Progressiv islam

UTGES AV FÖRENINGEN LÄRARE I RELIGIONSKUNSKAP
PROGRESSIV
ISLAM
NR 4 • 2015
Religion & Livsfrågor
Progressiv islam
TEMA:
» Teologi, religionskritik och religionsvetenskap
» Islam och de mänskliga rättigheterna
» Progressiva och pragmatiska islamtolkningar
» HBTeologi – nutida perspektiv på 4 000 år gamla synder
TANK AR FRÅN ST YRELSEN
Vi är
demokratins frontarbetare
d e t ä r m e d e n s ta r k känsla av sorg,
förstämning och oro vi sätter oss ner
och försöker formulera några tankar
från styrelsen till detta temanummer av
Religion & Livsfrågor. För ett par dagar
sedan klev en mördare, driven av rasis­
tiska motiv, in på en vanlig grundskola i
Trollhättan och högg ner barn, och han
valde sina offer utifrån sin hudfärg. De
senaste veckorna har flera asylboenden
brunnit. Politiker pratar om hårdare tag
och ordning och reda, stänger gränser,
skärper regler och försöker försvåra för
människor att ta sin tillflykt till Europa.
Detta samtidigt som krig och fattigdom
driver miljontals människor på flykt
och har skapat den största flyktingkata­
strofen världen skådat. Men parallellt,
vilket är viktigt att komma ihåg dessa
dagar, arbetar tusentals människor
varje dag för att på olika sätt och med
de resurser man har välkomma dessa
människor som söker en trygg fristad.
På skolor, i kommuner, i kyrkor, i
moskéer och i frivilligorganisationer av
olika slag pågår en fibrill aktivitet för
att skapa möten mellan människor från
olika håll i världen och få de som flytt
att känna framtidstro och att ja, här
kan jag nog bygga en framtid. Samhäl­
let blir således mer polariserat – å ena
sidan hårdnar tonen mot flyktingar i
den politiska debatten, näthatet flödar
och det finns hatare som tycks benägna
att gå från ord till handling. Samtidigt
visar undersökningar att svenskar i
allmänhet är positiva till att ta emot
flyktingar, och enormt många männi­
skor engagerar sig i detta arbete, både
professionellt och på frivillig basis.
Skolan är ofrånkomligt en del
av samhället, och har att möta och
hantera de utmaningar som samhället
ställs inför. Lärare manövrerar dagli­
gen mellan mängd olika intressen och
uppgifter. Många gånger ställs frågor
om ”vi” och ”dom”, om rasism och
främlingsfientlighet, om solidaritet och
empati på sin spets i klassrummet, inte
minst i religionskunskapsklassrummet.
Vi vill utifrån detta sätt att se på lärar­
uppdraget beskriva lärare som demo­
kratins frontarbetare. I skolan finns,
trots begränsningar i form av tid och
resurser, möjlighet att föra samtal om
vilket samhälle vi vill ha och vad läro­
planens ord om solidaritet kan innebära
i praktiken. Här finns förutsättningar
för möten mellan människor med olika
bakgrunder och tillfällen att problema­
tisera konstruktioner av ”den Andre”
för att stävja den avhumanisering som
rasistiska föreställningar skapar. Det
kan vara svåra frågor att hantera, och
det finns inte alltid enkla svar, men om
vi inte lyfter dem i skolan, var ska barn
och ungdomar diskutera detta?
Islamofobi är numera en central del
av det europeiska främlingsfientliga och
rasistiska tankegodset. Den samhälleliga
mediabilden av islam som förknippat
med extremism och terrorism är en
bild alla förhåller sig till oavsett om
man anser att bilden är korrekt eller
inte, och vi vet utifrån ett flertal studier
(se t.ex. Buchartd, 2010; Halvarsson
Britton 2014; von der Lippe, 2009)
att den negativa bilden av islam och
muslimer också förekommer i reli­
gionskunskapsklassrummen. Att säga
att islam betyder ”fred” och ”frid”
räcker inte för att ”störa” den domine­
rande bilden av islam utan detta måste
konkretiseras med motbilder, t.ex.
genom att visa hur olika människor i
olika muslimska traditioner förhåller
sig till olika tolkningstraditioner och
resonerar kring frågor om t.ex. fred,
rättvisa, jämställdhet och sexualitet.
Artiklarna i det här numret av Religion
& Livsfrågor kan ses som ett bidrag till
dessa klassrumsdiskussioner, och vill
bidra med infallsvinklar som möjligtvis
kan nyansera den mediala bilden av
Islam i klassrumspraktiken. Flera av
författarna pekar på det problematiska
i att religiösa traditioner presenteras
som oföränderliga monolitiska enheter,
och belyser utifrån olika perspektiv
hur några av dessa diskussioner tar sig
uttryck inom olika muslimska grupper.
De senaste månaderna har många
skolor tagit emot enormt många nyan­
lända elever, vilket innebär en påfrest­
ning både för skolorganisationen och
de lärare som arbetar där. Många lärare
vittnar om svårigheter, men också om
kreativitet och professionsutveckling
i denna skolvardag. I den samhälls­
omvandling vi befinner oss mitt i just
nu har skolan en nyckelroll för att
förmedla framtidshopp till de elever vi
möter och demokratins grundläggande
värden som handlar om respekt för alla
människors värde och värdighet. Det
har aldrig varit viktigare att vara lärare
än nu!
OLOF FR ANCK,
avgående redaktör för Religion & Livsfrågor
K ARIN KIT TELMANN FLENSNER,
tillträdande redaktör för Religion & Livsfrågor
REFERENSER:
Buchardt, M. (2010). When ‘Muslim‐ness’
is pedagogised: ‘Religion’ and ‘culture’
as knowledge and social classification in
the classroom. British Journal of Religious
Education, 32(3), 259–273.
Halvarson Britton, Thérèse (2014). Studie-
2|
R E L I G I O N & L I V S F R ÅG O R
besök i religionskunskapsundervisningen:
elevers tal om islam före, under och efter ett
moskébesök. Licentiatavhandling Karlstad:
Karlstads universitet.
von der Lippe, M. (2009). Scenes from a
classroom. In I. ter Avest, D.-P. Jozsa,
T. Knauth, J. Rosón, & G. Skeie (Eds.),
Dialogue and conflict on religion: Studies of
classroom interaction in European countries.
Munster: Waxmann.
Skribenterna i detta nummer
INNEHÅLL
2
Tankar från styrelsen
Olof Franck, Karin Kittelmann Flensner
Göran Larsson arbetar på Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göte­
borgs universitet.
3Skribentpresentationer
4
Elena Namli är professor i teologisk etik vid Uppsala Universitet. Hennes forskning är
inriktad mot politisk etik, metaetik och teologisk etik. Namlis senaste monografi är
”Human Rights as Ethics, Politics, and Law”.
Religion, religionskritik och
religionsvetenskap
Göran Larsson
8
Islam och de mänskliga rättigheterna
Elena Namli
11
Progressiva och pragmatiska
Islamtolkningar
Susanne Olsson
14
HBTeologi – nutida perspektiv
på 4 000 år gamla synder
Erica Li Lundqvist
18
Recension: Mångfaldens islam
Ola Björlin
Susanne Olsson är professor i religionshistoria vid Stockholms universitet.
Erica Li Lundqvist är Fil. Dr i Religionshistoria och arbetar för närvarande som fors­
kare vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion​, Göteborgs Universitet.
medverkande
Göran Larsson
Göteborgs universitet
[email protected]
Elena Namli
Uppsala Universitet
[email protected]
Susanne Olsson
Stockholms universitet
[email protected]
Erica Li Lundqvist
Göteborgs Universitet
[email protected]
Ola Björlin
Rudbeckianska gymnasiet, Västerås
[email protected]
Religion & Livsfrågor
Utges av Föreningen
Lärare i Religionskunskap
Årgång 48. ISSN: 0347-2159
Redaktör Olof Franck, Karin Kittelmann Flensner
Temaredaktörer Thérèse Halvarson Britton
och Carina Holmqvist Lidh
Ansvarig utgivare Annika Lindskog
Redaktionens adress
Olof Franck
Karl Johansgatan 47 G, 414 55 Göteborg
[email protected]
Annonser
Gunnar Iselau, Karlskronavägen 6D,
121 52 Johanneshov, tel 08-644 17 21
[email protected]
Prenumeration & distribution
Nils-Åke Tidman
Timotejgången 3, 417 76 Göteborg
tel 031-26 56 96
[email protected]
Föreningen lärare
i religionskunskap (FLR)
Ordförande Annika Lindskog
Nyebrostigen 58, 443 30 Lerum
tel 0701-474 446
0302-122 24
Vice ordförande Christina Osbeck
Haga Östergata 21, 413 01 Göteborg
tel 070-388 11 38
Sekreterare Anna Lindstam
Renvägen 1, 187 35 Täby
tel 08-75 87 983
Skattmästare Nils-Åke Tidman
Timotejgången 3, 416 76 Göteborg
tel 031-26 56 96
Registrator Ingemar Lundström
Leires väg 84, 443 51 Lerum
tel 0302-157 52
Ledamöter
Ola Björlin, Narvavägen 9,
724 68 Västerås, tel 021-13 15 38
Årsbok
Redaktörer: Bodil Liljefors-Persson,
Nils-Åke Tidman.
ISSN: 0348-8918
Olof Franck, Karl Johansgatan 47 G,
414 55 Göteborg, tel 076-295 88 76
Ulf Jämterud, Bragevägen 26,
194 63 Upplands Väsby, tel 08-760 77 65
Bodil Liljefors-Persson
Ö. Bernadottesgatan 82
216 17 Limhamn, tel 040-16 28 86
För medlemsavgiften (250 kr) erhåller
man årsbok och tidsskriften (4 nr/år).
För pensionärer är avgiften 200 kr.
För studerande är avgiften 100 kr.
Ingemar Lundström
Leires väg 84, 443 51 Lerum
tel 0302-157 52
FLR PlusGiro 15 69 53-2
Tobias Johansson
Thorburnsgatan 1, 412 64 Göteborg,
0709-92 16 19
Zaid Lundberg, Föreningsgatan 18B,
211 44 Malmö, 070-418 59 16
Medlemskap
Medlem blir man enklast genom att
anmäla till skattmästaren. Adress ovan.
Hemsida www.flr.se
Formgivning
Cia Björk, PCG Malmö
Tryck
ÅkessonBerg, Emmaboda
Omslag: Colourbox
P RO G RE S S IV IS L AM 4 : 2 0 1 5
|3
REDAK TÖRERNA HÄLSAR
GÖR AN LARSSON
Teologi, religionskritik
och religionsvetenskap
– varför ett temanummer om progressiv islam?
Tanken på ett temanummer om så kallade progressiva islamtolkningar föddes efter ett möte med en grupp gymnasielärare i religions- och samhällskunskap. Mot bakgrund av globala händelser som till exempel uppkomsten av
den Islamiska Staten och konflikterna i Mellanöstern tycks många uppleva att
det har blivit allt svårare att undervisa om just religionen islam.
islam med negativa och ste­
reotypa bilder av de som tycker illa om religion i allmänhet
och om islam i synnerhet (se till exempel Olsson & Sor­
genfrei 2011 för en diskussion om detta samband). Å andra
sidan tycks det även vara vanligt att muslimer framställer
islam som ett enhetligt fenomen utan variationer. Detta
synsätt vill oftast ge en positiv bild, medan det förra kan
sammankopplas med negativa föreställningar.
Båda perspektiv har sina egna logiker och agendor, men
som religionsvetare och lärare i religionskunskap är det på
plats att påpeka att stereotypa och essentialistiska bilder av
religion och troende människor oftast (om inte alltid) är
djupt problematiska. Detta oberoende om de vill framställa
religion som något ont eller god. Båda har exempelvis en ten­
dens att se religion som ett sui generis fenomen (det vill säga
något i sig själv) och därför bortser de från det faktum att det
alltid har funnits olika och ofta motstridiga uppfattningar
om hur en religion skall tolkas. Variationen inom en så kallad
religiös tradition är alltid omfattande. Lokala skillnader och
kulturella traditioner spelar exempelvis en roll för hur indivi­
der tolkar och förstår sin religion. På samma sätt kan lokala
tolkningar av islam även kritiseras av idétraditioner som
hävdar att det just är de lokalt och kulturellt färgade tolk­
ningarna som är problematiska (en sådan problembeskrivning
framhålls ofta av grupper som kan knytas till Wahhabism och
salafitiska tolkningar). Men även politiska skillnader kan ha
betydelse för hur individer tolkar sin tradition. Idag är det till
exempel rimligt att anta att skillnader mellan sunni- och shiamuslimer kan ha förstärkts av konflikterna i dagens Syrien
och Irak. Att dessa konflikter märks i våra klassrum är något
som många lärare kan vittna om (Larsson 2015). Men vilka
tolkningar är det som syns i våra läromedel och vilka röster
å e n a s i da n s a m m a n ko p p l a s
4|
R E L I G I O N & L I V S F R ÅG O R
förblir marginaliserade? Dessa frågor har bland annat Jonas
Otterbeck (2004) och Kjell Härenstam (1993) lyft i sina
analyser av islam i svenska läromedel.
PROGRESSIVA RÖSTER
De röster och perspektiv som ni möter i föreliggande tema­
nummer skall därför i första hand ses som just tolkningar
och teologiska läsningar av islams källor. På många sätt kan
de sägas vara motbilder till en bild där islam framställs som
en våldsam och förtryckande religion. Mot denna bakgrund
lyfter Elena Namli fram teologiska tolkningar som dels rör
frågor om islam och mänskliga rättigheter och dels individers
rättigheter och plikter i förhållande till islam och det omgi­
vande samhället. Susanne Olsson betonar i sin tur juridiska
tolkningar av Sharia som har som syfte att göra det möjligt
och enklare för muslimer att leva som en minoritet i en väs­
terländsk kontext. Ett exempel på ett område där konflikter
kan uppstå handlar om religion och sexualitet; ett ämne som
Erica Li Lundqvist behandlar genom att lyfta fram mus­
limska perspektiv på frågor som rör homosexualitet.
På många sätt står nämna progressiva perspektiv – för
en diskussion om vad som kan avses med progressiv islam
se Olssons artikel i detta nummer – i kontrast till både
anti-muslimska framställningar och många muslimers
uppfattningar om sin egen religion. Trots att de röster som
framhålls av Namli, Olsson och Lundqvist inte tillhör de
tänkare som kanske majoriteten av muslimska teologer lyfter
fram i svenska moskéer så är dessa teologer på många sätt
också representativa för hur islam kan tolkas. Att bortse från
dessa röster och avfärda dem som ogiltiga på grund av att de
är allt för liberala, progressiva eller till och med moderna är
problematiskt på flera sätt. Att häva att det inte kan finnas
Vilka tolkningar är det som syns i våra läromedel
och vilka röster förblir marginaliserade?
något som kan liknas vid en moderat eller liberal tolkning av
islam (som till exempel vissa anti-muslimska röster vill påstå)
motbevisas av de muslimska teologer som har inkluderats i
detta temanummer. För vem är det som avgör om en person
är ”riktig” muslim eller inte? Denna fråga kan givetvis knytas
till teologiska strider och skiljelinjer som återfinns inom och
bland alla världens religiösa traditioner och i dessa samman­
hang är det en fråga om makt och auktoritet. Här handlar
det om teologi. Ur ett vetenskapligt, icke-konfessionellt och
juridiskt synsätt är det endast individen själv som måste ges
utrymme att själva beskriva och tolka sin religion (så länge
denna tolkning inte bryter mot lagen). När individer som
tycker illa om islam och muslimer framhåller att det inte kan
finnas något som kallas för liberal eller progressiv islam (se
till exempel mitt kapitel om den holländske politikern Geert
Wilders i Larsson 2014) så blir detta i det närmast en teolo­
gisk slutsats som tycks bygga på att det är just de som tycker
illa om islam som vet hur islam ”egentligen” är och vem som
”egentligen” är muslim.
Ett liknande resonemang kan även tillämpas på många
ateister när det gäller att definiera vad religion ”egentligen”
är (se Olsson & Sorgenfrei 2011). Enligt denna logik har till
exempel Richard Dawkins problem med liberala tolkningar
av kristendomen eftersom de avviker från hans – det vill säga
enligt honom ”normala” – förståelse av religion som något
intolerant. När en kritiker menar att Dawkins bortser från
”sofistikerade teologer som Tillich eller Bonhoeffer” och
endast lyfter fram det ”sämsta i religionen” skriver Dawkins
följande:
Om bara en sådan förfinad, nyanserad religion dominerade
skulle världen sannerligen vara ett bättre ställe att leva på, och
P RO G RE S S IV IS L AM 4 : 2 0 1 5
|5
Vem som har rätt
eller fel när det gäller
att uttolka islam är
i en teologisk fråga.
jag skulle ha skrivit en bok av en annan typ. Den dystra san­
ningen är att sådan nedtonad, anständig religion är så sällsynt
att den är försumbar. För den överväldigande majoriteten
troende världen runt är religionen liktydig med vad man hör
från Robertson, Falwell eller Haggard, Usama bin Ladin eller
ayatolla Khomeini och deras gelikar. De är inga halmdockor,
de är tvärtom alldeles för inflytelserika och alla i den moderna
världen måste ta ställning till dem. (Dawkins 2008, s. 21).
Dawkins svar kan läsas som en fråga om statistisk represen­
tativitet – det vill säga vad som är vanligast förekommande –
men citatet kan även läsas som att han tycks anse att ”riktig”
religion måste vara intolerant. Att vara religiös måste även
innebära att man inte är öppen för vetenskapliga förklaringar
och därför tycks Dawkins anse att det till exempel är så gott
som omöjligt att vara kristen och samtidig acceptera evolu­
tionsläran – något som till exempel de flesta kristna i Sverige
inte har något problem med.
Genom att lyfta fram så kallade progressiva muslimska
röster vill vi inte påstå att dessa är mer riktiga eller mer
”sanna” än andra röster. De är just röster, varken mer eller
mindre! Vem som har rätt eller fel när det gäller att uttolka
islam är i en teologisk fråga. Som religionsveterare eller lärare
i religionskunskap skall dessa röster därför först och främst
ses som exempel på den stora mångfald som också finns
bland muslimer när det gäller att tolka religionen islam. Att
dessa röster kanske upprör både de som tycker illa om islam,
men också vissa muslimer, är i sig en illustration av den
kamp som pågår och som alltid har pågått när det gäller att
tolka vad som avses med islam.
REFERENSER:
Dawkins, Richard (2008) Illusionen om gud.
Svensk översättning Margareta Eklöf.
Stockholm: Pocketförlaget.
Härenstam, Kjell (1993) Skolboksislam: Analys
av bilden av islam i läroböcker i religionskunskap. Göteborg: Acta Universitatis
Gothoburgensis.
Larsson, Göran (2014) ”Geert Wilders and the
Anti-Muslim Movie Fitna” i Hoffmann,
Thomas & Larsson, Göran (eds.) Muslims
6|
R E L I G I O N & L I V S F R ÅG O R
and the New Information and Communication Technologies: Notes from an Emerging
and Infinite Field. Dordrecht: Springer,
147–162.
Larsson, Göran (2015) ”Konflikterna syns
allt tydligare i svensk skola”, Religion &
Livsfrågor, Nr. 2, 8–10.
Olsson, Susanne & Sorgenfrei, Simon (2011)
”Svensk religionskritisk diskurs”, Din 3-4,
82–98.
Otterbeck, Jonas (2004) ”Vad kan man egent­
ligen begära? Läromedelstexter om islam”,
Didaktikens forum, Nr. 1, 56–73. Hämtad
från: http://www.mnd.su.se/polopoly_
fs/1.41864.1324463944!/DF_1_2004.pdf
(besökt 2015-10-18).
Heltäckande inom religionskunskap!
PRIO Religion
har allt och
lite till!
Utkommer till
vårterminen
2016
Jobba med: Religion
– Religionskunskap 50 poäng
PRIO Religion för högstadiet är ett
heltäckande läromedel enligt Lgr 11
Jobba med: Religion är ett nytt läromedel
för kursen Religionskunskap 1, särskilt med
tanke på yrkesprogramen. Det är en komplett
bok med både fakta och övningar och tydlig
anknytning till Gy 2011.
PRIO Religion täcker olika behov genom att det till samma
stoff finns flera olika ingångar: text, bild och inte minst specialritad grafik. En tydlig struktur löper genom alla kapitel
och stöder, förtydligar och fördjupar det centrala innehållet.
I PRIO har vi dessutom inkluderat fördjupningsstoff – sådant
som du traditionellt hittar i bredvidmaterial.
En helt nyskriven religionsbok för gymnasieskolan
Under samma himmel är en lärobok som tar avstamp i människors
gemensamma livsvillkor och visar på mångfalden av uttryck för mening
och tillhörighet. Boken spänner över kurs 1 och 2 i Religionskunskap och
kan även användas inom ämnesfördjupning.
Boken är uppdelad i följande block:
¡ Människan och tron
¡ Människan och moralen
¡ Religioner och sekulär livssyn
¡ Tematiska kapitel
På bokens webbsida finns
uppgifter, länkar och annat
användbart material.
www.undersammahimmel.se
Om författarna:
Ola Björlin och Ulf Jämterud är båda gymnasielärare i religionskunskap.
De har på olika sätt arbetat med religionsämnets utveckling och båda
har varit verksamma som lärarutbildare.
tel. 08-587 642 10
[email protected]
www.sanomautbildning.se
ELENA NAMLI
Solidaritet och gästfrihet är två grundläggande moraliska normer inom olika
muslimska kulturer. Det är också ett
faktum att många muslimska länder tar
mycket stort ansvar för flyktingar.
ISLAM och de mänskliga rättigheterna
Islam och de mänskliga rättigheterna är ett ämne som ofta diskuteras på ett sådant sätt att
islam pekas ut som en religion som inte bejakar de universella mänskliga rättigheterna. Det
är framför allt två komponenter av detta orättvisa utpekande som är relevanta i vårt samhälle idag – den ena är trenden att presentera några extremt konservativa former av islam
som representativa för alla muslimer och den andra är att man utgår ifrån att respekten för
mänskliga rättigheter enbart ska mätas med västerländska mått. Båda dessa tendenser är
högst problematiska och de underminerar allvarligt de mänskliga rättigheternas legitimitet.
i d e n n a ko r ta a r t i k e l ska jag ge några exempel på hur mus­
limska källor, olika muslimska tänkare, aktivister och stater
tar de mänskliga rättigheterna på allvar och på ett konstruk­
tivt sätt utmanar vår europeiska liberala människorättskultur.
Låt oss börja med Koranen och haditherna – islams heliga
bok och de traditionella berättelserna om profeten Muham­
meds liv och lära. Till skillnad från Bibeln, där någon mot­
svarighet till termen ”rättighet” inte förekommer, finns ett
rättighetsbegrepp i Koranen. Det heter haqq på arabiska och
används i korantexterna, liksom de senare muslimska tradi­
tionerna, för att beskriva människan så att hon i Guds ögon
har både rättigheter och plikter. Koranen (i bl.a. 3:104) för
fram en grundläggande rättviseprincip (hisbah) som säger att
Gud vill människan väl och därför bör människan göra gott
och undvika ont (Kamali 2008). Detta konkretiseras sedan
så att de troende har fundamentala friheter när det gäller att
tala och agera för att främja det som är gott för människan.
Människan uppfattas då inte som en isolerad individ utan
som en del i en social gemenskap där rättigheter och plikter
måste balanseras och där de troende ska rådgöra med varan­
8|
R E L I G I O N & L I V S F R ÅG O R
dra om de viktiga frågorna (shura heter en sådan konsulta­
tionsprincip). Samtidigt framhåller Mohammad Fazlhashemi
i sin bok Vems islam. De kontrastrika muslimerna att islam var
revolutionerande då religionen bröt med den kollektivistiska
tribalistiska rättspraxis som fanns på den arabiska halvön.
Islam introducerade ett individperspektiv som var unikt i
förhållande till rådande människosyn (Fazlhashemi 2012).
Plikten är nära sammanlänkad med Koranens och
traditionernas bild av vad rättigheterna och friheterna är.
Detta har ibland pekats ut som ett problem. Men när vi
kritiserar islam för att den lägger fokus på plikten mer än
på rättigheter tenderar vi att glömma att rättigheter inte
kan finnas om det inte också finns någon som har plikt att
tillgodose dessa anspråk. Rättighetskraven är tomma om
ingen är förpliktad av dem. Islam är därmed unik i och med
att makten alltid beskrivs som bunden av plikter inför Gud
och människan. Ett viktigt förbud som vi finner i Koranen
är förbudet mot att tvinga människor, inte minst att tvinga
dem till religion. I suran 50:45 står det att man inte får
tvinga människor och i Suyutis al-Jami al-Saghir (I, 41) sägs
det att en gemenskap av troende bör våga utestänga den
ledare som uppträder som tyrann (Kamali 2008).
har plikter mot fattiga, flyk­
tingar och föräldralösa och ju mer makt man har desto
större är plikten att ställa upp för människor i nöd. Här är
det av stor betydelse att Koranen och haditherna talar just
om plikten, alltså inte om välgörenhet, något som man gör
om man känner för det, utan något man är förpliktigad till
av Gud själv. I ett dokument som är skapat för att reglera
de mänskliga rättigheterna i muslimska samhällen – Kairo
Deklarationen om de Mänskliga Rättigheterna i islam – står
det att maktmissbruk är att betrakta som ett brott mot de
mänskliga rättigheterna. Följande sägs i artikel 11: ”Männi­
skor är födda fria och ingen har rätt att förslava, förnedra,
förtrycka eller exploatera dem. Enbart Gud ska människan
underställa sig.” Det senaste tolkas av många muslimska teo­
loger och rättslärda som en religiös kritik av social ojämlik­
het. Ingen människa är underordnad någon annan människa
– alla är lika i sin mänsklighet och enbart Gud är över dem.
s ä r s k i lt r e l i g i ö s t vä r d e
Många länder dominerade av muslimska traditioner har
varit offer för kolonialismen. Dessa erfarenheter är viktiga när
mänskliga rättigheterna tas till vara i muslimska sammanhang.
Artikel 11b i Kairodeklarationen fördömer explicit kolonia­
lism som ett sätt att behandla människor som mindre värda:
Kolonialism i alla dess varianter är en av slaveriets värsta former
och är totalt förbjuden. Folken som lidit under kolonialismen
har rätt till frihet och självbestämmande. Alla stater har plikt att
stödja de koloniserade folkens kamp för befrielse från ockupa­
tion. Alla stater och folk har rätt att bevara sin identitet och ha
kontroll över välfärd och resurser.
Sociala och kulturella rättigheter har högre status i många
muslimska länder än de har i många av de västerländska
demokratierna. Att Kairodeklarationen explicit förbjuder
exploatering av människan och naturen betyder inte att
sådan exploatering inte förekommer, men förbudet är viktigt
efterson det fördömer den ofrihet och den kränkning som
fattigdomen innebär för alla människor. Ett muslimskt
talesätt är att ”när fattigdomen kommer in lämnar Gud
P RO G RE S S IV IS L AM 4 : 2 0 1 5
|9
hemmet”. Det betyder att människor i nöd inte har någon
reell möjlighet att utöva sina plikter mot Gud och samhället,
inte kan leva ett värdigt mänskligt liv. Därför bör fattig­
domen bekämpas.
Solidaritet och gästfrihet är två grundläggande moraliska
normer inom olika muslimska kulturer. Det är också ett
faktum att många muslimska länder tar mycket stort ansvar
för flyktingar. Medan vi i rika europeiska länder stänger våra
gränser för människor som flyr krig har till exempel Libanon,
Turkiet, Jordanien och flera andra muslimska länder haft och
har fortfarande miljoner flyktingar inom sina gränser. Den
muslimske rättslärde Mohammad Hashim Kamali menar
att traditionella muslimska stater inte har det slags koppling
mellan medborgarskap, gränser och rättigheter som i många
västerländska demokratier gör rättigheterna otillgängliga för
främlingar (Kamali 2009).
Islam inspirerar många troende och icke-troende att kämpa
för de mänskliga rättigheterna. Inte minst handlar det om
kampen mot sådana religiösa praktiker och uppfattningar
som strider mot respekten för alla människors lika värdighet.
Många muslimska feminister, kvinnor liksom män, använder
sig av Koranen och traditionerna för att motarbeta patriarkala
strukturer i olika muslimska samhällen. Den muslimska
teologen Sa’diyya Shaikh åberopar Koranens grundläggande
vision av social rättvisa för att argumentera för att de
korantexter som i patriarkala strukturer tolkats som en ursäkt
för förtyck av kvinnor och även våld mot dem måste utsättas
för en kritisk tolkning utifrån kvinnornas erfarenheter av
orättvisor. Shaikh kallar sådan kritik för ”praktikens tafsir”
som hämtar sin näring i Koranens uppmaning att alltid stå
upp för rättvisa: ”Sannerligen, Gud kräver rättvisa (‘adl) och
förverkligande av det goda, praktiken av det sköna” (16:90)
(Shaikh 2007).
Muslimer, precis som kristna och andra religiösa männi­
skor, söker olika strategier för att göra upp med förtryckande
och patriarkala inslag i sina traditioner med rötter långt
tillbaka i historien. Ett vanligt sätt är att muslimska lärda och
vanliga troende föreslår att inte tolka profeten Muhammeds
konkreta råd anakronistiskt. När profeten gav två kvinnor
en röst betydde det ett stort framsteg i det dåtida samhället.
Bakom denna politiska handling låg profetens vilja att stärka
kvinnor så mycket som omständigheterna tillät. Idag kan
vi göra mycket mer och då ska kvinnor och män jämställas
i namn av den rättvisa som vägledde profeten. Det är alltså
inte hans handling utan principen bakom hans handling
muslimerna bör följa.
exempel på en liknande stra­
tegi finner vi i det brev som mer är hundra högt respekterade
sunnitiska rättslärda skrivit till Abu Bakr Al-Baghadi som är
ledare för terrororganisationen den Islamiska Staten. I sitt
brev visar de hur den lära och praktik som utövas i namn av
islam egentligen strider mot denna religion. De framhåller
särskilt att det inom islam är förbjudet att uttala sig om den
muslimska lagen (avge fatwa) om man inte fått den nödvän­
diga utbildningen och lärt sig Koranen och rättstraditionen
i dess helhet. Att plocka enskilda delar av Koranen och
traditionen och använda dem lösryckta från övergripande
sammanhang är inte bara fel, det är alltså förbjudet enligt
ovan nämnda teologer. Bland sådana övergripande normer
som enligt de rättslärda alltid bör följas är uppfattningen
om att Gud är barmhärtig och vill människan väl. Att utöva
våld i Guds namn fördöms i brevet som ett brott mot islams
grundnorm. I samma brev tar de rättslärda definitivt avstånd
från slaveri och våld mot främlingar och då särskilt journa­
lister. De skriver: ”Ingen rättslärd inom islam motsätter sig
uppfattningen att islam [redan på profeten Muhammeds
tid] pekade ut avskaffande av slaveri som mål”. Även om
journalister inte fanns på profetens tid likställs deras roll med
sändebudens roll och den är skyddad inom islam.
Det är också signifikant att de sunnitiska rättslärda
fördömer den Islamiska Statens uppfattningar och handlingar
men samtidigt visar ett exempel på barmhärtighet genom att
vädja till medlemmarna i organisationer:
e t t i n t r e ss a n t o c h ta l a n d e
Ompröva era handlingar, ta avstånd från dem, ångra dem, sluta
skada de andra och återvänd till religionen av barmhärtighet
och förlåtelse. Gud säger i Koranen ”Mina tjänare som höll på
att förlora deras egna själar, förtvivla inte. Sannerligen förlåter
Gud synderna. Sannerligen är Han förlåtande och barmhärtig
(Al-Zumar, 39:53)” (Open letter to Baghdadi 2015).
Brevet visar prov på en orubblig tilltro till att alla människor
och då förstås även de som begår de grövsta brotten har rätt
att bli bemötta som människor. Denna norm är en del av de
mänskliga rättigheterna även om flera stater (bl. andra Kina
och USA) inte klarar av att leva upp till den utan fortfarande
tillämpar dödsstraff.
Det finns många andra exempel på hur islam används för
att stödja de mänskliga rättigheterna. Dessa exempel betyder
inte att det inte finns utmaningar inom islam – men dessa
utmaningar finns inom alla kulturer och måste hanteras lika.
Fördömande av kränkningar som begås i olika kulturer får
inte ersättas med rätten att kränka andras kultur.
REFERENSER OCH FÖRSLAG TILL VIDARELÄSNING:
An-Na‘im, Abdullahi Ahmed (2011). Muslims
and Global Justice. University of Pennsyl­
vania Press, Oxford.
The Cairo Declaration on Human Rights in
Islam. http://www.oic-oci.org/english/
article/human.htm
Fazlhashemi, Mohammad (2012). Vems islam.
De kontrastrika muslimerna. Studentlittera­
tur, Lund.
10 |
R E L I G I O N & L I V S F R ÅG O R
Kamali, Mohammad Hashim (2008). Sharia
Law. An Introduction. One World, Oxford.
Kamali, Mohammad Hashim (2009). “Citizen­
ship: an Islamic Perspective”. Journal of
Islamic Law and Culture. Vol. 11, No. 2.
Namli, Elena (2014). “Human Rights versus
Sharia? Reflections on the Moral and
Legal Dimensions of Human Rights Law
and Sharia”. Namli, Elena. Human Rights
as Ethics, Politics, and Law (2014) Acta
Universitatis Upsaliensis.
Open letter to Baghdadi. http://www.letterto­
baghdadi.com/
Shaikh, Sa’diyya (2007). “The Tafsir of Praxis”.
Maquire, Daniel and Shaikh, Sa’diyya.
Violence Against Women in Contemporary
World Religions. The Pilgrim Press,
Cleveland.
SUSANNE OLSSON
Progressiva och pragmatiska
islamtolkningar
Uttrycket ”progressiv islam” är en beteckning för en specifik tolkningstradition som har
utvecklats i Förenta staterna efter elfte septemberattackerna 2001. Den utvecklades som
en kritisk kommentar till fundamentalistiska (bokstavstrogna) och exklusivistiska tolkningar, såsom saudisk Wahhabism, och alla former av våld förkastas. Deras huvudsyfte är att
betona islam som en ”progressiv” religion.
d e s o m k a l l a r s i g ”progessiva muslimer” förespråkar en
kritisk och reflekterande hållning gentemot islamiska källor,
Koranen och Sunnah. De avvisar paradigmet att muslimer
bör imitera de etablerade lagskolorna, vilket av många
uppfattas som norm. Samtidigt är de också kritiska till så
kallade muslimska modernister, eftersom dessa anses ha gått
för långt i sina tolkningar och utelämnat islamiska källor i
alltför hög grad. Progressiva muslimer vill istället gå en slags
mellanväg och främja en muslimsk identitet som är politiskt
och socialt aktiv, där ledmotiven är social rättvisa, jämställd­
het mellan könen och pluralism.
Progressiva muslimer vill engagera sig i islams ”tradition”,
där både textkällor och tolkningar ingår. De lyfter fram en
tolkningsterm, ijtihad, som för dem innebär en kritisk tolk­
ning av källorna (Koranen och Sunnah) som är anpassad till
den historiska situationen de lever i. De säger till och med
att en progressiv ijtihad är deras jihad, alltså deras strävan
eller kamp för att uppnå rättvisa och jämställdhet. Den
kritiska tolkningen syftar då till att belägga att det är Guds
vilja att muslimer agerar jämställt och rättvist.
Vad gäller jämställdhet betonas att det inkluderar både
män och kvinnor, men i praktiken har deras engagemang
främst rört kvinnors situation. Tolkningar som görs lyfter
fram att kvinnor och män är jämlika och genom att bedriva
ijtihad och ånyo läsa Koranen och ta upp profetens exempel
så har vissa av de progressiva muslimerna kommit fram till
att islam representerar jämställdhet. Det betyder då att när
muslimska kvinnor inte har rättigheter i praktiken, så kan
man delvis förklara det med att muslimer faktiskt inte prak­
tiserar sann islam. Den främsta och mest kända uttolkaren
av jämställdet inom progressiv islam är den afro-amerikanska
konvertiten Amina Wadud. Hon är känd för att 2005 ha
predikat och lett en fredagsbön i New York för en könsblan­
dad församling. Hon agerade alltså imam, böneledare, vilket
annars är förbehållet män. Detta gav upphov till många
reaktioner bland muslimer världen över. Hon har även skrivit
mycket, bland annat en bok som heter Inside the Gender
Jihad (2006) som är en jämställdshetstolkning (ijtihad) av
Koranen och Sunnah. Wadud menar att islam som historisk
rörelse avsåg att etablera social rättvisa och genom sin uttolk­
ning vill hon lyfta fram just hur islam borde vara/uppfattas –
om den tolkas korrekt – och då måste principen om rättvisa
och jämställdhet vara vägledande, enligt henne. Andra
framträdande tolkare inom progressiv islam är Omid Safi,
som har redigerat antologin Progressive Islam (2003) som
innehåller flera kapitel som tar upp temat på olika vis från ett
inifrånperspektiv, och sydafrikanske Farid Esack, On Being a
Muslim: Finding a Religious Path in the World Today (1999).
Muslims for Progressive Values är en organisation grundad
i Förenta staterna 2007. De har en webbsida där progressiv
islam förespråkas och där finns även en lista med lästips som
rör sådana islamtolkningar.
Förutom just denna tolkningsriktning som kallas ”pro­
gressiv islam” finns många andra tolkningstendenser som kan
sägas vara progressiva, i betydelsen att de vill främja liberala
tolkningar, eller att de har en pragmatisk inställning till det
faktum att många muslimer lever som minoriteter i Europa
och Förenta nationerna och att de samtidigt måste kunna
vara muslimer och goda medborgare. Om de skulle följa de
muslimska lagskolorna strikt skulle detta inte vara möjligt,
anser många. Ett exempel här är den framväxande trend som
kallas för minoritetsjuridik (fiqh al-aqalliyat). Det är en trend
där uttolkarna vänder sig emot imitation av lagskolorna och
de försöker att anpassa tolkningarna av Koranen och Sunnah
till den situation minoritetsmuslimer faktiskt befinner sig,
det vill säga länder där de inte är i majoritet och där det finns
nationella lagar de måste följa. I mångt och mycket tycks
denna typ av juridik försöka underlätta för minoritetsmus­
limer att fortsätta vara muslimer. Många saker som skrivs
är etiskt orienterade och försöker stödja muslimer i att
praktisera islam samtidigt som de ska vara goda medborgare,
lära sig språket i landet och vara engagerade i samhället. Taha
Jabir al-‘Alwani är ett exempel på en som förespråkar denna
juridik. Han använder också principen om nytolkning (ijtihad) och menar att islam är förenlig med (natur)vetenskap
och förnuft och att islam är en modern och uppdaterad reli­
gion, om man tolkar den riktigt. Om detta inte görs menar
han att islam blir en stagnerande och bakåtsträvande faktor i
människors liv. Hans tolkning däremot ska visa att islam är
en slags gyllene medelväg, mellan ”tradition” och ”moderni­
tet”, där islam framställs som en i allra högsta grad modern
12 |
R E L I G I O N & L I V S F R ÅG O R
förnuftsreligion. Han har också skrivit en kort bok om detta
som översatts till engelska, Towards a Fiqh for Minorities:
Some Basic Reflections (2003).
e n a n n a n k ä n d t o l k a r e som har en pragmatisk hållning
är Tariq Ramadan, som ofta presenteras som företrädare för
”Euroislam”, som är en tolkning som också riktar sig till
minoritetsmuslimer. Den kan beskrivas som en kosmopoli­
tisk och ”tillåtande” tolkning. Ramadan menar att man kan
tolka islam som så att muslimer som är medborgare i t.ex.
ett europeiskt land har åtagit sig att vara medborgare och
därmed är det deras plikt som muslimer att vara aktiva och
engagerade. De lagar som finns i det land där man bor ska
man följa och i den mån man kan ska man följa islams lag,
men även här talas det om nytolkning (itjihad) så det hand­
lar inte om att Ramadan vill implementera lagskolorna som
norm. Även han förespråkar förnuft och vetenskap och islam
framställs som en ”tillåtande” religion.
Många av Ramadans böcker finns översatta till svenska,
t.ex. Att vara europeisk muslim: Islamiska källor i ett europeiskt sammanhang (2004). I den boken skriver han t.ex. att
”Vår nya europeiska miljö kräver att vi avfattar fatáwa inom
ramen för och i belysning av europeisk lagstiftning” (s. 96).
Ordet fatáwa betyder religiösa yttranden (sing. fatwa) och
han menar alltså att om man frågar sig vad som är islamiskt i
ett visst fall så ska svaret anpassas de lagar som gäller där man
bor. I samma bok skriver han även att ”Tystnaden är i själva
verket den särskilda del som överlåts åt det mänskliga, ana­
lytiska förnuftet när det gäller att formulera islamiska regler
’Euroislam’ är en tolkning som också
riktar sig till minoritetsmuslimer.
Den kan beskrivas som en kosmopolitisk och ’tillåtande’ tolkning.
som oundvikligen kommer att variera beroende på tid och
rum, men som förblir islamiska, det vill säga i full överens­
stämmelse med de generella påbud som finns i källorna” (s.
74). På så vis lyfter han fram förnuftstänkande som centralt
för att ta reda på vad som är islamiskt i en fråga. Det framgår
också att det som anses vara sann islam i en viss situation
inte gäller för all tid utan att det kan ändras. Här pekar han
även på ”generella påbud” som han menar finns i Koranen
och Sunnah, där han betonar exempelvis förnuft och rättvisa.
I Sverige talas det ibland om en ”blågul” islam som då
omfattar islamtolkningar som ger uttryck för liknande
uppfattningar om anpassning och aktivt deltagande i samhäl­
let. Här finns t.ex. organisationen Svenska muslimer för fred
och rättvisa som beskriver sin vision så här på hemsidan:
”Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa arbetar för att
bli en av de främsta organisationerna i Sverige och Europa
inom freds- och säkerhetsfrämjande på global basis, grundad
på islamiska principer, rättvisa och mänskliga rättigheter
samt att islam ska fortsätta vara en naturlig del av Europas
kulturarv.”
alltså idag många exempel på islam­
tolkningar som är progressivt och liberalt orienterade. Ofta
har de vuxit fram i kontexter där muslimer är i minoritet,
som i Förenta staterna och Europa, som svar på den egna
situationen. Det verkar således finnas ett behov att visa, för
muslimer såväl som icke-muslimer, att islam är en reli­
gion som kan vara förenlig med förnuft och demokratiska
aspekter, som exempelvis jämställdhet. Samtidig är flera
av dessa tolkningar också direkta svar på andra islamtolk­
ningar som de vill avvisa för att de anses vara intoleranta
eller våldsförespråkande. De exempel som tagits upp i den
här artikeln är främst relaterade just till minoritetssitua­
tioner men det finns också många exempel i den muslimska
majoritetsvärlden som inte är så lättillgängliga för oss på
grund av att de inte är översatta. På arabiska kallas ofta
liberal eller progressiv islam för ”al-islam al-taqaddumi”,
som betyder just islamisk utveckling eller progression.
s o m v i s e r fi n n s d e t
REFERENSER:
al-‘Alwani, Taha Jabir Fayyad (2003). Towards a
Fiqh for Minorities: Some Basic Reflections.
London: International Institute of Islamic
Thought.
Esack, Farid (1999). On Being a Muslim:
Finding a Religious Path in the World Today.
Oxford: Oneworld.
“Muslims for Progressive Values” (Hemsida).
(http://www.mpvusa.org/. 2015-10-16).
Ramadan, Tariq (2004). Att vara europeisk
muslim: islamiska källor i ett europeiskt sammanhang. Furulund: Alhambra.
Safi, Omid (red., 2003). Progressive Islam: On
Justice, Gender, and Pluralism. Oxford:
Oneworld.
”Svenska muslimer för fred och rättvisa”
(Hemsida) (http://muslimerforfred.
org/?q=node/20, 2015-09-25).
Wadud, Amina (2006). Inside the Gender
Jihad: Women’s Reform in Islam. Oxford:
Oneworld.
P RO G RE S S IV IS L AM 4 : 2 0 1 5
| 13
ERIC A LI LUNDQVIST
HBTEOLOGI
– nutida perspektiv på 4 000 år gamla synder
Irans före detta president Ahmadinejad sa under ett tal på
Colombia University 2007 att det inte finns några homo­
sexuella muslimer i Iran, och han har delvis rätt. I många
nutida diskussioner kring homosexualitet och islam handlar
det delvis om en begreppsförvirring där det förbjudna ligger
i en handling, inte i en identitet och där ordet homosexu­
ell ibland felaktigt översätts och används för att beskriva
de handlingar som Lots folk sägs ha utfört i Sodom och
Gomorra, en berättelse som återkommer såväl i Koranen
(Koranen 7:80–82, 26:165–175, 27:55–58, 29:28–29,
4:15–16) som i Toran (Genesis 18:20–23) och i Bibeln (Mos
18–19). Ordet homosexualitet existerade inte i europeiskt
vokabulär förrän 1868, då även ordet heterosexuell uppfanns
som dess radikala motsatts. Därför kan Ahmadinejad påstå
att homosexuella inte existerar i Mellanöstern på samma sätt
som de gör i Väst (och definitivt inte på Lots tid för 4000
år sedan), eftersom ordet homosexuell (och dess identite­
ter) är en modern europeisk uppfinning. Debatter som rör
icke-normativ sexualitet i relation till islam är därmed ofta
explosiva eftersom de frambringar känsliga religiösa och
politiska frågor som gärna diskuteras i förhållande till impe­
rialism, identitetspolitik och kolonialism och är därför inte
en isolerad fråga (Massad 2007).
En annan förklaring, som är mer relevant och intressant
för en religionsforskare är att de muslimer som argumenterar
i linje med Ahmadinejad menar att en muslim som agerar
utifrån sitt homoerotiska begär inte är att betrakta som
muslim eftersom personen i praktiken har förkastat islam
till förmån för sina sexuella begär. Endast den som inser att
det är en synd kan fortsätta kalla sig muslim. Den homoero­
tiska tanken är i detta synsätt i sig inte syndig utan erkänner
samkönad lust men förbjuder dess praktik och retoriken är
kontraproduktiv för möjligheten till en pro-homosexuell
ställning. Att vara homosexuell och muslim är därmed en
omöjlig kombination enligt de muslimer som betraktar
islam som en monolitisk storhet. Den som identifierar sig
som både muslim och homosexuell reformerar religionen på
ett negativt sätt genom en godtycklig tolkning som styrs av
personliga referenser menar de. Antingen är man homosexu­
ell eller muslim. Det finns ingen gråzon däremellan. Islam är
otvetydig på denna punkt menar de.
Hur skall man då som homosexuell muslim bemöta denna
typ av argument och vad är det egentligen Koranen förbjuder
enligt dess uttolkare? Mer liberala muslimer tycker inte det är
helt tydligt huruvida Koranen förbjuder samkönad sexualitet,
14 |
R E L I G I O N & L I V S F R ÅG O R
även om det finns ett uttalat förbud både i hadither, och i
rättstraditionen fiqh. Det är alltså inte i Koranen som straffet
för liwat (handlingarna som Lots folk utförde) går att finna.
Detta öppnar upp för flera olika tolkningar. Liwat, som
motsvaras av sodomi i kristen tradition, kopplas oftast sam­
man med den religiösa doktrinen om att alla handlingar som
motsäger det som anses som naturliga sexuella relationer och
de sexuella handlingar som äger rum utanför äktenskapet,
dvs. shudhudh jinsiyya, sexuella perversioner, skall förbjudas.
En mer liberal tolkning av Koranen är nödvändig om sam­
könad kärlek och sexualitet skall kunna accepteras fullt och
en muslim som vill komma till rätta med dessa frågor måste
ha ett kritiskt förhållningssätt till Koranen och inte minst till
dess uttolkare. Detta sker bland annat genom omtolkning av
de religiösa källorna, där till exempel verserna om Lot, som
står till grund för de lagliga och moraliska fördömandena, får
en mer homopositiv läsning. Ett sätt är att påvisa och mar­
kera versernas tidsbundenhet och socio-kulturella särart och
istället argumentera för en mer nutida och kulturellt relevant
tolkning där man värnar om mänskliga rättigheter och indi­
videns autonomi. Dessa progressiva uttolkare menar att islam
måste anpassas till 2000-talets villkor för att överleva.
Även om positiva strategier för en mer homopositiv
teologi är möjlig, så kräver det ofta avancerad textkritisk
kunskap, en uppgift som kanske är mer lämpad för en
religiöst lärd än en vanlig praktiserande muslim. Men denna
typ av homopositiv läsning kritiserar även trovärdigheten hos
de institutionella auktoritära uttolkarna och riktar istället
uppmärksamhet till den personliga erfarenheten och tolk­
ningen av religionen. Detta skapar en möjlighet för vad som
kan beskrivas som en mer personlig relation till sin religion
och en kontextuell tolkning som ger individen en möjlighet
att anta en mer omfattande tolkning för att möta vardagens
utmaningar.
Mushin Hendricks, en sydafrikansk Imam och grundare
av den queera muslimska gruppen The Inner Circle1, anser
att verserna om Lot inte hänvisar specifikt till homosexua­
litet, utan till andra övergrepp. Problemet, menar han, är att
traditionella tolkningar av denna historia inte tar hänsyn till
de sociala förhållandena för tiden. Han föreslår att de verser
1 The Inner Circle är den äldsta och mest inflytelserika människorätts­
organisation som handlar om islam, kön och sexuell mångfald ur ett
islamiskt teologiskt perspektiv. The Inner Circle arbetar internationellt och
stödjer internationella organisationer att göra liknande arbete, inom en
islamisk ram. Se http://theinnercircle.org.za.
Progressiva muslimer
menar att det finns en lång
tradition av tolerans inom
den muslimska tron…
P RO G RE S S IV IS L AM 4 : 2 0 1 5
| 15
i Koranen som påstås handla om förbudet mot homosexuell
aktivitet är öppna för tolkning, och att varje queer muslim
måste bestämma själv vad verserna om Lot verkligen betyder.
Vidare menar han att Koranen respekterar mänskliga rät­
tigheter och därför inte diskriminerar eller förbjuder sexuell
mångfald utan snarare instruerar sina anhängare att agera
sexuellt inom ramen för trofasthet, rättvisa, självbehärskning
och gudsmedvetenhet.
Konservativa muslimer brukar avfärda existensen av
denna liberala form av islam, som ger individen möjlighet
att göra egna tolkningar av Koranen. Men denna utveckling
har ändå fått teologisk relevans för till exempel muslimska
reformister och feminister som hävdar att det som allmänt
betraktas som sharia, till skillnad från Koranen, bör ses som
enbart historiska texter som avslöjar tolkningar av islam som
är påverkade av traditionella seder och sociala värden från
sina respektive historiska tider. (För könsspecifika läsningar
av Koranen se Wadud 1999, 2006; Stowasser 1994; Barlas
2002; Ali 2006).
Progressiva muslimer likt Hendricks förespråkar en mer
intersektionell inom-muslimsk kritik där den sociala rättvi­
san, pluralismen och jämställdheten står i centrum, ofta med
syfte att öppet motverka förtryck. Detta görs som tidigare
nämnts genom att belysa de strukturer som ligger till grund
för t.ex. överträdelser av mänskliga rättigheter, övergrepp
på minoriteter etcetera (Esack 1997). I centrum för dessa
tolkningar står människors lika värde, på jorden och inför
Gud. Progressiva muslimer menar att det finns en lång tradi­
tion av tolerans inom den muslimska tron och framhåller att
islam är en frigörande religion men att detta ofta ignoreras
och går förlorat i dagens muslimska samhällen. Deras utma­
ning är att motverka bilden av Islam som homofobiskt,
kvinnoförtryckande och våldsbejakande (Kugle 2010).
REFERENSER:
Ali, Kecia (2006). Sexual Ethics And Islam:
Feminist Reflections on Qur’an, Hadith And
Jurisprudence. Oneworld Pub.
Barlas, Asma (2002). ‘Believing Women’ in
Islam: Unreading Patriarchal Interpretations
of the Qur’an. University of Texas Press
Esack, Farid (1997). Qur’an, Liberation &
Pluralism: An Islamic Perspective of Inter-
religious Solidarity Against Oppression.
Oneworld.
Kugle, Scott A. (2010). Homosexuality in Islam:
Critical reflection on Gay, Lesbian, and
Transgender Muslims. Oneworld.
Massad, Joseph A. (2007). Desiring Arabs.
University of Chicago Press.
Stowasser, Barbara Freyer (1994). Women in
the Qur’an, Traditions, and Interpretations.
Oxford University Press.
Wadud, Amina (1999). Qur’an and Woman:
Rereading the Sacred Text from a Woman’s
Perspective. Oxford University Press, USA.
––––––– (2006). Inside the Gender Jihad:
Women’s Reform in Islam. Oneworld.
Multireligiösa almanackan
vill skapa nyfikenhet och
öka förståelsen för olika
sätt att tänka, tro och leva i
Sverige. Väggkalender och
magasin i ett.
Beställ på sensus.se/
almanackan
ROMER UNDER FÖRINTELSEN
FÖR ÅK 9 & GYMNASIET
Mellan 200 000 och 500 000 av Europas romer mördades
under Förintelsen. Men detta stora folkmord är till stora delar
fortfarande okänt. I det bildbaserade klassrumsmaterialet finns
en lärarhandledning, biografier och förslag på bild- och
diskussionsövningar.
KOMMUNISTISKA REGIMERS
BROTT MOT MÄNSKLIGHETEN
FÖR ÅK 9 & GYMNASIET
Materialet tar upp de brott mot mänskligheten som regimerna i
Sovjet, Kina och Kambodja har gjort sig skyldiga till i historien.
Det pedagogiska materialet finns för flera fördjupningsnivåer
och är anpassat till olika lärstilar.
MÄNNISKORÄTTSKÄMPAR
FÖR ÅK 9 & GYMNASIET
Låt dina elever lära känna människor runt om i världen som
kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter. Klassrumsövningarna tar upp frågor om civilkurage och och ger
träning i källkritik. Genom att möta pristagarna i filmade
intervjuer får eleverna lära sig om situationen i landet de
kämpar i, vad deras drivkraft är och vad de åstadkommit.
FOTO: MARTIN STENMARK, BUNDESARCHIV & DAVID KING COLLECTION
MED LÄRDOMAR FRÅN HISTORIEN ARBETAR VI FÖR
DEMOKRATI OCH ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE.
FÖR LÄRARE OCH ELEVER.
www.levandehistoria.se
REDAK TÖRER SUSANNE OLSSON OCH SIMON SORGENFREI
TITEL ISLAM – EN RELIGIONSVE TENSK APLIG INTRODUK TION
FÖRLAG LIBER
Mångfaldens islam
Trots flera decenniers ganska livlig dis­
kussion i Sverige kring islam och musli­
mer så finns det fortfarande stora behov
av behändiga handböcker för univer­
sitetskurser och för fortbildningen av
lärare, journalister och andra som ska
förse allmänheten med grundläggande
kunskaper om den världsreligion som
genom immigrationen växer snabbast i
Sverige.
ABRAHAMS BARN
Redan på 1980-talet stod det klart att
Sveriges religiösa landskap förändra­
des i riktning mot större kulturell och
religiös pluralism. Under 1990-talet
verkade intresset för islamologisk all­
mänbildning stiga snabbt och i skolans
värld blev behovet av fortbildning kring
den nya mångfaldssituationen i klass­
rummet påtagligt. I Rinkeby började
Dorothea Rosenblad arbeta med att
utveckla religionskunskapsmetodiken
med utgångspunkt i de abrahami­
tiska religionernas heliga skrifter och
den berättelsetradition som delvis är
gemensam för judendom, kristendom
och islam.
År 2000 förändrades relationen mel­
lan Svenska kyrkan och staten och tap­
pet av medlemmar och praktiserande
har fortsatt. Även de andra kristna
samfunden, utom de ortodoxa och
katolska kyrkorna, har förlorat mark.
Under 2000-talet har den föränd­
ring av livsåskådningslandskapet som
påbörjades under 1900-talets senare
decennier fått ytterligare skjuts genom
den ökande invandringen från norra
Afrika och Mellanöstern. Tillsammans
med muslimer flyr många kristna från
förföljelse och förtryck, från hat och
våld i kaosets Irak och Syrien. Den
omfattande diskussionen i Europa om
relationerna mellan kristna och musli­
mer förs nu också för fullt i Sverige.
18 |
R E L I G I O N & L I V S F R ÅG O R
RELIGIONSDIALOGENS VILLKOR
Begreppet ”religionsdialog”, eller som
det ofta också heter ”interreligiös
dialog”, åberopas ofta som en nödvän­
dig förutsättning för att det ska kunna
skapas hållbara relationer mellan olika
troskommuniteter i samhället. För den
svenska samhällsformationens del är
kanske också en ökad förståelse och
dialog mellan den postkristna, sekula­
riserade delen av befolkningen och den
religiöst praktiserande befolkningen
en viktig pusselbit för ett hållbart
samhälle. ”Religious Literacy”, förmåga
att kunna läsa av, koda och samtala
livsåskådningsfenomen är i så fall en
nödvändig fortbildning såväl i skola
och universitet som i andra relevanta
sammanhang. Min erfarenhet är att
det finns ett stort behov av en bra och
allmänbildande, religionsvetenskapligt
förankrad översikt som skulle kunna
heta ”Kristendomen – en religionsve­
tenskaplig introduktion”; en antologi
som berörde olika viktiga aspekter av
den kristenhet som finns mitt ibland
oss i Europa. Nu finns istället en sådan
utmärkt bok om muslimer: ”Islam – en
religionsvetenskaplig introduktion” (red.
Susanne Olsson och Simon Sorgen­
frei, Liber) som ytterligare ger stoff
åt den som vill skaffa sig en bredare
och djupare bild av mångfalden inom
islam, både när det gäller historisk
utveckling och samtid, skriftkällor och
tolkningstraditioner. Visst finns det
flera bra och aktuella introduktioner
till islam (recenserade här i Religion och
livsfrågor under senare år) men det är
lyckosamt med antologiformen som
här ger utrymme åt forskare med olika
specialiteter som kan göra sin forskning
användbar i ett angeläget bildningssam­
manhang.
NYANSERINGAR OCH
PROBLEMATISERINGAR
Antologin är indelad i tre stora
avdelningar: Muhammeds tid, heliga
texter, kalifaten och grundläggande
utredningar kring sharia och islams
teologi utgör den fösta delen. En
grundläggande tanke i Jonas Svensson
text om Muhammad är att religioner
inte har någon essens utan är kulturella
fenomen ”stadda i ständig förändring”
och med stor mångfald och interna
motsättningar. Viktiga aspekter av tidig
shiitisk islam tas fram i David Thur­
fjells genomgång och Jan Hjärpe gör en
klargörande genomgång av kalifatens
tid (661-1258).
I den andra delen skildras hur islam
utvecklats fram till nutid i olika delar
av världen. De kapitel som jag tycker är
mest intressanta där är Göran Larssons
nyanseringar och problematiseringar av
de abrahamitiska religionerna i Anda­
lusien, där så många nästan mytiska
föreställningar om en ”guldålder” gran­
skas kritiskt, och Tomas Lindgrens text
om islam i Sydostasien, ett område som
inte alltid uppmärksammas tillräckligt.
I en avslutande del berörs islam och
samhällsfrågor, ibland kallad ”politisk
islam”. Den nutida utvecklingen inom
sunniislam utreds av Rickard Lagervall
och för den som vill lära sig hur begrep­
pet ”salafism” kan problematiseras i
olika riktningar ger hans text en god
vägledning. För att förstå hur modern
shiitisk islam påverkat det iranska sam­
hällets utveckling är David Thurfjells
text ett tillskott.
För alla som är satta att undervisa
om världsreligionerna och som försöker
bygga ett skafferi med bra ”råvaror” att
bygga lektioner med, så tillför den här
boken ett rikt förråd av ingredienser till
islamundervisningen.
OLA BJÖRLIN
Undersök, reflektera, tolka
och utveckla förmågor!
Nyhet!
Just nu!
Prisvärda
paketpriser
I Utkik Religion visar författarna hur världsreligionerna och andra livsåskådningar vuxit fram och på olika sätt
varit en del av samhället. De centrala tankegångarna lyfts fram och eleverna uppmanas att göra jämförelser.
I elevwebben hittar du sammanfattningsfilmer och självrättande övningar som ger dina elever stora
möjligheter att träna och repetera. I den digitala lärarhandledningen finns förslag på lektioner, uppgifter,
planerings- och bedömningsstöd.
För dig som vill jobba helt digitalt finns Utkik Religion interaktiv bok med massor av smarta funktioner och
nya möjligheter.
Beställ ditt gratis
cirkulationsexemplar.
Kontakta Gleerups kundservice, [email protected], 040 - 20 98 10, för beställning av cirkulationsexemplar,
eller Inger Blomquist, [email protected], 040-20 98 11, om du vill veta mer.
I SAMARBETE MED DIG
”VARJE GÅNG TROR
JAG ATT DET ÄR SLUT”
NY PODCAST FÖR GYMNASIET
OM ATT FLY SITT LAND
Tillsammans med sina två bröder flydde 23-årige Jihad från
Syrien. I vår podcast berättar han om sin dramatiska flykt över
Medelhavet, genom Europa till Sverige.
Podden är framtagen för gymnasiet och består av
tre avsnitt. Till varje avsnitt finns lärarhandledning med
diskussionsfrågor och övningar.
Fördjupa elevernas kunskaper om varför människor flyr
och om flyktingars rättigheter. Använd podcast-serien i din
undervisning!
LÄS MER PÅ WWW.AMNESTY.SE/SKOLA