Skolprestationer, skolstress och psykisk ohälsa bland tonåringar

UTVECKLINGEN AV PSYKISK OHÄLSA BL AND TONÅRINGAR I SVERIGE OCH TÄNKBARA ORSAKER
Skolprestationer, skolstress och
psykisk ohälsa bland tonåringar
Ökad psykisk ohälsa bland tonåringar
De senaste 30 åren har självrapporterade somatiska och
psykiska besvär, såsom huvudvärk, sömnsvårigheter och
nedstämdhet, ökat bland 13- och 15-åringar i Sverige
(se faktaruta ”Att mäta psykisk ohälsa”).
Figur 1. Andelen (%) tonåringar som har uppgett att de har haft
minst två somatiska eller psykiska besvär mer än en gång i veckan
de senaste sex månaderna, 1985/86-2013/14
80
Skolbarns hälsovanor är ett internationellt forskningsprojekt
som Världshälsoorganisationen (WHO) samordnar. Studien
genomförs vart fjärde år och Sverige har deltagit sedan 1985.
Det är en enkätundersökning bland 11-, 13- och 15-åringar där
en rad frågor ställs som rör olika dimensioner av hälsa, hälsobeteenden och miljöer som på olika sätt har betydelse för
hur barn och ungdomar mår. Under 2013/14 genomfördes den
åttonde datainsamlingen där närmare 8 000 elever från cirka
400 skolor över hela landet deltog. Det motsvarar en svarsfrekvens på cirka 70 procent. Syftet med Skolbarns hälsovanor
är att öka kunskapen om levnadsvanor och förhållanden som
anses viktiga för barns och ungdomars hälsa, följa utvecklingen över tid samt göra jämförelser med barn och ungdomar
i andra deltagande länder. Mer information om studien finns
på www.folkhalsomyndigheten.se/skolbarnshalsovanor.
Att mäta psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa mäts genom frågor om besvär med sömnen,
nedstämdhet,
irritation och nervositet, huvudvärk, ont i
Figur 3. Andelen (%) 13- och 15-åringar som uppgett att de är ganska
magen,
ont
i
ryggen
och yrsel.
Vi redovisar
de som uppgett
eller mycket stressade
av skolarbetet,
1997/98-2013/14
att de har upplevt minst två besvär i stort sett varje dag eller
mer 80
än en gång i veckan under en sexmånadersperiod.
70
70
60
60
50
40
30
20
10
0
1985/86
1993/94
Pojkar 13 år
1997/98
2001/02
Pojkar 15 år
2005/06 2009/10
Flickor 13 år
2013/14
Flickor 15 år
Anm. Uppgifter för år 1989/90 saknas.
Några tänkbara orsaker bakom utvecklingen är den ökade
individualiseringen, de ökade trösklarna till arbetsmarknaden,
den höga ungdomsarbetslösheten, familjens socioekonomiska
villkor och den snabba teknikutvecklingen (1–3).
Figur 2. Andelen (%) 13- och 15-åringar som tror att läraren tycker att
deneller
ökade
skolstressen
och fallande
kolprestationer
de Också
är duktiga
mycket
duktiga jämfört
med sina ­sklasskamrater,
har
lyfts
fram
som
tänkbara
orsaker
(3).
Här
fokuserar
vi
1985/86–2013/14
därför
på
sambandet
mellan
psykisk
ohälsa
bland
tonåringar
80
och
deras syn på skolprestationen såväl som stress över skol­
70
arbetet,
samt hur detta samband har förändrats över tid.
60
50
Hur påverkar
skolprestationer och stress
40
över skolarbetet
barns och ungas psykiska ohälsa?
30
Ungdomar tillbringar en väsentlig del av sin tid i skolan
20
och resultat
från ett stort antal studier har pekat på ett
10
ömsesidigt
samband mellan elevers prestationer i skolan
0
och deras
psykiska
det vill säga
att sambandet
1997/98 hälsa,
2001/02
2005/06
2009/10 går 2013/14
åt båda håll (4). Det finns också forskning som visar att
Pojkar 13 år
Pojkar 15 år
13 år
Flickor 15 år
provsituationer,
prestationskrav
och stressFlickor
är riskfaktorer
Till stressade
räknassambanden
dem som uppger att
de är ganska
eller mycket
stressade
för ökadAnm.
psykisk
ohälsa,
verkar
dock
variera
av skolarbetet. Till ej stressade räknas dem som svarat inte alls eller, lite grann på
mellan olika
undergrupper
avavindivider,
frågan om
de känner sig stressade
skolarbetet. och särskilt mellan
flickor och pojkar (5).
Tonåringars syn på sina skolprestationer
Sedan 1985/86 har eleverna fått svara på frågan om hur
Figur 4. Gruppen 13- och 15-åringar som har uppgett minst två
duktiga
i skolan jämfört med sina klasskamrater de tror att
psykosomatiska besvär, mer än en gång i veckan, fördelade efter
läraren
tycker
att de är. Svarsalternativen
är mycket duktig,
kön och skolprestationer,
2013/14
duktig, medelbra och under genomsnittet. Andelen tonåringar
80
som tror att läraren tycker att de är duktiga eller mycket
70
duktiga ökade från 1980-talets slut till 2005/06 (se figur 2).
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN, 2016 ISBN 978-91-7603-627-3 (PDF) ISBN 978-91-7603-628-0 (PRINT) ARTIKELNUMMER: 16003 GRAFISK PRODUKTION: AB TYPOFORM TRYCK: EDITA BOBERGS AB, VEDDESTA
De senaste decennierna har det skett en ökning
av psykisk ohälsa bland tonåringar i Sverige.
Resultat från studien Skolbarns hälsovanor visar
att upplevda psykosomatiska besvär är vanligare
bland tonåringar som är stressade över skolarbetet. Sett över tid, så har andelen tonåringar
som uppger att de är stressade över skolarbetet
till stor del sammanfallit med utvecklingen av
psykosomatiska besvär.
4
år
t
70
70
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
1985/86
1993/94
1997/98
Pojkar 13 år
2001/02
Pojkar 15 år
Flickor 13 år
0
2013/14
2005/06 2009/10
Flickor 15 år
1997/98
Pojkar 13 år
Anm. Uppgifter för år 1989/90 saknas.
2001/02
2005/06
Pojkar 15 år
2009/10
Flickor 13 år
2013/14
Flickor 15 år
Anm. Till stressade räknas dem som uppger att de är ganska eller mycket stressade
av skolarbetet. Till ej stressade räknas dem som svarat inte alls eller, lite grann på
frågan om de känner sig stressade av skolarbetet.
Figur 1. Andelen (%) tonåringar som har uppgett att de har haft
har eller
andelen
minskat
minstDärefter
två somatiska
psykiska
besvärnågot
mer änbland
en gång13-åringar
i veckan och
de senaste
månaderna,
1985/86-2013/14
blandsex15-åriga
flickor.
Bland 15-åriga pojkar har andelen
Figur 3. Andelen (%) 13- och 15-åringar som uppgett att de är ganska
Metod
eller mycket stressade av skolarbetet, 1997/98-2013/14
80
80mellan olika grupper och undersökningsår, och konfidens-
70
60
50
40
30
20
10
0
varit oförändrad sedan 2005/06.
Figur 2. Andelen (%) 13- och 15-åringar som tror att läraren tycker att
de är duktiga eller mycket duktiga jämfört med sina klasskamrater,
1985/86–2013/14
Figur 4. Gruppen 13- och 15-åringar som har uppgett minst två
50i texten.
kön och skolprestationer, 2013/14
30
70
60
50
40
1985/86 1993/94
30
Pojkar 13 år
20
1997/98
2001/02
Pojkar 15 år
2005/06 2009/10
Flickor 13 år
2013/14
Flickor 15 år
Anm. 10
Uppgifter för år 1989/90 saknas.
1985/86 1989/90 1993/94 1997/98 2001/02 2005/06 2009/10 2013/14
Pojkar 13 år
Pojkar 15 år
Flickor 13 år
Flickor 15 år
Anm. Till duktiga räknas dem som tror att de är duktiga eller mycket duktiga.
Till ej duktiga räknas de som tror att de är medelbra eller under genomsnittet.
Figur 2. Andelen (%) 13- och 15-åringar som tror att läraren tycker att
de är duktiga eller mycket duktiga jämfört med sina klasskamrater,
1985/86–2013/14
Upplevd skolstress bland tonåringar
Sedan 1997/98 har eleverna fått svara på hur stressade de
känner sig av sitt skolarbete. Svarsalternativen är inte alls,
60 lite grann, ganska mycket och mycket. Här redovisar vi
50 de som uppgett att de är ganska eller mycket stressade av
40 skolarbetet. Andelen 13-åringar som är stressade över sitt
30 skolarbete har varierat över tid, men ökade kraftigt till den
20 senaste mätningen (se figur 3). Då upplevde 36 procent av
10 flickorna och 22 procent av pojkarna att de var stressade
0 av skolarbetet, vilket är nästan en fördubbling jämfört med
1985/86 1989/90 1993/94 1997/98 2001/02 2005/06 2009/10 2013/14
den föregående mätningen.
Pojkar
13 år
Pojkar
15 årbland Flickor
13 år
Flickorden
15 år har
Skolstressen
är
störst
15-åringarna,
men
inte
ökat
på
samma
sätt
som
bland
13-åringarna.
Andelen
Anm. Till duktiga räknas dem som tror att de är duktiga eller mycket duktiga.
Till ej
duktiga
räknas
de som tror över
att de ärsitt
medelbra
eller under genomsnittet.
som
var
stressade
skolarbete
var 60 procent bland
flickorna och 34 procent bland pojkarna 2013/14, vilket är
mindre än åren 2001/02 och 2005/06.
80
70
Figur 3. Andelen (%) 13- och 15-åringar som uppgett att de är ganska
eller mycket stressade av skolarbetet, 1997/98-2013/14
80
70
60
50
40
30
20
10
0
70graden är 95 procent. Endast skillnader mellan grupper
60eller psykosomatiska
över tid som är besvär,
statistiskt
kommenteras
mer säkerställda
än en gång i veckan,
fördelade efter
40
80
0
Vi har använt Z-test för att säkerställa eventuella skillnader
1997/98
Pojkar 13 år
2001/02
2005/06
Pojkar 15 år
2009/10
Flickor 13 år
2013/14
Flickor 15 år
Anm. Till stressade räknas dem som uppger att de är ganska eller mycket stressade
av skolarbetet. Till ej stressade räknas dem som svarat inte alls eller, lite grann på
frågan om de känner sig stressade av skolarbetet.
Figur 4. Gruppen 13- och 15-åringar som har uppgett minst två
80
70
20
Psykiska
60 ohälsa i relation till
10
skolprestationer
och skolstress 2013/14
50
0
Psykosomatiska
besvär
är vanligare
bland
flickor och2013/14
pojkar
40
1997/98
2001/02
2005/06
2009/10
som tror
att
läraren
tycker
de
presterar
medelbra
eller
under
30
Pojkar 13i år
Pojkar
15 årmed sina
Flickor
13 år
Flickor 15 år
genomsnittet
skolan
jämfört
klasskamrater
20
(seAnm.
figur
Bland
dessa
flickor
uppger
61 eller
procent
att de har
Till 4).
stressade
räknas
dem som
uppger att
de är ganska
mycket stressade
10
av skolarbetet. Till ej stressade räknas dem som svarat inte alls eller, lite grann på
psykosomatiska
besvär.
Det
kan
jämföras
med
45
procent
frågan0om de känner sig stressade av skolarbetet.
Pojkar
bland dem som tror Flickor
att läraren tycker att de är duktiga
i
skolan jämfört
med
sina
klasskamrater.
Bland
pojkarna
är
Duktig jämfört med klasskamrater
motsvarande
andelar
35med
jämfört
med 23 procent.
Ej duktig
jämfört
klasskamrater
Anm. Till duktiga
räknas
dem som tror
atthar
de äruppgett
duktiga eller
myckettvå
duktiga.
Figur 4. Gruppen
13- och
15-åringar
som
minst
Till ej duktiga räknas de som tror att de är medelbra eller under genomsnittet.
psykosomatiska besvär, mer än en gång i veckan, fördelade efter
kön och skolprestationer, 2013/14
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Flickor
Pojkar
Duktig jämfört med klasskamrater
Ej duktig jämfört med klasskamrater
Anm. Till duktiga räknas dem som tror att de är duktiga eller mycket duktiga.
Till ej duktiga räknas de som tror att de är medelbra eller under genomsnittet.
Bland de flickor som uppger att de är stressade i skolan, har
68 procent också uppgett psykosomatiska besvär (se figur
5). Bland de flickor som uppger att de inte är stressade av
skolarbetet är motsvarande siffra 36 procent. Av de pojkar
som uppger att de är stressade av skolarbetet är det 48 procent som uppger att de har psykosomatiska besvär, medan
21 procent av de som inte är stressade av skolarbetet skolan
uppger att det har psykosomatiska besvär.
Figur 7. Andelen 13- och 15-åringar som har uppgett minst två
Figur 5. Gruppen 13- och 15-åringar som har uppgett minst två
psykosomatiska besvär, mer än en gång i veckan, fördelade efter
kön och skolstress, 2013/14
inte är psykosomatiska
stressade över besvär,
skolarbetet,
andelen
medfördelade
psyko-efter
mer änhar
en gång
i veckan,
kön och
skolstress,
1993/94-2013/14
somatiska
besvär
varit stabil
över hela perioden, ca 20 procent bland
80 pojkarna och ca 35 procent bland flickorna.
80
70
Figur 7.60Andelen 13- och 15-åringar som har uppgett minst två
psykosomatiska
besvär, mer än en gång i veckan, fördelade efter
50
kön och skolstress, 1993/94-2013/14
70
Figur 5.60Gruppen 13- och 15-åringar som har uppgett minst två
psykosomatiska
besvär, mer än en gång i veckan, fördelade efter
50
kön och skolstress, 2013/14
40
40
80
30
80
30
70
70
20
20
60
Figur 5. Gruppen 13- och 15-åringar som har uppgett minst två
10
psykosomatiska besvär, mer än en gång i veckan, fördelade efter
0 och skolstress, 2013/14
kön
60
50
Flickor
40
Pojkar
30
80
30
Stressade i skolan
70
20
20
Ej stressade i skolan
60 Anm. Till stressade räknas dem som uppger att de är ganska eller mycket stressade
10
av skolarbetet. Till ej stressade räknas dem som svarat inte alls eller, lite grann på
50 frågan om de känner sig stressade av skolarbetet.
Flickor
40
0
Pojkar
30
Utvecklingen
av psykisk ohälsa i relation
Stressade i skolan
Ej stressade i skolan
20 skolprestationer och skolstress över tid
till
Figur
6.
Andelen
13ochuppger
15-åringar
uppgett
minst två
Anm.10
Till stressade räknas dem som
att de ärsom
ganskahar
mycket stressade
Över
tid
har andelen
med
minst
tvåi eller
självrapporterade
psykosomatiska
besvär,
än
en gång
veckan,
efter
av skolarbetet.
Till ej stressade
räknas mer
dem som
svarat
inte alls
eller, lite fördelade
grann på
0om de känner sig stressade
frågan
av skolarbetet.
psykosomatiska
besvär
ökat både bland dem
som har
kön
och skolprestationer,
1985/86–2013/14
Flickor
Pojkar
uppgett att de tror att läraren tycker att de duktiga och
80
i skolan
stressade
i skolan
blandStressade
dem som
tror att Ejläraren
inte
tycker att de är duktiga
70
jämfört
med
sina
klasskamrater
(se
figur
6).
Figur 6.60
Andelen
13- ochräknas
15-åringar
som
harattuppgett
minst
två stressade
Anm. Till stressade
dem som
uppger
de är ganska
eller mycket
av skolarbetet.
Tillden
ejmer
stressade
räknas
dem
som svaratfördelade
inte alls
eller,efter
lite grann på
Under
hela
studerade
perioden
har
psykosomatiska
psykosomatiska
besvär,
än
en
gång
i
veckan,
50frågan om de känner sig stressade av skolarbetet.
kön och
skolprestationer,
1985/86–2013/14
besvär
varit
vanligare
bland
dem
som
tror
att
läraren
tycker att
40
de
inte
är
duktiga
i
skolan
jämfört
med
sina
klasskamrater.
80
30
70
60
50
40
30
20
10
0
20
Figur 6. Andelen 13- och 15-åringar som har uppgett minst två
10
psykosomatiska besvär, mer än en gång i veckan, fördelade efter
0 och skolprestationer, 1985/86–2013/14
kön
1985/86
80
70
60
50
1985/86
40
1993/94
1997/98
2001/02
2005/06 2009/10
Flickor ej duktiga jämfört med klasskamrater
Flickor duktiga jämfört med klasskamrater
Pojkar ej duktiga jämfört med klasskamrater
Pojkar duktiga jämfört med klasskamrater
1993/94 1997/98 2001/02 2005/06 2009/10
50
40
2013/14
2013/14
Anm. Till duktiga räknas dem som tror att de är duktiga eller mycket duktiga.
30
Till ej duktiga
räknas
de sommed
tror att
de är medelbra eller under genomsnittet.
Flickor
ej duktiga
jämfört
klasskamrater
20
Flickor duktiga jämfört med klasskamrater
10
Pojkar ej duktiga jämfört med klasskamrater
0
Pojkar
duktiga jämfört med klasskamrater
1985/86 1993/94 1997/98 2001/02 2005/06 2009/10
2013/14
Anm. Till duktiga räknas dem som tror att de är duktiga eller mycket duktiga.
Flickor
ej duktiga
jämfört
med eller
klasskamrater
Till ej duktiga räknas
de som
tror att de
är medelbra
under genomsnittet.
Flickor duktiga jämfört med klasskamrater
Pojkar ej duktiga jämfört med klasskamrater
Pojkar duktiga jämfört med klasskamrater
Anm. Till duktiga räknas dem som tror att de är duktiga eller mycket duktiga.
Till ej duktiga räknas de som tror att de är medelbra eller under genomsnittet.
Andelen som är stressade i skolan och som också har uppgett
psykosomatiska besvär har varit stabil över tid, förutom vid
den sista datainsamlingen, då andelen ökade bland flickorna
från ca 60 till 70 procent och från ca 40 till 50 procent
bland pojkarna (se figur 7). I den gruppen som uppger att de
10
0
Figur 7. Andelen 13- och 15-åringar som har uppgett minst två
10
psykosomatiska besvär, mer än en gång i veckan, fördelade efter
0 och skolstress, 1993/94-2013/14
kön
1997/98
2001/02
2005/06
2009/10
2013/14
80
70
60
Flickor med skolstress
Pojkar med skolstress
Flickor utan skolstress
Pojkar utan skolstress
50 Anm. Till stressade räknas dem som uppger att de är ganska eller mycket stressade
av skolarbetet. Till ej stressade räknas dem som svarat inte alls eller, lite grann på
1997/98
2001/02
2005/06
2009/10
40
frågan om de känner sig stressade av skolarbetet.
30
Flickor med skolstress
20
Flickor utan skolstress
10
2013/14
Pojkar med skolstress
Pojkar utan skolstress
Anm. Till
0 stressade räknas dem som uppger att de är ganska eller mycket stressade
av skolarbetet.1997/98
Till ej stressade räknas
dem som svarat
inte alls eller,
lite grann på
2001/02
2005/06
2009/10
frågan om de känner sig stressade av skolarbetet.
Flickor med skolstress
2013/14
Pojkar med skolstress
Flickor utan skolstress
Pojkar
utan
skolstress
Sammanfattningsvis
visar resultaten
från
Skolbarns
hälsovanor
att
under
hela
undersökningsperioden
har stressade
Anm. Till stressade räknas dem som uppger att de är ganska eller mycket
av skolarbetet.
Till ej stressade
dem som
svarat inteså
allsvanliga
eller, lite grann på
psykosomatiska
besvär
varit räknas
ungefär
dubbelt
frågan om de känner sig stressade av skolarbetet.
bland tonåringar som uppger att de är stressade av sitt
skolarbete, jämfört med tonåringar som uppger att de inte
är stressade av sitt skolarbete. Besvären är också vanligare
bland tonåringar som tror att läraren tycker att de presterar
medelbra eller under genomsnittet jämfört med sina klasskamrater.
Detta stämmer överens med tidigare forskning som har
pekat på ett ömsesidigt samband mellan elevers skolprestationer och psykiska hälsa (4). Dåliga skolprestationer
kan orsaka psykosomatiska besvär. Men det är också så att
elever med psykosomatiska besvär kan prestera sämre i
skolan på grund av sin psykiska ohälsa. Detta ömsesidiga
samband skulle kunna gälla även för skolstress och psykisk
hälsa. Skolstress kan alltså tänkas orsaka psykosomatiska
besvär, men elever som har psykosomatiska besvär kan
också känna sig mer stressade av sitt skolarbete. Oavsett
sambandens riktning visar resultaten från Skolbarns
hälsovanor att elevers psykiska hälsa hänger nära samman
med deras upplevelse av skolstress och syn på sina skolprestationer.
Sedan slutet av 1990-talet, så har andelen tonåringar
som uppger att de är stressade över skolarbetet till stor del
sammanfallit med utvecklingen av psykosomatiska besvär.
Det innebär att den ökade skolstressen kan ha bidragit till
den ökade psykiska ohälsan bland tonåringar, med det kan
också innebära att ökningen av psykosomatiska besvär
bidragit till den ökade skolstressen.
Däremot har andelen tonåringar som uppger att de tror att
läraren tycker att de presterar medelbra eller under genomsnittet minskat över tid. Det behöver dock inte motsäga
tidigare forskning som visar att ett samband mellan skolprestationer och psykisk ohälsa finns. Resultatet kan istället
bero på att frågan i Skolbarns hälsovanor inte belyser
elevernas faktiska skolprestationer, som istället mäts bättre
genom exempelvis resultat från nationella och internationella prov eller betyg.
1. Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2009. Stockholm: 2009.
2. Socialstyrelsen. Psykisk ohälsa bland unga – Underlagsrapport till Barn och
ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Stockholm: 2013.
3. Folkhälsomyndigheten. Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 – grundrapport.
Stockholm: 2014.
4. Gustavsson J-E, Allodi Westling M, Alin Åkerman B, Eriksson C, Eriksson L,
Fischbein S, et al. School, learning and mental health – a systematic review.
The Royal Academy of Sciences, The Health Committee, 2010.128
5. SOU 2010:80. Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. Delegationen för
jämställdhet i skolan. Stockholm: Fritzes.
Solna Nobels väg 18, 171 82 Solna Östersund Forskarens väg 3, 831 40 Östersund.
www.folkhalsomyndigheten.se