vardag finns det sannolikt ett flertal sammanhang (system) man är
delaktig i. Det kan vara ens familj, ens arbetsplats, ens fotbollsklubb, ens kamratkrets mm.
Ett sammanhangsperspektiv ( = systemiskt perspektiv) innebär att se individen i sitt sociala
sammanhang.
Utifrån det systemteoretiska synsättet skapas den sociala verkligheten i mötet människor
emellan och lyfter fram att varje människa lever, utvecklas och förändras i och genom sina
relationer till andra.
Det systemteoretiska förhållningssättet betonar också människors resurser och möjligheter att
skapa nya konstruktiva sammanhang, snarare än att fokusera på problemområden och det som
inte fungerar.
Då konflikter uppstår vill vi förstå det som leder till dessa situationer och ge var och en av de
inblandade en möjlighet att göra sig hörd. Alla har rätt till sin upplevelse. Då konflikter
uppstår vill vi förstå det som leder till dessa situationer och ge var och en av de inblandade en
möjlighet att göra sig hörd. Alla har rätt till sin upplevelse.
Vår professionella utgångspunkt i likabehandlingsarbetet
Inga former av kränkande behandling tolereras på Lerlyckeskolan. Alla vuxna på skolan ska
arbeta aktivt för att förhindra och motverka detta
-genom att alltid ingripa när man ser eller misstänker mobbning eller kränkande behandling,
-genom att utreda och följa upp sådana misstankar eller händelser
Planen gäller från 2013-11-29
Planen gäller till 2014-11-30
3
Delaktighet
Elevernas delaktighet
Diskussioner om planens utformande i Klassråd och därefter i Elevråd.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Remiss till alla föräldrar med möjlighet att lämna synpunkter.
Presenteras och gås igenom med föräldrarepresentanter i Skolhusrådet.
Personalens delaktighet
Diskussioner i APT och andra typer av arbetsplatsträffar (s.k. kategorimöten)
Förankring av planen
Personal
Det är skolledningens och arbetslagens ansvar att hålla det systemteoretiska tänkandet vid liv
genom att informera och handleda ny personal. Rektor har ansvaret för att regelbundet ge ny
personal möjlighet att fördjupa sig i det systemteoretiska förhållningssättet genom
handledning eller annat. Personalen skall ges möjlighet att kontinuerligt följa upp, utvärdera
och utveckla arbetet.
Varje höst ska en halv studiedag användas till förankring av Lerlyckeskolans plan mot
diskriminering och kränkande behandling samt planering av arbete med någon eller några av
diskrimineringsgrunderna kön, sexuell läggning, etnicitet, religion/trosuppfattning samt
funktionshinder. Det kan t.ex. vara en temadag för hela skolan eller enskilt fördjupningsarbete
i de olika arbetslagen.
Varje vårtermin ska en arbetsplatsträff användas till utvärdering av elevenkätens resultat
avseende sociala aspekter. Varje arbetslag får i uppgift att se över vilka områden de bör arbeta
med för att förbättra resultaten.
Elever
Under läsåret har skolan en dag då vi jobbar med frågor som rör förhållningssätt, agerande vid
kränkande behandling. Det är viktigt att eleverna informerar personalen om kränkningar på
skolan. Diskussionen om trivsel och regler hålls levande under året. Varje år genomförs en
enkätundersökning som bland annat berör trivseln på skolan. Enkäten genomförs i varje grupp
och följs upp av personalen på skolan.
Vårdnadshavare
Vid varje läsårsstart informeras vårdnadshavarna om skolans plan mot diskriminering och
kränkande behandling, att den finns på Lerlyckeskolans föräldraaktivitet på Hjärntorget och
att de gärna får lämna synpunkter på den.
4
Utvärdering
I slutet av varje läsår genomför vi utvärderingar av årets Plan mot diskriminering och
kränkande behandling, likabehandlingsarbetet och de förebyggande åtgärder som vidtagits.
Utvärderingarna genomförs på klassrådsmöten, elevrådsmöten, skolhusrådsmöten och på
APT.
Personal
En halv studiedag under läsåret ägnas åt utvärdering av planen.
Tvärgruppsdiskussioner används som metod för att få en helhetssyn kring hur väl planen
fungerar i olika åldrar.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Ansvariga för planens utvärdering är Rektor samt nyckelpersoner för upprättande och
utveckling av Lerlyckeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Främjande insatser
Aktivitet: Exempel 1
Ringsamtal/Önskerunda
Mål och uppföljning
Ett grundläggande, återkommande samtal där vi kommer överens om hur vi skall se på
varandra, vara mot varandra, säga till och reagera på varandras beteenden. Genom denna
återkommande samtalsmetodik ges pedagoger och elever möjlighet att beröra samtliga
områden inom likabehandlingsarbetet. Samtalen skapar ett positivt klimat och ger
förutsättningar till en öppen kommunikation. Eleverna skaffar sig på så sätt egna färdigheter
för att kunna hantera missförstånd och konflikter.
Insats
Ringsamtalen/önskerundorna genomförs efter en förutbestämd mall (se bilaga 2) i vissa fall så
ofta som en gång per vecka. Aktuella incidenter eller globala händelser kan ligga till grund för
samtalen.
Ansvarig
Undervisande pedagog.
Datum när det ska vara klart
Arbetet pågår under hela läsåret.
5
Aktivitet: Exempel 2
Vi-skapande insatser under skoltid och på fritids
Mål och uppföljning
Eleverna skall få en "vi-känsla" och en ökad förståelse för varandras olikheter genom
användandet av så många uttrycksmedel som möjligt.
Eleverna skall växa genom att själva få planera, samarbeta samt presentera/genomföra sina
arbeten.
Genom föräldramedverkan skapa en helhetsbild kring barnets utveckling i hem och skola. En
ökad förståelse och kunskap om andra kulturer och etniska särdrag genom att ta tillvara
föräldrars kunskap och bakgrund.
Exempel på insatser
Vi anordnar en rad aktiviteter, gemensamma för hela skolan, för att skapa ”vi-känsla” och
gemenskap mellan barn i olika grupper och åldrar. Exempel på sådana kan vara friluftsdagar,
idrottsturneringar (som eleverna planerar och genomför), brännbollsturnering elever-lärare,
vårstädning, fritidsaktiviteter tillsammans med andra fritidshem i stadsdelen (idrott, kultur
mm), aktiviteter som anordnas av elevrådet, hattparad, åldersintegrerat elevens val och
avslutningsceremonier.
Ansvarig
All personal på skolan ansvarar för planering och genomförande av "Vi-dagar"
Datum när det ska vara klart
Arbetet pågår under hela läsåret.
6
Aktivitet: Exempel 3
Det vardagliga arbetet under skoltid
Mål och uppföljning
All undervisningen skall förstärka respekten för allas lika värde.
Likabehandling skall vara en naturlig del i det vardagliga arbetet, riktas mot alla och bedrivas
utan förekommen anledning.
Undervisningen skall syfta till att ge pojkar och flickor lika stort utrymme och inflytande.
Lärandemiljön skall bidra till trygghet och omtanke.
Undervisningen skall ge alla möjlighet att växa och genom variation bidra till att alla elever
kan hitta sina styrkor.
Undervisningen skall belysa olika trosuppfattningar, sexuella läggningar, funktionshinder
samt olika familjekonstellationer nyanserat, normkritiskt och värderingsfritt.
Exempel på insatser
* Vi uppmärksammar goda exempel/beteenden och diskuterar dem.
* Vi läser om och arbetar med problem där eleverna tränas i att ta ställning.
* Vi arbetar med att skapa en lugn och trygg lärandemiljö för alla både i klassrummet och i
matsalen.
* Vi använder oss av samarbetsöverenskommelse vid situationer där det behövs.
* Vi använder oss av olika metoder där eleverna får möjlighet och träning i att utrycka sina
tankar, åsikter och önskningar. T.ex. önskerundor, kompissamtal, EQ, rollspel, forumspel och
dilemmasagor.
* Vi arbetar aktivt med skolans ordningsregler.
* Vi arbetar aktivt med orden Stopp – Sluta – Lägg av, och även kroppsspråkets betydelse vid
kommunikation.
* Vi arbetar aktivt med IT-etik för att motverka kränkande behandlig på nätet.
* Vi uppmärksammar och gör måltexten tydlig (arbetar med alla diskrimineringsgrunderna:
kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder )
* Vi läser och samtalar kring skönlitteratur som handlar om andra människors livssituationer.
* Vi arbetar med teman om olika kulturer, FN-dagen samt
uppmärksammar högtider i den mångkulturella almanackan.
* Vi arbetar aktivt med nyheter (aktuella händelser) runt om i världen
* Vi diskuterar värdegrundsarbetet och trivselregler i Elevrådet.
* Vi arbetar med demokratibegreppet. Vad innebär demokrati? Vad innebär diktatur? Vi
tränar på att påverka och ta ansvar enligt demokratiska principer.
* Vi arbetar med elevråd, basgruppsråd/klassråd och fritidsråd.
* Vi arbetar med det egna lärandet.
* Vi tränar det systemteoretiska förhållningssättet där allas röster är lika mycket värda.
* Under valår arbetar vi med demokratifrågor och genomför skolval.
* Vi uppmärksammar och arbetar med barnkonventionen.
* Vi ger möjlighet att nominera och rösta i Ungdomsfullmäktige. * Andra exempel på insatser
som vi ibland använder oss av är: massage, seriesamtal, sociala berättelser, filmer, rollspel
Ansvarig
Alla personal
Datum när det ska vara klart
Arbetet pågår under hela läsåret.
7
Aktivitet 4:
Det vardagliga arbetet på fritids
Mål och uppföljning
Verksamheten och miljön ska
-förstärka respekten för allas lika värde
-utgå från de demokratiska principerna
-bidra till trygghet och omtanke
-ge eleverna möjlighet att växa och hitta sina styrkor
-ge utrymme för rekreation och vila
Exempel på insatser
*Vi uppmärksammar goda exempel/beteenden och diskuterar dem
*Vi arbetar med att skapa en lugn och trygg fritidsmiljö för alla
*Verksamheten utgår från barnens intressen och önskemål där pedagogen handleder dem
*Vi främjar elevernas möjligheter att få vistas i olika miljöer
*Vi arbetar med fritidsråd
Ansvarig
Alla personal
Datum när det ska vara klart
Arbetet pågår under hela läsåret.
Aktivitet:
Förhållningssätt inom skolan och på fritids
Mål och uppföljning
Vi vill att alla vuxna och elever skall bemötas med respekt.
Vi vill att alla skall känna trygghet och omsorg i alla situationer.
Vi reagerar och agerar vid uppkomna konflikter enligt det systemteoretiska förhållningssättet.
Vi vill tidigt upptäcka och agera vid trakasserier och kränkande behandling.
Hemmet skall tidigt få signaler om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Vi vill ha god uppsikt över utrymmen och platser där elever befinner sig.
Vi följer upp hur den psykosociala miljön på skolan upplevs genom elevenkät,
utvecklingssamtal, övriga samtal med elever, föräldrakontakt, medarbetarenkät samt
arbetslagssamtal/medarbetarsamtal.
Vi skriver tillbudsrapporter vilka behandlas i bland annat EHT.
Exempel på insatser
* Vi värnar om att alltid ge varje elev ett positivt bemötande
* Vi har alltid rasttillsyn när elever är ute på rast. De vuxna ute bär gula eller röda jackor så
att de ska synas.
* Vi stannar alltid upp när barn bråkar. Vi tillåter inte kränkande kommentarer, suckar, miner
och liknande när någon säger eller gör något även om de säger att det som pågår är på skoj.
* Personalen på skolan ska vara extra uppmärksam och i så hög grad som möjligt närvara där
konflikter och kränkningar lätt uppstår. Det är, förutom under raster, i omklädningsrum, i
kapprum/korridorer och i bamba
* I systemteoretisk anda talar vi aldrig om hur vi eller andra är, utan om vad de gör d.v.s.
beteenden.
* På Lerlyckeskolan väljer inte eleverna lag eller vem man ska samarbeta med.
* Eleverna får inte dela ut inbjudningskort i klassen till fester, då inte alla är bjudna.
8
* Då konflikter uppstår vill vi förstå det som leder till dessa situationer och ge var och en av
de inblandade en möjlighet att göra sig hörd. Alla har rätt till sin upplevelse.
Det finns oftast inte en "sanning", det finns flera och vi kan lära oss genom att utforska dessa.
Det är beteenden vi vill främja eller motverka, inte personer.
Det finns tillfällen då vi inte kommer fram till en ”sanning”. Då är utgångspunkten att alla
inblandade kommer överens om hur det ska vara härifrån och framåt.
* Vi följer vår hot- och våldsplan vid allvarligare händelser.
Ansvarig
All personal
Datum när det ska vara klart
Arbetet pågår under hela läsåret.
9
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Vi kartlägger med hjälp av följande metoder:
* Enkätundersökning bland elever som berör trivsel och trygghet på skolan.
* Täta föräldrakontakter
* Skolgårdsobservationer. Dagliga och mer riktade.
* Enskilda elevsamtal
*Husmodellen
* Närvaroregistrering med täta kontroller.
* Göteborgs Stads elevenkät
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion
eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Eleverna besvarar trygghetsenkäten samt deltar i klassdiskussioner.
Elevrådet deltar i analysen av enkäten.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Diskussioner förs på arbetsplatsträffar där all personal deltar. Utvärdering och analys av
trygghetsenkät och elevenkät görs regelbundet
Resultat och analys
Enkäten för 2013/2014 genomfördes under v. 45-46 vilket innebära att resultat och analys ej
är färdigställt i dagsläget (2013-11-14)
10
Förebyggande åtgärder
Trivselledare
Områden som berörs av åtgärden:
Rastverksamheten
Mål och uppföljning: I senaste (2012/2013) Olweusenkäten (trivselenkät) framkom att de
elever som upplevde sig mobbade på Lerlyckeskolan, i huvudsak blev det på rasterna.
Lerlyckeskolans mål är att få bort all mobbning på skolan såväl på raster som under övrig
skoltid. Genom att få bort mobbningen vill vi öka trivseln och gemenskapen bland skolans
elever. Skolan har därför gått med i ett trivselledarprogram som innebär att de barn som så
önskar kan delta i organiserad lek på rasterna. det finns plats för organiserad lek på rasterna
för eleverna där alla får vara med.
Åtgärd: Införa trivselledarprogrammet
Motivera åtgärd: Trivselledare är elever från 3:an, 4:an,5:an och 6:an som kommer att
arrangera lekar för övriga elever på skolan där alla elever får vara med. Självklart får dessa
trivselledare stöttning av pedagoger. Vi vill med detta få bort mobbningen och öka trivseln
och gemenskapen bland skolans elever.
Ansvarig: Rektor
Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela läsåret
Rastvärdar
Områden som berörs av åtgärden:
Rastverksamheten
Mål och uppföljning: Aktiva rastvärdar som på ett förebyggande, analyserande sätt är ute på
rasterna och följer upp även sådant som inte är klara/tydliga mobbningsfall. Exempel kan vara
ensamma, otrygga barn.
Åtgärd: Aktiva rastvärdar, som inte enbart ser till att inget händer utan även aktivt följer
skeenden och gör observationer för att upptäcka elever som eventuellt är utanför eller utsatta.
Motivera åtgärd: Alla elever ska ha bra raster och känna sig trygga.
Ansvarig: Rektor
Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela läsåret
11
Rutiner för akuta situationer
Policy: Vi stannar alltid upp när barn bråkar! Vi tillåter inte bråk, könsord, svordomar eller
andra kränkande kommentarer, suckar, miner och liknande när någon säger eller gör något
även om de säger att det som pågår är på skoj.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
På Lerlyckeskolan använder vi oss av olika metoder för att upptäcka kränkande behandling
vilka vi beskriver under kartläggning. Redan misstanke om att kränkningar förekommer skall
tas på allvar. Vi har ett rastvärdsschema, som förstärks vid behov. Vid incidenter på raster
ingriper rastvärden eller annan vuxen och informerar berörd lärare. Alla grupper har
kontinuerliga samtal, vi har täta föräldrakontakter och vi diskuterar elevens sociala situation
vid varje utvecklingssamtal. Det är viktigt att vårdnadshavare informerar personalen om
kränkningar på skolan. Vid upptäckt av kränkningar, då det gäller vuxna-barn eller vuxnavuxna, kontaktas rektor.
Ansvarig: Rektor
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Rektor
Ulla Karlson Hedlin
031-3667254
[email protected]
Idrottslärare
Niklas Solberg
0722-130 473
[email protected]
Biträdande rektor
Marija Andersson
0707-807916
[email protected]
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
Personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för
kränkande behandling eller trakasserier anmäler omständigheterna på blanketten ”Anmälan
om kränkningar i förskola och skola”. Eventuellt skolspecifikt rapportunderlag biläggs
anmälan. Underskriven blankett lämnas till rektor eller biträdande rektor. Rektor skriver
under anmälan och skickar den tillsammans med utredningsunderlag och redovisning av
vidtagna åtgärder till områdeschefen.
12
Blankett: ”Anmälan om kränkningar i förskola och skola”
Anmälningsplikt angående kränkande behandling och trakasserier enligt 6 kap 10 § skollagen
Anmälarens namn:
Befattning:
Enhet:
Adress:
Telefon:
Datum för anmälan:
Datum och klockslag för händelsen:
Händelse/händelseförlopp; Beskriv vad som hänt, när, var och vilka personer som var inblandade.
När fick jag /vi kännedom om händelsen; .
Anmälarens underskrift:…………………………………………………..
Mottagare av anmälan:
Befattning:
Namn:
Datum:
Underskrift:………………………………………………………………….
Blankett:
"Utredning med anledning av anmälan om trakasserier och eller kränkande behandling"
Namn på den utsatte eleven:
Klass och läsår:
Namn på den som uppges kränka/trakassera:
Klass och läsår/ arbetsenhet:
Datum för anmälan:
Händelse/händelseförlopp; Redogör för de faktiska omständigheterna, d.v.s. vad som hänt, när, var och vilka
personer som var inblandade.
Uppgifter/synpunkter från den utsatte;
Uppgifter/synpunkter från den som uppges kränka/trakassera;
Uppgifter/synpunkter från den utsattes vårdnadshavare;
Uppgifter/synpunkter från vårdnadshavare till den som uppges kränka/trakassera;
Uppgifter/synpunkter från andra; Ange vad lärare, annan personal, kamrater etc. uppger.
Vad kan ha orsakat händelsen/händelseförloppet; Analysera orsak/orsaker till händelsen/händelseförloppet och
bedöm behov av åtgärder både i det enskilda fallet och i förebyggande syfte.
Vidtagna åtgärder; Redogör för vidtagna åtgärder och när åtgärderna vidtogs. Här anges också ev. polisanmälan
och/eller anmälan till socialtjänsten.
Förebyggande åtgärder; Redogör för åtgärder för att förhindra att liknande uppkommer igen och när dessa
åtgärder vidtagits/kommer att vidtas.
13
Uppföljning/Utvärdering; Redogör för när och hur uppföljning ska ske. I uppföljningen ska bedömas om
kränkningarna/trakasserierna har upphört.
Utredare
Datum:
Namn:
Befattning:
Underskrift
Utredningen godkänns/avslutas
Datum:
Rektor:
Underskrift rektor
Den vuxne som eleven alt. vårdnadshavaren vänt sig till ansvarar för utredningen av kränkningen.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Samma gång som för elev/elev med undantaget att rektor utreder kränkningen.
Rutiner för uppföljning
Utredaren redogör för när och hur uppföljning ska ske. I uppföljningen ska bedömas om
kränkningarna/trakasserierna har upphört. Täta samtal med berörd elev, personal,
vårdnadshavare under en period efter kränkningen. EHT-teamet kan kopplas in och såväl
elev, vårdnadshavare och personal kan bjudas in för stödsamtal och utvärdering. Handledning
kan också erbjudas.
Rutiner för dokumentation. Åtgärderna redovisas i blanketten:
"Utredning med anledning av anmälan om trakasserier och eller kränkande behandling"
I konflikt elev/elev är det aktuell pedagog som ansvarar för dokumentationen och i
förhållandet elev/pedagog ansvarar rektor.
Ansvarsförhållande
Rektor ansvarar för att rutinerna följs och revideras. I APT ges övrig personal möjlighet att
påverka dessa rutiner. Diskussioner förs också i EHT-team samt möten med för ändamålet
utvald personal.
14
Bilagor
Förebyggande samtal i klassen
Tillvägagångssätt för ett grundläggande ringsamtal där vi sluter avtal om hur vi ska se på
varandra, vara mot varandra, säga till varandra och reagera på varandras beteenden:
Ringen runt:
Så här vill jag
bli sedd: Detta
vill jag att
andra ska
tänka/säga om
mig:
Ringen runt:
Hur känner
jag att man
lyssnar på
mig?
Ringen runt:
Så här vill jag
att man säger
till mig om
jag upplevs på
ett annat sätt
än jag sagt:
Ringen runt:
Kommer man
att kunna lösa
en konflikt
med mig ?
Ringen runt:
Så här kan jag reagera
om någon
ger mig kritik:
Det här kan du
förvänta dig av mig:
Vill jag att man pratar
med någon annan än
mig först?
Ringen runt:
Skulle jag
någonsin vilja
vara en person
som man
känner
obehag eller
rädsla för?
15
SKOLANS ORDNINGSREGLER
På Lerlyckeskolan
Respekterar jag andra och andras saker
Är jag snäll och hjälpsam
Ger jag mig själv och andra arbetsro
Tar jag en tillsägelse direkt,
det är de vuxna som bestämmer på skolan
Stannar jag alltid inom skolans gränser
under skoltid
Konsekvenser
1. Pedagog som uppmärksammar händelsen samtalar med berörd elev
2. Ansvarig lärare samtalar med berörd elev
3. Ansvarig lärare kontaktar vårdnadshavarna
4. Ansvarig lärare kallar vårdnadshavarna och elev till samtal. Lämpliga åtgärder bestäms
5. Rektor informeras och kontaktar vårdnadshavarna. Lämpliga åtgärder bestäms
16
Samtal vid konflikt
Regler och ramar
Presentera deltagare
Klargörande av
- roller
- tillvägagångssätt
- syfte och mål
- lagar och regler
Angivande av tidsramar
Samtalsledare
Upplevelser
Klargörande av upplevelser
Allas röst blir hörd
- alla har rätt till sin
upplevelse
- det finns ingen sanning
- förklara utan att kränka
- fokusera på upplevelsen
- ”Jag upplevde att …”
Alla ska känna sig trygga
Sammanfattning
Önskningar
(Biträdande samtalsledare)
Hur vill vi att det ska vara?
Vilken hjälp önskas eller
behövs för att det ska bli
verklighet?
Allas röst blir hörd
- ”Jag skulle önska att du..”
Sammanfattning
Överenskommelse
Skriftlig eller muntlig
överenskommelse kring det
vi kommit fram till
Uppföljning
Utvärdering avtalen
Avslutning
Förfrågan om alla känner
sig hörda. Tid och plats
för uppföljningsmöte
bestäms.
Allas röst blir hörd
Klargörande om nya
händelser har inträffat
Nya avtal sluts
Sammanfattning
17
