Institutionen för samhällsvetenskap och humaniora
Samhällsvetenskapliga programmet
Handledare: Mattias Larsson
Av: Maria Kärrbrand
Åk. 2
2008-03-31
Innehållsförteckning
Inledning……………………………………………………………………………..…..3
Syfte…………………………………………………………………………………..….4
Frågeställningar……………………………………………………………………….....5
Avgränsning………………………………………………………………………….….6
Materialbeskrivning……………………………………………………………….…….7
Metod……………………………………………………………………………….…...8
Begreppsapparat/Definitioner…………………………………………………………...9
Avhandling……………………………………………………………………………...10
Slutsatser………………………………………………………………………………..19
Sammanfattning………………………………………………………………………...20
Litteraturförteckning……………………………………………………………………21
2
Inledningskapitel
USA, vad tänker man egentligen på då man hör namnet USA? Mina tankar blir en stor nation
som, enligt mig, är den mäktigaste i världen. Men vad är det då i själva verket som har format
och utvecklat USA till det land som det är idag? Just det, var det som lockade mig till att gå
tillbaka i tiden och få ta del hur det hela började. Vid den Amerikanska revolutionen, eller det
Amerikanska frihetskriget som det också kallas, skapades inte USA men det var då som
landet började ta för sig och sätta sitt namn på kartan. Man visade att Amerika var ett land att
räkna med och som började utveckla en demokrati och styre som skulle komma att bli ett av
de största i världen.
Den amerikanska revolutionen lade uppenbarligen stor grund till det USA som finns idag
och den amerikanska revolutionen formade landet så att en antydan till stormakt började växa
fram. Jag har alltid varit lockad av vad som egentligen gjorde att nationer och stormakter
växte fram och, som jag nämnde om ovan, anser jag USA vara ett av de mäktigaste länderna i
världen. Så det är intressant att få göra den färden tillbaka i tiden och kunna ta del av vad som
i själva verket hände under den amerikanska revolutionen. Vad som gjorde att den verkligen
bröt ut, samt vad som influerade amerikanarna till amerikanska revolutionen (eller det
amerikanska frihetskriget, som jag också nämnde om ovan.)
Hoppas att ni, kommer att känna er tillfredsställda då ni läser uppsatsen och att ni kommer
att bli inspirerade av den så att ni kommer att fortsätta läsa och forska om en historia så stor
och viktig som USA: s. Då ni läst klart den kommer att se hur just den amerikanska
revolutionen har kunnat lämna sådana spår efter sig och verkligen inse hur tidigt USA i själva
verket införde demokrati och ett litet steg framåt i evolutionen.
3
Syfte
Syftet med uppsatsen är att man ska få ta del av bakgrunden av den amerikanska revolutionen.
Ur uppsatsen ska man dessutom kunna läsa om vad det var som gjorde att revolutionen
slutligen bröt ut, om hur kriget genomfördes och vad slutresultatet av den amerikanska
revolutionen blev. Uppsatsen ska också beskriva följderna av kriget. Man ska också få ta del
av fakta kring Boston Tea party, som utspelade sig under år 1773. Texten ska också ge
information om vilka som var de viktigaste personerna under den amerikanska revolutionen,
samt vad självständighetsförklaringen fick för betydelse och vad utgången blev av
deklarationen. Slutligen om den amerikanska revolutionen har bidragit till det land som det är
idag.
Ur uppsatsen ska man förhoppningsvis kunna förstå och ta del av en stor och viktig
händelse i tiden och en revolution, som den amerikanska revolutionen, som har satt spår i
historien för evigt.
4
Frågeställningar
Vad orsakade den Amerikanska revolutionen år 1775-1783?
Vad var det i själva verket som hände i Boston 1773?
Vad var det som ingick i den Amerikanska självständighetsförklaringen, år 1776?
Vad blev resultatet av den Amerikanska revolutionen, 1775-1783?
Har den Amerikanska revolutionen, 1775-1783, bidragit till det land som USA är idag?
5
Avgränsning
Uppsatsen ska innehålla den viktigaste historiken kring amerikanska revolutionen (hur kriget
gick till, alltså ingen historik om hur det var för den övriga befolkningen som inte deltog i
kriget.) Utgången av kriget (självklart hur den amerikanska revolutionen slutade men också
hur livet förändrades efter revolutionen, om kriget har format USA till det land som det är
idag.) Vilka de viktigaste personerna var under kriget (generaler etc.). Arbetet kommer att
begränsas med de frågor, som ingår i frågeställningarna. Ut av dem kommer man att kunna
läsas om den amerikanska revolutionen i stort och ta med de största och viktigaste
händelserna och förloppen.
6
Materialbeskrivning
Till uppsatsen har använts fakta, som till största delen är böcker. Men dock inte helt och hållet
endast bara böcker, då all information som har behövts inte har funnits tillgänglig i böcker. Så
det har blivit några internetsidor, men i det stora hela så är det böcker som dominerar som
huvudkällor, i denna uppsats.
De böcker som har använts, har för det mesta dubbelkollats med andra källhänvisningar.
Böckerna är förmodligen tendensiösa källor, då de flesta böcker är från USA. Källorna har
överensstämt och antar då att de är sanna, för annars borde inte två källor skriva fel om
samma sak. Compact 99, som är ett uppslagsverk, har också kunnat ge mycket och bra
information, som stämmer överens med övrig fakta.
Wikipedia och populär historia, deras Internet sidor har varit väldigt bra att ha till hands, då
böckerna inte har varit fullständiga, med all information som har krävts till denna uppsats.
Den bok som har gett mest information är ”Amerikanska revolutionen”. För att vara så tunn
som den faktisk var så är den mycket välinformerande.
Allen Weinsteins och David Rubels bok “The story of America”, var raka motsatsen till
boken ovan. Denna bok hade väldigt många sidor, men den var på engelska och inte så
välformulerad.
En tredje bok, ”Förenta staterna: folk och länder”, hade inte så mycket fakta om just
amerikanska revolutionen. Men den hade dock lite och den information som kunde hjälpa
uppsatsen var välbehövd.
C.P Hills bok ”USA:s historia” var en rätt så gammal bok och hade en del konstiga
formuleringar. Den var informationsrik, men dock inte den bästa.
”Geographica”, som Ray Hudson har varit redaktör till, är egentligen en stor atlas. Den har
kartor och fakta om varje land. Så den är väldigt rik på information, både i kart och fakta väg.
Ändå om alla böcker har varit behövliga och ”dragit sitt strå till stacken”, så har ändå den
minsta boken gett mest information, ”Amerikanska revolutionen”. Så störst är inte alltid bäst.
7
Metod
Fakta och information är det viktigaste och första som görs under en uppsats, vilket som även
skedde i denna uppsats. Först blev det en vända till biblioteket, dock så fanns där inte så
många böcker om just amerikanska revolutionen, så då gick det vidare på annat håll. Som tur
var så fanns det en hel del böcker, utanför biblioteket som har varit till stor hjälp för denna
uppsats. Ett multimedialexikon, har funnits till hands och det har varit en mycket viktig och
informationsrik källa, som används via datorn. Det räckte dessvärre inte med de böcker som
fanns, så Internet har haft en liten del i detta arbete.
När alla böcker var igenomlästa och när det fanns tillräckligt med information, påbörjades
uppsatsarbetet. Frågeställningarna var riktlinjerna och med hjälp av dem och källorna kunde
uppsatsen sammanställas till en löpande text. Avgränsningar, hade också del i uppsatsen. Det
såg till att ämnet hölls och att den röda tråden följdes. Den röda tråden följdes på ett bra sätt,
tack vare informationen från alla källor som fanns till hands. Sedan på slutsatser och
diskussioner sjönk ämnet mer in och på avhandlingen är det mest fakta, men sedan är det lite
mer egna tankar och då får man lov att, enligt författaren, sväva ut lite från ämnet.
8
Begreppsapparat/Definitioner
•
Bajonetter: Stor och lång kniv som sätts fast på ett gevär
•
Deserterade: Soldater som lämnar armén utan tillstånd
•
Imperiet: Ett världsvälde, som är ett stort rike och som kan sträcka sig över flera
världsdelar.
•
Influerades: Påverkades
•
Inskränka: Man tar något som man inte har rätt till
•
Konservativa: Människor som vill behålla det gamla samhället och göra små och
långsamma förändringar
•
Konstitution: Lagar, de grundläggande lagarna, som beskriver hur landet ska styras
•
Kontinentalkongressen: En kongress då de olika amerikanska kolonierna blev
representerade. Skedde utan tillstånd från de brittiska myndigheterna.
•
Legosoldater: Soldater som får lön och strider för ett annat land
•
Lojalister: Människor som stöder regeringen, i detta fall den brittiska regeringen
•
Milismän: En styrka som inte har militär utbildning, men ska ändå delta i strider. En
slags halvmilitär.
•
Musköter: Skjutvapen av äldre modell
•
Rödrockar: Britter
9
Amerikanska revolutionen – Till något bättre?
Bakgrunden till det hela
År 1756-1763, tog det så kallade sjuårskriget sin form i Europa. Huvudmotståndarna under
kriget var britter mot fransmän som till största delen slogs om makten och kontrollen i
Amerika.1
Engelsmännen vann år 1759 en storslagen seger mot fransmännen i Quebec, vilket bidrog
till att britterna fick övertaget i Kanada. Britterna kunde så småningom vinna kriget och bli
härskare i Amerika. När freden slöts den 10 februari år 1963 i Paris, ledde
fredsförhandlingarna till att nästan hela Nordamerika hamnade under brittisk flagg.2
De tretton kolonierna, syns här i rosa
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:British_colonies_1763-76_shepherd1923.jpg
Orsaker till kolonisternas uppror
Kolonierna var tvungna att betala skatt till den brittiska regeringen för att de skulle få in mer
pengar som skulle hjälpa dem i kriget mot fransmännen.3 (Krigskostnaderna låg på omkring
100 miljoner pund.4) Befolkningen reagerade inte på att skatterna var höga, utan att de inte
hade någon representation i parlamentet. Det var då som frasen ”no taxation without
representation” (”ingen beskattning utan representation”) blev mycket populär bland
kolonisterna.5 De skatter som kolonisterna skulle kunna betala var endast de som människor
1
Weinstein, Allan. Rubel, David, The story of America, s. 77 f
2
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=187&vid=509 2008-03-18
3
Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 13
4
Hudson, Ray (red) Geographica, s. 384.
5
http://sv.wikipedia.org/wiki/Amerikanska_revolutionen 2008-03-18
10
som hade blivit valda av amerikanerna. Britterna och deras parlament var ej utsett av
befolkningen i Amerika, alltså kunde parlamentet inte tvinga kolonisterna att betala skatt.6
Britterna hävdade dock att amerikanerna visst var representerade i parlamentet, men att de
amerikanska männen ej ansåg att britterna kunde uppfylla deras krav och behov.7
Då kolonierna motsatte sig beskattningen, så försökte britterna att införa tullavgifter. Det
var menat som en utrikesskatt, som skulle bevisa att andra länder accepterade hur koloniernas
handel bevakades av britterna.8
Protesterna börjar och fortsätter
Parlamentet antog, bland annat, Sugar act (som granskade import arbetet på olika varor i
kolonierna, bland annat socker). 9 Quartering act (då bad det brittiska parlamentet de
amerikanska familjerna att öppna sina hem för soldaterna).10 Sedan kom bland annat Stamp
act, en skatt som parlamentet tog direkt från kolonierna. Alla tidningar, officiella dokument,
till och med kortlekar, var tvungna att bära märket. De 13 kolonierna kunde inte tillåta detta
och började protestera och göra motstånd.11
”The Sons of Liberty” (Frihetens söner), var en organisation som bildades under Stamp act.
De hade alla gemensamt deras ogillande mot de brittiska reglerna, som de började bekämpa.12
”Boston Tea party”
När Townshend acts började gälla, kom det skatt på många varor, exempelvis te.13
De ledande teimportörer var det brittiska Ostindiska kompaniet. För att det skulle vara
möjligt för dem att sälja te (då de flest i kolonierna drack te som hade smugglats in), så fick
de tillstånd att sälja det direkt till amerikanska återförsäljare. På så sätt hoppades man att det
smugglade varorna skulle bli dyrare, då priset förhoppningsvis skulle gå ner om man sålde
direkt till återförsäljare.14
6
Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 13
7
ibid
8
ibid
9
Weinstein, Allan. Rubel, David, The Story of America s. 79
10
a.a s. 89
11
a.a s.80f
12
Weinstein, Allan. Rubel, David, The Story of America s. 81
13
Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 6
14
Hill, C.P, USA: s historia, s. 42
11
De flest skulle ha kunnat dra fördel i kolonierna om man hade accepterat det Ostindiska
kompaniets förslag. Emellertid så var det de amerikanska köpmännen som förlorade mest på
det, för de tjänade mycket på smugglingen.15
Köpmännen gjorde stora motstånd. Vilket ledde till att den 16 december 1773, gick en
grupp män, utklädda till indianer, ombord på brittiska fartyg och slog sönder lådor med te och
slängde det i vattnet. Det är denna händelse som gått till historien som ”Boston Tea party”.16
Kriget bryter ut
Amerikanarna samlade till kongress (Första kontinentalkongressen) i Philadelphia, år 1774.
Där var alla kolonierna representerade, förutom Georgia. Att bryta handelsförbindelserna med
moderlandet, var en av de största och viktigaste frågor under kongressen, vilket som också
blev verklighet.17
För att försöka stoppa kolonisternas uppror, bildades ett militärstyre i Massachusetts.18
Thomas Gage utsågs till militärguvenör.19
Thomas Gage hade fått som uppgift att slå ner rebellernas uppror. Men politikerna som hade
beordrat denna akt var 5000 km bort, så de visste inte rebellernas styrka och storlek.20 16
kompanier av brittiska soldater lämnade natten mellan den 18 och 19 april, 1775, Boston.
Huvudstyrkan red mot byn Lexington. När britterna kom fram möttes de av väpnat motstånd
från 70 milismän. Rebellerna var underlägsna till antalet och beordrade reträtt.21
De andra brittiska soldaterna, som inte ingick i huvudstyrkan, red mot staden Concord. De
hade som uppdrag att förstöra ett vapenförråd som tillhörde rebellerna. Striderna började på
allvar, då de kom fram till stadens norra bro. Hundratals milismän gjorde motstånd och
kämpade med sin ilska som drivmedel. Britterna hade ingen chans mot rebellerna, utan var
tvungna att beordra reträtt.22
15
ibid
16
Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen, s. 9
17
Brown, M, Dale (red) Folk och länder: Förenta Staterna s. 56
18
ibid
19
Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 47
20
a.a s.14
21
a.a s. 15f
22
a.a s. 16
12
Det första skottet som avlossades på Concords norra bro, har poeten Ralph Waldo Emerson
kallat ”skottet som hördes i hela världen”. Exakt det skottet blev början på den amerikanska
revolutionen.23
Slaget vid Bunker Hill
Milismännen byggde upp anläggningar till försvar mot britterna, så den ända vägen ut eller in
till Boston var nu via havet. För att inte amerikanarna skulle kunna ta kontrollen utanför
Boston, på halvön Charlestowns kullar, var britterna tvungna att handla snabbt. Men
milismännen fick reda på britternas planer och byggde upp försvar vid Bunker Hill och
Breed’s Hill.24
Britterna gick till anfall och åskådare hade samlats på de högsta platserna för att bevittna
detta slag. Charlestown blev satt i lågor, då brittiska krigsfartyg besköt de amerikanska
ställningarna. Milismännen som väntade nedgrävda i diken, såg fienderna komma allt närmare.
De avlossade sedan den ena skottsalvan efter den andra och britterna förlorade mer och mer
män för varje gång. Men då amerikanarnas ammunition höll på att ta slut gick rödrockarna till
anfall med sina bajonetter. Amerikanarna fick fly för sina liv.25 Slaget vid Bunker Hill blev ett
av de blodigaste slagen under den amerikanska revolutionen.26
Kampen om självständigheten
Många hoppades nu, av kolonisterna, att britterna skulle dra sig tillbaka och utnämna landet
till självständiga enheter inom det Brittiska imperiet. Men då kung Georg, kungen över det
brittiska imperiet, ej drog tillbaka sina soldater och fortsatte att beordra attacker mot
rebellerna, blev de ännu mer övertygade om att slå sig fria. Känslorna för moderlandet blev
ytterligare försvagade då Thomas Paine publicerade skriften ”Common Sense”, år 1776. I
den beskrev han den brittiske kung Georg ”Storbritanniens kungliga odjur” och han påstod
att ”i fria stater skall lagen vara kung och ingen annan finnas”.27
23
ibid
24
Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 17f
25
a.a. s. 18
26
a.a. s. 17
27
Brown, M, Dale (red) Folk och länder: Förenta Staterna s. 56
13
George Washingtons kolonialarmé
Då striderna bröt ut i landet föll den brittiska järnhandens grepp om kolonierna och
folkförsamlingar tog över efter de brittiska guvernörerna, som en efter en tvingades iväg. För
att kunna krossa den brittiska armén så kom man överens om att bilda en gemensam
kolonialarmé. Denna armé bildades under den andra kontinentalkongressen och generalen
George Washington utnämndes till befälhavare för armén.28
Innan George Washington blev befälhavare, så var armén bångstyrig och besvärlig.
Soldaterna, som var före detta milismän, ville inte ingå i en armé, för innan hade de varit
självständiga och stridit bra. Många löd inte sina överordnade och många män deserterade.
Men då George Washington tog över, så upprättade han lydnaden och tvingade fram en
militär disciplin som alla soldater skulle lära sig att lyda. Han inrättade straff så att alla skulle
lära sig sin plats, de kunde bli bundna och piskas med 40-50 piskrapp beroende på hur
allvarligt brottet var.29
Slagen skedde till en början i trakterna kring Boston.30 Britterna var defensiva och
avvaktade på rebellernas nästa attack. Runt omkring staden väntade George Washington med
kolonialarmén på 17 000 man. Tillslut avancerade armén och de besköt staden med hjälp av
kanoner, som var placerade på Dorchester Heights. Britterna förstod att det var omöjligt att
stanna kvar och general William Howe beordrade reträtt. Kolonialarmén hade tillfälligtvis
pressat undan rödrockarna ur de tretton kolonierna.31
Declaration of Independence
Kontinentalkongressen skickade ett förslag till kung George, i hopp om att nå förlikning. Men
den brittiske kungen hade andra planer och svarade med att uppmana till våld ”det öppna och
tydligt märkbara upproret” bland kolonisterna. Britterna var fast beslutna om att krossa den
amerikanska revolutionen.32
Under den tredje kontinentalkongressen skapade man ”Declaration of Independence”
(självständighetsförklaringen).33 Eller oavhängighetsförklaringen som den också kallas.
Förklaringen uppmanade koloniernas rätt om självständighet och jämlikhet och deras rätt att
28
Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 20
29
a.a s. 21
30
Compact 99. Sökord: Amerikanska frihetskriget
31
Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 23
32
a.a s. 24
33
Brown, M, Dale (red) Folk och länder: Förenta Staterna s. 56
14
göra uppror.34 ”Vi anser att dessa sanningar är självklara: att alla människor har skapats
jämlika; att alla av Skaparen utrustats med vissa nödvändiga rättigheter; att bland dessa
återfinns liv, frihet och sökandet efter lycka…”35 Den förste som kom att skriva under
självständighetsförklaringen var ordföranden av kontinentalkongressen, John Hancock.36 Det
officiella namnet bland kolonierna blev nu Amerikas förenta stater. Detta skedde den 4 juli,
vilket nu är USA:s nationaldag.37
Här presenteras självständighetsförklaringen
för kongressen
Källa: Compact 99. Sökord: amerikanska frihetskriget.
Kriget fortsätter ytterligare i 5 år
Britterna med general William Howe i spetsen, steg iland på Staten Island i New York i juni,
1776. Rebellerna måste nu försvara den revolution de satt igång. Kolonialarmén bestod till
största delen av vanliga män och inte utbildade soldater. Då de såg rödrockarna med sina
musköter och kanoner så tog de till flykten. Britterna jagade iväg armén och intog hela New
York i september, samma år.38
34
Compact 99. Sökord: Amerikanska frihetskriget
35
Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 25
36
Weinstein, Allan. Rubel, David, The Story of America s. 96
37
Compact 99. Sökord: Amerikanska frihetskriget
38
Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 26f
15
Rebellerna fick sedan hjälp av Frankrike.39 Sedan 1775, hade Frankrike i hemlighet hjälpt
kolonisterna med vapen.40 Frankrike hjälpte gärna till mot britterna, då de ville ha revansch
efter sjuårskriget. Kolonierna hade dessutom stöd från Spanien.41
Britterna satte sedan in tyska legosoldater i sin armé. De tyska legosoldaterna, som kallades
hesser, utgjorde så småningom en tredjedel av den brittiska armén.42
Slaget vid Saratoga
I oktober 1777, kom en vändpunkt i kriget. Det var under slaget vid Saratoga.43
Brittiske generalen John Burgoyne, ledde armén långsamt framåt, medan amerikanerna
förenade sig för att kunna möta honom. Vid Bemis Heights, i New York, stoppades britternas
framfart. De amerikanska soldaterna leddes av den skickliga Benedict Arnold. Britterna drog
sig tillbaka till ett av deras läger vid Saragota. Den amerikanska armén följde efter och
omringade britterna. Rödrockarna utsattes ideligen för nya anfall och beskjutning från
kanoner och från amerikanarnas prickskyttar. Den 17 oktober kapitulerade general John
Burgoyne och den brittiska armén på 3500 man. Efter den storslagna segern insåg världen att
revolutionärerna kunde vinna kriget.44
Den sista striden
I juni 1780 nådde en fransk styrka på 5500 man fram till Nordamerika. Fransmännens
delaktighet hade inte varit av större vikt, fram tills nu.45
General Washington avancerade med sin armé in mot Yorktown, där britternas nya general
Charles Cornwallis och soldater befann sig. Under amiral De Grasse skulle en fransk flotta
segla och spärra av Chesapeake Bay, britternas flykt till havs. Vid samma tillfälle skulle också
general Washington och armén ryck fram söderut för att hindra deras flykt till lands.46
Strategin fungerade. Den franska flottan klarade att blockera Chesapeake Bay och
förhindrade ett anfall från britternas sida. Kolonialarmén, med sin styrka på 17000 man,
39
Compact 99. Sökord: Amerikanska frihetskriget
40
Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 34
41
Compact 99. Sökord: Amerikanska frihetskriget
42
Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 28
43
Weinstein, Allan. Rubel, David, The Story of America s. 98
44
Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 30
45
a.a. s. 40
46
ibid
16
omringade Yorktown, där britterna befann sig med 8000 man. Britterna var helt blottade och
hade ingen chans mot amerikanernas och fransmännens kanoner. General Charles Cornwallis
tog till flykten och de brittiska soldaterna tog skydd vid vattenkanterna. Deras matförråd
började att sina och många övergav sina poster.47
Den 17 oktober insåg britterna sig besegrade och de gav upp. En brittisk officer fick med vit
flagg mot fienden och erkände sig besegrade. De började överlägga förutsättningarna för
kapitulation. Efter ett fåtal dagar marscherade britterna ut ur Yorktown och lade ner sina
vapen och erkände sig besegrade för amerikanerna och fransmännen.48
Parisfreden
I Paris den 23 september 1783, inleddes fredsförhandlingarna och Storbritannien erkände de
före detta koloniernas självständighet.49
Ungefär en månad efter freden i Paris, begav sig de sista brittiska trupperna från
Amerikansk mark. Lojalisterna, som var runt 100 000 man, utvandrade från Amerika under
och efter den avslutade revolutionen. De människor som var kvar vid makten var i största del
konservativa. De ville endast förändra och organisera politiken, för att undvika ytterligare en
revolution. De skulle bli försäkrade om att inga myndigheter skulle kunna inskränka deras
friheter som de kämpat för.50
Den första konstitutionen
Nu kunde befolkningen känna att de är del av en nation, en känsla som de inte tidigare hade
kunnat känna. Alla av de 13 staterna hade egna skatter och de bestämde sin egen
konstitution.51
Den första presidenten av Amerikas förenta stater
Befolkningen började samtala om att de behövde en stark regering, för att landet skulle bli en
stark nation. En del ville ha en president, andra ville att kongressen skulle ha makten i landet.
47
a.a s. 40f
48
Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 41
49
Compact 99. Sökord: Amerikanska frihetskriget
50
Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 42
51
ibid
17
Beslutet blev ändå att det skulle vara en president i landet. I april 1789 svor Krigshjälten
George Washington presidenteden och blev då den första presidenten av Amerika.52
Revolutionens påverkan på världen
Amerikas förenta stater kom att spela stor roll för resten av världen. Förenta Staterna först
med vald president och hade ingen kung eller drottning som hade fått sin makt genom arv.
Demokrati var också en mycket viktig punkt inom landet, till skillnad från andra länder i
världen, på den tiden. Länder i till exempel Sydamerika, tog efter Amerikas konstitution då de
blev fria på 1800-talet.53
Frankrike påverkades väldigt mycket av den amerikanska revolutionen. På grund av all
hjälp fransmännen gav Amerika, så tömdes stadskassan. Vilket ledde fram till den franska
revolutionen. Frankrike var ett av många länder som influerades av amerikanarnas tankar om
självständighet och lika rättigheter.54
52
a.a. s. 42ff
53
Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 45
54
ibid
18
Slutsatser
Den 17 oktober föll som sagt det brittiska imperiets kontroll över Nordamerika. Det var en
storslagen seger, då det ansågs nästan omöjligt att vinna över britterna. Men amerikanarna
jobbade sig uppåt och i Parisfreden, visade de att de kunde uppnå det ouppnåeliga. Britterna
förlorade en hel nation och amerikanarna bevisade att bara man vill, så kan man.
Efter Parisfreden tog de ytterligare ett steg mot självständigt styre, då de utsåg en president
över hela landet. Sedan kom den franska revolutionen, som hade blivit mycket inspirerad av
den amerikanska.
Jag tycker verkligen att det var en storslagen seger för amerikanarna. För innan var de inget
starkt land eller styre. De kunde vinna tack vare sitt samarbete och att de insåg att de behövde
en gemensam armé, kolonialarmén. Jag anser att i Parisfreden så fick de igenom sin
självständighet och de blev erkända av britterna som fria och självständiga. Jag finner
presidentvalet som en bra punkt, i landets historia. För en president utses efter hur bra han
eller hon är. Det är ingen kung eller drottning, som får kronan då denne kanske endast är
mycket ung och inte så kunnig i hur man styr ett land.
Sen när jag tänker efter och analyserar så undrar jag om den franska revolutionen hade
brutit ut om inte den amerikanska revolutionen hade skett? För om det amerikanska
frihetskriget aldrig hade skett, så hade ju aldrig Frankrikes stadskassa tömts på grund av
finansieringen som Frankrike gav Amerikanerna. Kanske hade den franska revolutionen brutit
ut i alla fall, men kanske inte just då och inte på de förutsättningarna.
Jag undrar också om amerikanarna hade startat en revolution om britterna bara hade gått
med på några av deras villkor? Om britterna bara inte hade tagit en sådan hög beskattning och
i fall de kanske hade tillåtit amerikansk representation i parlamentet (även om britterna påstod
att amerikanarna redan hade det), så hade kanske de godkänt att britterna styrde dem (undra
hur landets historia hade sett ut då)? Kanske inte för alltid, för alla länder och nationer bör
vara fria och kunna bestämma sina egna rättigheter och lagar. Men det hade varit intressant att
veta om landet hade blivit en stormakt, eller endast ett land som är styrt av ett annat.
19
Sammanfattning
Syfte med det hela var att kunna ta del av en stor historisk händelse, som började forma ett
land till vad det skulle komma att bli. Uppsatsen skulle kunna ge ut information om varför den
amerikanska revolutionen egentligen bröt ut och vad som låg till grunden för det hela. Samt
innehåller den historiskt viktiga händelser för hela den amerikanska revolutionen.
Metoden för uppsatsen var att utgå från alla mina källor, då jag läst dem och sammanställa
en bra och informationsrik text. Jag höll mig till största delen böcker, både från biblioteket
och hemifrån. Men lite fakta från Internet och ett lexikon blev det, då böckerna inte alltid var
fullständiga med den information som behövdes just vid det tillfället. Sedan försökte jag så
gott som möjligt att ställa samman en text som skulle kunna tillfredsställa alla.
Britternas förlust blev den 17 oktober ett stort nederlag. De förlorade inte endast mycket
krigspengar och män, utan också en hel nation. De blev tvungna i Parisfreden att erkänna
Amerikas förenta stater som fritt och de fick klart för sig att även ett svagt land, kan vinna
över ett stort och mäktigt rike som det brittiska imperiet.
Som jag nämnde om ovan, så undrar jag om den franska revolutionen hade brutit ut, om
Frankrike inte hade blivit influerat av den amerikanska revolutionen. Inte bara då de hade gett
bistånd och soldater till Amerika, så stadskassan tömdes, utan också av amerikanarnas tankar
och vilja till frihet och självständighet. Jag funderar också på om britterna hade gett lite mer
frihet och gått med på några av amerikanarnas krav, om kolonisterna hade gått så långt till att
starta en revolution? För om britterna inte hade satt ett sådant tryck på skatterna så hade det
kanske inte varit sådana omständigheter i landet att det blev uppror?
Men tänkt om amerikanarna aldrig hade satt sig emot britternas förtryck och aldrig hade
startat en revolution. Hade USA varit den starka nation, som det är idag och hur hade i så fall
landets historia genom tiderna sett ut? Det är frågor som jag ideligen ställer mig.
20
Käll- och Litteraturförteckning
Böcker
• Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen, Gleerups förlag, 1997, Malmö
•
Brown, M, Dale (red), Folk och länder: Förenta staterna, Bokorama/Bra böcker, 1987,
Amsterdam
•
Bonnier Lexikon AB, Compact 99, Bonniers, 1999, Stockholm
•
Hill, C.P, USA: s historia, Edward Arnold Ltd, 1970, Borås
•
Hudson, Ray (red), Geographica, Könemann, 2003, Tyskland
•
Weinstein, Allan. Rubel, David, The Story of America, DK publishing Inc, 2002, USA
Internet
•
Bergsten, Magnus (chef.red), http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=187&vid=509
2008-03-18
•
Wales, Jimmy (grundare) http://sv.wikipedia.org/wiki/Amerikanska_revolutionen
2008-03-18
•
Wales, Jimmy (grundare)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Us_declaration_independence.jpg 2008-03-30
21
