min hälsa
RÅD OM VÅRD FRÅN LANDSTINGET SÖRMLAND
•
NUMMER 3/2016
Tema
LÄKEMEDEL
LÄKEMEDELSSAMTAL
– TRYGGHET FÖR ÄLDRE
FÖREBYGG SÄSONGSINFLUENSAN • ANVÄND ANTIBIOTIKA RÄTT
innehåll 3.16
FOTO Pavel Koubek
På sjukhusapoteket på Mälarsjukhuset i Eskilstuna förvaras, hanteras och blandas läkemedel.
4 –5
Koll på medicinerna. Med ett läkemedelssamtal kan du som är äldre eller multisjuk få bättre
inblick i din medicinering och undvika onödiga besvär.
6–7
Så skyddar vi antibiotikan. Antibiotika räddar liv när den används på rätt sätt. Men en överdriven
användning av antibiotika har medfört att bakterier utvecklat resistens.
Möt sjukhusapoteket. På sjukhuset sker både hantering och blandning av läkemedel.
8 –9
Säkerhetsfrågan är det allra viktigaste.
10 –11
Gratis influensavaccin. Snart är den här, influensasäsongen. Du kanske är en av dem som kan
vaccinera dig gratis mot influensa?
12–13
Medicinera rätt. Dosdispenserade läkemedel innebär att läkemedel förpackas i enskilda dospåsar.
Har du svårt att hålla koll på alla dina läkemedel? Då kan detta vara ett hjälpmedel för dig.
Så införs nya läkemedel. Sedan januari 2015 samverkar alla landsting kring ordnat införande av
14 –15
läkemedel. Målet är att uppnå en tidig, jämlik, kostnadseffektiv och ändamålsenlig användning av
nya läkemedel över hela landet.
16–17
Alltmer avancerade läkemedel. Läkemedel är en effektiv behandlingsform som på många
områden har revolutionerat behandlingen. Landstinget Sörmland har årligen kostnader för
läkemedel och läkemedelsrelaterade produkter och tjänster för 800 –900 mnkr.
18–19
Smartare läkemedelshantering. Nu startar Landstinget Sörmland ett projekt som heter
Framtida läkemedelsförsörjning på utvalda vårdenheter. Förbättrad läkemedelsförsörjning i
Sörmland ger många vinster.
20–21
Nytt från landstinget. Läs bland annat om rökfria sjukhusområden, flytt av akutmottagningen
och om senaste statistiken om amning i Sörmland.
22
Lättläst information
Hälsokrysset. Svara på frågor om innehållet i Min hälsa och tävla om fina priser.
23
Min hälsa – råd om vård ges ut av Landstinget Sörmlands kommunikationsstab i samverkan med landstingets
Läkemedelskommitté. Ansvarig utgivare: Maria Karlsson. Redaktionskommitté: Lars Steen, Björn Lundahl,
Maria Karlsson och Niklas Jälevik (Liljedal Communication).
Produktion & grafisk form: Liljedal Communication. Omslagsfoto: Kicki Nilsson. Karin Öhlén, klinikapotekare.
Tryck: Exakta printing. Adress: Min hälsa – råd om vård, 611 88 Nyköping.
E-post: [email protected], fax: 0155-24 55 82, landstingetsormland.se
2
min hälsa 2/2016
FOTO Pavel Koubek
Tema
LÄKEMEDEL
Landstinget Sörmland har årligen kostnader för läkemedel och läkemedelsrelaterade produkter och tjänster för 800– 900 miljoner kronor. I det här numret
av Min hälsa tittar vi närmare på både beredning, användning och hantering
av läkemedel i vårt landsting. Vi berättar bland annat om så kallad läkemedelsgenomgång som landstinget erbjuder äldre och multisjuka.
min hälsa 2/2016
3
tema LÄKEMEDEL
LÄKEMEDELSSAMTAL
BETYDER TRYGGHET
FÖR ÄLDRE
Är du över 75 år, tar minst fem läkemedel och har besvärande symtom?
Då kan det vara läge att se över din läkemedelsbehandling. På flera vårdcentraler
i Sörmland kan du få ett läkemedelssamtal med en klinikapotekare. Besöket
kostar ingenting och du kan ta med dig en anhörig och få tillgång till tolk.
TEXT MARIA WATKINS FOTO KICKI NILSSON
gör vi den ansvariga läkaren uppmärksam
på om patientens olika läkemedel inte
motverkar varandra. Sist men inte minst
gör vi en doskontroll utifrån hur pass väl
patientens lever fungerar.
Enligt Karin Öhlén har en späd kvinna
mellan 85 och 90 år i normala fall en njurfunktion som är cirka hälften av vad en 20-åring
har. Då måste vissa läkemedel justeras efter
det. Det kan blir förbisett eftersom dagens
äldre och multisjuka använder ett stort antal
läkemedel. Den komplexa medicineringen
botar och lindrar å andra sidan många fler
sjukdomar än för bara 20–30 år sedan.
– FÖRSTA HJÄRTINFARKTEN fick jag 1986
och då började jag äta medicin, berättar
Lars Karlsson. Min medicinering består av
olika delar: hjärt- och lungläkemedel och
smärtstillande.
LARS TRÄFFADE KLINIKAPOTEKAREN
KARIN i augusti för sin fördjupade läkeme-
delsgenomgång och hans nya, nedkortade
läkemedelslista ligger framför honom. Han
har en komplicerad hjärtsjukdom och har
flera mediciner bara för det. Det finns därför all anledning att försöka göra listan på
läkemedel så kort och så korrekt som bara
är möjligt.
PÅ FRÖSLUNDA VÅRDCENTRAL i Eskilstuna finns Karin Öhlén, klinikapotekare
som håller i läkemedelssamtalet, Madeleine Söderling, samordningssjuksköterska
och Lars Karlsson, patient.
–Målet med en fördjupad läkemedelsgenomgång är att se över läkemedelsanvändningen för att åtgärda och förebygga
läkemedelsrelaterade problem och få
en korrekt läkemedelslista, säger Karin
Öhlén. Det är viktigt att avsluta läkemedel
som inte längre är aktuella för patienten,
eller som är olämpliga för äldre. Dessutom
4
EN SAMORDNINGSSJUKSKÖTERSKA FÖR
ÄLDRE finns på alla 27 vårdcentraler i länet
– Jag tog 19 läkemedel före genomgången och
14 efter, säger Lars Karlsson. Det är bra att kunna
dra ner antalet och att det blir rätt läkemedel för
min situation just nu.
och kan boka in en tid för fördjupad läkemedelsgenomgång.
–Antingen märker jag själv när jag pratar
med patienterna att de skulle behöva en
genomgång av sina läkemedel, säger Madeleine Söderling. Eller så får jag en hint från
en läkare, sjuksköterska eller anhörig. Då
ringer jag upp patienten och bokar in en
tid hos Karin.
Samordningssjuksköterskan skickar också
ut en så kallad symtomskattning som patienten fyller i och tar med sig till samtalet.
min hälsa 3/2016
tema LÄKEMEDEL
Under läkemedelssamtalet pratar patienten och apotekaren bland annat om symptomskattningen
som patienten gjort i förväg och jämför den med läkemedelslistan. Apotekaren läser i journalen och
tittar vilka läkemedel patienten har använt bakåt i tiden och ibland kontaktas anhöriga. Allt för att
försöka få ihop en helhetsbild av läkemedelsbehandlingen.
–Det här är lite av ett detektivarbete, säger Karin Öhlén. Här i Sörmland har vi det ändå bra
eftersom vi har en gemensam läkemedelslista både i primär- och sjukhusvård. Så är det inte i alla
landsting och regioner.
UNDER SAMTALET STÄLLER apotekaren
frågor till patienten: vilka besvär upplever patienten som måttliga och stora?
Finns något samband med de mediciner
patienten använder? Hur brukar patienten använda medicinen? Ibland kan det
vara biverkningar som ger besvär. Inför
samtalet tas också några laboratorieprover. Förutom blodvärde och blodsocker
kontrolleras bland annat vikt, längd och
kreatinin (muskelprotein) som används för
att beräkna njurfunktionen.
–Besöket hos mig tar upp till en timme,
säger Karin Öhlén. Två till tre veckor
senare bokas ett läkarbesök in. De anteckningar jag för under samtalet förs in patientens journal så läkaren har journaltexten
framför sig när hen och patienten träffas.
Läkaren beslutar då vilka läkemedelsförändringar som ska göras.
min hälsa 3/2016
–Det har blivit bättre med både blodtryck,
puls och smärtlindring efter att jag fick min
läkemedelslista justerad, säger Lars. Nu är
det perfekt.
MADELEINE INTYGAR ATT alla patienter
som har träffat Karin har varit väldigt
nöjda. Bara att få sitta ner i lugn och ro
och prata med någon som förstår och kan
förklara hur medicinerna fungerar tycker
de är väldigt värdefullt. Lars instämmer.
ATT GÖRA FÖRÄNDRINGAR i en patients
läkemedelslista är läkarens ansvar och sker
därför alltid vid läkarbesök. Apotekaren
med sin femåriga läkemedelsutbildning är
ett komplement till läkaren i en tid då allt
fler sjukdomar behandlas med läkemedel
och behandlingarna blir alltmer komplexa.
Att arbeta i ett team med läkare och sjuk-
sköterska är därför en naturlig samverkan
för patientens bästa.
EN VÄLBEHANDLAD OCH TRYGG PATIENT
är målet för apotekaren.
–När jag började medicinera visste jag
ingenting, mer än vad det var för färg på
tabletterna. Det här känns mycket tryggare.
Jag känner mig mer insatt i min situation,
säger Lars Karlsson.
– Du har väldigt bra kontroll på dina
mediciner, berömmer Karin. När du kom
hit tog du åtta mediciner för blodtryck,
hjärtsvikt och förmaksflimmer, nu tar du
sju – vi har justerat så att du mår bättre och
har mindre smärta.Tillsammans har vi alla i
teamet bidragit till att du mår bättre, säger
Karin till Lars. «
5
tema LÄKEMEDEL
RÄTT ANVÄND
RÄDDAR
ANTIBIOTIKAN
LIV
Antibiotika räddar liv. Men det finns en baksida. En överdriven
användning av antibiotika har medfört att bakterier utvecklat
motståndskraft, så kallad resistens, vilket medför att antibiotika blir
verkningslöst.
TEXT MARIA REMÉN
ANTIBIOTIKA ÄR EN förutsättning för den
moderna sjukvården. Många ingrepp och
behandlingar, som exempelvis vård av för
tidigt födda barn, höftledsoperationer och
cellgiftsbehandling vid cancer kan inte
genomföras utan fungerande antibiotika.
Landstinget Sörmland arbetar kontinuerligt med att förbättra användningen av
antibiotika för att bromsa utvecklingen av
motståndskraftiga bakterier och göra det
möjligt att behandla infektioner med antibiotika, nu och i framtiden.
RÄTT ANVÄNT RÄDDAR ANTIBIOTIKA LIV.
På våra akutmottagningar och vårdavdelningar arbetar läkare och sjuksköterskor
systematiskt för att snabbt identifiera
patienter som kan ha blodförgiftning, så att
behandling kan påbörjas inom en timme.
Tid är liv.
6
Antibiotika används också för att minska
komplikationer, exempelvis sexuellt överförbara sjukdomar som obehandlade kan
leda till sterilitet och svårigheter att få
barn. Vid halsfluss och urinvägsinfektion
lindrar antibiotika symtom.
I en tid av ökande antibiotikaresistens är
det viktigt att se hur antibiotika verkligen
används. Utbildning och återkoppling av
resultat till personalen på vårdcentraler
och sjukhus är viktig: alla kan bli bättre
på att använda antibiotika på ett klokt sätt
enligt de rekommendationer och den erfarenhet som finns.
ATT ANTIBIOTIKA INTE HAR NÅGON
EFFEKT vid virusinfektioner, det känner de
flesta till.Antibiotika har inte heller någon
plats vid lindriga, självläkande infektioner.
Det tar lika lång tid att blir frisk från en
luftrörskatarr oavsett om antibiotika ges
eller inte. Okomplicerade öroninflammationer hos barn i åldrarna 1–12 år ska inte
behandlas med antibiotika, därför att antibiotika inte har någon effekt på smärta eller
dagar med feber. Uppföljning visar ingen
ökning av de komplikationer man tidigare
befarat att en obehandlad öroninflammation kunde ge.
VARFÖR BEHÖVER VI ANVÄNDA MINDRE
ANTIBIOTIKA? Forskning visar att ju mer
antibiotika som används, desto större andel
av bakterierna blir motståndskraftiga.
Den mesta antibiotikan fås på recept och
de flesta infektioner omhändertas i primärvården. En nationell satsning har de senaste
fem åren pågått för att minska den onödiga
förskrivningen av antibiotika. Satsningen
har haft effekt. I Sörmland, liksom i övriga
min hälsa 3/2016
tema LÄKEMEDEL
landsting i Sverige, har recepten på antibiotika minskat. Bakom minskningen i Sörmland står primärvården och tandvården.
EN ÖVERDRIVEN ANTIBIOTIKAANVÄNDNING bidrar till utveckling av motståndskraf-
tiga bakterier, men det är inte du som person
som blir motståndskraftig, utan bakterien.
Antibiotika har även andra negativa effekter.
Lös avföring är vanligt i samband med en
antibiotikakur. Den normalflora som finns
i tarmen påverkas av antibiotika och det tar
flera månader för tarmfloran att återhämta
sig. Mycket forskning bedrivs angående tarmflorans betydelse för vår hälsa och utvecklingen av sjukdom.
Antibiotika kan liksom andra läkemedel
påverka hur, njurar, lever och blodbildande
organ fungerar. «
min hälsa 3/2016
VAD KAN DU GÖRA?
FAKTA ANTIBIOTIKA
• Prata med din läkare om när
antibiotika gör nytta. Du behöver
också få reda på förväntat förlopp
av infektionen, vilka symtom du ska
vara observant på och när du ska ta
kontakt igen, oavsett om antibiotika
ges eller inte.
• Samlingsnamn på läkemedel verksamma mot bakterier.
• En av de stora och betydelsefulla medicinska upptäkterna. Ian Flemming
belönades med Nobelpriset 1945 för
utvecklingen av penicillin.
• Lämna in överbliven antibiotika på
apoteket.
• En överdriven användning har lett till
att bakterier utvecklat motståndskraft, så kallad resistens, mot antibiotika, vilket medför att vanliga infektioner blir svårare att behandla.
• Tvätta händerna för att undvika
smittspridning. Hosta eller nys i
armvecket.
• Antibiotikaresistens förekommer i
hela världen och klassas av WHO som
ett globalt hot mot folkhälsan.
• Ta inte antibiotika som inte är
utskrivet till dig.
• I Sverige är problemet med antibiotikaresistens mindre än i andra delar av världen. Vi vill värna om det goda läge vi har i
Sverige genom ett systematiskt arbete
för att bromsa resistensutvecklingen.
• Sverige har internationellt en viktig
roll genom att vara en förebild och
bidra med kunnande på området.
7
tema LÄKEMEDEL
PATIENTSÄKERHETEN
DET VIKTIGASTE
PÅ SJUKHUSAPOTEKET
Sjukhusapoteket levererar läkemedel till intensivvårdsavdelningar,
till förlossningen och till cancerpatienter – ingenstans finns det plats
för några misstag. Patienterna ska kunna känna en fullständig tillit
och trygghet. Säkerhetsfrågorna går före allt.
TEXT MARIA WATKINS FOTO PAVEL KOUBEK
–Detta ökar patientsäkerheten och frigör
tid för sjuksköterskorna som inte behöver
”fixa” lika mycket för att arbetet på avdelningen ska fungera, säger Eva Einarsson.
Vi jobbar förebyggande och när vi funkar
som bäst märks vi inte.
PÅ MÄLARSJUKHUSETS sjukhusapotek
träffar vi Eva Einarsson, platschef för
område Sörmland på ApoEx, och Marie
Robertsson, farmaceut, också anställd på
ApoEx. Här sker både hantering och blandning av läkemedel.
–Vi sysslar med en högriskverksamhet, säger Eva Einarsson. Därför sätter vi
patientsäkerheten i första rummet.
LMA (läkemedelsansvarig) och GMPansvarig (good manufacturing practice) är
två kvalitetsfunktioner som måste finnas på
sjukhusapotek. Här i Eskilstuna har Marie
Robertsson funktionen som GMP och hennes kollega Maria Sjölander LMA.
NÄR VI TRÄFFAS ÄR DET MÅNADSSKIFTE
och Eva har några papper framför sig med
de händelser som ska gås igenom, behandlingar där det inte har gått som det var
tänkt. På sjukhusapoteket finns krav på
att systematiskt gå tillbaka och titta vad
som blev fel om det mot förmodan sker
ett misstag.
–Vi är en pusselbit i en kedja i en
behandling och det måste stämma – men
den mänskliga faktorn går inte att bortse
från. Men det viktiga är inte vem som
gjorde fel, utan vad som gick fel, vad vi
kan lära av det och hur vi säkerställer att
det inte sker igen.
8
På sjukhusapoteket kontrolleras både lokalen
och människan, en förutsättning för att
läkemedlet ska hålla bästa tänkbara kvalitet.
Här på cytostatikaavdelningen tillverkas
cancermedicin.
–Ju bättre miljö vi har i lokalen, desto längre
hållbarhet får vi sätta på läkemedlet, säger
Marie Robertsson, ansvarig farmaceut på
sjukhusapoteket på Mälardalens sjukhusapotek.
LÄKEMEDELSSERVICE ÄR EN TJÄNST för
landstinget som ApoEx tillhandahåller där
sjukhusapoteket tar hand om avdelningarnas läkemedelsförråd. Sjukhuset äger förrådet medan ApoEx sköter det.
SJUKHUSAPOTEKET TILLVERKAR främst
cytostatika (cellgifter).
–Den är så reaktiv att den inte går att
blanda med droppvätska förrän precis
innan cytostatikan ska användas, säger Eva
Einarsson.
Sjukhusapoteket arbetar ihop med
landstinget för att inom kort kunna avlasta
vården med förfyllda sprutor, en tjänst som
växer väldigt mycket nu. Förfyllda sprutor
ökar både patientsäkerheten och spar tid
åt sköterskorna.
MARIE ROBERTSSON BERÄTTAR att de
nere i den så kallade ”sterilen” framförallt
gör nutritionspåsar till för tidigt födda
barn och blandningar till smärtpumpar
(smärtlindring som patienten själv styr
över). Mediciner som tillverkas där ska
in direkt i blodet och därför krävs en helt
steril miljö.
SJUKHUSAPOTEKET UTFÖR OCKSÅ kvalitetsgranskning, de går igenom sjukhusmin hälsa 3/2016
tema LÄKEMEDEL
avdelningarnas arbetsrutiner för att se till
att de jobbar säkert. Det kan handla om
förvaring av läkemedel, rutiner för blandning av läkemedel, att de vet vem som är
ansvarig för vad. Sjukhusapoteket besöker
180 vårdenheter varje år.
–Vi har också en tjänst för landstinget
att vi kontrollerar narkotikaförråd uppe
på avdelningar, berättar Eva Einarsson. Att
underlätta för vården är vårt huvuduppdrag.
–PÅ CYTOSTATIKA-AVDELNINGEN ska
vi inte bara skydda läkemedlet vi tillverkar, utan även oss själva, berättar Marie
Robertsson.
Därför arbetar farmaceuterna i bänkar
som är slutna, det är glas mellan tillverkaren och det starka preparatet. Personalen
har speciella renrumskläder och besökare
måste bära en steril engångsoverall med
tillhörande mössa över sina vanliga kläder och håret och byta till speciella skor.
Man passerar in i på avdelningen genom
en luftsluss.
–Tidigare hanterade sjuksköterskorna
cytostatikan mer, säger Marie. Vissa delar
VARFÖR FÅR JAG INTE MIN
VANLIGA MEDICIN NÄR JAG
LIGGER PÅ SJUKHUS?
–Vi som arbetar här känner oss väldigt motiverade
eftersom vi märker att vi behövs och att vi
underlättar för dem som arbetar inom vården,
säger Eva Einarsson, platschef Sörmland på ApoEx.
av den hanteringen har nu sjukhusapoteket
tagit över. Det skyddar sköterskorna.
–ETT PROBLEM ÄR att det inte finns till-
räckligt många farmaceuter med rätt
utbildning, säger Marie Robertsson. Tillverkning kan ingå i farmaceututbildningen
om man väljer till det blocket på 15 poäng.
Men det är tyvärr inte många som gör det.
Vi behöver bli fler. «
Om du hamnar på sjukhus kan det hända
att du inte får samma medicin som du
använder hemma. Du får en medicin med
ett annat namn – men med samma effekt.
Det kan bero på att landstinget har upphandlat ett visst läkemedel, enligt LOU,
lagen om offentlig upphandling.
Mediciner som ofta saknas på sjukhusens avdelningar:
Ögondroppar, eller , astma- och KOLmediciner (exempelvis inhalatorer). Om
du använder något sådant läkemedel och
blir inlagd på sjukhus, ta gärna med dig
dem hemifrån så undviker du avbrott i
din behandling.
Agneta Schultz
Kvalitetsansvarig apotekare,
Läkemedelskommittén
Försörjning, extemporetillverkning (tillverkning av läkemedel som ska användas direkt efter
tillverkning) och kvalitetsgranskning är de tre stora tjänster som sjukhusapoteket förser
Landstinget Sörmland med. Här arbetar Petra Lövgren med hantering av cytostatika i den
säkra bänken. I bakgrunden syns Tarja Ellilä.
min hälsa 3/2016
9
tema LÄKEMEDEL
DAGS ATT
SKYDDA SIG MOT
INFLUENSAN
GRATIS VACCIN OM DU ÄR PENSIONÄR, GRAVID ELLER KRONISKT SJUK
Snart är den här, influensasäsongen. Du kanske är en av dem som kan
vaccinera dig gratis mot influensa? Det är ett bra och enkelt sätt att
undvika att bli allvarligt sjuk.
TEXT CHRISTINA KALLINGS LARSSON
ÄR DU GRAVID eller äldre än 65 år? Har
du någon kronisk sjukdom, är kraftigt
överviktig eller har nedsatt immunförsvar? Om svaret på någon av frågorna är
ja, så kan det innebära att du tillhör en
så kallad riskgrupp och riskerar att bli
svårt sjuk om du får influensa.
– Om du är osäker på om du tillhör
en riskgrupp, så är rådet att fråga din
behandlande läkare säger Christina
Kallings Larsson, smittskyddsläkare i
Landstinget Sörmland.
FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN REKOMMENDERAR att alla som tillhör en riskgrupp
vaccinerar sig mot influensa varje år. Vaccinet ger inte ett 100 procentigt skydd mot
att insjukna i influensa men som vaccinerad
minskar risken betydligt för att du bli svårt
sjuk av influensa.
– Vaccinationsstrategin syftar till att
skydda personer med ökad risk för allvarlig
sjukdom, det vill säga av såväl influensasjukdom som komplikationer av influensa
och försämring av underliggande sjukdom.
Det är många i riskgrupperna som inte
10
” Det har visat sig att
gravida kvinnor som
passerat graviditetens första tredjedel
kan bli mer sjuka av
en influensa än vad
de skulle ha blivit om
de inte var gravida. ”
vaccinerar sig, så vi vill öka kunskapen
om varför vi rekommenderar influensavaccin och vilka som tillhör en riskgrupp,
understryker Christina Kallings Larsson,
smittskyddsläkare.
EN FRISK PERSON SOM INTE TILLHÖR
någon riskgrupp blir sällan allvarligt sjuk i
influensan, även om man kan känna sig jättesjuk och bli sängliggande i ett par veckor.
Men människor som tillhör en riskgrupp
kan bli svårt sjuka i sviterna av en influensa. Det kan då handla om komplicerade
följdsjukdomar som ibland kan vara livshotande och kräva långvarig intensivvård.
Ett exempel är bakteriell lunginflammation. Att drabbas av influensan kan också
medföra att redan existerande sjukdomar
förvärras.
SMITTSKYDDSLÄKARE CHRISTINA KALLINGS LARSSON vill även öka andelen
gravida kvinnor som vaccinerar sig under
influensatider.
– Det har visat sig att gravida kvinnor som
passerat graviditetens första tredjedel kan
bli mer sjuka av en influensa än vad de skulle
ha blivit om de inte var gravida. Statistiken
visar att gravida löper ökad risk jämfört med
icke-gravida kvinnor att behöva vårdas på
sjukhus efter att ha insjuknat i influensa.
Därför är rekommendationen att du ska vaccinera dig om du är gravid.Vaccinet medför
inga risker, vare sig för den gravida kvinnan
eller för barnet i magen. «
min hälsa 3/2016
tema LÄKEMEDEL
Vanliga frågor
om influensavaccinet
Får man inte narkolepsi av influensavaccination?
Nej, inte av detta säsongsinfluensavaccin. Det
ska inte förväxlas med det vaccin som användes
vid pandemivaccinationen 2009. Säsongsinfluensavaccin har getts i miljontals doser världen
över sedan 1950-talet, utan att man har funnit
tecken på att det har orsakat narkolepsi.
Kan jag inte få influensa av vaccinet?
Nej, det har man undersökt i studier och det har
man visat att det inte sker.
MER INFORMATION
1177.se/influensa
Snart är den här, influensasäsongen. Du kanske
är en av dem som kan vaccinera dig gratis mot
influensa? Det är ett bra och enkelt sätt att undvika att bli allvarligt sjuk.
Tillhör du en riskgrupp?
Passar något av nedanstående in på dig? I så fall
tillhör du en riskgrupp och rekommenderas att
vaccinera dig mot säsongens influensa.
• Du är 65 år eller äldre,
• Du är gravid
• Du har en kronisk hjärtsjukdom
• Du har en kronisk lungsjukdom såsom KOL eller svår astma
• Du har diabetes mellitus
• Du har nedsatt immunförsvar
• Du är kraftigt överviktig
• Du har en kronisk lever- eller njursjukdom
• Du har en neuromuskulär sjukdom som påverkar andningen
• Du har ett flerfunktionshinder som påverkar andningen
Så vaccinerar du dig
Tillhör du någon av riskgrupperna är influensavaccinet gratis. Vaccinationskampanjen startar
den 9 november. Ju tidigare på säsongen du får
sprutan desto bättre. Du kan vaccinera dig på
din vårdcentral.
min hälsa 3/2016
11
tema LÄKEMEDEL
RÄTT DOSER I ETT
OCH SAMMA PAKET
Lättare hålla koll på tabletterna med dosdispenserade läkemedel
Har du många läkemedel och svårt att hålla koll på alla? Händer
det att du funderar över om du tog tabletten eller inte? Det finns
hjälpmedel som förenklar.
TEXT RICKARD KAUGESAAR
D
osdispenserade läkemedel fungerar på liknande
sätt som när man delar
läkemedel i dosett. Skillnaden är att man slipper
dela dosetten själv. I Sörmland får cirka
6 000 personer hjälp med sin läkemedelshantering på det här sättet. Många
bor på äldreboenden eller får hjälp av
hemsjukvården. Det finns även de som
inte behöver någon annan hjälp men
ändå vill ha stöd med sin läkemedelshantering.
DEN SOM FÅR SINA LÄKEMEDEL dosdispenserade betalar inget extra. Landstinget
upphandlar tjänsten att dosdispensera läkemedel och betalar också den kostnaden.
Kostnaden för själva läkemedlen betalas
precis som vanligt av den som använder
läkemedlet. För att kunna få dosdispenserade läkemedel ska doseringen av de
tabletter man tar vara stabil och läkemedlen ska vara ordinerade för en längre tid.
DOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL INNEBÄR
att läkemedel förpackas i enskilda dospåsar.
det görs av i maskiner på särskilda apotek
som har specialiserat sig på detta, så kallade
dosapotek. På dosapoteket kontrolleras att
läkemedlen är ordinerade i rimlig dos samt
om läkemedlen är lämpliga att tas tillsammans. Varje dospåse kontrolleras noggrant
så att de innehåller rätt läkemedel och att
läkemedlen inte har några skador.
12
EN DOSPÅSE INNEHÅLLER DE LÄKEMEDEL
som ska tas vid en viss tidpunkt, till exempel måndag klockan 12. Påsarna levereras sammanfogade i en lång rad, i tur och
ordning efter när de ska tas.Varje dospåse
är märkt med namn, vilken tid läkemedlen i dospåsen ska tas och vilka läkemedel
som finns i dospåsen. Dospåsarna
levereras varannan vecka och
innehåller då läkemedlen för kommande
period. De flesta
läkemedel i
form av
tabletter oc h
kapslar kan
man få dosdispenserade.Vissa läkemedel kan av olika orsaker
inte läggas i dospåsen. Det
kan vara krämer, plåster eller
brustabletter. Det finns även vissa
tabletter och kapslar som inte kan dosdispenseras på grund av hållbarhetsskäl.
Dessa får man som vanligt hämta ut på
sitt apotek.
VID LEVERANS AV DOSPÅSAR får man
på ett läkemedel som finns i dospåsarna
behöver förnyas kommer en påminnelse
i god tid.
LEVERANS AV DOSPÅSAR sker till en förutbestämd adress varannan vecka. Det kan
finnas tillfällen då man vill att leverans ska
ske till en tillfällig adress, till exempel om
man åker i väg på en längre semester. Om
man meddelar dosapoteket kan man få
sina dospåsar levererade till den ort man
önskar.
DEN SOM BER OM ATT FÅ SINA LÄKEMEDEL
dosdispenserade samtycker även till att
bli dospatient. För att bli dospatient samråder man med sin läkare som bedömer
om dosdispensering är lämpligt. Det
är endast läkaren som kan besluta
om någon ska bli dospatient. Som
dospatient samlas alla recept på
att dosrecept. Samtycket innebär
även att apotek och vårdpersonal
får utbyta information om läkemedelsanvändningen. Detta underlättar
både för den som använder tjänsten och
läkaren som lätt kan överblicka vilka läkemedel som används.
KONTAKTA DIN VÅRDCENTRAL för mer
information. «
med en lista med de läkemedel som man
har recept på. Precis som med andra
recept behöver de förnyas. Om ett recept
min hälsa 3/2016
tema LÄKEMEDEL
min hälsa 3/2016
13
tema LÄKEMEDEL
JÄMLIK VÅRD
SAMVERKAN GÖR ATT NYA LÄKEMEDEL NÅR ALLA SAMTIDIGT
Nya läkemedel som kommer ut på marknaden kan innebära stora
förbättringar för många patienter. Landstinget Sörmland samverkar
med övriga landsting för att alla ska få likvärdig tillgång till nya
läkemedel, oavsett var i landet man bor.
TEXT FREDRIK AX OCH SKL
14
min hälsa 3/2016
tema LÄKEMEDEL
N
är nya läkemedel införs i
vården ligger det många år
av forskning och utveckling bakom. Det är en
utmaning att planera vården när det kommer nya mediciner som
påverkar både behandlingsmetoder och
landstingens ekonomi. Det är till exempel
viktigt att få en klar bild över kostnaderna
för nya läkemedel, så att landstingen har
tillräckligt med pengar när läkemedlen väl
släpps ut på marknaden.
NÄRA SAMVERKAN MED
LÄKEMEDELSBRANSCHEN
Processen innebär flera steg. Först samlar
landstingen in information från läkemedelsbranschen om vilka nya läkemedel som
är på gång och hur de förväntas påverka
vården. En grundprincip är att enbart nya
läkemedel som är ändamålsenliga och kostnadseffektiva ska användas för alla patienter i hela landet.
NÄR ETT NYTT LÄKEMEDEL ska införas
jämför man kostnaderna mot vinsterna ur
ett samhällsperspektiv. Ett läkemedel som
gör stor nytta kan därmed ha ett högre
pris, vilket är grunden för prissättning av
läkemedel i Sverige.Tyvärr innebär det att
man ibland måste säga nej till läkemedel
där priset inte kan motiveras. Avvägningarna på detta område är alltid svåra. Om
det krävs kan landstingen gemensamt förhandla med läkemedelsföretagen för att
komma överens om ett acceptabelt och
kostnadseffektivt pris så att patienter i Sverige får tillgång till modern behandling.
I dagsläget finns inte resurser för att ta
hand om alla nya läkemedel i den nationella
processen. Många läkemedel kan fortfarande varje landsting besluta om enskilt
men i den nationella samverkan prioriterar man de läkemedel som bedöms vara
viktigast.
UNDVIKER ONÖDIG
VÄNTAN FÖR PATIENTEN
I många år har landstingen i Sverige infört
nya läkemedel på olika sätt och i olika takt.
För patienterna blir det inte alltid rättvist. Det har ibland tagit onödigt lång tid
innan alla patienter får tillgång till nya,
effektiva läkemedel och vissa kan har blivit
erbjudna ett nytt läkemedel i ett landsting
men nekats i ett annat.
Det är bakgrunden till processen ”Ordnat införande av nya läkemedel” som startades i januari 2015 av Sveriges kommuner
och landsting, SKL. Förutom att patienterna kan känna sig tryggare i att de får
tillgång till nationellt rekommenderade
läkemedelsbehandlingar så får även landsting och regioner bättre koll på inflödet av
nya läkemedel.
min hälsa 3/2016
REDAN INNAN LÄKEMEDLET är godkänt
för försäljning tar landstingen beslut om
det ska användas i vården. För de viktigaste
läkemedlen skrivs ett så kallat införandeoch uppföljningsprotokoll med uppgifter
om vilka patienter som är lämpliga för
behandling, hur behandlingen ska ske och
vad den kostar. Om behandlingen inte är
kostnadseffektiv för alla varianter av en
sjukdom tas detta också upp i protokollet.
NÄR ALLA BESLUT ÄR TAGNA om vilka nya
läkemedel som ska införas har varje landsting tid att förbereda sin vård och budget
för de kommande läkemedlen. Läkemedel
som har hanterats genom ordnat införande
så här långt är exempelvis läkemedel mot
hepatit C, Xtandi och Zytiga vid prostatacancer och Entresto vid hjärtsvikt. «
15
tema LÄKEMEDEL
LÄKEMEDLEN
ALLTMER
AVANCERADE
Effektiv behandlingsform i stor förändring – komplexa
biologiska läkemedel ökar landstingets kostnader
Läkemedel är en effektiv behandlingsform som står för en stor del av landstingets kostnader.
På många områden har läkemedel revolutionerat behandlingen. Samtidigt är läkemedel bara
ett av flera behandlingsalternativ.
TEXT LÄKEMEDELSKOMMITTÉN
L
Läkemedelsmarknaden har
genomgått en stor förändring
de senaste åren. Flera stora
patent på kemiska läkemedel
har gått ut vilket har lett till
att många läkemedel har blivit billigare
för landstinget. Samtidigt ersätts alltfler
relativt enkla kemiska läkemedel av mer
komplexa, biologiska läkemedel. Att tillverka dessa är både svårare och dyrare,
därför ökar också landstingets läkemedelskostnader.
EN UTMANING FÖR LANDSTINGEN är att
försöka hålla kostnadsutvecklingen under
kontroll. Att till exempelvis apoteken
16
bytt ut dyrare läkemedel mot billigare
alternativ har delvis dolt de ökade kostnaderna. Men i och med läkemedelsbranschens utveckling och om vi fortsätter att
erbjuda en högkvalitativ vård kommer
ändå kostnaderna att öka på sikt.
LANDSTINGET SÖRMLAND HAR årligen
kostnader för läkemedel och läkemedelsrelaterade produkter och tjänster för
800 – 900 miljoner kronor. Under framförallt 1990-talet ökade kostnaderna för
läkemedel på recept markant i Sverige
medan ökningen de senare åren i stället
har gällt framförallt läkemedel som ges
av sjukvårdspersonal. «
min hälsa 3/2016
tema LÄKEMEDEL
min hälsa 3/2016
17
tema LÄKEMEDEL
ÖKAD PATIENTSÄKERHET
OCH MER TID FÖR PERSONALEN
FÖRBÄTTRAD LÄKEMEDELSFÖRSÖRJNING I SÖRMLAND GER MÅNGA VINSTER
Mer patientsäkert och frigjord tid för vårdpersonalen. Det är två
stora vinster med de förändringar av läkemedelsförsörjningen som nu
startar i Sörmland.
TEXT GÖSTA HILLER
L
äkemedel är den vanligaste
behandlingsformen inom sjukvården. Landstinget Sörmland
köper läkemedel för mer än
800 miljoner kronor årligen.
Av detta distribueras läkemedel för cirka
240 miljoner kronor till sjukhus och vårdcentraler, medan resten hämtas ut på recept
via apoteken.
Läkemedel ger stora möjligheter att
bota och lindra sjukdomar och är livsviktigt
för flera patientgrupper som till exempel
diabetiker och njursjuka. Det finns även
risker med läkemedelsbehandling i form
av biverkningar men även risker på grund
av felanvändning om en patient tar fel dos
eller hanterar sitt läkemedel på fel sätt.
I sjukvården kan ibland fel förekomma,
även om det är sällsynt att en patient får
fel läkemedel eller fel dos.
En stor del av sjuksköterskornas arbetstid går åt till att hantera läkemedel som till
exempel innebär att göra i ordning läkemedel inför utdelning på en vårdenhet.
VAD KAN VI GÖRA FÖR ATT FÖRBÄTTRA?
Nu startar Landstinget Sörmland ett projekt som heter Framtida läkemedelsförsörjning på utvalda vårdenheter. Målet är
att förbättra patientsäkerheten och även
spara tid för vårdpersonal. Dels handlar
det om att farmaceuter (samlingsnamn
för apotekare och receptarier) stödjer
sjuksköterskorna i vården genom att till
exempel iordningsställa läkemedel till
inneliggande patienter. Dels handlar det
18
min hälsa 3/2016
om att föra in ny teknik i vården som läkemedelsautomater, slutenvårdsdos och fler
färdigberedda läkemedel som till exempel
förfyllda sprutor.
VILKA ÄR FÖRBÄTTRINGARNA? Vid farmaceutiskt stöd så hjälper en farmaceut
”Detta ger
mer tid för
sjuksköterskor att ta
hand om
patienterna”
till med att på en vårdenhet plocka ihop
läkemedel som sedan överlämnas till sjuksköterskan, som har ansvaret för utdelning
av läkemedel till patienten. En farmaceut
kan även hjälpa till att fylla på förråden med
läkemedel samt bistå med kunskap om till
exempel hantering av läkemedel. Slutenvårdsdos innebär att maskinellt förpackade
påsar med läkemedel levereras varje dygn
till vårdenheten. Varje påse är märkt med
patientens namn, personnummer, läkemedel, styrka och tid för intag. Patientsäkerheten ökar med denna metod. Påsarna
liknar de påsar som redan idag används
utanför sjukhus på t.ex. särskilda boenden
och i hemsjukvård.
HANTERING AV NARKOTISKA LÄKEMEDEL ÄR, på grund av de lagar och regler
som omger dessa mediciner, förknippade
med mycket administrativt arbete för sjuksköterskorna i form av dokumentation.
Arbetet kan underlättas väsentligt genom
att förvara dessa läkemedel i en läkemedelsautomat där alla uttag av läkemedel
registreras och som dessutom känner av
och meddelar när det är dags att fylla på
med läkemedel. Vidare så testas förfyllda
sprutor med antibiotika och morfin på
några av de utvalda avdelningarna. Detta
kan minska tiden som sjuksköterskorna
måste ägna åt att blanda antibiotika och
förbättrar dessutom arbetsmiljön.
– Detta ger mer tid för sjuksköterskor att
ta hand om patienterna, att mindre mängd
läkemedel kasseras vilket är bra för miljön
och att farmaceuter stöttar sjuksköterskor
i läkemedelshantering, säger Gösta Hiller,
projektledare för Framtida läkemedelsförsörjning.
FÖRSTA DELPROJEKTET STARTAR SENARE
I HÖST. Projekten kommer att utvärde-
ras innan de införs på fler vårdenheter i
Sörmland. «
min hälsa 3/2016
tema LÄKEMEDEL
Senka Grozdanic har arbetat på Kullbergska
sedan 2003. Hon hoppas på att hennes
avdelning får fortsätta med de förfyllda
sprutorna även efter att pilotprojektet tar
slut i november.
”FÖRFYLLDA SPRUTOR FÖRENKLAR
OCH FÖRBÄTTRAR VÅR VARDAG”
TEXT MARIA WATKINS FOTO PAVEL KOUBEK
AVDELNING 1, Stroke och medicin, på
Kullbergska sjukhuset i Katrineholm
deltar i ett projekt där förfyllda sprutor
med antibiotika testas. Senka Grozdanic,
sjuksköterska på Kullbergska sedan 2003,
svarar på våra frågor.
VAD TYCKER DU OM DE FÖRFYLLDA
SPRUTORNA?
– De är suveräna. De är enkla att hantera och
sparar mycket tid. Vanligtvis står jag inne i
läkemedelsrummet och skakar och blandar
till penicillinet i en sån här glasflaska – som
sedan ska kopplas ihop med ett dropp, säger
hon och visar behållaren som antibiotikan
Piperacillin/Tazobactam traditionellt levereras i. Det är väldigt omständligt.
min hälsa 3/2016
HUR LÅNG TID TAR DET ATT GE EN INJEKTION MED EN FÖRFYLLD SPRUTA?
– Det tar 3 – 5 minuter att spruta in penicillinet så här. Vanligtvis tar det runt 10
minuter att förbereda och ge en spruta.
Är det flera patienter som ska ha så tar det
ännu längre tid än så.
VAD TYCKER PATIENTERNA?
–De uppskattar att vi sitter ner och hinner
prata med dem istället för att vi springer
fram och tillbaka och kopplar av och på
dropp, som vi annars behöver göra. De
förfyllda sprutorna är bättre för både oss
och patienterna.
Sprutorna med det breda penicillinet Piperacillin/
Tazobactam är fyllda med 20 ml lösning.
min hälsa 3/2016
19
nytt från landstinget
AMNINGEN
ÖKAR I
SÖRMLAND
8 Allt fler mammor i Sörmland
ammar sina barn. Landstingets
mål är att de som vill amma
ska få det stöd de behöver.
Bättre immunförsvar, mindre risk
för allergier och övervikt är några
positiva effekter man kan se hos
barn som ammas. Mammor som
ammar har ofta bättre sömn och
går ner i vikt.
– Det är väldigt roligt att trenden har vänt i Sörmland, eftersom vi vet att amningen påverkar
hälsan positivt både hos barnet
och hos mamman, säger Ann-Sofi
Almkvist, samordnande barnmorska i Landstinget Sörmland.
Statistik från SCB, Statistiska
centralbyrån visar att andelen mammor som ammar sina
barn vid 6 månaders ålder har
ökat från 58 – 62 procent. Det
innebär att Sörmland knappt
ligger under riksgenomsnittet, 63 procent. Landstinget har
en amningsstrategi och flera
av våra verksamheter arbetar dagligen med att ge stöd
vid amning. Här kan du få stöd
kring amning: barnmorskemottagningen, förlossningen, BB,
BB-hemvård, amningsmottagningen, BVC och amningshjälpen.
Landstinget ska införa rökfria sjukhusområden
8 Från och med 1 januari
2017 införs helt rökfria sjukhusområden vid Sörmlands
sjukhus. I anslutning till detta
kommer omskyltning att ske
och rökkurerna tas bort.
Rökfria miljöer är en viktig
åtgärd för att förhindra att barn
och unga utsätts för passivrökning och viktigt för alla som
inte vill eller tål att utsättas för
passiv rökning. Arbetet är en del
i landstingets hälsofrämjande
arbete och målet att bli Sveriges
friskaste län 2025.
20
För att underlätta för rökare som
önskar att bli rökfria kommer både
patienter och medarbetare att
få stöd. Under vårdtiden erbjuds
patienter nikotinersättning eller
läkemedel mot tobaksberoende.
Det finns även möjlighet att få
remiss till tobaksavvänjning inom
primärvården eller på sjukhusen
Målet är att det ska vara lätt för
alla som vill bli rökfria.
Du kan läsa mer på 1177.
se och även ladda ned apparna
Rökfri eller Fimpaa som finns
som stöd när du bestämt dig för
att bli rökfri.
min hälsa 3/2016
nytt från landstinget
8 Akutmottagningen vid
Ny akutmottagning
atan
nsg
Brun
AKUTMOTTAGNINGEN
VID NYKÖPINGS
LASARETT
FLYTTAR
Nuvarande
akutmottagning
Nyköpings lasarett flyttar till
nya lokaler den 30 november.
Detta är en del i arbetet med
de stora ombyggnationerna vid
länets sjukhus för framtidens
vård.
NY ENHET UTREDER PATIENTER MED ALLVARLIGA
SYMTOM SOM KAN BERO PÅ CANCER
8 Landstinget Sörmland startade i september Diagnostiskt
Centrum Sörmland, en ny länsövergripande enhet i projektform
för patienter med allvarliga
symtom som kan bero på cancer
samt utredning av cancer utan
känd primärtumör.
Enheten kommer att utreda
patienter över 18 år som söker
hjälp inom primärvården eller
annan vårdenhet med symtom
på allvarlig sjukdom där läkaren
efter en grundläggande utredning inte finner någon diagnos.
min hälsa 3/2016
Målet är:
• Kortare väntetid från
symtom till diagnos
• Snabbare omhändertagande och behandling
• Tidig upptäckt av cancer
• God tillgänglighet
• Ökad trygghet för
patienten i kontakten
med vården
• Ökat samarbete mellan
primärvård och sjukhusvård
21
Mediciner blir allt bättre
Vanligare med biologiska mediciner
Olika mediciner kostar
landstinget mycket pengar
varje år. Kemiska mediciner är vanligast.
Men numera använder
man också biologiska
mediciner.
De är dyrare.
Det är viktigt att landstingets
kostnader inte blir för höga.
Men en bra vård och effektiva
mediciner kostar pengar.
Det finns både kemiska och
biologiska mediciner.
När de kemiska medicinernas
patent upphör kan fler
tillverka samma medicin och
den blir billigare.
De nya biologiska medicinerna har också patent.
Men de är svåra att tillverka.
Därför kostar de mer.
Mediciner och tjänster kostar
Landstinget Sörmland
800–900 miljoner kronor
varje år. Staten betalar
landstinget för de mediciner
som skrivs ut på recept.
Mediciner som ges av sjukvårdspersonalen betalas
av skatten till landstinget.
Skydda dig mot influensan
Du som är pensionär, gravid eller kroniskt sjuk
Snart är influensan här.
Att vaccinera sig
är bra för att slippa bli
sjuk. En del kan få
vaccinera sig gratis.
Människor som tillhör så
kallade riskgrupper kan
bli svårt sjuka om de får
influensa. Därför tycker
Folkhälso-myndigheten att
alla som tillhör en riskgrupp
ska vaccinera sig varje år.
Om du tillhör en riskgrupp
får du vaccinera dig gratis.
Du tillhör en riskgrupp om
något av det här stämmer
på dig:
• Du är minst 65 år.
• Du är gravid.
• Du har en kronisk
hjärtsjukdom.
• Du har en kronisk
lungsjukdom (KOL
eller svår astma).
• Du har diabetes mellitus.
• Du har nedsatt immunförsvar.
• Du är kraftigt överviktig.
• Du har en kronisk levereller njursjukdom.
• Du har en neuromuskulär
sjukdom som
påverkar din andning.
• Du har ett flerfunktionshinder som
påverkar din andning.
Det är inte heller farligt för
barnet i magen.
Influensavaccinet ger inte
narkolepsi.
Om du är osäker på om du
tillhör en riskgrupp
kan du fråga din läkare.
Så här vaccinerar du dig
Vaccinet skyddar inte helt mot
influensa. Men risken för att
du ska bli svårt sjuk minskar.
Det är inte farligt att vaccinera
sig för den som är gravid.
FAKTA:
• Du kan vaccinera dig från
den xx november.
• Du kan vaccinera dig på din
vårdcentral.
• Det är bättre ju tidigare på
säsongen du får sprutan.
Tar du många mediciner? – välkommen på läkemedels-samtal
22
Är du 75 år eller äldre?
Använder du minst fem
mediciner?
Då kan du få gå på läkemedelssamtal.
Det kan du göra på alla
vårdcentraler i Sörmland.
inte längre använder.
• Ta bort de mediciner som
Social-styrelsen tycker
är olämpliga för äldre.
• Se till att inga mediciner
krockar med varandra.
• Se till att du får rätt dos.
Målet med ett läkemedelssamtal är att du ska få
en aktuell lista över dina
mediciner.
Du får hjälp med att:
• Ta bort mediciner som du
Vårdcentralenen hjälper dig
att boka en tid.
Före besöket får du fylla i
ett papper. Där anger du
hur du tycker att du mår av
dina olika mediciner.
Sedan får du träffa en
apotekare.
Under samtalet pratar
ni om det här:
• Vilka besvär har du?
• Beror besvären på de
mediciner som du tar?
• Hur tar du din medicin?
• Kan ni ta bort någon
medicin? Ibland kan det
nämligen vara biverkningar som ger besvär.
Samtalet tar en timme.
Det kostar ingenting.
Du får ta med dig en tolk
eller anhörig.
Några veckor senare får du
träffa en läkare.
En apotekare har fem års
utbildning om mediciner.
Men om ni ska ändra din
medicin gör ni det alltid
tillsammans med läkaren.
min hälsa 3/2016
hälsokrysset 3.16
Hälsokrysset
Min rätta rad
1
X
2
1.
2.
Fråga 1
Fråga 6
Hur många landstingsdrivna
vårdcentraler finns det i länet?
1. 25
X. 30
2: 27
När flyttar akutmottagningen vid
Nyköpings lasarett till nya lokaler?
1. 30 november
X. 15 december
2. 1 januari
Fråga 2
Fråga 7
Varför behöver vi använda mindre
antibiotika?
1. För att antibiotikan håller på att ta slut
X. För att förhindra att bakterier blir
resistenta mot antibiotika
2. För att antibiotikan börjar bli gammalmodig
Snart införs rökfria sjukhusmiljöer i Sörmland för att förhindra passiv rökning för
alla de som inte vill eller tål att utsättas
för det. När sker förändringen?
1. 1 januari 2017
X. 1 februari 2017
2. 1 mars 2017
Fråga 3
Fråga 8
Vilken av dessa grupper har rätt till gratis
vaccin mot säsongsinfluensa?
1. Pensionärer
X. Förskolepersonal
2. Tonårsföräldrar
Hur länge har man använt vaccin mot
säsongsinfluensa?
1. Sedan 30-talet
X. Sedan 50-talet
2. Sedan 70-talet
Fråga 4
Fråga 9
Andelen mammor i Sörmland som ammar
sina barn vid 6 månaders ålder har ökat
från
1. 58 – 62 procent
X. 45 – 50 procent
2. 64 – 67 procent
Vilka är vinsterna med den nya läkemedelsförsörjningen i Sörmland?
1. Mer effektiva inköpsprocesser
X. Ökad patientsäkerhet och mer vårdtid
för personalen
2. Minskad användning av läkemedel
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Fem vinnare får presentkort i bokhandel. Vinnarna presenteras i nästa
nummer av Min hälsa.
Fyll i de rätta svaren och skicka in hela
talongen före den 15 januari 2017 till:
Min Hälsa, Kommunikationsstaben
611 88 Nyköping
Märk kuvertet »Hälsokrysset«.
Mina uppgifter:
JAG HETER:
Fråga 5
Fråga 10
Vad är Landstinget Sörmlands årliga
kostnader för läkemedel?
1. 500 – 600 miljoner kronor
X. 300 – 400 miljoner kronor
2. 800 – 900 miljoner kronor
Hur många personer i Sörmland använder
så kallade dospåsar för sin medicinering?
1. 2000 personer
X. 3500 personer
2. 5000 personer
Lycka till!
Rätta raden i hälsokrysset 2/2016: 1XX212X211
minmin
hälsa
hälsa
3/2016
2/2015
JAG BOR PÅ:
MIN POSTADRESS ÄR:
MITT TELEFONNUMMER ÄR:
Vinnare Hälsokrysset 2/2016:
Björn Simonsson, Eskilstuna
Britt Norlin, Strängnäs
Helene Svensson, Nyköping
Ulla Eriksson, Skogstorp
Mia Olvén, Nyköping
.
23
