Margarin: hjälper dig att följa de nya
kostråden och skollagen.
Bättre fettbalans i skolmaten.
Bra fettbalans i skolmaten.
Klara och tydliga
rekommendationer.
Nordiska Näringsrekommendationer i korthet
Forskningen kring vad vi mår bäst av att äta
intensifieras för varje år. Resultatet blir en
stor mängd studier – för många för att även
den mest intresserade ska hinna läsa och ta
ställning till alla rön. Det är här de Nordiska
Näringsrekommendationerna (NNR) kommer
in i bilden. På uppdrag av Nordiska Ministerrådet har fler än 100 oberoende och ledande forskare från de nordiska länderna gått
igenom all tillgänglig forskning inom kostområdet. Resultatet av deras ansträngningar
sammanfattas i NNR 2012 (som utkom 2013).
Nyheter i denna den femte upplagan av NNR
är bl.a. att fokus ligger mer på helheten i kosten, d.v.s. vilka matvanor som är hälsosamma,
snarare än på enstaka näringsämnen. Det
finns till exempel en tydlig rekommendation
om att byta ut smör och smörbaserade matfetter till förmån för vegetabiliska oljor och
oljebaserade matfetter.
Vad säger skollagen?
Livsmedelsverket har uppdraget att i samverkan med Skolverket stödja arbetet med att ta
fram lämplig skolmat. Ett led i detta arbete
är de rekommendationer som finns att läsa
i rapporten ”Bra mat i skolan”. Här tar man
bl.a. upp fettkvaliteten i skolmåltiderna och
konstaterar att svenska barn får i sig för lite
fleromättat fett och mer mättat fett än rekommenderat. Och därför är det viktigt att skollunchen har bra fettkvalitet.
2011 trädde en ny skollag i kraft med krav på
att skolmåltiderna inte bara ska vara kostnadsfria utan även näringsriktiga. Detta gäller
både offentliga och fristående skolor. Som
utgångspunkt bör de svenska näringsrekommendationerna ligga till grund vid bedömningen om vad som är en näringsriktig måltid.
De nya kostråden
För att göra näringsrekommendationerna
mer konkreta har Livsmedelsverket under
våren 2015 kommit med nya kostråd. Kostråden handlar om hur du ska äta bra, både för
hälsan och miljön.
”Svenska barn får i sig för lite fleromättat fett
men mer mättat fett än rekommenderat”
Ur Livsmedelsverkets ”Bra mat i skolan” (2013).
Se www.livsmedelsverket.se
Byt till nyttiga
matfetter!
Av de elva kostråden från Livsmedelsverket
är det flera som påverkar intaget av fett och
kvaliteten på fettet. Men ett är särskilt viktigt
för fettkvaliteten, och det är rådet att byta till
nyttiga matfetter. Det grundar sig i rekommendationen som säger att vi ska byta ut det
mättade fettet mot mer omättat fett.
Vad är då nyttiga fetter? De nyttiga fetterna är
de som innehåller mer enkel- och fleromättat
fett än mättat fett. I stället för smör och smörbaserade matfetter ska vi välja vegetabiliska
oljor och oljebaserade matfetter. Till oljebaserade matfetter räknas mjuka och flytande
margariner.
Genom att erbjuda oljebaserade dressingar
vid salladsbordet och använda flytande margarin i matlagningen kan du komma långt.
Hur får du bättre fettbalans i skolmaten?
Välj margarin!
Väldigt stor betydelse har också vilket matfett
vi använder till smörgåsen. Livsmedelsverket
skriver i sin folder ”Vad är nyttigt fett?” (2015):
”Vilken typ av fett vi använder på smörgåsen
har stor betydelse för hur mycket vi får i oss
av olika slags fett.”
Samtliga smörgåsmargarin från Unilever Food
Solutions innehåller mer omättat än mättat
fett, några lite mer och några mindre. Så genom att servera ett bra margarin är det enkelt
att följa kostrådet; ”Byt till nyttiga matfetter”.
Om du serverar Flora Professional 70 % eller
60 % mjölkfritt, Flora lätt, Lätta, Becel 38 %
eller Becel Gold 70 %, ger du dina gäster goda
möjligheter att få mindre mättat och mer
omättat fett. Kan det bli enklare än att följa
det kostrådet?
De nya kostråden i sammanfattning:
Mer
Byt till
Mindre
• Grönsaker, frukt och bär
• Fullkorn
• Rött kött och chark
• Fisk och skaldjur
• Nyttiga matfetter
• Salt
• Nötter och frön
• Magra mejeriprodukter
• Socker
• Rörelse i vardagen
• Alkohol
En god hälsa
grundläggs tidigt.
Livsstilsrelaterade sjukdomar som diabetes
och hjärt-kärlsjukdom tillhör de vanligaste
dödsorsakerna i Sverige. Här spelar våra matvanor och vår livsstil en stor betydelse. Det
handlar om vad vi äter och hur mycket vi äter.
Detta är i sig inga nyheter.
inte så mycket näring. Men minst lika viktigt
för barn såväl som för vuxna är att de får i
sig bra fett, d.v.s. mer omättat fett i stället för
mättat. Att lära barnen vilket fett som är bra
och servera barnen mer nyttigt fett, det är
verkligen att förebygga!
Men vad som börjar bli mer och mer uppenbart är att dessa livsstilsrelaterade sjukdomar
till viss del grundläggs redan i barndomen.
Därför är det extra viktigt att skolan är med
och erbjuder hälsosamma matvanor och livsmedelsval, som barnen kan ta med sig resten
av livet.
Barnen är vår framtid och många barn är
också mycket miljömedvetna. Det är ännu en
anledning till att inspirera barnen till att välja
omättat i stället för mättat fett.
Socker har varit mycket i fokus de senaste
åren och det är viktigt att barnen inte får i sig
för mycket tillsatt socker, t ex från godis och
sötade drycker. Det ger energi men innehåller
”Det är vilken typ av fettsyror man
får i sig, snarare än mängden fett
som har betydelse för hälsan.”
Livsmedelsverket
Bra för hälsan och
bra för klimatet.
Du kan bidra till en bättre miljö genom att välja rätt matfett. I en analys utförd av SP (tidigare SIK, Institutet för Bioteknik och Livsmedel),
har man undersökt miljö- och klimatpåverkan
från jordbruk, transport, bearbetning, tillverkning och förpackning. Analysen visar att
margarin har betydligt lägre, ibland till och
med hälften så stor miljöpåverkan som smör
och smörblandade produkter.
Anledningen är enkel. Margarin innehåller
vegetabiliska oljor som skördas ”direkt” från
naturen. Fettet i smör och smörblandade
produkter tar däremot en ”omväg” via kon.
Det betyder att foder måste odlas. Dessutom
idisslar kor, vilket medför utsläpp av växthusgasen metan.
När du väljer margarin gör du med andra ord
både hälsan och miljön en tjänst!
”Genom att även ta hänsyn till faktorer som produktionsförhållanden för livsmedel, säsongsbundet utbud
och ursprung, kan en kost som främjar hälsan även vara
hållbar ur miljömässig och ekologisk synpunkt.”
Nordiska Näringsrekommendationer 2012
Är det kanske dags för
ett ”öppet hus”?
Skolmaten är ett ämne som engagerar
många. Vi är intresserade av att diskussionen
förs på ett nyanserat sätt. Ett förhållningssätt
som vi är övertygade om att du också håller
med om.
En metod för att få till en sådan diskussion är
att arrangera ett ”öppet hus” till vilket föräldrar och beslutsfattare är välkomna. Under en
sådan informationsträff kan alla få komma till
tals och man kan sakligt informera om och
diskutera skolmaten. Hör gärna av dig till oss
om du vill ha underlag eller annat stöd för ett
sådant arrangemang!
Den som skriker högst…
I massmedia kan man ibland få intrycket av det är andra råd som
gäller, och att vi nu ska äta mer mättat fett. Men så är inte alls
fallet, vilket framgår tydligt av slutsatserna i NNR 2012.
Vill du veta mer om
margarin?
Kontakta Eva Skoog, legitimerad dietist.
[email protected]
