Screening för diabetes
mellitus typ 2 i en syriansk
invandrarbefolkning
Författare:
Klas Fellbrant
Närhälsan Södra Ryd vårdcentral
Rapport 2015:13
Författare:
Mattias Davidsson, ST-läkare
Närhälsan Norrmalm vårdcentral, Skövde
Rapport 2015:13
FoU i VGR: http://www.researchweb.org/is/vgr/project/134991
Utförd i grundläggande kurs i FoU-metodik
Närhälsan FoU primärvård
FoU-centrum Skaraborg primärvård och tandvård i samverkan
Handledare:
Margareta Hellgren, distriktsläkare, med.dr
Närhälsan Södra Ryd Vårdcentral
Omslagsbild: Sockerziqqurat – ett tempel av socker
Sammanfattning
Bakgrund
Diabetes mellitus typ 2 (DM2) blir allt vanligare globalt sett. Insjuknandet föregås
ofta av förhöjt fasteblodsocker eller nedsatt glukostolerans (IGT), så kallad prediabetes. Om man kan finna i synnerhet IGT och DM2 vid en screening finns
möjlighet att förebygga diabetesutveckling respektive sätta in behandling tidigt.
Tidigare studier indikerar att DM2 är vanligare och uppträder tidigare i
invandrade befolkningar från mellanöstern. Den syrianska gruppen är emellertid
inte specifikt studerad tidigare. Syftet med denna studie var att utvärdera ett
screeninginstrument samt kartlägga utbredningen av störd glukosomsättning i en
syriansk befolkning.
Metod
Individer 30–75 år gamla utan känd diabetessjukdom inbjöds i samband med
söndagsgudstjänster till att genomgå läkarundersökning med fokus på hjärtkärlsjukdom samt genomföra oralt glukostoleranstest samt blodprovstagning för
kolesterol och HbA1c. Screeninginstrumentets tre frågor om högt blodtryck,
ärftlighet för diabetes och övervikt ställdes till alla deltagare.
Resultat
Totalt 43 individer genomgick hela studieprotokollet. Av dessa befanns 12
individer ha störd glukosomsättning, 4 med DM2 och 8 med pre-diabetes. Två
jakande frågor sågs som positivt utfall av screeningen. För alla former av störd
glukosmetabolism beräknades en sensitivitet på 92 % och en specificitet på 39 %.
Konklusion
Vid screeningen upptäcktes merparten av alla med störd glukosmetabolism men
till priset av att man behövde låta ett antal friska genomgå det tidskrävande
glukostoleranstestet. Testet är enkelt att införliva i sjukvården och kan vara ett
värdefullt tillskott, studiedeltagarna var dock för få för att studien ska vara riktigt
tillförlitlig. Denna studie styrker emellertid tidigare studier som påvisat hög
diabetesförekomst hos immigranter från mellanöstern.
Nyckelord
Diabetes mellitus typ 2, förhöjt fastesocker, nedsatt glukostolerans, screening,
syrian.
Innehållsförteckning
Bakgrund
Diabetes mellitus typ 2 och migration
Screening
Den syrianska befolkningen
1
1
1
2
Syfte
2
Metod
Screeninginstrumentet – The Skövde form
Provtagning
2
3
3
Resultat
4
Diskussion
5
Slutsats
6
Referenslista
7
Bilaga 1
Förfrågan om deltagande
Bilaga 2
Informerat samtycke
Bakgrund
Diabetes mellitus typ 2 och migration
Diabetes mellitus typ 2 (DM2) betecknar en störning i glukosomsättningen som
oftast utvecklas gradvis under flera år och intimt sammanhänger med såväl livsstil
som ärftlighet av multifaktoriell karaktär1. Det finns en generellt ökande trend för
diabetes i världen som helhet och behovet av effektiv prevention är stort2.
Vanligen går den drabbade individen igenom ett stadium kallat pre-diabetes, som
kännetecknas av antingen förhöjt värde av blodsockret vid fasta (IFG) eller
nedsatt glukostolerans (IGT), innan manifest sjukdom utvecklats och diagnosen
kan säkerställas3. Tidig upptäckt av diabetes innebär större möjligheter för
individen att undvika komplikationer i form av såväl mikro- som makrovaskulära
händelser4. Alla tre former av störd glukosmetabolism är riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom och dödlighet5, detta gäller i synnerhet för IGT och DM2. Individer
med IGT kan dock påverka sin diabetesutveckling genom livsstilsförändringar i
form av diet och fysisk aktivitet, något som inte har samma effekt för individer
med IFG6,7.
Diabetes varierar i såväl incidens och prevalens, som i allvarlighetsgrad och
prognos hos olika populationer, i detta spelar såväl etnicitet som eventuell
migration in. Generellt har immigrerade befolkningar ökad risk att drabbas av
DM2, men orsakssambanden är ännu en forskningsfråga8-11. I Sverige finns
studier som påvisar högre prevalens av DM2 hos icke-Europeiska invandrare än
Europeiska invandrare och svenskar12,13. En jämförande studie kunde visa att
diabetesprevalensen hos en till Sverige invandrad turkisk befolkning var betydligt
högre än motsvarande befolkning i Turkiet vilket implicerar att själva
migrationen, vid sidan om etniciteten, har betydelse för diabetesutvecklingen14.
Denna tolkning stärks av en undersökning av risken för sjukhusinläggning pga.
DM2 där man ser stora skillnader mellan första och andra generationens
immigranter15.
Screening
1968 angav WHO grunderna för screeningverksamhet och de står sig än idag16.
Kortfattat kan man säga att en lämplig sjukdom att screena ska utgöra ett viktigt
hälsoproblem i befolkningen, den ska vara behandlingsbar och tidig upptäckt bör
vara viktigt för behandlingsresultatet. DM2 som diagnos uppfyller dessa kriterier
och egentligen även IGT. Ett flertal screeninginstrument17 har därefter utvecklats
och det mest använda i Europa är det finskutvecklade instrumentet FINDRISC18
som också införlivats i DE-PLAN, en preventionsstrategi som spridits till 17
europeiska länder19. Få instrument, om ens några, har fokus på att upptäcka IGT20.
I svensk sjukvård används idag rutinmässigt så kallad riktad screening dvs. man är
frikostig med att kontrollera slumpmässiga blodsocker i högriskgrupper utan att
det nödvändigtvis finns en grundad misstanke om diabetes21. Strategin med riktad
screening innebär sannolikt att diagnosen diabetes fördröjs och det ger
knapphändig vägledning för vilka individer som bör undersökas vidare med oralt
glukostoleranstest vilket är metoden för att hitta individer med IGT. En
forskargrupp med huvudsäte i Göteborg har med denna problematik som grund
1
tagit fram ett enkelt screeninginstrument bestående av tre frågor kallat The Skövde
form, för att hitta individer med störd glukosomsättning, i synnerhet DM2 och
IGT22.
Den syrianska befolkningen
Folkgruppen anses härstamma från Mesopotamiens ursprungsbefolkning23. Det är
en kristen, etnisk folkgrupp som genetiskt sett är tämligen homogen24. På grund
av etniska och religiösa motsättningar har de i låg utsträckning blandat sitt
genetiska material med övriga folkgrupper i mellanöstern och de flesta lever idag i
diaspora över stora delar av världen. I Sverige som helhet finns uppskattningsvis
120 000 syrianer, det exakta antalet står inte att finna i svenska register. I Skövde
finns en grupp som identifierar sig som syrianer (cirka 300 stycken enligt
gruppens egen uppskattning), vars förekomst av och risk för diabetes inte är
systematiskt kartlagd.
Syfte
Kartläggning av hur screening fungerar i olika befolkningar kan ha betydelse för
hur vården ska struktureras och syftet med denna studie är således att beskriva
metabolt status hos syrianer i Skövde och testa i hur stor utsträckning
screeningtestet The Skövde form kan detektera individer med störd
glukosmetabolism.
Metod
Målgruppen för denna tvärsnittsstudie var individer 30–75 år med syriansk
bakgrund utan tidigare känd diabetessjukdom. Vår forskargrupp hade sedan
tidigare etablerade kontakter med en syriansk befolkningsgrupp i Skövde vars
gemensamma samlingsplats är Syrisk-ortodoxa kyrkan S:t Johannes. Det finns
dessutom en församling till i Skövde under namnet S:t Abay. Under en gudstjänst
i respektive kyrka informerades och tillfrågades kyrkobesökarna om deltagande i
studien. Undersökningen hade förberetts genom samtal med företrädare för
gruppen samt gemensam genomgång av enkäter och upplägg. All information var
tillgänglig på svenska och arabiska och auktoriserade tolkar översatte
informationen till arabiska och syrianska. Alla deltagare signerade formulär för
informerat samtycke och studien var godkänd av den regionala
etikprövningsnämnden i Göteborg.
Studien genomfördes i tre faser:
1. Samtliga individer 30–70 år gamla som befann sig på gudstjänsten
tillfrågades om deltagande i såväl muntlig som skriftlig form (bilaga 1). I
samband med detta möte gavs möjlighet för samtliga som ville delta att
2
boka en tid på vårdcentralen för glukosbelastning. Deltagare som inte ville
boka tid omedelbart erhöll kontaktinformation för att boka tid längre fram.
2. Deltagarna kom till vårdcentralen och fick där först muntlig och skriftlig
information för att kunna ge ett adekvat informerat samtycke (bilaga 2).
Därefter genomfördes glukosbelastning samt provtagning av HbA1c och
totalkolesterol.
3. Läkarundersökning genomfördes 1–2 veckor efter provtagningen med hjärtlungauskultation och mätning av blodtryck, längd, vikt, midjemått och
sagittaldiameter. Screeningformuläret fylldes i. Varje individ fick svar på
sina undersökningsvärden samt en diskussion om kardiovaskulära risker.
Remittering skedde om diabetesdiagnos ställdes och i de fall där man fann
IGT eller IFG gavs adekvat muntlig och skriftlig information angående
vikten av livsstilsförändringar.
Screeninginstrumentet – The Skövde form
Instrumentet som användes bestod av tre frågor som ställdes till individen. Dessa
frågor löd:
1. Har du någon i din släkt (mamma, pappa, syskon) som har haft diabetes?
2. Har du behandling för högt blodtryck?
3. Har du övervikt (BMI över 25)?
En tabell med vikt och längd visades vid behov för patienten så att vederbörande
själv kunde se sitt body mass index (BMI). Screeninginstrumentet ansågs ha
utfallit positivt vid två jakande svar. Samtliga deltagare genomgick hela
studieprotokollet oavsett screeningtestets utfall.
Provtagning
Glukosbelastningen genomfördes efter en natts fasta varpå blodsockervärde och
HbA1c fastställdes, även prov för kolesterol togs. Individerna fick sedan dricka
75 g glukos och efter 2 timmar togs ett nytt blodsocker. WHO:s kriterier för
diagnossättning av diabetes, IFG och IGT användes (tabell 1). Vid avsaknad av
symptom krävs av WHO två fastesocker som stärker diagnosen, i studien
diagnosticerades dock individer med endast ett diabetesvärde som diabetes och
remiss skickades följaktligen till respektive vårdcentral för fortsatt
omhändertagande.
3
Tabell 1. WHO:s kriterier för diabetes, IFG och IGT
Diabetes
Fasteblodsocker
≥ 7,0 mmol/L
2-timmarsvärde vid OGTT
≥ 11,1 mmol/L (venöst)
≥ 12,2 mmol/L (kapillärt)
IFG – förhöjt fasteblodsocker
Fasteblodsocker
≥ 6,1 och < 7,0 mmol/L
IGT – nedsatt glukostolerans
Fasteblodsocker
< 7,0 mmol/L
och
2-timmarsvärde vid OGTT
≥ 7,8 och < 11,1 mmol/L (venöst)
≥ 8,9 och < 12,2 mmol/L (kapillärt)
Resultat
Från de båda församlingarna S:t Johannes och S:t Abay inkluderades 43
medlemmar i studien. Av dessa härstammade 14 stycken från Irak, 12 stycken
från Turkiet, 8 stycken från Syrien respektive Libanon samt en från Jordanien.
Den tidigaste immigranten anlände 1975 den och den senaste 2013 med en jämn
spridning däremellan. Totalt sett uppvisade 13 individer en avvikande
glukosomsättning vilket motsvarar 30,2%.
Tabell 2. Antropometriska karaktäristika av den undersökta befolkningen samt utfall vad
gäller glukosmetabolism
Variabel
Data
Män (n)
18
Kvinnor (n)
25
Diabetes mellitus typ 2 (n)
4
Nedsatt glukostolerans (n)
3
Förhöjt fasteglukos (n)
6
Rökning (%)
Ålder (år)*
19
51±10
Blodtryck systoliskt (mmHg)*
122±17
Blodtryck diastoliskt (mmHg)*
72±10
S-kolesterol (mmol/L)*
Body mass index (kg/m2)*
5,1±1,1
29±5
* Presenterat som medelvärde ± standardavvikelse
4
Tabell 3. Utfall av screeninginstrumentet samt diagnostiken av störd glukosmetabolism
(n=antal)
störd glukosmetabolism normal glukosmetabolism
pos test
n=11
n=19
neg test
n=1
n=12
Utifrån utfallet av screeninginstrumentet beräknades det positiva prediktiva värdet
till 37% och det negativa prediktiva värdet till 92%. Specificiteten avseende störd
glukosmetabolism blev 39% medan det uppvisade en sensitivitet på 92%.
Diskussion
I denna studie av syrianer som immigrerat till Sverige uppvisade det använda
screeningtestet en hög sensitivitet men en låg specificitet. Knappt tre personer
behövde genomföra oralt glukostoleranstest för att upptäcka en person med störd
glukosomsättning. I en liknande studie på en nordisk befolkning fann man en
högre specificitet på 73% men en tydligt lägre sensitivitet på 59% för The Skövde
form22. I samma studie fick deltagarna även fylla i det väletablerade
screeninginstrumentet FINDRISC och med en cut-off på ≥ 15 poäng beräknades
specificiteten till 92% och sensitiviteten till 29% vilket är närmast omvända
siffror i förhållande till denna studie. Sensitivitet och specificitet förhåller sig ofta
till varandra som skålar på en balansvåg, tyngs den ena skålen ner så far den andra
upp. Vilket screeninginstrument man väljer beror på vad man vill åstadkomma
och prevalensen av den eftersökta sjukdomen. Med instrumentet i denna studie
kan man med stor sannolikhet utesluta diabetes om testet utfaller negativt,
däremot får man genomföra några extra undersökningar av friska personer. I den
kliniska vardagen på en vårdcentral kan testets frågor vävas samman med
bedömning av lipider och livsstil och på så vis ge stöd i ställningstagandet till
OGTT. Genom detta förfaringssätt borde man kunna upptäcka fler individer med
diabetes och IGT.
Forskargruppen hade upparbetat en god kontakt med de syrianska församlingarna
och inbjudan till studien skedde på plats i kyrkan vilket är en fördel liksom det
gedigna undersökningsprotokollet. Däremot kan det inte uteslutas att individer
med självupplevd låg risk för diabetes i mindre utsträckning valde att delta.
Prevalenssiffrorna i denna studie bör också tolkas med försiktighet då den totala
studiepopulationen är liten.
5
Slutsats
I denna studie visar sig screeninginstrumentet upptäcka merparten av alla med
störd glukosomsättning men till priset av att ett antal friska behöver genomgå den
för patienten tidskrävande glukosbelastningen. De tre frågorna som utgör
screeningen är däremot enkla att införliva i klinisk praxis och ställs förmodligen
redan idag i stor utsträckning. I tidigare studier har ett flertal olika befolkningar
från mellanöstern uppvisat hög förekomst av diabetes och denna studie indikerar
att så är fallet även med de syrianska invandrarna. För primärvårdsläkare som
arbetar med patienter från mellanöstern är specifik kunskap om diabetes av stor
vikt och om man kan upptäcka patienter i riskzonen och ge dem chansen att
förändra sin livsstil för att förhindra diabetesutveckling, är mycket vunnet både
för samhället och individen.
6
Referenslista
1. Temelkova-Kurktschiev T, Stefanov T. Lifestyle and genetics in obesity and
type 2 diabetes. Exp Clin Endocrinol Diabetes. 2012;120:1-6.
2. Danaei G, Finucane MM, Lu Y et al. National, regional, and global trends in
fasting plasma glucose and diabetes prevalence since 1980: systematic
analysis of health examination surveys and epidemiological studies with 370
country-years and 2·7 million participants. Lancet. 2011;378:31-40.
3. Lyssenko V, Almgren P, Anevski D et al. Predictors of and longitudinal
changes in insulin sensitivity and secretion preceding onset of type 2 diabetes.
Diabetes. 2005;54:166-74.
4. van Dieren S, Beulens JW, van der Schouw YT et al. The global burden of
diabetes and its complications: an emerging pandemic. Eur J Cardiovasc Prev
Rehabil. 2010;1:S3-8.
5. Haffner SM, Lehto S, Rönnemaa T et al. Mortality from coronary heart
disease in subjects with type 2 diabetes and in nondiabetic subjects with and
without prior myocardial infarction. N Engl J Med. 1998;339:229-34.
6. Tuomilehto J, Lindström J, Eriksson JG et al. Prevention of type 2 diabetes
mellitus by changes in lifestyle among subjects with impaired glucose
tolerance. N Engl J Med. 2001 May 3;344(18):1343-50.
7. Knowler WC, Barrett-Connor E, Fowler SE et al. Reduction in the incidence
of type 2 diabetes with lifestyle intervention or metformin. N Engl J Med.
2002 Feb 7;346(6):393-403.
8. Glans T, Elgzyri N, Shaat N et al. Immigrants from the Middle-East have a
different form of Type 2 diabetes compared with Swedish patients. Diabet
Med. 2008;25:303-307.
9. Mather HM, Chaturvedi N, Fuller JH. Mortality and morbidity
from diabetes in South Asians and Europeans: 11-year follow-up of
the Southall Diabetes Survey, London,UK. Diabet Med. 1998;15:53-9.
10. Weijers RN, Bekedam DJ, Oosting H. The prevalence of type 2 diabetes and
gestational diabetes mellitus in an inner city multi-ethnic population. Eur J
Epidemiol. 1998;14:693-9.
11. Uitewaal PJ, Manna DR, Bruijnzeels MA et al. Prevalence of type 2 diabetes
mellitus, other cardiovascular risk factors, and cardiovascular disease in
Turkish and Moroccan immigrants in North West Europe: a systematic
review. Prev Med. 2004;39:1068-76.
12. Wändell PE, Gåfvels C. High Prevalence of diabetes among immigrants from
non-European countries in Sweden. Prim Care Diabetes. 2007;1:13-6.
7
13. Wändell PE, Johansson SE, Gåfvels C et al. Estimation of diabetes prevalence
among immigrants from the Middle East in Sweden by
using three different datasources. Diabetes Metab. 2008;34:328-33.
14. Hjörleifsdottir-Steiner K, Satman I, Sundquist J et al. Diabetes and impaired
glucose tolerance among Turkish immigrants in Sweden. Diabetes Res Clin
Pract. 2011;92:118-23.
15. Li X, Sundquist J, Zöller B et al. Risk of hospitalization for type 2 diabetes in
first- and second-generation immigrants in Sweden: a nationwide follow-up
study. J Diabetes Complications. 2013;27:49-53.
16. Wilson JMG, Jungner G. (1968) Principles and practice of screening for
disease. WHO Chronicle Geneva: World Health Organization. 22(11):473.
Public Health Papers, #34.
17. Schwarz PE, Li J, Tuomilehto J. Tools for predicting the risk of type 2
diabetes in daily practice. Horm Metab Res. 2009;41:86-97.
18. Saaristo T, Peltonen M, Lindström J et al. Cross-sectional evaluation of the
Finnish Diabetes Risk Score: a tool to identify undetected type 2 diabetes,
abnormal glucose tolerance and metabolic syndrome. Diab Vasc Dis Res.
2005;2:67-72.
19. Schwarz PE, Lindström J, Kissimova-Scarbeck K et al. The European
perspective of type 2 diabetes prevention: diabetes in Europe – prevention
using lifestyle, physical activity and nutritional intervention (DE-PLAN)
project. Exp Clin Endocrinol Diabetes. 2008;116(3):167-72.
20. Schwarz PE, Li J, Lindström J et al. Tools for predicting the risk of type 2
diabetes in daily practice. Horm Metab Res. 2009 Feb;41(2):86-97.
21. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvården – stöd för ledning och
styrning. Stockholm: Socialstyrelsen. 2015. ISBN 978-91-7555-274-3
22. Hellgren MI, Daka B, Jansson PA et al. Primary care screening for individuals
with impaired glucose metabolism with focus on impaired glucose tolerance.
Prim Care Diabetes. 2015 Aug;9(4):261-6.
23. Parpola S. National and Ethnic Identity in the Neo-Assyrian Empire and
Assyrian Identity in Post-Empire Times. Journal of Assyrian Academic
Studies. 2004. Vol 18, No 2.
24. Cavalli-Sforza, L.L., Menozzi, P. and Piazza, A. The History and Geography
of Human Genes. Princeton: Princeton University Press; 1994. ISBN:
9780691087504.
8
Bilaga 1
DIARYD – DIAbetes i RYD
Tillfrågan om att delta i en studie för att undersöka
förekomst av diabetes och riskfaktorer för diabetes
bland syrianer i Skövde
Bakgrund och syfte
Diabetes typ 2 är en vanlig och ökande sjukdom i hela världen och så även i
Sverige. Vanliga riskfaktorer för att få diabetes är ärftlighet för diabetes, övervikt,
högt blodtryck och fysisk inaktivitet. Risken ökar med åldern.
Diabetes kan löpa utan några tydliga sjukdomstecken men innebär en ökad risk
för hjärtkärlsjukdom, särskilt om man går länge utan att få adekvat behandling.
Med hjälp av tidig behandling minskar risken för komplikationer och om man
hittar individer med vissa förstadier till diabetes kan man undvika sjukdomen med
hjälp av livsstilsåtgärder i form av viktkontroll och ökad fysisk aktivitet.
Vi vill i denna studie testa om tre enkla frågor och ett blodprov kan ge möjlighet
att hitta individer som har diabetes eller som har en ökad risk att insjukna i
diabetes. Vi har också för syfte att kartlägga diabetesförekomst och riskfaktorer
för att utveckla typ 2 diabetes ibland syrianer i S:a Ryd.
Vad innebär studien för mig?
Du har blivit inbokad på en tid till vårdcentralen i S:a Ryd. Du kommer där att
genomgå en så kallad glukosbelastning (eller sockerbelastning). Denna innebär att
du skall komma fastande till vår mottagning - du får inte äta efter klockan 22.00
kvällen före undersökningen - och där kommer vi först att ta ett blodprov varefter
du får dricka en sockerlösning. Du får sedan stanna kvar på vårdcentralen i 2
timmar varefter ett nytt blodsocker mäts. Vi kommer också att ta ett insulinvärde,
kolesterol och ett långtidsvärde på sockret, ett så kallat HbA1c värde. Dessa
prover tas i armvecket.
Under de två timmar som du väntar får du fylla i tre olika enkäter om kost, livsstil
och fysisk aktivitet.
Bilaga 1
Efter provtagningen kommer du att få en tid för en läkarundersökning där doktorn
kommer att lyssna på hjärta och lungor, ta ditt blodtryck, mäta längd, vikt och
midjemått. Vid detta besök, som planeras ca en vecka efter den första
undersökningen, kommer du också att få svar på dina prover och vi kommer också
att ta ett vanligt blodsocker med hjälp av ett stick i fingret.
Om läkaren hittar något under undersökningen som behöver åtgärdas t.ex. om det
skulle visa sig att du har diabetes kommer en remiss att skrivas till vårdcentralen.
Vad händer med mina prover?
Inga blodprover kommer att sparas och dina provsvar läggs in i journalen på
vårdcentralen på sedvanligt sätt. Vid databearbetning kommer ditt namn och
personnummer att ersättas av en kod för att säkerställa anonymitet. Endast de som
är ansvariga för studien har tillgång till kodnyckeln. Dina uppgifter kommer inte
att lämnas vidare. Ansvarig myndighet för dina personuppgifter är primärvården
Skaraborg, personuppgiftsombud Anna Flitt, primärvårdskansliet, Gamla Kungsv.
54, 541 21 Skövde, [email protected]. När data från studien sammanställs
kommer inte enskilda individer att kunna identifieras.
Ansvariga för studien
Studien drivs av primärvården Skaraborg i samarbete med Göteborgs universitet.
Ansvarig för studien är professor Ulf Lindblad vid Göteborgs universitet och
ansvarig koordinator Margareta Hellgren, distriktsläkare Vårdcentralen Hentorp
och doktorand vid Göteborgs universitet.
Frivillighet
Deltagande i forskningsprojektet är frivilligt. Du har när som helst, utan särskild
förklaring, rätt att avbryta. Om du ej önskar delta eller vill avbryta deltagandet
kommer detta inte att påverka ditt omhändertagande eller din övriga behandling
på vårdcentralen på något sätt.
Dr Margareta Hellgren
Distriktsläkare och doktorand
Hentorps vårdcentral
Tel 0500-447070
Dr Ulf Lindblad
Professor i allmänmedicin
Enheten för allmänmedicin
Sahlgrenska akademin
Göteborgs universitet
Tele 031-786683
Bilaga 2
INFORMERAT SAMTYCKE
Undertecknad har idag fått både muntlig och skriftlig information rörande studien DIARYD.
Jag har också fått möjlighet att ställa frågor och har fått dem besvarade.
Jag samtycker till att medverka i denna undersökning genom att lämna blodprover, besvara
frågeformulär, och medverka till en hälsokontroll omfattande läkarundersökning med mätning
av kroppsmått och blodtryck.
Jag förstår att deltagandet sker helt frivilligt och att jag när som helst och utan närmare
förklaring kan avbryta min medverkan utan att det påverkar mitt framtida omhändertagande.
Jag intygar härmed att information har givits både muntligt och skriftligt.
........................................................
Ort och datum
........................................................
Namnunderskrift
........................................................
Namnförtydligande
Skaraborg den …………………………..
…………………………………
Namnunderskrift
Närhälsan FoU primärvård FoU-centrum Skaraborg, Torggatan 17, 541 30 Skövde
Hemsida: www.narhalsan.se/fouskaraborg
