KOMMUNAL LÄROPLAN
FÖR DE SVENSKA GRUNDSKOLORNA
I BORGÅ STAD
Godkänd av sektionen 22.9 2009
Kommunal läroplan för de svenska grundskolorna i Borgå stad
Denna läroplan är utarbetad enligt de av utbildningsstyrelsen fastställda grunderna för läroplanen
for den grundläggande utbildningen 2004. Fostrings- och undervisningsarbetet i stadens svenska
grundskolor ordnas enligt denna läroplan jämte enligt de skolvisa läroplanerna.
Lärarna som är anställda i Borgå följer de fastställda läroplanerna.
Läroplanen har utarbetats av de läroplansarbetsgrupper som bildningsnämndens svenskspråkiga
utbildningssektion utsett. I den har ingått rektorer, klasslärare, lektorer och speciallärare, samt
personal från elevvården.
Skolornas samtliga lärare har aktivt deltagit i läroplansdiskussioner beträffande ämnesinnehåll,
kriterier för godkänt vitsord och rektorerna/föreståndarna har gett sin syn på beslutsfattandet och
ibruktagandet av olika delar av läroplanen. I läroplanen iakttas principen om den grundläggande
utbildningens enhetlighet bland annat genom beaktande av läroplanen för förskolan och till den del
läroplanen gäller elevvården.
Fostrings- och undervisningsarbetet i skolorna involverar eleverna och föräldrarna. Mål och
innehåll preciseras, undervisningens ramar, resurser och genomförande utformas i skolans arbetsplan
läsårsvis. Förverkligandet av undervisningsverksamheten är i hög grad beroende av lärarnas
professionalism och av de kommunala beslut som angår barn, ungdomar och utbildning i Borgå.
Utbildningens värdegrund och verksamhetsidé
Varje skede i människans utveckling har ett egenvärde, så även barndoms- och ungdomsåren. Av
detta följer naturligt att undervisningen utgår från eleven med respekt för den kunskap eleven för med
sig. Skolan är en del av individens livsmiljö med uppgift att stöda varje elev att ta ansvar, att hitta sig
själv och sin uppgift i samhället. I skolan ges många tillfällen att lära sig sociala färdigheter, som är
viktiga med tanke på att eleven skall bli en del av samhället. Principerna for de mänskliga
rättigheterna beaktas i undervisningen.
Skolan bidrar till att eleven ser hur vi med personliga val kan påverka händelseförloppet, så att
principen om en hållbar utveckling förverkligas. Skolan tar med eleven i demokratiska processer, så
att de ges möjlighet att påverka sin vardag. Samarbete och växelverkan, lokalt och internationellt,
poängteras. Borgås tvåspråkighet och kulturella mångfald är en tillgång för skolan. Samarbete och
kontakter över språkgränserna bidrar till en ökad förståelse för olika levnadsförhållanden.
Allmanna mål för fostran och utbildning
Utbildningens uppgift är att ge eleven grundläggande redskap for eget arbete, fortsatta studier samt
för arbetslivet. Dessa redskap är färdigheter i modersmål, matematik, finska och främmande språk
samt inlärningsstrategier och arbetsmetoder. Utbildningens uppgift är att i samråd med hemmet fostra
eleven.
Då det förekommer skillnader i barnens utveckling och deras olika satt att lära sig kräver det att
undervisningen differentieras.
Undervisningen bygger på elevens verklighet och erfarenheter. Lärandet skall vara en aktiv och
målinriktad verksamhet där läraren genom att beakta elevens sätt att lära sig gör undervisningen och
inlärningen motiverande. Lärandet handlar om att inhämta kunskap. Då eleven får känna glädje över
att lära sig utvecklar han en positiv självbild. Eleven vet var och hur han hittar information samt görs
medveten om att kunskapen förändras, vilket leder till ett livslångt lärande.
Inlärningen är situationsbunden och därför skall man fästa speciell vikt vid att skapa en
mångsidig pedagogisk miljö för att stöda elevens inlärningsmotivation, aktivitet och kreativitet.
Den pedagogiska miljön skall också främja elevens bedömning av sin egen verksamhet.
Eleven arbetar aktivt både självständigt och i grupp. Eleven fungerar socialt, känner ansvar och tar
hänsyn till andra. Eleven inser att han är en del av en större helhet och förstår sin egen roll
i samhället och tar ansvar för den omgivande miljön. Arbetsmetodernas uppgift är att utveckla
förmågan till inlärning, tänkande och problemlösning.
Lärarens roll är att handleda, undervisa, fostra och motivera och ge eleven nycklarna till lärandet.
Undervisningen kan vara integrerad eller ämnesindelad. I den integrerade undervisningen är
färdigheterna viktigare än enskilda ämnesområden. Hur eleven lär t.ex. genom att undersöka, iaktta
och förklara är viktigt, inte bara vad eleven lär.
Språkprogram
I de svenska skolarna i Borgå påbörjas studierna i finska i åk 3. Finska är det andra inhemska
språket och benämns A1 i timfördelningen. Alla elever skall ha möjlighet att välja mellan
modersmålsinriktad finska MOFI och nybörjarfinska, NYFI. För att en enskild grupp skall bildas,
behövs 10 elever.
Studier i engelska påbörjas i åk 4. Engelska är det första utländska språket och benämns A2-språk i
timfördelningen.
1 åk 8 väljs språk som tillval, enligt skolans kursutbud. Skolan bör då erbjuda minst två språk i
kursutbudet.
Timfördelningen
Se bilaga.
Den pedagogiska miljön
Till den fysiska pedagogiska miljön hör skolans byggnader och lokaler samt undervisningsmaterial och
läromedel. Hit hör vidare annan bebyggelse och den omgivande naturen. Studiemiljön och
studieredskapen skall planeras och ordnas så att de ger möjlighet till användning av mångsidiga
undervisningsmetoder och arbetssatt. Arbetsredskap, arbetsmaterial och bibliotekstjänster finns till
elevens förfogande. Utrustningen i lärmiljön stöder elevens utveckling till medlem av det moderna
informationssamhället och ger eleven möjligheter att använda datorer och annan mediateknik.
Lärmiljön skall stödja elevens tillväxt och lärande. Den skall vara fysiskt, psykiskt och socialt trygg och
stödja elevens halsa. Lärmiljön skall ge eleven möjlighet att stalla upp egna mål och bedöma sin egen
verksamhet.
Skolornas verksamhetskultur
I de skolvisa läroplanerna beskrivs skolans verksamhetskultur, som har en betydande inverkan på
skolans fostran och undervisning. Till verksamhetskulturen hör alla skolans officiella och inofficiella
regler, handlingsmönster och uppförande samt värderingar, principer och kriterier på vilka skolarbetet
vilar. Till verksamhetskulturen hör också skolans verksamhet utanför lektionerna, såsom fester,
temadagar och olika evenemang. Utgående från verksamhetskulturen gör skolan upp sina
ordningsregler.
Samarbetet med förskoleundervisningen
Ett mål for samarbetet med förskolan ar att undervisningen for elever i åk 1 och 2 i den grundläggande
utbildningen bygger på undervisningen och verksamheten i förskolan. Verksamheten planeras och
genomfors i samarbete mellan lärarna och barntradgårdslärarna. Samarbetet mellan
förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen skall också leda till att skolmiljön, både
den fysiska, psykiska och sociala, blir bekant for förskolebarnet. Det vore bra om eleverna och lärarna
i förskolan och grundskolan lär kanna varandra. Samarbetet kan ske t.ex. i form av gemensam
verksamhet och utbyte av utrymmen.
Mellan stadens förskoleundervisning och nybörjarundervisning finns tre fungerande nätverk.
De tre nätverken är indelade enligt skolornas läge i det västra, centrala och Östra nätverket .
Under nätverksträffarna kan personalen fortbildas, diskutera samt planera den gemensamma
verksamheten. För de svenskspråkiga förskolebarnen skall minst tre besöksdagar ordnas under
läsåret. Ett av dessa besök bör ske till den blivande skolan.
Samarbetet inom den grundläggande utbildningen
För att kunna förverkliga en enhetlig grundskola krävs samarbete mellan lärare som undervisar
i årskurserna 1-9.1 grunderna för den grundläggande utbildningen är läroämnena indelade
i ämneshelheter som omfattar flera årskurser. Både innehållet och bedömningen inom helheterna
förutsätter samarbete. Samarbetet är också viktigt for att undervisningen skall kunna ske
som en fortlöpande process, där elevernas förkunskaper beaktas. Även for att kunna integrera de
olika läroämnena, bl.a. inom temaområdena, behövs samarbete. Genom samarbetet blir det möjligt att
följa med elevernas individuella utveckling.
Det är önskvärt att också eleverna samarbetar, både inom den egna skolan och med elever i andra
skolor. Samarbetet ökar tryggheten och samhörigheten i den egna skolan, förebygger mobbning och
underlättar skolbyten. Arbete i årskursblandade grupper, vänelevsverksamhet och praktisk
arbetsorientering (PRAO) är exempel på samarbetsformer.
Samarbetet mellan hem och skola
Vårdnadshavaren har möjlighet att bekanta sig med skolans kultur aven i skolans vardag.
Vårdnadshavaren får information om läroplanen och om hur utbildningen ordnas och blir hörd
i diskussioner som berör skolans mål för fostran. Genom samarbetet får eleven stöd för arbetet i
skolmiljön. Föräldramöten planeras och genomförs så att de möjliggör en aktiv dialog.
Utvecklingssamtal innebär att eleven, vårdnadshavaren och läraren träffas för att utvärdera och vidare
utveckla elevens inlärning och arbete.
Plan för elevens lärande
I den skolvisa läroplanen beskrivs studiegången, kurserna och huruvida arbetet sker i enkel eller
sammansatt klass. Utvecklingssamtalen mellan elev, förälder och lärare preciserar planen for elevens
lärande.
Handledning
Samtliga lärare handleder eleverna inom sitt ämne samt stöder elevens personliga tillväxt, utveckling
och delaktighet i samarbete med vårdnadshavarna.
Finländska barn från hem där det talas två språk
Ett särdrag i de finlandssvenska skolorna är barn som kommer från hem där det talas både finska och
svenska. Skolan stöder dessa barn främst genom undervisning i modersmål och litteratur. Skolan
erbjuder en svenskspråkig miljö att öva språket i samt stärker den finlandssvenska identiteten. Skolan
beaktar barnets finska språkutveckling genom att erbjuda modersmålsinriktad finskundervisning, dock
inte språkbadsundervisning.
Elever från olika språkliga och kulturella miljöer
Barnet som kommer från en annan kultur eller språklig miljö bar med sig förkunskaper som kan vara
annorlunda an de övriga barnens. Barnets inlärningsmiljö planeras så att detta beaktas såväl i de
enskilda ämnena som i olika stödtjänster barnet eventuellt behöver.
Samarbetet mellan skolan och hemmet är viktigt for att stöda barnet och undvika eventuella
missförstånd. Skolan ger och tar emot information som berör dagligt liv. Den svenska skolan i
Borgå är en kultur- och identitetsskola och beaktar i mån av möjlighet elevernas religiösa, kulturella
och språkliga särdrag. Skolan ansvarar för skolspråket och ger i mån av möjlighet undervisning i
elevens eget modersmål. Ansvaret for hemspråket ligger dock i huvudsak hos den egna
kulturgemenskapen.
Elevvård
Enligt läroplansgrunderna har eleverna i den grundläggande utbildningen rätt till gratis elevvård när
den behövs som en förutsättning för att delta i undervisningen. Vidare sägs att barnets välmående är
en förutsättning för lärande och att det är utbildningsanordnarens skyldighet att ordna elevvård och att
det förutsätter samarbete mellan utbildnings-, social- och hälsovårdsväsendet på kommunal nivå.
I Borgå arbetar elevvården för att trygga elevens psykiska, fysiska och sociala välmående. Målet är att
främja elevens lärande, säkerställa möjligheten till jämlik undervisning för alla samt stöda en
harmonisk uppväxt och utveckling.
Elevvårdsarbetet berör all personal i skolan, medan de elevvårdstjänsterna erbjuds av
skolhälsovårdare, skolläkare, kurator och skolpsykolog. En plan på den årliga verksamheten inom
elevvårdsarbetet i den enskilda skolan, bör finnas med som bilaga i skolans verksamhetsplan, som
godkänns av direktionen.
Elevvården styrs av förtrolighet och respekt, vilket syns bland annat genom att vid planering av
nödvändiga stödåtgärder skall eleven och vårdnadshavaren höras.
Elevvårdskonferenser
För att planera och koordinera arbetet samt utveckla elevvården i skolan, hålls elevvårdskonferenser. I
dessa konferenser deltar åtminstone rektor/föreståndare (som ordförande), berörda lärare,
speciallärare, kurator, hälsovårdare och skolpsykolog, samt studiehandledare för åk 7 uppåt. Även
talterapeut samt social- och ungdomsarbetare kan delta i evk, liksom andra inbjudna som kan stöda
elevens välmående. Mötena hålls minst två gånger per läsår, ett på hösten och ett på våren, samt vid
behov. Skolorna ansvarar för att konferenserna sammankallas.
För att elevvårdskonferenserna skall vara så effektiva som möjligt är det viktigt att deltagarna är
förberedda och insatta. För att underlätta detta mål finns en blankett, som skolorna har rätt att forma
om. Väsentligt är att deltagarna kan få följande information i förväg (gärna en vecka) som e-post eller i
ett slutet kuvert:
1.
Vilken eller vilka elever skall avhandlas.
2.
Vad har gjorts tidigare och av vem (vilket är bekymret)
Efter mötet kompletteras ovannämnda information:
3.
Vad har man kommit överens om (så som åtgärder och ansvarspersoner. Obs; inget
diskussionsprotokoll).
Denna sammanlagda information (p.1-3) skickas per e-post eller i slutet kuvert, till de deltagare som
har rätt att få denna information och man kommit överens om på konferensen. I postningen får endast
användas Borgå stads server, dvs. post från en adress med slutdelen porvoo.fi till en adress med
slutdelen porvoo.fi. Originalet förvaras inlåst på skolan.
De skolor som avviker från det ovansagda om elevvårdskonferenser, bör beskriva tillvägagångssättet i
den skolvisa läroplanen, så punkt 1-3 uppnås och den blankett skolan använder beskrivs.
Skolhälsovård
Skolhälsovårdaren genomför en hälsogranskning av eleven vart annat år åk 1-6. 1 åk 7-9 görs
hälsogranskningen årligen. Hälsogranskningen som görs vid åk 5 utvecklas mot att föräldrarna får en
större delaktighet. Därutöver genomförs en läkargranskning i åk 5 och 8.
Skolhälsovården och de sociala myndigheterna deltar i samarbetet med hemmet och skolan i ärenden
som så kräver. I slutskedet av den grundläggande utbildningen informerar vårdnadshavarna om frågor
i anslutning till elevens vidareutbildning.
Stadens tal- och ergoterapeuter kan också kontaktas vid behov. Social- och hälsovårdssektorn står till
tjänst med barn- och ungdomspsykiatrisk expertis. Ungdomar med psykiska problem kan vända sig till
barn- el. ungdomspsykiatriska polikliniken. I fråga om allvarligare familjeproblem kontaktas
barnskyddsmyndigheterna.
Skolskjutsarna ordnas i samarbete med utbildningsväsendet enligt de lagar och bestämmelser som
gäller. Skolmatsedeln görs upp av kosthållsenheten i samarbete meed skolornas kökspersonal.
Eftermiddagsverksamhet ordnas i samarbete med församlingen eller andra instanser. I arbetet bland
ungdomar i åk 7-9 deltar stadens ungdomsväsende, den ev. lutherska församlingen och Folkhälsan.
Undervisning av elever med behov av särskilt stöd
Se ”Plan för elever i behov av särskilt stöd”
Temaområden
I läroplanen ingår flera temaområden som kräver samarbete mellan skolor och olika stadier.
Temaområden är centrala tyngdpunktsområden inom skolans fostran och undervisning. Deras mål
skall ingå i många läroämnen. Meningen med en integrerad undervisning ar att lära ut förmågan att
betrakta företeelser som helheter. Temaområdena kan förverkligas inom ett enskilt läroämne,
ämnesintegrerat eller som temahelheter, t.ex. temadagar eller temaveckor. Temaområdena
presenteras här nedan enligt den principen att eleverna i de lägre årskurserna studerar sin närmiljö
medan man i de högre årskurserna successivt vidgar vyerna, t.ex. så att man under rubriken Kulturell
identitet och internationalism med de yngre eleverna börjar med att diskutera kulturen i hembyn för att
i åk 9 tala om främmande kulturer. Eleverna skall under sin skoltid i Borgå ha tagit del av samtliga
temaområden.
Att växa som mänska
Mål
Eleven skall lära sig:
- att förstå sin fisiska, psykiska och sociala tillväxt och sin unika individualitet
- att bedöma det etiska i sitt handlande och att kanna igen vad som ar ratt och fel
- att se sin egen inlärningsstil och utveckla sig själv som lärande individ, dvs. som elev
- att verka som medlem i en gemenskap.
Innehåll
Jag:
- lär känna min kropp
- blir medveten om min fysiska och psykiska halsa
- hittar min inlärningsstil
- utvecklar en positiv självbild
Jag och andra:
- min familj
- vänskap och sociala färdigheter
- rättvisa, hänsyn och ansvar
- jämlikhet
Jag på väg in i vuxenvärlden:
- pubertet
- sexualfostran
- familjefostran
- drogfostran
- samhällsfostran
-
Metoder
avslappning, massage, taktil stimulering
samarbetsövningar
sagor och drama
tidningsartiklar
storyline
dataprogram
studiebesök
samarbete med fackpersoner
utställningar
teaterbesök, biobesök, museibesök
filmanalys
Kulturell identitet och internationalism
Mål
Eleven skall:
- lära sig kanna och uppskatta det egna andliga och materiella kulturarvet och lära sig betrakta
den finlandssvenska och finska kulturidentiteten som en del av specifikt finsk, nordisk och
europeisk kultur
- lära sig förstå rötterna och mångsidigheten i den egna kulturen samt lära sig att se sin egen
generation som den som för kulturarvet vidare och utvecklar tidigare generationers levnadssatt
- bekanta sig med andra kulturer och livsåskådningar och få beredskap att fungera i ett
mångkulturellt samhälle i internationellt samarbete
- få en uppfattning om faktorer som bidrar till kulturidentiteten och lära sig att förstå deras
betydelse for individen och samhället.
Innehåll
Kulturen i hembyn:
- seder och bruk
- lokalhistoria
- högtider
- Topelius sagor
Kulturen i Borgåbygden:
- finlandssvenskhet
- Runeberg
- förr och nu
- festdagar inom den finska kulturen
Den finländska och nordiska kulturen:
- den finlandssvenska litteraturen och Tove Jansson
- dialekter
- nordiska språk
Främmande kulturer:
- litteraturens ungdomsklassiker
- olika livsåskådningar
- mänskliga rättigheter
-
Metoder
besök till bl.a. museer
besök av b1.a författare
storyline
film
teater
samarbetsprojekt
medfostrare
vänelevsaktiviteter
temadagar
Kommunikation och mediekunskap
Mål
Eleven skall lära sig:
- grundläggande färdigheter i kommunikation och att utvecklas till en mångsidig och ansvarsfull
- kommunikatör och medieanvändare
- att tolka medier på att analytiskt satt och kanna igen kommunikationens etiska och estetiska
- värden
- kommunikation som kännetecknas av deltagande, interaktion och effektivitet
- att använda olika slag av medier och medieteknik.
Innehåll
Tala och lyssna
- att uttrycka sig själv i ord, bild och text
- att kunna lyssna och ta del av andras upplevelser
Skriva läsa och rapportera
- kunna återge det du läste
- stifta bekantskap med de lokala medierna
- hur jobbar en journalist och radioredaktör?
Källkritik
- -positiv och negativ kritik
- att ställa sig kritisk till det du läser genom att diskutera och analysera
- att göra ett eget reportage
Möjligheter och risker
- faror med Internet
- informationssökning
- användning av dator och dataprogram
- dataskydd (virus, datasekretess)
-
Metoder
öppna samtal
diskussioner
intervjuer
gästföreläsare
dator
studiebesök
videoinspelning
Deltagande, demokrati och entreprenörskap
Mål
Eleven skall lära sig:
- att förstå skolgemenskapens, den offentliga sektorns, näringslivets och olika organisationers
betydelse, verksamhetsformer och behov att se detta ur ett samhallsnyttigt perspektiv
- att bilda sig en egen uppfattning i olika frågor genom att utnyttja olika slags expertis
- att delta på ett ändamålsenligt satt och att ta ansvar för skötseln av gemensamma
angelägenheter i sitt skolsamfund och i närsamhället
- att möta och hantera förändringar, osäkerhet och konflikter, att handla på lång sikt för att nå ett
mål samt att bedöma hur effektiv en verksamhet är
- färdigheter for ett inre entreprenörskap och att lära kanna företagsverksamhet
Innehåll
Demokrati och påverkan:
- lära sig demokratins spelregler genom att få delta och påverka den egna skolans verksamhet
- framföra egna åsikter klart och redigt,
- respektera andras olikheter, fatta beslut och
- ta ansvar for genomförandet av dem
Planering och ansvar:
- planera och genomföra arbeten samt utvärdera arbetsprocessen och slutresultatet
- ta ansvar för skötsel av egna och gemensamma angelägenheter
Entreprenörskap och näringsliv:
- bekanta sig med näringslivet via den egna familjen, i närmiljön och i ett vidare perspektiv
- samarbeta med andra klasser och skolor.
-
Metoder
samtal
diskussioner
klassråd, elevråd, elevkårsverksamhet
mötes- och diskussionsteknik
studiebesök
utomstående sakkunmga
temaarbeten
fadderverksamhet
vänelevsverksamhet
PRAO
praktisk företagsamhet
Ansvar för miljö, välfärd och en hållbar utveckling
Mål
Eleven skall lära sig:
- att förstå nödvändigheten av miljövård och förutsättningarna for människans välfärd samt
- förhållandet dem emellan
- att varsebli förändringar i miljön , att utreda orsaker och förutse följder samt att verka till
- förmån för livsmiljön och för att öka välfärden
- att bedöma sin egen konsumtion och vilken inverkan hans eller hennes egna handlingssätt har
på miljön samt att tillägna sig sådana handlingssatt som en hållbar utveckling förutsätter.
- att främja välfärden i sitt samhälle samt att förstå hoten mot och möjligheterna till välfärd på
global nivå
- att förstå att individen genom sina val formar såväl sin egen framtid som vår gemensamma
framtid och att verka på ett uppbyggande satt for en barkraftig utveckling.
Innehåll
Min närmiljö:
- nedskräpning
- sortering
- allemansratten
Nedsmutsning:
- våra möjligheter att påverka
- trafiken
- industri
- jordbruk
- vatten och luft
Den egna ekonomin:
- återvinning
- en produkts livscykel
- hur påverkar jag själv - eget konsumtionsbeteende
- vatten- och energiförbrukning
Forma din egen framtid:
- utveckla återvinningen
- hur påverkar jag världsmiljön?
- ekoprodukter
- rejäl handel
- regnskogarnas betydelse
- utrotningshotade djur / växter
- växthuseffekten
-
Metoder
temavecka
temadag
exkursion
studiebesök
gästföreläsare
Borgå naturskola
undervisning
teater
morgonsamling
storyline
Trygghet och trafikkunskap
Mål
Eleven skall lära sig
- att känna igen säkerhets- och hälsorisker, att förutse och undvika farliga situationer samt att
handla på ett satt som frambar halsa och trygghet.
- att främja ickevåld och handla konstruktivt i mobbningssituationer
- att handla ändamålsenligt i olycksfalls- och krissituationer
- att bete sig ansvarsfullt och tryggt i trafiken
- att påverka säkerheten i trafikmiljön och andra verksamhetsmiljöer.
Innehåll
Trafik och hälsa
Grundtrygghet:
- skolvägen
- trafikregler
- grundhygien
- säkerhet hemma och i skolan
En säker vardag:
- min cykel
- trafikregler
- trafiksäker närmiljö
- cykelmärkning, cykelhjälmen
- grunderna i första hjälp
- riskkartering i skolan
- förhindra mobbning
Ett gott beteende:
- att använda allmänna fortskaffningsmedel
- rusmedel, följder
- puberteten, hygien
- trafiken i stadsmiljö
- respekt och icke-våld i skolan och i samhället
Ta eget ansvar:
- att undvika farliga situationer
- trafikvett, mopeden i trafiken
- rusmedel, följder
- kriminalitet och verkan
- motverka våld
-
Metoder
polis, brandkår
kurs i första hjälpen
utrymningsövningar
moped-tävlingar
cykelbanor
video, dataprogram
öppna samtal
studiebesök
expertis
Människan och teknologin
Mål
Eleven skall lära sig:
- att förstå teknologin, dess utveckling och inflytande på olika livsområden och sektorer i
samhället och miljön
- att använda teknologi på ett ansvarsfullt och kritiskt satt
- att använda informationsteknisk apparatur och program samt att använda datanätet för olika
ändamål
- att ta stallning till teknologiska val och bedöma framtida följder av dem
Innehåll
Förr och nu:
- jordbruket
- hemmet
- skolan
- trafiken
Att använda tekniska hjälpmedel:
- fördelar och nackdelar, användningssätt
- diaprojektor
- arbetsprojektor
- dator
- mobiltelefon
- teknologi i det dagliga arbetet
- behovet av teknologi
- från jordbruk till industri
Teknologi och hälsa:
- hälsoeffekter
- teknologi inom sjukvården
- framtida följder
- fördelar och nackdelar med teknologi
Teknologi och samhälle:
- framtida följder
- handel via Internet
- multimedia, världen krymper
- att använda teknologi ansvarsfullt och miljövänligt
- teknisk utveckling i olika länder och kulturer.
-
Metoder
dator
arbetsprojektor
diaprojektor
gamla verktyg
utställningar
gästföreläsningar
studiebesök
dataprogram
Elevbedömning
Uppföljning och utvärdering av elevens utveckling och inlärning
Uppföljning av elevens inlärning och utveckling sker genom utvärdering av eleven och genom elevens
självvärdering. Dokumentation av studieprestationerna och utvärdering av dessa är väsentliga.
Lärarens respons stöder eleven i inlärningsprocessen och hjälper eleven att bilda en realistisk bild av
sig själv. Nar responsen sker i växelverkan, t.ex. vid utvecklingssamtal, får aven vårdnadshavarna
kunskap om elevens framsteg.
Utvärderingen av eleven tar fasta på elevens framsteg, arbete och uppförande. Dessa utvärderas i
förhållande till läroplanens mål, profilerna for goda kunskaper i de olika ämnena och till eventuella
individuella mål för undervisningen som uppställts för eleven. Utvärderingen skall vara individuell,
vilket betyder att eleven inte jamfors med andra elever, med undantag av avgångsbetyget.
Utvärderingen skall också vara mångsidig och sporrande. Eleven får läsårsbetyg och eleven samt
vårdnadshavarna kan också få respons genom övriga betyg, meddelanden och utvecklingssamtal.
Kriterier för elevbedömningen
Vid elevbedömningen i de olika läroämnena utvärderar läraren
- elevens kunskaper och färdigheter
- elevens aktivitet
- hur eleven utfor arbetet självständigt och i grupp
- prov, förhör eller andra dokument
- elevens inställning till arbetet
Givandet av betyg
Vid de svenska grundskolorna i Borgå ges betyg enligt följande bestämmelser:
- årskurs 1-6; två bedömningar per läsår (ett mellanbetyg inför julen eller sportlovet samt ett
läsårsbetyg)
- årskurserna 1-3 har verbal bedömning
- på årskurserna 4-6 ges sifferbetyg
- på årskurserna 7-9 ges tre sifferbetyg per läsår (två mellanbetyg och ett läsårsbetyg).
De modeller som används finns i Primus.
Undantag till detta kan utgöras av elever överförda till specialundervisningen, där det finns möjligheter
att beskriva hur eleven utvärderas i den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas (IP:n).
För undantag till detta, som inte grundar sig på rådande lagstiftning eller grunderna för grundskolans
läroplan, bör ansökas om lov av bildningsnämndens svenskspråkiga sektion.
Vid byte av skola
Om en elev byter skola inom Borgå ges inte skiljebetyg, utom i fall då det finns risk för att eleven blir
utan ett betyg. Då är det på den avgående skolans ansvar att ge ett skiljebetyg. Detta grundar sig på
antagandet att den mottagande skolan kan ha för liten kunskap för att ge betyget och då bör den
avgående skolan kunna ge ett skiljebetyg. Exempel på detta är elever som kort innan julen byter från
en skola där man ger mellanbetyg vid sportlovet och mottagande skola ger mellanbetyg vid julen.
Innehållet i de skolvisa läroplanerna
I de skolvisa läroplanerna skall åtminstone följande moment ingå:
- en beskrivning av skolans verksamhetskultur
- undervisningens målsättning och innehåll i skilda läroämnen enligt årskurserna
- mål för elevens uppförande
- elevhandledning
- elevklubbar
- principerna for utformandet av plan for elevens lärande
- valfria ämnen
- ordningsregler
- IT-strategi
- antimobbningsplan
- krisplan
- antirusmedelsplan.
Dessutom kan den skolvisa läroplanen komplettera den kommunala läroplanen på följande
punkter:
- en värdegrund och verksamhetsidé
- eventuella tyngdpunktsområden i undervisningen
- de preciserade målen för fostran och undervisning
- samarbete med förskoleundervisning, inom övrig grundläggande utbildning samt med andra
stadiets utbildning
- den lokala timfördelningen
- samarbete med hemmen
- stödtjänster inom undervisningen och samarbete med övrig expertis
- samarbete med andra instanser
- anordnande av elevvård
- fortgående utveckling och utvärdering av hur undervisningen genomförs
Utvärdering av läroplanens innehåll och verksamheten
Både den kommunala och den skolvisa läroplanen utvärderas årligen och revideras vid behov.
Utbildningsnämndens svenskspråkiga avdelning godkänner förändringar i den kommunala läroplanen
och direktionerna godkänner de skolvisa förändringarna. De reviderade skolvisa läroplanerna skickas
till Utbildningsnämndens svenskspråkiga avdelning for kännedom.
Verksamheten utvärderas årligen. Skolorna kan utse ansvarspersoner som förordnas att sköta
utvärderingen.
Bilagor
Timfördelningen
Biträdestjänster
Plan för elever i behov av särskilt stöd
