Hälsouniversitetet
Arbetsterapeututbildningen
Arbetets art:
Titel:
Titel på
Engelska:
Författare:
Handledare:
Termin:
Antal sidor:
Uppsatsarbete omfattande 10 poäng, 60 poängsnivå, inom
ramen för arbetsterapeututbildning, 120 poäng.
Arbetsterapi i skolan för barn och ungdomar med funktionshinder
– en litteraturstudie
Occupational Therapy in School for Children and Youths with
Disabilities – a Literature Review
Åsa Ewers & Karin Borén
Anette Kjellberg
Vårterminen 2005
32
ABSTRACT
The goal with occupational therapy intervention with children is that the child shall be able to
take care of and develop his resources in the best way, despite illness or disability, to function
with satisfaction in different environments. Occupational therapy means in practice, a basic
understanding for children’s experiences and how collaboration works between different
activities and surrounding environment that the child meets. The purpose of this study was to
describe what has been published concerning occupational therapy in school for children and
youths with disabilities from a psychosocial perspective. The litterature review includes
eleven articles published during 1990-2004 in databases CINAHL, AMED and PsycINFO.
The results showed that children in ages 3-6 years are the most frequent in the articles. Most
articles contained studies carried out in the USA. The focus of assessment was most frequent
in the area body functions and body structures. Teachers were a common part in co-operation
with occupational therapist that works in school as a support in intervention. Parents and
relatives were also participating in the habilitation. The discussion shows that an
understanding of disability and the purpose of assessment and intervention are needed from
all participants to get an improvement. School occupational therapy is important all through
school with follow-ups in continued education. Also children and youths without known
disability should be paid attention to.
Keywords: Occupational therapy, Child, School, Psychosocial
1
Hälsouniversitetet
Arbetsterapeututbildningen
Arbetets art:
Titel:
Titel på
Engelska:
Författare:
Handledare:
Termin:
Antal sidor:
Uppsatsarbete omfattande 10 poäng, 60 poängsnivå, inom
ramen för arbetsterapeututbildning, 120 poäng.
Arbetsterapi i skolan för barn och ungdomar med funktionshinder
– en litteraturstudie
Occupational Therapy in School for Children and Youths with
Disabilities – a Literature Review
Åsa Ewers & Karin Borén
Anette Kjellberg
Vårterminen 2005
32
SAMMANFATTNING
Arbetsterapeutisk behandling inom barnhabiliteringen har som mål att barnet ska kunna ta till
vara och utveckla sina resurser på bästa sätt, trots sjukdom eller funktionsnedsättning, för att
fungera tillfredsställande i olika miljöer. Arbetsterapi innebär i det praktiska arbetet en
grundläggande förståelse för barns upplevelser samt hur olika aktiviteter och omgivande
miljöer som barnet kommer i kontakt med samverkar. Syftet med studien var att beskriva vad
som finns publicerat om arbetsterapi i skolan för barn och ungdomar med funktionshinder sett
ur ett psykosocialt perspektiv. Litteratursökningen omfattar elva artiklar från åren 1990-2004 i
databaserna CINAHL, AMED och PsycINFO. Resultatet visar att barn i åldrarna 3-6 år är
vanligast förekommande i artiklarna. Flest artiklar innehåller studier genomförda i USA.
Bedömningsfokus är mest frekvent inom området kroppsfunktion och kroppsstruktur. Det
framkommer att lärare är en vanlig samarbetspart för arbetsterapeuter som finns i skolan som
stöd i insatser. Föräldrar och anhöriga är också delaktiga i habiliteringen. Diskussionen visar
att det krävs en förståelse för funktionshindret och syftet med bedömning och åtgärd hos alla
involverade för ett positivt resultat. Skolarbetsterapi är viktigt under hela grundskolan med
uppföljning under fortsatt studietid. Även barn och ungdomar utan kända funktionshinder bör
uppmärksammas.
Sökord: Arbetsterapi, Barn, Skola, Psykosocialt
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ......................................................................................................................... 1
2. BAKGRUND......................................................................................................................... 2
2.1 Barns rättigheter i skolan .............................................................................................. 1
2.1.1 Skollagen SFS 203:415 ............................................................................................. 1
2.1.2 Skollagskommittén ..................................................................................................... 1
2.1.3 Barnkonventionen...................................................................................................... 2
2.1.4 Salamancadeklartionen ............................................................................................. 2
2.2 Barnhabilitering i Sverige ............................................................................................. 2
2.3 Arbetsterapi och barns utveckling................................................................................ 3
2.4 Arbetsprocess .................................................................................................................. 4
2.4.1 Datainsamling/Bedömning ........................................................................................ 4
2.4.2 Resultat och målformulering ..................................................................................... 5
2.4.3 Behandling ................................................................................................................ 5
2.4.4 Utvärdering .................................................................................................................
............................................................................................................................................ 5
3. SYFTE ................................................................................................................................... 6
4. METOD ................................................................................................................................. 6
4.1 Sökmetod ......................................................................................................................... 6
4.1.1 Artikelsökning............................................................................................................ 6
4.1.2 Urval.......................................................................................................................... 7
4.2 Resultatbearbetning ....................................................................................................... 7
5. RESULTAT .......................................................................................................................... 8
5.1 Åldersgrupper och kön .................................................................................................. 8
5.2 Barns och ungdomars problematik .............................................................................. 8
5.3 Miljö där arbetsterapeuten arbetar med barnen ........................................................ 9
5.4 Funktioner som bedöms och datainsamlingsmetoder som används ......................... 9
5.5 Åtgärder som beskrivs ................................................................................................. 11
5.6 Arbetsterapeutens arbete med samarbetspartners ................................................... 13
6. DISKUSSION ..................................................................................................................... 14
6.1 Metoddiskussion ........................................................................................................... 14
6.2 Resultatdiskussion ........................................................................................................ 15
6.3 Fortsatta studier ........................................................................................................... 19
REFERENSLISTA
BILAGA 1 ARTIKLAR SOM ANVÄNTS I STUDIEN
BILAGA 2 ARTUR JOURNALSTRUKTUR 2.0
1. INLEDNING
I USA är skolan en av de största arbetsgivarna för arbetsterapeuter. Arbetsterapeuten
använder sin kompetens inom flera områden för att förbättra förutsättningarna för barns
skolgång (Case-Smith, 2005).
I Sverige finns det särskolor och friskolor för barn med särskilda behov. Idag har det blivit
vanligare att man integrerar skola och barnomsorg vilket blivit lättare tack vare en gemensam
pedagogisk ledning. Grundskolans rektor ansvarar också för fritidshem och förskoleklass och
ofta även för särskola (Skolverket, 2003).
Enligt Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (2003) finns nio av tio arbetsterapeuter inom
hälso- och sjukvård men arbetsterapeuter behövs på fler ställen i samhället, som hälsocoacher.
Arbetsterapeuternas röster behöver höras i högre instanser där samhällets lagar fastställs.
Svenska barn har ansetts vara mer friska och välmående än barn i andra länder. För att
upprätthålla detta tillstånd krävs utveckling inom barn- och skolhälsovård och verksamhet för
kroniskt sjuka, funktionshindrade och utvecklingsstörda barn och ungdomar
(Lagerkvist,1995).
Författarna har under arbetets gång med litteraturstudien uppmärksammat att barns och
ungdomars rätt till undervisning på lika villkor är ett omdiskuterat ämne i media och inom
flera samhällsinstanser. Exempelvis ett pressmeddelande från skolverket som
uppmärksammar att kommuner satsar på elever i behov av särskilt stöd (Skolverket, 2003). I
Östgöta Correspondenten (2004) har politiker inom kristdemokraterna, folkpartiet och
moderaterna uttalat sig om att alla har rätt till god skola.
Författarna har alltid haft ett stort intresse för barn och ungdomar. En av författarna har
erfarenheter av funktionshinder under studietiden som bidragit till ett ökat intresse för
arbetsterapi inom skolan.
Denna studie vill författarna se som ett försök att uppmärksamma utveckling inom ämnet
arbetsterapi och utökning av områden för arbetsterapeutisk intervention. Studien är en
litteraturstudie om skolan som verksamhetsområde för arbetsterapeutisk intervention.
2. BAKGRUND
Nedan följer en beskrivning av befintlig lagtext om utbildning och om olika instanser som
arbetar med förändring och förtydligande av lagar i Sverige, som t ex skollagen.
2.1 Barns och ungdomars rättigheter i skolan
2.1.1 Skollagen SFS 2003:415
Skollagen är ett nationellt styrdokument stiftat av riksdagen. Den innehåller dels
grundläggande bestämmelser för utbildning dels bestämmelser riktade till elever och föräldrar
(SFS 2003:415).
Utöver skollagen har regeringen utfärdat förordningar för varje skolform och andra
bestämmelser för skolan i en årligen utgiven författningssamling. Ett exempel på detta är
grundskoleförordningen vars 5 kap innehåller bestämmelser om olika former av stödinsatser
t.ex. extra tid för grundläggande färdighetsämnen, stödundervisning och specialpedagogiska
insatser (Grundskoleförordningen, 1988:655).
2.1.2 Skollagskommittén
Skollagskommittén arbetar med att förenkla och utveckla befintliga lagar. Kommittén består
av politiker, experter och tjänstemän samt företrädare för olika samhällsintressen. Den skall
granska problemområden för vilka en proposition kommer att skrivas. Kommittén lämnar
sedan ett betänkande som innehåller förslag. Dessa publiceras i statens offentliga utredningar
(SOU) (Riksdagen1, 041029).
1
I Utbildningsutskottets betänkande 2003/04: UbU12, har politiker gjort flera uttalanden till
barns fördel om en individanpassad studiemiljö. Förslagen har dock fått avslag från
regeringen med hänvisning till befintlig lagstiftning (Riksdagen2, 041029).
Skollagskommittén anser att bestämmelser om särskilt stöd bör finnas med i skollagen för
att förstärka elevens rätt och ange en arbetsprocess som rektor är skyldig att följa. Det finns
också förslag om utredningsskyldighet av elevens behov av särskilt stöd. För elever med
behov skall ett åtgärdsprogram utarbetas och fastställas av rektor. Elev och vårdnadshavare
ska aktivt delta i utformandet av åtgärdsprogrammet (Riksdagen2, 041029).
2.1.3 Barnkonventionen
I FN:s konvention om barnets rättigheter definieras vilka rättigheter som borde gälla för
världens barn, oavsett kultur, religion eller andra särdrag. Sverige var ett av de första länderna
som antog barnkonventionen 1990. Konventionsstaterna ska inom ramen för tillgängliga
resurser, säkerställa att barn med särskilda behov har tillgång till och erhåller undervisning
och utbildning, hälso- och sjukvård, habilitering, förberedelse för arbetslivet och möjlighet till
rekreation på ett sätt som bidrar till barnets största möjliga integration i samhället och
individuella utveckling. Staten ansvarar för att Sverige rättar sig efter Barnkonventionen och
de flesta myndigheter ska delta i arbetet med att förverkliga denna. Styrelse och fullmäktige i
kommuner eller landsting ska övervaka att styrelser, nämnder, förvaltningar och bolag följer
konventionstexten (Barnombudsmannen, 041028).
2.1.4 Salamancadeklarationen
1994 organiserades en konferens av den spanska regeringen i samarbete med UNESCO i
staden Salamanca. Under konferensen antogs principer, inriktning och praxis vid
undervisning av elever med behov av särskilt stöd. Salamancadeklarationen är ett
internationellt dokument som ger uttryck för en internationell samsyn på
specialundervisningens framtida behov. Barn skall ha gynnsamma förutsättningar för lika
chanser och fullständig medverkan i undervisningen, vilket kräver samordnade insatser från
lärare, skolpersonal, kamrater, familjer och frivilliga. Barn skall undervisas tillsammans i
integrerade skolor, oberoende av eventuella svårigheter eller inbördes skillnader. Skolorna
skall se till elevers olika behov och erbjuda olika inlärningsmetoder och tempo i inlärningen.
Utbildning i integrerade skolor bygger upp en solidaritet barnen emellan. Specialskolor är en
resurs om den integrerade skolan inte kan tillgodose barnens behov. Specialskolorna skall ge
expertstöd till de reguljära skolorna och bidra till utveckling av de integrerade skolorna.
Salamancadeklarationen hänvisar också till skolplikt och bestämmelser i skollagen
(UNESCO, 2001).
2.2 Barnhabilitering i Sverige
På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen kartlagt tillgängligheten till landstingens barnoch ungdomshabilitering för barn och ungdomar i olika åldrar med olika funktionshinder. I
Sverige tas alla grupper av barn och ungdomar med funktionshinder emot av landstingen för
habilitering men det ser olika ut över landet och det kan även finnas variationer inom ett
landsting. Barn och ungdomar med utvecklingsstörning, med rörelsehinder och med
neurologiska skador och sjukdomar, är grupper som vanligen har tillgång till
habilitering/rehabilitering. Brister i tillgång till habilitering finns främst i grupperna med
funktionsnedsättningar till följd av attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD),
autismliknande tillstånd och autism (Socialstyrelsen, 2003).
Enligt Socialstyrelsens rapport, ”Tillgång till habilitering och rehabilitering för barn och
ungdomar med funktionshinder – en kartläggning” (Socialstyrelsen, 041005), genomförs inga
kartläggningar för att kunna redovisa och följa vilka barn och ungdomar som har behov av
2
habilitering och/eller rehabilitering. Inte hur många de är, vilken ålder de har eller vilka typer
av funktionshinder det är fråga om eller hur behoven ser ut. Landstingen kan inte heller
redovisa vilka resurser som riktas till barn- och ungdoms- habilitering och/eller rehabilitering,
varken i personal eller pengar.
Habiliteringens målgrupp omfattar barn och ungdomar från 0-20 år och den största gruppen
representeras av utvecklingsstörda. Barn och ungdomar med autism och Minimental Brain
Disorder (MBD)/Deficit Attention Motor function Perception (DAMP) är också aktuella
grupper. Föräldrar, barn och ungdomar skall kunna vända sig till habiliteringen för att få hjälp
att hitta rätt och få information om samhällets olika former av stödinsatser. Målsättning för
habiliteringen varierar med hänsyn till barnets ålder, men övergripande är målet: ”att för den
handikappade med alla till buds stående medel och inom alla områden åstadkomma en så god
och bestående förbättring som möjligt”. (Bille, Olow, Annerén & Nordqvist, 1999, s.15)
Habiliteringen har en helhetssyn på den handikappade och dennes familj och ser till deras
behov av hjälp och stöd. Inom habiliteringen anses det som viktigt att förebygga att olika
tillstånd uppstår som t.ex. sjukdomar eller yttre påverkan som leder till ett funktionshinder.
Arbetet i ett habiliteringsteam utgår från att alla människor har lika värde och att människan
är fri och aktiv. Denna humanistiska människosyn utgår från att människan kan avgöra vad
som är viktigt för henne och att hon kan göra val. Habiliteringsteamet arbetar med och kring
barnet och föräldrarna och diskuterar regelbundet mål och åtgärder (Bille et al. 1999).
Enligt Lind (2003) och Bille et al. (1999) fungerar teamets medlemmar som konsulter och
deras uppgifter består i huvudsak av att ge information till föräldrar, lärare, assistenter och
andra som då kan hjälpa barnet att träna eller delta i olika aktiviteter som ska förbättra eller
hindra att barnets funktioner försämras.
Individuellt Serviceprogram (ISP) är en utarbetad modell för att konstruera en individuell
plan. Familjens behov styr serviceutbudets utformning. Utifrån barnets typ och grad av
funktionshinder och utvecklingsmöjlighet samt familjestruktur och miljöfaktorer, ställs en
prognos. Föräldrar ges information om tillstånd, orsak och framtidsutsikter.
Tillsammans med barn och föräldrar kartläggs de viktigaste behoven och målsättning
diskuteras. Problem som hindrar att behoven tillfredsställs beskrivs och ligger till grund för
åtgärdsplanering. Åtgärderna utvärderas regelbundet. Yrkeskategorier presenterade i
habiliteringsteamet är: arbetsterapeut, förskollärare, habiliteringsläkare, kurator, logoped,
psykolog, sjuksköterska, sjukgymnast och tekniker (Bille et al. 1999).
2.3 Arbetsterapi och barns utveckling
Många professioner är involverade i arbetet med barns utveckling. Undersökning och
kartläggning genomförs för att så tidigt som möjligt upptäcka avvikelser hos barnen
(Lagerkvist,1995, Case-Smith, 2001).
Det kan finnas många orsaker till att ett barn har brister i aktivitetsutförande och det
behöver inte vara helt synliga eller uppenbara funktionsnedsättningar (Penso,1987).
Barn lär sig genom att ta emot information och stimuli i den fysiska miljön och genom
sociala interaktioner. Under uppväxttiden går barnen igenom många steg i lärande där de skall
få en uppfattning om olika miljöer och vilka möjligheter som finns. De får möjlighet att
utvecklas och utforska sin omgivning och tar lärdom genom att de utforskar sin omgivande
miljö för att upptäcka hur de skall göra saker. Arbetsterapi innebär i det praktiska arbetet en
grundläggande förståelse för barns upplevelser. Hur olika aktiviteter och omgivande miljöer
som barnen kommer i kontakt med samverkar (Penso, 1987, Case-Smith, 2001).
Lärandeprocessen pågår inte enbart i skolan, lekgrupper eller i terapeutiska grupper där barn
och föräldrar eller lärare möts. Lärandet sker i den miljö där barnet upplever tillfredställande
stimulans och även då barnet är ensam. För arbetsterapeuten är grunden i arbetet att
möjliggöra barnet att göra det bästa av sin kapacitet vid varje inlärning. Att förklara och
3
påvisa för de som är involverade i barnets lärande hur barnet bäst kan bli delaktig i aktiviteter
(Penso1987, Bille et al.,1999).
Målsättning för arbetsterapeutisk behandling är att: ”barnet, trots sjukdom eller
funktionsnedsättning, skall kunna ta till vara och utveckla sina resurser på bästa sätt för att
fungera tillfredsställande i sin miljö”. (Bille et al., 1999, s.239) I och med ett holistiskt synsätt
ser arbetsterapeuten på individens fysiska, psykiska, intellektuella och sociala funktioner i
relation till varandra och den omgivande miljön (Bille et al, 1999).
Arbetsterapeutisk intervention sker främst i hemmet, på dagis eller i skolan - barnets
vardagsmiljö (Bille et al.,1999, Lind, 2003).
Arbetsterapeuten på barnhabiliteringen gör utredningar och bedömningar och planerar
behandling utefter gemensam målformulering. Hon instruerar, handleder, provar ut
hjälpmedel och ger förslag på miljöanpassningar. I hemmet och i skolan sköter föräldrar eller
personal inom barnomsorg och skola träningen för barnet med handledning av
arbetsterapeuten. Behandling på barnhabiliteringen kan vara gruppverksamhet eller
behandling som kräver speciell utrustning. Även utprovning av hjälpmedel sker på
barnhabiliteringen eller på hjälpmedelscentralen. Exempel på behandlingsområden är:
personlig vård, boende, skola och fritid (Lagerkvist, 1995).
2.4 Arbetsprocess
Genom en arbetsterapiprocess insamlas fakta kring barnet som sedan kommer att utgöra
grunden för fortsatt undersökning, val av behandling och utvärdering. Även standardiserade
mätinstrument används (Lagerkvist,1995).
2.4.1 Datainsamling/Bedömning
För att få ett heltäckande resultat som svarar på det arbetsterapeuten vill veta, bör hon ställa
sig vissa frågor innan hon påbörjar datainsamlingen som t.ex. hur föräldrarna upplever sitt
barn i förhållande till andra barn. Hon bör förvissa sig om i vilket syfte föräldrarna har
konsulterat henne och vilka förväntningar de har. Föräldrarnas reaktioner under samtalet och
deras sätt att beskriva sitt barn kan avslöja hur de ser på sitt barn och visa vilken relation som
finns mellan föräldern och barnet (Clancy & Clark,1990).
Vid bedömning av barn upp till sju år, bör en förälder alltid vara med och även ha som
uppgift att förklara för barnet vad han ska göra så att han känner sig lugn och avslappnad
(Lagerkvist,1995).
Det är viktigt att planera miljön inför ett bedömningstillfälle. Det bör vara hemtrevligt och
kännas tryggt och rätt för barnet och ev. ledsagare. Den fysiska miljön bör anpassas och likna
den situation som avses bedömas. Arbetsterapeuten bör i förväg veta hur många och vilka
som kommer att delta så att miljön kan planeras. Inredningen bör inte vara för rörig men inte
heller kal och intetsägande (Clancy & Clark, 1990).
Arbetsterapeuten bör noga tänka igenom de bedömningar som görs så att inte barnet
övertestas. Bedömning bör alltid analyseras utifrån observerbara faktorer som kan ha påverkat
barnets utförande, förklaringsgrad av resultaten, förhållandet mellan testresultat och muntlig
information kontra observation (Clancy & Clark, 1990).
När man inom arbetsterapi arbetar med barn, läggs stort fokus på vardagen genom att studera
hur barnet anpassar sig och utför aktiviteter. Vanliga bedömningsområden inom
barnhabiliteringen är lek, personlig vård, social interaktion och aktiviteter i skolan. För
arbetsterapeuten är det av största intresse att studera begränsande komponenter hos barnet
som kan vara sensoriska, motoriska, perceptuella, kognitiva och/eller psykosociala. Främst
4
kontrolleras perceptuella och finmotoriska förutsättningar (Clancy & Clark, 1990; Lagerkvist,
1995; Bille et al., 1999; & Case-Smith, 2001).
Standardiserade tester är till hjälp för att bekräfta eller dementera hypoteser kring
aktivitetsbegränsningar. Arbetsterapeuten tar stöd i evidens som identifierar vilka
utförandekomponenter som verkar vara de som är mest kopplade till aktivitetsbegränsningen.
Arbetsterapeuten bestämmer också om begränsningen kommer att förbättras med botande,
eller om en kompensatorisk metod behövs. En förståelse för begränsningar och
interventionsmöjligheter hjälper arbetsterapeuten att fastställa realistiska mål och resultat
(Case- Smith,2001).
Arbetsterapeuten får förståelse för barnets funktionsnedsättning genom observation när barnet
deltar och utför olika aktiviteter och vid de situationer och miljöer där aktiviteten sker
(Penso,1987).
Oftast används något status vid bedömning i aktivitet men det är viktigt att även använda
observation som resultat och inte enbart fästa uppmärksamheten vid en siffra i protokollet.
Genom observation kan arbetsterapeuten bedöma hur familjens inbördes relation och
samverkan fungerar, verifiera verbal information och få information om beteende som inte
inkluderas i något standardiserat test. Observation kan även visa barnets sociala interaktion
(Lagerkvist,1995).
Genom att jämföra resultaten med erfarenhet från normalutvecklade barn kan
arbetsterapeuten uppmärksamma avvikande beteende. Att barnet undviker något kan betyda
att han eller hon har svårigheter att utföra en viss aktivitet eller ett visst moment. Barnets sätt
att hantera föremål och hur de använder sina händer, kan ge viktig information om
utvecklingsgrad och tecken på avvikelser eller funktionsnedsättningar (Lagerkvist,1995).
2.4.2 Resultat och målformulering
Genom en förståelse för funktionsnedsättning och i samverkan med barnet, skapar
arbetsterapeuten lämpliga mål (Case-Smith, 2001).
Målen ska vara nåbara och byggs därför upp utifrån en problem- och resursanalys, där
barnets och familjens behov samt terapeutens resurser beaktas (Lagerkvist, 1995).
2.4.3 Behandling
Gemensamt med familjen sker sedan stimulering och behandling av de barn som visat sig ha
särskilda behov (Lagerkvist,1995).
Behandling eller träning kan ske genom lek för att avdramatisera situationen. Barnet kan
uppleva obehag av att bli observerad. Genom att leka fram behandlingen ser både barnet och
familjen på behandlingen som något roligt, motiverande och stimulerande. Barnet lär sig bäst
genom att själv få delta i aktiviteten men även muntlig information är viktig. Guidning t.ex.
innebär att arbetsterapeuten eller annan vuxen håller en hand på barnets hand genom en
rörelse och samtidigt berättar vad och hur de gör. Detta ger stimulans till flera sinnen (känsel,
hörsel och syn). Behandlingen ser olika ut beroende på terapeutens kompetens inom
bedömning och utvärdering av barnets förmåga (Lagerkvist,1995).
2.4.4 Utvärdering
Under behandlingstiden görs utvärderingar för att få resultat på hur barnet har utvecklats och
når målet för behandlingen. Detta innebär att arbetsterapeuten tillsammans med barnet,
föräldrarna och skolpersonal utvärderar barnets delaktighet i aktiviteter och hur barnets
utförande förändras i olika miljöer. Arbetsterapeuten kan bidra med erfarenheter från
behandling av barn med liknande skada (Case-Smith, 2001).
5
För att kontrollera sina tolkningar av sinnesintryck utifrån observation av barn i aktivitet,
kan arbetsterapeuten behöva prata med föräldrarna enskilt. Det gör att familjen känner
delaktighet och att de kan bidra i behandlingen. Standardiserade tester används både initialt
och som utvärdering av behandling. Testerna underlättar bedömning och bidrar till att den blir
så likartad som möjligt trots olika testutförare och olika tillfällen (reliabilitet). Tester kan ha
som syfte att särskilja barn, förutsäga framtida utveckling eller utvärdera resultat av
behandling (Lagerkvist,1995).
Med psykosocialt avses i denna studie det som Mosey (1986) beskriver som psykosociala
komponenter dvs. sensorisk integration, kognitiv funktion, psykologiska funktioner och social
interaktion.
Arbetsprocessen bildar en struktur för studiens frågeställningar.
3. SYFTE
Att beskriva vad som finns publicerat om arbetsterapi i skolan för barn och ungdomar med
funktionshinder sett ur ett psykosocialt perspektiv.
Frågeställningar:
1. Med vilka åldersgrupper och kön arbetar arbetsterapeuten?
2. Hur beskrivs barns och ungdomars problematik?
3. I vilken miljö arbetar arbetsterapeuten med barn och ungdomar?
4. Vilka funktioner bedöms och vilka bedömningsmetoder användes?
5. Vilka arbetsterapeutiska åtgärder beskrivs?
6. Vilka parter arbetar arbetsterapeuten med och hur ser samarbetet ut?
4. METOD
4.1 Sökmetod
4.1.1 Artikelsökning
Författarna har genomfört en litteraturstudie. Ett flertal sökningar genomfördes för att komma
fram till de slutliga sökorden som resulterade i: occupational therapy, child och school. Dessa
kombinerades i databaserna Cinahl (Cumulative index to Nursing & allied health Literature
1982-), AMED (Allied and Complementary Medicine 1985-) och PsycINFO (1872-).
Resultatet av denna sökning framgår i tabell 1.
Tabell 1. Artikelsökning i databaser genomförd 040417.
Sökord
Begränsning AMED
Cinahl
Occupational
therapy + child +
school
Ingen
68 st
70 st
Psyc INFO
n
75 st
213 st
För att få en bredare sökning användes funktionen $ som gör att sökorden vidgas att innefatta
även pluraländelser och bestämd form. Detta utgjorde ett tillägg på 58 artiklar = 271 st.
Sökresultaten från de olika databaserna sammanfördes slutligen för att sortera bort
dubbletter och då återstod 194 artiklar.
För att få aktuella artiklar gjordes en årtalsbegränsning. Författarna valde en begränsning i
AMED och Cinahl som låg närmast i tid med den befintliga begränsningen i PsycINFO
(1990-2004). Detta resulterade i 175 artiklar. Ytterligare en begränsning genomfördes för att
få en uppfattning om hur stort bortfallet blev vid begränsning på ytterligare fem år (19952004), vilket gav 135 st artiklar.
6
4.1.2 Urval
Efter detta ansåg författarna att de hade ett rimligt antal abstract att läsa. Med hjälp av
inklusionskriterier sorterades 104 artiklar bort och fördelning i respektive databas, av de
kvarvarande träffarna (31 st) framgår i tabell 2.
Inklusionskriterier:
- empiriska studier
- vetenskapliga artiklar
- artiklar på svenska och engelska
- artiklar med tillgängliga abstract vid Linköpings Universitetsbibliotek (LIUB)
- artiklar som ej innehåller motoriska funktionshinder
.Tabell 2. Artikelsökning i databaser genomförd 040417. Fördelning av antal träffar i
respektive databas med begränsning utifrån inklusionskriterier.
Sökord
Begränsning
Amed CINAHL PsycINFO
n
Occupational Inklusionskriterier 12 st
7 st
12 st
31 st
therapy +
child + school
Författarna läste igenom de 31 abstracten för att bedöma om de svarade mot syftet; ”att
beskriva vad som finns publicerat om arbetsterapi i skolan för barn och ungdomar med
funktionshinder sett ur ett psykosocialt perspektiv”. Ur dessa artiklar valde författarna ut elva
artiklar (bilaga 1) ur samtliga tre databaser med publiceringsdatum från de senaste fyra åren.
Fördelning i respektive databas visas i tabell 3.
Tabell 3. Artikelsökning i databaser genomförd 040417. Fördelning av utvalda artiklar i
respektive databas.
Sökord
Amed
CINAHL
PsycINFO
n
Occupational 3 st
2 st
6 st
11 st
therapy +
child + school
4.2 Resultatbearbetning
Resultatet redovisas i samma ordningsföljd som frågeställningarna.
Ingen av artiklarna utgår från det Svenska skolsystemet och alla artiklar redovisar inte åldrar
utan pratar om olika studienivåer. Det Amerikanska skolsystemet omfattar åldrarna 3-18 år
(Studentske, 040916 kl.13.25). Eftersom flera artiklar utgår ifrån det Amerikanska
skolsystemet har författarna använt detta system för att klargöra vilka åldrar som omfattas i de
studienivåer artiklarna behandlar.
Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) innehåller hälsodomäner
och hälsorelaterade domäner som beskrivs genom komponenterna; kroppsfunktioner och
kroppsstrukturer samt aktiviteter och delaktighet. ICF belyser även miljöns betydelse för
individen genom att ange omgivningsfaktorer ( Socialstyrelsen, 2003).
I frågeställning 2 – barns och ungdomars problematik har ICF använts för att visa vilka
komponenter artiklarna använder för att beskriva barns och ungdomars problematik.
Miljöer som framkom vid bearbetning av frågeställning 3 är: hem, skola, hälso- och
sjukvård, land. Dessa redovisas i en tabell.
Funktioner som bedöms i frågeställning 4, har tagits fram genom artiklarnas beskrivning av
olika bedömningsinstrument. I vissa fall har Law, Baum & Dunn (2001), använts i syfte att få
7
fram mer information om vad instrumentet bedömer. Detta var aktuellt om instrumenten inte
beskrivits i artiklarna.
För att få en tydligare indelning av vad varje komponent i ICF omfattar, med ett specifikt
fokus på arbetsterapi användes journalstruktur artur version 2.0.(FSA, 2002) Till grund för
artur journalstruktur ligger ICF, olika professioners gemensamma terminologi samt
arbetsterapiprocessen generellt beskriven utifrån utredning, intervention och utvärdering
(FSA, 2002).
Utvalda underrubriker under sökordet ’status’, användes för strukturering av
bedömningsfokus (bilaga 2). Sökord som inte ansågs relevanta för målgruppen i studien och
därför uteslutits är: instrumentell ADL bedömning, arbetsbedömning samt
kroppsstrukturutredning.
För frågeställning 5 – arbetsterapeutiska åtgärder, har ICF använts på samma sätt som i
frågeställning 4. Författarna har använt journalstruktur artur, sökord ’Åtgärd’ och använt
samma sökord som under ’status’. Här tillkommer dock pedagogiska åtgärder och hjälpmedel.
(bil.2) Pedagogiska åtgärder har placerats i en tabell för sig eftersom det inte går att placera in
under sökord enligt ICF (aktivitet och delaktighet, kroppsstruktur och kroppsfunktion,
omgivning).
5. RESULTAT
Numrering inom parentes i texten hänvisar till bilaga 1 där artiklarna redovisas numrerade
med fullständig referens.
5.1 Åldersgrupper och kön
I tabell 4 kan man utläsa att åldrarna 3-6 år är mest representerade. Artikel 7 uppger en
medelålder på de barn och ungdomar som deltagit i studien, 7,1 år. I nio (1–3, 5-10) av elva
artiklar är båda könen nämnda men med en överrepresentation bland pojkar.
Tabell 4. Fördelning av ålder och kön
Antal
Antal
Ålder
4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19
pojkar
flickor
3
Artikel
X
X
1
2
2
2
12
8
3
15
4
16
14
5
21
22
6
28
31
7
X
X
8
X
X
9
88
27
10
1
11
I artiklar som beskriver ålder och kön men inte anger antal pojkar och flickor anges ett x i tabellen.
I artiklar där antal ej redovisas, anges (-).
5.2 Barns och ungdomars problematik
Aktivitet och delaktighet: ( 1- 4, 6, 7, 9) Detta perspektiv att se på problematik används ofta
som komplement till perspektiven, kroppsfunktion, kroppsstruktur och omgivning.
8
I artikel 5 beskrivs hur användande av tyngdvästar kan öka förutsättningarna för barn med
hyperaktivitet, att delta i meningsfulla aktiviteter.
Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer: (2- 4, 6, 8, 10, 11) Detta ger en beskrivning av hur
utmärkande symtom inverkar på individens aktivitetsutförande. I artikel 4 identifieras
hyperaktivitet som utmärkande drag hos personer med Fragile X Syndrome (FXS). Artikeln
ger exempel på hyperaktivitet som överkänslighet av sinnesstimulering vilket stör personernas
koncentration och förutsättningar för utbildning.
Omgivning: (1, 5, 7, 9) kan främja eller hindra barns aktivitetsutförande. Funktionshindret kan
t.ex. vara en följd av traumatiska upplevelser som krig (1), ekonomiska förutsättningar (7) och
våld i samhället (9).
5.3 Miljö där arbetsterapeuten arbetar med barnen
Hemmiljö: (3-5) Här beskrivs inga specifika utrymmen eller miljöer där arbetsterapeuten
arbetar. I artikel 5 beskrivs t.ex. att tester har utförts i barnets hem och att bedömningar
utfördes under speciella workshops.
Skolmiljö: (2-4, 6, 7, 9, 10) presenteras som klassrum, utomhusmiljö och avsides rum på
skolan. Skolmiljö innefattar även skolhälsovården och skolsystemet i stort.
Hälso- och sjukvård: (8, 11) I artikel 11 remitteras barnen till en barnklinik där
arbetsterapeuten arbetar.
Land: (1-11) Utifrån tabell 5 kan man utläsa att många artiklar beskriver studier som
genomförts i USA. Ett fåtal artiklar beskriver studier genomförda i Europa.
Tabell 5. Miljöer
Hem
Skola
HälsoLand där
och
studien
sjukvård genomfördes
Artikel
Kosovo
1
2
X
USA
3
X
X
USA
4
X
X
USA
5
X
Israel
6
X
USA
7
X
USA
8
X
Australien
9
X
USA
10
X
Canada
11
X
Storbritannien
Artiklar där miljö anges, markeras med x.
Artiklar där miljö ej nämns, markeras med (-).
5.4 Funktioner som bedöms och datainsamlingsmetoder som används
I tabell 6 kan man se att kroppsfunktion och kroppsstruktur är de områden som framkommer i
flest artiklar (1-8, 10, 11). I artikel 5 ges flera exempel på bedömningsinstrument som
innefattar bedömning av kroppsfunktion och kroppsstruktur t.ex.Miller Assessment for
Preeschoolers (MAP) som bedömer bl.a koordination, och Revised Denver Developmental
screening test som bedömer bl.a. grovmotorik, finmotorik, personliga och sociala färdigheter.
9
Bedömningsfokus inom området aktivitet och delaktighet, framkommer i hälften så många
artiklar ( 1-5). Omgivning har framkommit som bedömningsfokus i tre artiklar (1, 2, 9).
Artikel 1 och 2 har bredast spektra i bedömning och uppmärksammar alla områden med
undantag för adaptation (1), kulturell och social miljö (2).
Flera metoder för datainsamling har identifierats.
Frågeformulär: (4,5) används för bedömning av studieaktivitet vilket innebär bedömning av
bl.a. läsförståelse och matematik. Aktivitetsutförandet bedöms utifrån delaktighet i olika
miljöer, fysisk aktivitet samt kognition/beteende som t.ex. beteendekontroll, börja och avsluta
en uppgift, kommunikation och social interaktion.
Skattningsskalor: (2 - 5) används för att bedöma sensoriska och motoriska processer samt
förmåga att använda tal och hörsel.
Observation: används som screeninginstrument vid bedömning av motoriska färdigheter (2,
3) och ibland med hjälp av checklistor (5,6).
Ett exempel på bedömning genom observation är artikel 1 där barn som upplevt krig
bedöms i aktiviteter (teckning, teater, lek och lera) i syfte att få barnen att visa, förmedla eller
ge utlopp för sina känslor.
P-adl
studie
lek
fritid
vilo
kognitiv funktion
psykisk funktion
socialfunktion
Sensomotorisk
funktion
Fysisk miljö
Social miljö
Kulturell miljö
Samhällelig miljö
Omgivning
adaptation
Artikel
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Kroppsfunktion
&
Kroppsstruktur
aktivitetsstruktur
BEDÖMNINGSOMRÅDE
Tabell 6. Bedömningsfokus
Aktivitet
&
Delaktighet
x
x
x
-
x
x
-
x
x
x
x
x
-
x
x
x
x
x
-
x
x
x
-
x
x
x
-
x
x
-
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
-
x
x
x
-
x
x
x
x
x
x
x
x
-
x
x
-
x
x
-
x
x
-
x
x
x
-
Artiklar där bedömningsfokus framgår, markeras med x. Artiklar där bedömningsfokus ej framgår, markeras
med (-)
10
5.5 Åtgärder som beskrivs
Åtgärder inriktade mot kroppsfunktion och kroppsstruktur är välrepresenterade i artiklarna (1,
2, 6-10) medan åtgärder i omgivningen har identifierats i en artikel (8). Artikel 2 beskriver att
sensorisk integrationsbehandling ofta används för barn med ADHD.
Många åtgärder visar sig vara pedagogiskt inriktade och riktar sig både till individen själv
och till andra i individens omgivning. Man kan utifrån tabell 7 och 8 se att de pedagogiska
åtgärderna ofta kompletterar andra åtgärdsalternativ. I artikel 3 ges ett exempel på hur
pedagogisk intervention, i form av konsultation för läraren i klassrummet, kompletterar
åtgärder där varje barn erbjuds 1,5 h per vecka med individuell träning i aktiviteter med
arbetsterapeuten.
11
Tabell 7. Åtgärder
Fritidsmiljö
Boendemiljö
-
-
-
-
-
x
x
x
x
-
x1
-
-
-
-
Hjälpmedel
Studiemiljö
Artikel
x
x
x
x
1
x
2
3
x
4
5
6
x
x
7
x
8
x
x
x
9
x
x
x
10
11
1
Hjälpmedel för lek och fritidssysselsättning,
Artiklar där åtgärdsfokus framgår, markeras med x. Artiklar där åtgärdsfokus ej framgår, anges med (-).
Omgivning
Sensomotorisk
funktion
Social funktion
Psykisk funktion
Kognitiv funktion
Vilo
Fritid
Kroppsfunktion
&
Kroppsstruktur
Lek
Studie
P-adl
Adaptation
Aktivitetsstruktur
TRÄNINGSOMRÅDEN
Aktivitet
&
Delaktighet
12
Tabell 8. Pedagogiska åtgärder
Utbildning
Information
Handledning
Artikel
x
x
x
1
x
2
x
x
x
3
4
5
6
x
x
7
x
8
x
x
9
x
x
10
x
x
11
Artiklar där åtgärdsfokus framgår, markeras med x. Artiklar där åtgärdsfokus ej
framgår, anges med (-).
5.6 Arbetsterapeutens samarbete med olika parter
I tabell 9 kan man utläsa att samarbete mellan övrig hälso- och sjukvårdspersonal, lärare och
familj är det som förekommer i flest artiklar.
Läkare: (1, 2, 4, 11) Läkarna ställer diagnos på barnen och arbetsterapeutens behandling sker
utifrån samråd med läkaren.
Övrig hälso- och sjukvårdspersonal: (1, 3, 5, 7, 11) Innehåller
mödravården/barnavårdscentral (5) som genomför bedömningar på barnen redan innan de
börjar förskolan
Lärare: (1-4 & 6-10) I denna grupp ingår även lärare med specialutbildning.
Familj: (2-4, 8, 9) Innefattar föräldrar, syskon och anhöriga.
Socialtjänst: (2, 3, 7) I artikel 7 beskrivs ett skolbaserat hälsoteam där lärare, hälso- och
sjukvårdspersonal samt socialtjänstpersonal samarbetar för att förberedas barnen att fungera i
klassrummet.
Skolledning och administration: (6, 9) Innefattar även skolmyndighet och stat.
I artikel 9 sker ett samarbete för att skapa en säker och trygg skolmiljö eftersom det
förekommer mycket våld i skolan och i skolans närområde.
Samhälle: (1, 9) Innefattar samhällsmedborgare, kamrater och personer med liknande
erfarenheter. I artikel 1 uppmuntras samhällsmedborgare i Kosovo att samarbeta för att hjälpa
och stödja baren att klara av att bearbeta sitt trauma eller att kompisar kan hjälpa barnen att
inte känna sig utanför och annorlunda.
13
x
x
x
-
-
-
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
-
x
x
x
x
x
-
x
x
-
x
x
-
x
-
x
-
Samhälle
Socialtjänst
Skolledning och
administration
Familj
Övrig hälso- och
sjukvårdspersonal
Lärare
Artikel
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Läkare
SAMARBETSPARTER
Tabell 9. Samarbetsparter
Artiklar där samarbetsparter framgår, markeras med x. Artiklar där
samarbetsparter ej framgår, anges med (-)
.
6. DISKUSSION
6.1 Metoddiskussion
Vi har gjort en litteraturstudie med syfte att beskriva vad som finns publicerat om arbetsterapi
i skolan för barn och ungdomar med funktionshinder sett ur ett psykosocialt perspektiv.
Litteraturstudier genomförda vid Hälsouniversitetet i Linköping ( Olofsdotter & Strandberg,
2003; Bergfeldt & Hultén, 2004) har använts som inspiration för utformning av vår studie.
Polit & Beck (2004) rekommenderar att man strukturerar sina sökträffar i tabell eller dyl.
Användande av tabeller för att strukturera sökträffar har hjälpt oss att få en struktur på
materialet och gett oss förutsättningar för bearbetning och jämförelse mellan resultat.
För att få fördjupad kunskap i databassökning och databasernas specifika funktioner tog vi
stöd av bibliotekarie. Vi valde att söka i databaser som vi anser är relevanta för syftet med
studien. CINAHL har inriktningen vård och omvårdnad, AMED har inriktningen
alternativmedicin, arbetsterapi och sjukgymnastik och PsycINFO är en användbar bas inom
området barns och ungdomars problematik. Polit & Beck (2004) ger förslag på databaser
lämpliga för litteratursökning och de vi använt finns representerade bland dem. Vi
genomförde många sökningar innan sökord och databaser fastställdes för den slutliga
sökningen. Vi började med att söka var för sig under maj 2004. Från början användes ett
flertal sökord för problematik t.ex. dysfunction, cognitive disability. Dessa valdes bort
eftersom de begränsade vår sökning med tanke på syftet med studien.
Det var inte möjligt att göra samma årtalsbegränsning av sökningarna i samtliga databaser.
PsycINFO har fasta begränsningsintervall där vi valde att använde intervallet 1990-2004. I
CINAHL och AMED finns möjlighet att göra egen begränsning och vi valde
begränsningsintervall 1995-2004 för att få artiklar inom en tidsram på 10 år.
14
En begränsning enligt PsycINFO (1990-2004) i samtliga databaser hade gett oss ett äldre
material att utgå ifrån och vi ville hitta artiklar med aktualitet. Utveckling och publicering av
artiklar har skett efter att vår slutliga sökning genomfördes.
Databasernas funktioner har underlättat urvalsförfarandet. Möjligheten att kunna kombinera
sökningarna i de olika databaserna i en sökning var tidsbesparande eftersom dubbletter kunde
sorteras bort direkt. Vi anser att funktionen ($) var viktig för antal sökträffar då den utökade
sökträffarna med 58 artiklar. Om vi inte använt denna funktion hade vi fått genomföra fler
sökningar och manuellt fått böja substantivet “child”. En sådan sökning hade krävt större
språkkunskaper och varit mer tidsödande.
Vi har båda läst samtliga artiklar för att kunna diskutera och bedöma innehåll och relevans för
syftet med studien. Det har varit svårt att bedöma artiklarnas relevans och innehåll utifrån
abstract men med hjälp av inklusionskriterier anser vi att de artiklar som valdes ut har svarat
på frågeställningarna.
Antal artiklar i studien har diskuterats under arbetets gång innan resultatet fallit på plats och
vi har kunnat bedöma artiklarnas innehåll. Vi har inte hittat någon rekommendation om antal
artiklar för litteraturstudie mer än att artiklarnas innehåll gemensamt ska besvara
frågeställningarna och svara mot syftet, utifrån Polit & Beck (2004). Vi anser att våra 11
artiklar gav substans för resultatet.
Vi ville veta på vilket sätt data samlats in samt vilka åtgärder som används. Problematik,
bedömningsinstrument och åtgärder, är delar som återfinns i arbetsprocessen. Utöver detta var
vi också intresserade av vilka parter arbetsterapeuten samarbetar med. Detta motiverade att
frågeställningar formulerades. För att arbetsterapeuten ska få en helhetsbild av patienten krävs
bl.a. demografisk fakta som ålder, kön och miljö (Townsend, 2002).
För att underlätta resultatbearbetningen med att identifiera barns och ungdomars
problematik användes ICF (Socialstyrelsen, 2003). Vårt resultat blir med hjälp av ICF
tillgängligt för flera professioner vilket är ett av syftena med klassifikationen (Socialstyrelsen,
2003).
Vi har använt Artur journalstruktur 2.0 (FSA, 2002) utöver ICF (Socialstyrelsen, 2003) i
resultat 5.1 – problematik, 5.4 – bedömningsfokus och 5.5 arbetsterapeutiska åtgärder. Detta
visade sig vara en bra kombination för att få en yrkesspecifik prägel på ICF’s domäner. Artur
ger även ett gemensamt språk för arbetsterapeuter och begrepp för god dokumentation (FSA,
2002).
Vi har inte haft möjlighet att identifiera bedömningsfokus direkt i samtliga artiklar. Därför
har vi använt oss av Law, Baum & Dunn (2001), vilket gjorde det möjligt att ge svar på
frågeställning fyra. I vissa artiklar har bedömningsinstrument använts men utformats efter
artikelns syfte t.ex. att delar av instrumenten har använts. Så långt det har varit möjligt har vi
redovisat efter hur artiklarna beskrivit instrumenten.
6.2 Resultatdiskussion
Vi tycker att det är intressant att flest artiklar handlar om barn från 3-6 år och vi anser att det
är en lämplig ålder för att kartlägga förutsättningar inför skola och utbildning då Clancy &
Clark (1990), Lagerkvist (1995) och Case-Smith (2001) uppmärksammar vikten av att
kartlägga barns utveckling så tidigt som möjligt för att upptäcka avvikande beteende. Det är
viktigt att jämföra barnet med vad som är normalt för just den åldern, eftersom barnet håller
på att utvecklas och barns utveckling inte är identiska. Barn kan ta olika lång tid på sig att
utveckla vissa färdigheter. I Sverige börjar man i skolan vid 6 års ålder och vi anser att man
redan inför skolstarten bör kartlägga barnets behöv för bästa förutsättningar.
15
I enlighet med Bille et al (1999) och Lind (2003) anser vi att dagis och förskola är lämpliga
forum att observera barnens aktivitet och delaktighet. På ett naturligt sätt möts barnen genom
lek och kommunicerar och interagerar med varandra. Barn i olika åldrar har kommit olika
långt i utveckling av interaktions och kommunikationsfärdigheter och Bille et al (1999) och
Lind (2003) menar att barn tränar perceptuella, känslomässiga, fysiska, intellektuella och
sociala färdigheter genom lek.
Artiklarna visar en tidig kartläggning, åldersmässigt av barnen i USA i större utsträckning
än vad barnhabilitering i Sverige erbjuder enligt Socialstyrelsens rapport ( Skolverket, 2003).
Vi kan dock inte jämföra Sverige med de länder artiklarna beskriver eftersom skolsystemen
ser olika ut. Vi har inte heller kunskap i om alla barn och ungdomar utreds eller har tillgång
till utredning oavsett socioekonomisk bakgrund och om dessa utredningar sker regelbundet i
de länder artiklarna beskriver. Bille et al (1999) ger en detaljerad verksamhetsbeskrivning av
barnhabiliteringen i Sverige men Socialstyrelsen efterlyser en kartläggning av förekommande
funktionshinder, behov och resurser (Skolverket, 2003). Vi tycker det är värt att
uppmärksamma att det finns en väl beskriven verksamhet men att det saknas kartläggning och
uppföljning av målgrupp och deras behov för att kunna utnyttja de resurser som finns.
Salamancadeklarationen (1994) och Barnkonventionen (1989) ger information om barns och
ungdomars rättigheter till utbildning på lika villkor men utifrån de brister som
uppmärksammas i Socialstyrelsens rapport, verkar det inte som att samhället har kännedom
om dessa rättigheter.
Över lag är både flickor och pojkar med i studierna men det finns en artikel (4) som enbart
har studerat pojkar. Denna artikel är en studie av barn med FXS vilket också är vanligare
bland pojkar. Två artiklar (6, 7) presenterar ett urval där flickor utgör en större del än pojkar
och vi undrar om det är av samma orsak här, att det är en problematik vanligare bland flickor
eller om det bara är en slump att det inte är en jämn fördelning i urvalet.
Vi anser att det är positivt att resultatet visar att aktivitet och delaktighet kompletterar
domänerna kroppsstruktur och kroppsfunktion samt omgivning. Sättet att se på
funktionshinder har förändrats och ICF (Socialstyrelsen, 2003) visar tydligt dagens sätt att se
funktionshinder ur ett tvärvetenskapligt perspektiv, utifrån kroppsfunktion och kroppsstruktur,
aktivitet och delaktighet samt omgivning.
I enlighet med ICF (Socialstyrelsen, 2003) tycker vi att det är viktigt att se på problematik
utifrån aktivitet och delaktighet. Vi anser att fokus för funktionshinder inte enbart bör ligga i
komponenterna kroppsstruktur och kroppsfunktion. Penso (1987) menar att ett
funktionshinder kan utgöras av en hindrande miljö och behöver inte alltid ligga hos individen.
Resultat 5.2 – beskrivning av problematik, kan till viss del vara influerat av hur vi tolkat och
sökt fram problematiken i artikeln som helhet, eftersom få artiklar beskriver barnens
problematik. Vi har fått gå till syftet med studierna och i vissa fall har vi använt oss av
bedömningsfokus för att få fram vilken problematik artiklarna behandlar. Våra tolkningar
utifrån ett arbetsterapeutiskt synsätt, kan ha bidragit med en vidare syn på problematik än vad
artikelns text egentligen beskriver. Vi anser dock inte att detta påverkar resultatet på ett
negativt sätt. Att se på problematik utifrån aktivitet och delaktighet tycker vi borde
uppmärksammas mer.
Det är intressant att se att den psykosociala problematik som beskrivs kring barnen är ett
område som har diskuterats längre tillbaka i tiden och som fortfarande är ett aktuellt
forskningsområde. Att detta ämne är uppmärksammat sedan en tid tillbaka upptäckte vi då vi
sökte litteratur till bakgrunden och även vid artikelsökningen. Det kan tyckas att vi använt
gammal litteratur i bakgrunden och det kan förklaras med att forskning kring barn och
ungdomar med psykosocial problematik är ett område som är under utveckling.
16
I många artiklar beskrivs att arbetsterapeuten arbetar i skolmiljö men beskrivning av miljöer
ser olika ut. Det blev därför problematiskt att urskilja om arbetsterapeuten gör en punktinsats
på skolan eller om hon är anställd på skolan, om hon observerar i aktivitet eller sitter i ett
enskilt rum. För att få kunskap om detta och för att klargöra i vilken miljö arbetsterapeuten
arbetar, anser vi att skolmiljö i sig skulle behöva delas in i olika miljöer (klassrum, lekplats,
ute/innemiljö). I artiklarna framgår att arbetsterapeuten arbetar på skolan men det framgår inte
vart arbetsterapeuten har sin anställning. Om hon är anställd av skolan eller av hälso- och
sjukvården. Denna information skulle vara nödvändig för att se om det finns ett större intresse
i USA för samverkan mellan skola och hälso- och sjukvård, för att ta till vara kunskap om
barns- och ungdomars behov.
Flest artiklar beskriver studier genomförda i USA och i vårt urval av artiklar beskrivs det att
i den ordinära grundskolan utförs åtgärder inom det psykosociala området. Med tanke på
beskrivning av svensk barnhabilitering anser vi att det finns en risk att barn utan diagnos
hamnar utanför systemet på grund av bristande information och kunskap. Det är också värt att
uppmärksamma att enbart två artiklar är från Europa. Vi ser utifrån detta resultat att det finns
mer publicerat angående studier utförda i USA om skolan som verksamhetsområde för
arbetsterapeutisk intervention.
Utifrån tabell 6 ser vi att artiklarna visar en brist av bedömningsområden. Aktivitet och
delaktighet är inte presenterat i alla artiklar utan bedömningsfokus ligger i flest artiklar inom
området kroppsstruktur och kroppsfunktion. Enligt Townsend (2002) är det viktigt att se
sambandet mellan personer, deras omgivning och aktivitet vad gäller funktionshinder. Vi
tycker i enlighet med Canadian Model of Occupational Performance (Townsend, 2002) att ett
helhetsperspektiv är viktigt. Vi anser att olika bedömningsmetoder med fördel bör användas
då t.ex. intervjuer som genomförts med föräldrar och lärare kan jämföras och olika åsikter kan
framkomma. Enligt Case-Smith (2001) är det lättare att observera barn än att intervjua, då
barn har lättare att berätta genom “narratives” än att svara på direkta frågor. Här använder
arbetsterapeuten Clinical Reasoning för att koppla samman muntlig information med
observation.
Aktivitet och delaktighet är en av grundstenarna inom arbetsterapi (Townsend, 2002). Vi
anser därför att en bredd av bedömningsområden inom aktivitet och delaktighet, som visas i
tabell 6 är positiv och ger goda förutsättningar för en tillförlitlig bedömning.Vi anser utifrån
detta resonemang att det är en brist att inte fler artiklar visar att bedömningsfokus ligger inom
aktivitet och delaktighet. Det är få artiklar som har bedömningsfokus på hur miljö påverkar
utförandet och detta ser vi som en brist utifrån ett holistiskt synsätt.
Vi tycker att det är positivt att artiklarna kombinerar och använder insamlad data från olika
professioner och från olika forum. Lagerkvist (1995) menar att det är viktigt att även se vad
barnet upplever som problem eller hinder och lyssna till personer i barnets omgivning.
Vi diskuterade vid presentation av åtgärder om det var syftet med åtgärd vi ville visa eller vad
åtgärden var i sig och vi beslutade att presentera åtgärden i sig. Tabell 7 visar att många
artiklar lägger större åtgärdsfokus inom området kroppsstruktur och kroppsfunktion än inom
området aktivitet och delaktighet och omgivning. Utifrån citatet nedan kan vi se att åtgärder
kan utgöra delmål Att t.ex. skrivträning kan vara en del på vägen mot att klara skolaktivitet,
vilket skulle kunna vara en förklaring till resultatet i tabell 7.
”Åtgärder utförs för att uppfatta (t.ex. bedömning) eller påverka
(t.ex. träning) patientens tillstånd. Ett förändrat tillstånd genererar
i sin tur nya åtgärder för att ett nytt tillstånd ska uppstå”(FSA,
1999, s.4)
17
Artikel 1 ger exempel på arbetsterapeutiska åtgärder utifrån två centrala begrepp inom
arbetsterapi som bygger på olika bedömningsfokus -”Holistic occupational therapy” och
”Narratives”. Genom citaten nedan vill vi ge en bild av vad dessa begrepp innebär.
”Holistic occupational therapy means consideration is given
to the physical, social, psychological and especially the
spiritual dimensions of the human being.” (Simó - Algado
et.al, 2002, s. 209)
” Narratives are used in occupational therapy to help
provide the individual with a perspective on their life.
Narratives give individuals a context to regain meaning and
to define their lives in order to make sense of their
experiences.” (Simó - Algado et.al, 2002, s. 209)
Case- Smith (2001) beskriver Clinical reasoning som arbetsterapeutens samlade kunskap
(erfarenheter, teoretisk kunskap etc.) och vi vill med dessa citat belysa att artiklarna svarar på
mer om åtgärder än vad vi efterfrågar i våra frågeställningar.
Pedagogiska åtgärder i tabell 8 överlappar varandra. Utbildning kan t.ex. ske i form av
handledning och information. Tabellen visar hur artikeln beskrivit åtgärderna. Vårt syfte med
tabellen är att belysa att pedagogiska åtgärder är vanligt förekommande och att det finns olika
metoder för pedagogiska åtgärder. Därför anser vi att tabellen fyller en viktig funktion i
resultatet. Information, handledning och utbildning finns med i många av artiklarna som
pedagogiska åtgärder vilket är positivt eftersom det främjar en förståelse för problematiken
och syftet med bedömningar och åtgärder. Dessa pedagogiska åtgärder bidrar till att
information når ut till alla involverade och att alla arbetar mot samma mål vilket är viktigt
enligt Penso (1987) och Bille et al (1999). För att detta samarbete ska fungera är det viktigt att
kunskap om funktionshindret och syftet med åtgärderna når fram till samtliga.
I artiklarna presenteras till stor del lärare som samarbetsparter och vi frågar oss varför det då i
åtgärderna visar sig vara så lite fokus på aktivitet och delaktighet. Vi antar att lärare har ett
aktivitetsperspektiv med en pedagogisk prägel. Exempelvis att barn i Svenska skolan får
forska och inspireras till kreativitet och vara delaktiga i sitt lärande, redan i de första
årskurserna. Vi ser det därför som en svaghet i artiklarna att inte aktivitet förekommer i större
utsträckning med en bredare syn på aktivitet och delaktighetens betydelse för barnens
utveckling.
Vi tycker det är värt att uppmärksamma att familjen inte finns med i artikel ett då både
Lagerkvist (1995), Bille et al (1999) och Case-Smith (2001), anser att stöd från familjen är
viktigt för att barnen ska känna trygghet. Vi anser att det är extra viktigt att familjen finns
med här då många familjer splittras i krig och artikeln visar tydligt hur barn och ungdomar
påverkas av detta och hur viktigt det är att känna en tillhörighet. I artikel tio finns enbart
samarbete med lärare vilket vi ser som en brist eftersom det kan spegla av sig även i hemmet
efter skoltid hur barnet mår (Clancy & Clark, 1990., & Lagerkvist, 1995) och då är det viktigt
att även familjen finns med som samarbetsparter.
Enligt FSA (2003) måste arbetsterapeuter göra sina röster hörda i högre instanser för att
förändringar ska bli uppmärksammade. Alla måste vara delaktiga för att samhället ska
fungera, därför anser vi att även skolledning och administration bör vara mer engagerade i
samarbetet med tanke på samhällsstruktur och ekonomi vilket enbart tydligt framgår i artikel
ett och i artikel nio.
18
Vi tycker det är intressant att se att nio av elva artiklar innehåller ett samarbete med lärare
då vi anser att det tyder på en utveckling och utökning av verksamhetsområden för
arbetsterapeutisk intervention. Då vi inte fick fram några artiklar från Sverige i vår sökning
antar vi att ett samarbete mellan lärare och arbetsterapeuter inte existerar i samma
utsträckning i den Svenska skolan när det gäller barn och ungdomar med psykosocial
problematik. Vi tror att det kan bero på rådande samhällsstruktur, politik, hälso- och
sjukvårdssystem och skolsystem. Skollagen talar dock för ett sådant samarbete och bör
uppmärksammas i samhället. Arbetsterapeuten kan inte själv ansvara för samordning utan
hela samhället måste ta sitt ansvar och uppmärksammas på de behov som finns.
Våra frågeställningar gör att resultatet beskriver arbetsterapeutens arbetssätt som strikt och
fyrkantigt. Men utifrån ett kliniskt resonemang (Case-Smith, 2001), ser vi att artiklarna
innehåller mer fakta om arbetsterapeutisk intervention än resultatet visar. Enligt Penso (1987)
och Case-Smith (2001) är det viktigt att arbetsterapeuten har ett holistiskt synsätt med
grundläggande kunskap i barns och ungdomars fysiska, psykiska, intellektuella och sociala
funktioner för att få förståelse för problematik och se aktivitetsproblemen. Denna samlade
kunskap som enl. Higgs & Jones (2000) används genom Clinical Reasoning, framträder i de
flesta artiklar och visar att det finns ett aktivitets- och delaktighetsperspektiv med i ett flertal
artiklar. Det är naturligt att det inte finns en färdig mall för arbetsterapeutisk intervention i
skolan eftersom psykosocial problematik är ett komplext område. Varje individ har enskilda
behov. Insatser sker utifrån samhällsstruktur och även socioekonomiska aspekter inverkar.
Arbetsterapeutens anställningsvillkor och arbetsgivare bestämmer hur intervention är möjlig
att genomföra. Forskning har också en stor betydelse för hur mycket kunskap som når ut i
samhället och som kan inverka på prioritering inom hälsoekonomiska ramar.
Vi anser att det bör finnas en utarbetad handlings- och verksamhetsplan med tydliga
prioriteringsbestämmelser för att underlätta samarbetet inom samhällets olika instanser.
6.3 Fortsatta studier
Vi anser att energi, resurser och tillgångar bör ges till dom som behöver det. Om man genom
studier kommer fram till att en viss grupp med en viss problematik, ålder och kön, är mer
utsatta, bör extra uppmärksamhet riktas mot denna grupp. Även barn och ungdomar utan
kända funktionshinder bör uppmärksammas. Ett förslag på fortsatt studie är att göra en
kartläggning över detta i Sverige. Under 2004 har en version av ICF för barn utformats som är
under prövning (http://www.sos.se/epc/klassifi/FILER/ICF/ICFsvensk_CY_040708.pdf).
Denna skulle kunna vara till användning för fortsatta studier. Vidare behövs en översikt över
vilka resurser t.ex. personella, materiella och ekonomiska, som finns att tillgå. Det skulle vara
intressant att undersöka om de interventioner som görs i USA är tillämpbara i Sverige och
vilka skillnader det finns i resurser och tillgångar samt vad skolsystem och samhällsstruktur
har för inverkan. Det vore även intressant att göra en historisk översikt över forskning om
arbetsterapeutisk intervention i skolan och samtidigt få en överblick över hur sättet att se på
funktionshinder har utvecklats.
19
REFERENSER
Amerikanska skolsystemet [www-dokument]
(www.studentske.sk/web.php?sk=school_system_in_the_United_States_of_America.htm&pre
d=anglictina
Barnombudsmannen (041028) Barnkonventionen artikel 23 - FN: s konvention om barns
rättigheter antagen av FN: s generalförsamling 20 november, 1989 [www-dokument]
http:www.bo.se/adfinity.aspx?pageid=44
Bergfelt, J., & Hultén, A. (2004). Kartläggning av arbetsterapeutiska tillvägagångssätt inom
arbetslivsinriktad rehabilitering. (Examensarbete från Arbetsterapeututbildningen).
Linköpings Universitet, Hälsouniversitetet, 582 …Linköping.
Bille,B., Olow,I., Annerén, G., & Nordqvist, M. (1999).Barnhabilitering vid rörelsehinder
och andra neurologiskt betingade funktionshinder. Stockholm: Liber AB
Case- Smith, J(2001).Occupational Therapy for children 4ed. St. Louis: Mo: Mosby
Clancy, H., & Clark, MJ.(1990). Occupational Therapy with children.Melbourne: Churchill
Livingstone.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.(1999). GÄRDA patientrelaterade åtgärder. Stockholm:
Författaren.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.(2002). ARTUR journalstruktur. Stockholm:
Författaren.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.(2003). Vad du behöver veta om arbetsterapi.
Stockholm: Författaren.
Grundskoleförordningen (1988:655 ändring införd t.o.m. 1994:621). [www-dokument].
http:www.riksdagen.se 040929 kl. 18.00.
Higgs, J., & Jones, MA.(2000).Clinical reasoning in the health professions (2nd ed.). Oxford:
Butterworth-Heinemann.
ICF barnversion[www-dokument]
(http://www.sos.se/epc/klassifi/FILER/ICF/ICFsvensk_CY_040708.pdf
Lagerkvist,B(1995). Pediatrik för arbetsterapeuter och sjukgymnaster.Lund: Studentlitteratur.
Law,MC., Baum,C., Dunn, W.(2001).Measuring Occupational Performance. Thorofare:
Slack, cop.
Lind, L. (2003). 'The pieces fall into place': the views of three Swedish habilitation teams on
conductive education and support of disabled children. International Journal of
Rehabilitation Research, 26(1):11-20.
Mosey, A.C. (1986). Psychosocial Components of Occupational Therapy.New York: Raven
Press.
Olofsdotter, M., Strandberg, L. (2003). Klientens delaktighet inom arbetsterapi: en
litteraturstudie. (Examensarbete från Arbetsterapeututbildningen). Linköpings Universitet,
Hälsouniversitetet, 582 …Linköping.
Penso, D.E.(1987).Occupational Therapy for children with disabilities.London: Croom Helm
Polit, D & Beck, C.(2004).Nursing research: principles and methods, 7thed. Philadelphia:
Williams & Wilkins.
Riksdagen. (041029)1. Debatt och beslut / Rixlex [www-dokument].
www.riksdagen.se/debatt/kommitteer.asp kl. 18.40
Riksdagen. (041029)2. Utbildningsutskottets betänkande, Allmänna skolfrågor UbU12
[www-dokument]
http://www.riksdagen.se/debatt/200304/utskott/UbU/UbU12/htframe.htm 2003/04: UbU12
Skollagen SFS nr 2003:415, [www-dokument]
http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw, 041029 kl.18.10.
Skolverket. (2003). Beskrivande data om barnomsorg, skola och vuxenutbildning 2003.
Stockholm: Elanders Gotab AB.
Sköldestig, B., & Ludvigsson, A.(2004).Alla har rätt till god skola.Östgötacorrespondenten
040329.
UNESCO 1/2001. Salamancadeklarationen. Stockholm: Utrikesdepartementet.
Socialstyrelsen(2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa.
Stockholm: Författaren
Socialstyrelsen. (041005). Tillgång till habilitering och rehabilitering för barn och ungdomar
med funktionshinder – en kartläggning. [www-dokument].
http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2003/2328/2003-103-02.htm kl.15.00
Townsend.E (2002). Enabling occupation: an occupational therapy perspective. Ottawa:
Canadian Association of Occupational Therapists.
Bilaga 1
ARTIKLAR SOM ANVÄNTS I STUDIEN
1. Simó-Algado,S., Mehta, N., Kronenberg, F., Cockburn, L., & Kiersh, B.(2002).
Occupational therapy intervention with children survivors of war. Canadian Journal of
Occupational Therapy, 69(4)Okt 2002, 205-217.
Syfte: Att beskriva ett preventivt arbetsterapiprogram i psykiskhälsa (mental health) för
barn som lider av traumatiska erfarenheter på grund av kriget i Kosovo.
2. Vanden-Berg, N. (2001). The use of a weighted vest to increase on-task behavior in
children with attention difficulties. American Journal of Occupational Therapy, 55(6)
Nov-Dec 2001, 621-628
Syfte: Att undersöka effekten av att använda tyngdväst (“deep-pressure sensory input”)
på barns beteende vid genomförande av olika uppgifter.
3. Dreiling, D.S., & Bundy, A.C. (2003). A comparison of Consultative Model and DirectIndirect Intervention With Preschoolers. American Journal of Occupational Therapy,
57(5) Sept-Okt 2003, 566-569.
Syfte: Att jämföra effektiviteten av en konsultativ interventionsmodell med en direkt och
indirekt intervention för att möta målen för förskoleelever med mild motorisk försening.
4. Barnaek, G.T., & Chin, Y.H., Greiss-Hess, L.M., Yankee, J.G., Hatton, D.D., &
Hooper,S.R. (2002). Sensory Processing Correlates of Occupational Performance in
Children With Fragile X Syndrome: Preliminary Findings. American Journal of
Occupational Therapy, 56(5) Sept-Okt 2002, 538-546.
Syfte: Att undersöka en sensorisk process och dess relation till aktivitetsutförande hos
barn med Fragile X Syndrom (FSX) för att vägleda forskning och evidensbaserad praxis.
5. Parush, S., Winokur, M., Goldstand, S., & Miller, L.M. (2002). Prediction of School
Performance Using the Miller Assessment for Preschoolers (MAP): A Validity Study.
American Journal of Occupational Therapy. 56(5) Sept-Okt 2002. 547-555.
Syfte: Att undersöka Miller Assessment for Preeschoolers (MAP) möjlighet att förutsäga
förmågan att klara skolgång hos Israeliska förskoleelever.
6. Dankert,H.L., Davies, P.L., & Garvin, W.J. (2003). Occupational Therapy Effects on
Visual-Motor Skills in Preschool Children. American Journal of Occupational Therapy.
57(5)Sept-Okt 2003. 542-549.
Syfte: Att utvärdera om förskolebarn som erhåller arbetsterapi visar på märkbar
förbättring i sina visuellt- motoriska färdigheter som mäter visuell perception, motorik
och koordination.
7. Peterson, C.Q., & Nelson, D.L. (2003). Effect of an Occupational Intervention on
Printing in Children With Economic Disadvantages. American Journal of Occupational
Therapy. 57(2) Mars-April 2003. 152-160.
Syfte: Att utvärdera om arbetsterapeutisk intervention förbättrar den teoretiska förmågan
i skolmiljön. I studien undersöker man förbättringar av skrivfärdigheterna hos
förskolebarn som lever i ekonomiskt ogynnsamma förhållanden.
8. Davidson, T., & Williams, B. (2000). Occupational therapy for children with
developmental coordination disorder: a study of the effectiveness of a combined sensory
integration and perceptual-motor intervention. British Journal of Occupational Therapy,
63(10) Okt 2000. 495-499.
Syfte: Att undersöka om en 10 veckors arbetsterapeutisk intervention av kombinerad
sensorisk integration och perceptuell-motorisk träning varit effektiv vied en 12 månaders
uppföljning av barn med DCD.
9. Miller, L.T., Missiuna, C.A. Macnab, J.J., Malloy-Miller, T.; & Polatajko, H.J. (2001).
Violence prevention in schools: Implications for occupational therapy. Work, 17(1) 2001.
75-82
Syfte: Beskriva hur arbetsterapeuter arbetar med skolämbetspersonal, föräldrar och barn
för att minimera våld i samhället.
10. Robbin, J.E. (2001). Clinical description of children with developmental coordination
disorder.Canadian Journal of Occupational Therapy-Revue Canadienne d’Ergotherapie,
68(1)Feb 2001.5-15.
Syfte: Att sammanställa vad som är karaktäristiskt för barn med DCD registrerade inom
skolhälsovården i två storstadsområden i Ontario.
11. Kalpogianni, E., Frampton, I., & Rado, T. (2001). Joint working between occupational
therapy and clinical psychology in a school setting: A neurorehabilitation case study of a
child with an aquired developmental disability. British Journal of Occupational Therapy,
64(1) Jan 2001. 29-33.
Syfte: Att förklara i vilken utsträckning kliniksa barnpsykologers, barnläkares och
arbetsterapeuters referensramar gör det möjligt för dem att arbeta gemensamt och
effektivt.
