Grön Rehabilitering
Nyckelkurser i
Örtagårdens Rehabträdgård
Pedagogisk egenvård för människor
med stressrelaterad ohälsa
Ett projekt i samordningsförbundets regi
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
Bakgrund
Projekt Grön Rehabilitering i Kalmar, bedrivs i samverkan mellan Landstinget i Kalmar Län,
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Kalmar och Torsås Kommun. Projektet
påbörjades 1 maj 2010 och vi har fått tillstyrkta medel från Samordningsförbundet fram till
30 juni 2013.
Syfte
Syftet med projektet är att studera om Nyckelns traditionella koncept med Problem Baserad
Metod i grupp för personer med långvarig ohälsa i kombination med trädgårdsterapeutiska
aktiviteter med utgångspunkt från Grön Rehabilitering och arbete med mindfulness, kan
förbättra deltagarnas psykiska och fysiska hälsa, och kan öka möjligheten att återgå i arbete.
Målgrupp
Personer, bosatta i södra Kalmar län, som är i riskzonen för, eller har hamnat vid sidan av arbetslivet
pga. lättare- medelsvår psykisk ohälsa, ex stressrelaterade besvär eller utmattningssyndrom.
Mål
Att erbjuda individer i målgruppen en evidensbaserad metod som leder till ökad
hälsa, vilket skapar förutsättningar för ökad arbetsförmåga.
I samverkan med arbetsförmedling, försäkringskassa, socialförvaltning och
arbetsgivare hitta en bärande samverkansform mellan aktuella aktörer som håller
hela vägen från insjuknande till ökad hälsa där egenförsörjning åter helt eller delvis
blir möjlig.
Att deltagarna skall få en bra bas för fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering.
Att deltagarna skall knyta viktiga kontakter som kan förstärka deras nätverk.
Att minst 30% av deltagarna ska få ökad egenförsörjning i form av arbete eller studier
inom ramen för kurstiden.
Samverkan och ledning
Samverkan sker mellan de parter som är representerade i Samordningsförbundet. I vårt
projekt innebär det samverkan mellan Landstinget, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,
Kalmar Kommun och Torsås kommun. Samverkan sker dels i form av styrgruppsarbete, dels i
form av remissförfarande från resp. enheter.
Styrgruppen har följande sammansättning: en representant från vardera Försäkringskassan,
Arbetsförmedlingen och Kalmar Kommun, två representanter från Landstinget (en från
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och en från Psykiatriförvaltningen), en representant från
Samordningsförbundet och en representant från projektet. Det finns önskemål om en
representant från Primärvården i Landstinget och en representant från Torsås Kommun. Det
önskemålet har inte uppfyllts under 2011
Landstinget i Kalmar Län och Nyckeln Kurs & Kompetenscenter på Länssjukhuset i Kalmar är
huvudman för projektet och tillika arbetsgivare för personalen i projektet.
Personalresurser
I projektet finns Gunilla Pritzel och Katarina Schiebe anställda på vardera 75 %. Båda är
utbildade trädgårdsterapeuter på SLU Alnarp och har Nyckelns handledarutbildning. Katarina
är sjuksköterska till professionen och Gunilla är förskollärare till professionen. I projektet
finns också Susanne Ekdahl anställd som projektledare på 25 %. Övrig tid arbetar Susanne på
Nyckeln Kurs & Kompetenscenter som 1 linjen chef.
Arbetsmetoder
Projektets grundkoncept vilar på tre ben:
Problembaserad metod: PBM är speciellt ägnad att göra den enskilde medveten, delaktig
och drivande i sin egen rehabilitering. Kurserna har ingen fast kursplan, utan bygger på de
frågeställningar som är angelägna för gruppdeltagarna. Centralt i kursverksamhetens ide´ är
”hjälp till självhjälp”.
Grön Rehabilitering bygger på forskningsbaserad kunskap om naturens och trädgårdens
läkande inverkan. Upplevelser i naturen och aktiviteter i trädgården, kan ge gynnsamma
effekter på olika ohälsotillstånd.
Mindfulness är en användbar vägledning, att genom övningar med medveten närvaro t.ex. i
andningen, rörelser eller tankar, möjliggöra känslomässig balans och inre ro.
Projektet är rustat för att ta emot 48 deltagare per år enligt följande upplägg:
Terminskurser på 12 veckor för personer som under kortare eller längre tid varit
sjukskrivna eller har uppburit sjukersättning. Den beräknade omfattningen är 3
grupper med 8 personer i varje grupp per termin med en termins uppföljning med
coachning mot arbetslivet.
Koncentrerade kurser på fem veckor för att förebygga sjukskrivning alternativt
minimera sjukskrivningstiden. Den beräknade omfattningen är 2 grupper per år med
8 deltagare per kurs.
Genomgående tema under kurserna är:
Arbete med självkännedom, regelbunden träning i avspänning och strategier för att
hantera stress, t ex träning i positivt tänkande, acceptans och mindfulnessövningar.
Gruppsamtal och erfarenhetsutbyte är också bärande inslag. Naturbaserade
aktiviteter är grunden för verksamheten, och kopplas till de tidigare nämnda delarna.
Verksamhetsförändringar
Projektet har tagit emot deltagare sen augusti – 10 och vi har under tiden fram till hösten 11 sett att det har varit svårt att få deltagare till den förebyggande 5-veckors kurs som vi
hade tänkt. Den kursen har istället i stor utsträckning använts som en möjlighet till
förlängning av rehabiliterings tiden. Vi har sett att många av våra deltagare behöver längre
tid än 12 veckor och då har det varit ett bra komplement. Detta innebär att vi från januari 12 inte erbjuder 5-veckors kursen som förebyggande utan enbart som en påbyggnad av en
12-veckors kurs. Vi har också sett att vi behöver en tätare organisation kring deltagaren för
att kunna erbjuda en optimal rehabilitering och för att kunna arbeta mer i samverkan mellan
myndigheterna. I november 2011 har vi fått besked om att vår nya ansökan blivit beviljad av
samordningsförbundet. Detta innebär att vi under början av 2012 kommer att anställa en
socionom på 50 % och en trädgårdsmästare på 10%.
Deltagare
Fördelning kön & ålder
Åldersfördelning (n=69)
35
30
25
20
Män
Kvinnor
15
10
5
0
20-30 år
30-40 år
40-50 år
50-60 år
60-65 år
Inkomna remisser
Inkomna remisser totalt
90
80
70
60
50
Män
Kvinnor
40
30
20
10
0
AF
FK
Kommunen
Landsting
Väntelista
Väntelista inför 2012
8
7
6
5
Män
Kvinnor
4
3
2
1
0
AF
FK
Kommunen
Landsting
De 8 personer som finns på väntelistan kommer att erbjudas plats i vårens terminsgrupper
som startar i slutet av januari 2011.
Avslutade ärenden
Under året har 15 personer avslutats i projektet.
Uppföljning och utvärdering
SUS
Projektets deltagare registreras I Försäkringskassans system för resultatuppföljning.
Deltagare från 2010 är inte registrerade. SUS används fullt ut för de grupper som har startat
under 2011.
SF 36
SF 36 (Short Form 36 items) är ett väl använt livskvalitetsinstrument som används både I
Sverige och internationellt. Instrumentet består av 36 frågor uppdelade i åtta delskalor.
Resultatet delas upp i en fysisk och en psykisk dimension av egendefinierad livskvalitet.
Instrumentet används i projektet som en före-efter mätning för att kunna mäta skillnader i
egenupplevd livskvalitet innan och efter intervention. Mätning sker också vid avslut efter ett
år.
HAD
HAD (Hospital Anxiety and depression scale) är ett instrument som mäter ångest och
depression i två delskalor. HAD används i projektet dels som en före-efter mätning för att
kunna mäta skillnader i graden av ångest och depression, dels som en skattning för att veta
var deltagaren befinner sig i början av interventionen. Mätning sker också vid avslut efter ett
år.
SCI 93
SCI-93 (Stress and Crisis Inventory 93) kartlägger förekomsten av stressymptom och
pågående krisreaktion. Instrumentet är uppdelat i sex dimensioner och mäts före och efter
intervention och vid avslut efter ett år för att kunna beskriva ev. skillnader.
DOA
DOA (Dialog Om Arbetsförmåga) avser att användas vid uppföljning av klientens
rehabiliteringsmål. Instrumentet används i projektet på gruppnivå för att mäta om
arbetsförmågan förändrats över tid. Mätningar görs innan och efter intervention och vid
avslut efter ett år.
Frågeformulär
Frågeformulär delas ut efter intervention (vid avslut efter ett år) för att fånga upp hur
deltagarna har upplevt interventionen, för att få statistik på medicinkonsumtion och
sjukskrivning och vilka ev. förändringar/förbättringar som deltagarna tycker behövs göras i
upplägget av interventionen.
Resultat
Tio grupper har lämnat in sina före och eftermätningar. De två första grupperna som är
avslutade har också lämnat in sin ettårsmätning
SF-36 12-veckors grupper
100
Fysisk Livskvalitet
(p=ns)
Psykisk Livskvalitet
(p=0,003)
90
80
70
60
Svensk norm kv. 45-54 år
Baseline ( n=50)
50
Eftermätning, direkt ( n=45)
Eftermätning 1 år (n=10)
Kron. sjuka gen.
40
30
20
10
0
Fys funk
Roll fys
Smärta
Gen hälsa
Vitalitet
Soc funk
Roll psyk
Psyk välbef
SF-36 femveckors grupper
120
Fysisk Livskvalitet
(p=0,004
Psykisk Livskvalitet
(p=0,001
100
80
Svensk norm kv. 45-54 år
Baseline ( n=18)
60
Eftermätning ( n=18)
Eftermätning 1 år (n=7)
Kron. sjuka gen.
40
20
0
Fys funk
Roll fys
Smärta
Gen hälsa
Vitalitet
Soc funk
Roll psyk
Psyk välbef
Tolkning: Ju högre poäng man har desto bättre mår man. Mätningarna visar att både den
fysiska och den psykiska livskvaliteten ökar efter tolv veckors kurs och ökar ytterligare vid
interventionens slut efter ett år. Intressant är att mätningarna också visar att våra deltagare
skattar sig att må sämre än kronsikt sjuka generellt i Sverige.
HAD 12-veckors grupperna
21
20
19
18
17
16
15
14
p=0,00
p=0,0
13
12
11
10
9
12,
M. Basel.(n=50)
M. Efterm. direkt(n=45)
M. efterm. 1 år (n=9)
12,1
10,6
10,5
Svår ångest /
depression
8
7
6
7,9
6,6
5
Lätt ångest /
depression
4
3
2
1
0
Ångest
Depression
HAD 5-veckors grupper
21
20
19
18
17
16
15
14
p=0,0
p=0,0
13
12
M. Basel.(n=18)
M. Efterm.(n=18)
M. efterm. 1 år (n=7)
11
10
10,
9
10,
Svår ångest /
depression
8
7
7,
6
7,
7
5
6
Lätt ångest /
depression
4
3
2
1
0
Ångest
Depression
Tolkning: HAD mäts med poäng, har man sammanlagda poäng över 8 klassas det som lätt
ångest/depression, har man sammanlagda poäng över 11 klassas det svår ångest/depression
som kliniskt bör behandlas. Mätningarna visar att både ångest och depression minskar efter
tolv veckor och fortsätter minska vid interventionens slut.
Stress and Crisis Inventory - Stressymptom/autonom dysfunktion
Stressnivå/begränsning av
140
0-25 ingen
begränsning
120
26-51 viss
begränsning
100
12-veckors grupper
80
p=0.0
60
52-77 avsevärd
begränsning
5-veckors grupper
p=0.002
78-103 kraftig
begränsning
6
63
5
104-140 mycket
kraftig
begränsning
48
40
44
27
20
0
Baseline (n=50)
Efterm. (n=44)
Efterm 1 år (n=9)
Baseline (n=18)
Efterm. (n=18)
Efterm 1 år (n=7)
Tolkning: Ju högre poäng man har i mätningen desto större begränsning har man i vardagslivet som
är relaterar till stressymptom/autonom dysfunktion. Mätningarna visar att poängen sjunker efter tolv
veckor och fortsätter sjunka vid interventionens slut.
Försörjning och mediciner:
Av de 15 personer som avslutats i projektet ser det ut som följer:
Vid gruppens start hade 8 personer anställning, 4 a-kassa och 3 annan försörjning (ej specificerat) 12
var heltidssjukskrivna, 1 utförsäkrad och 2 var ej sjukskrivna. Vid avslut var 7 heltidssjukskrivna, 2
deltidssjukskrivna, 2 utförsäkrade och 3 ej sjukskrivna.
Vid gruppens start åt 7 personer värktabletter, Vid avslut hade 4 minskat sitt intag och 3 hade
oförändrat intag. 14 åt medicin mot depression vid start och vid avslut hade 2 minskat sitt intag, 2
slutat helt, 7 hade oförändrat intag och 3 hade ökat sitt intag. 8 åt sömntabletter vid start och vid
avslut hade 2 minskat sitt intag, 1 hade slutat helt och 5 hade oförändrat intag.
Framgångsfaktorer
De framgångsfaktorer vi hittills kan se är kombinationen av Problem Baserad Metod i grupp
som gör den enskilde delaktig i sin egen rehabilitering tillsammans med den
forskningsbaserade kunskap om naturens och trädgårdens läkande inverkan som
handledarna använder och inte minst den del som innehåller arbete med mindfulness
tekniker. Den gröna miljön vi har förmånen att vistas i har förstås en god inverkan på att
ovanstående blir lyckosamt Vi har också sett att den här typen av rehabilitering behöver tid
och ger ett bättre resultat om man kan få möjlighet till den tiden.
Framtidsvisioner
Om resultaten fortsätter visa på positiva effekter för den här typen av egenvårdsinriktad
rehabilitering ser vi gärna att man hittar en permanent lösning för en fortsättning av
verksamheten. Diskussioner i Landstinget pågår kontinuerligt för att se hur detta ev. kan bli
möjligt
Kalmar 20/1 2012
Susanne Ekdahl, Projektledare
