Läkemedel för dominerande anser patienter med schizofreni Det framgår av en ny SBU-rapport, Om psykiatrisk diagnos och behandling, som överlämnats till regeringen. Rapporten bygger på en granskning av befintlig forskning om adhd och autismspektrumtillstånd, schizofreni, förstämningssyndrom samt patientens delaktighet i behandlingen. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20 år kortare än andra och granskningen visar förvisso att antipsykotiska läkemedel minskar dödligheten i den här patientgruppen. Men i rapporten riktas kritik mot bristen på bra forskning om långtidsuppföljningar vid läkemedelsbehandling. Metoderna som använts i studierna har ofta varit otillförlitliga och gamla studier visar i många fall resultat som går på tvärs mot resultat i nyare studier. DESSUTOM FINNS EN utbredd uppfatt- ning hos patienter med schizofreni att läkemedel är allt för dominerande i behandlingen. Det framgår i den del av rapporten som handlar om patienternas röst och delaktighet. Lennart Lundin, psykolog och verksamhetssamordnare på Psykiatri Psykos vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, är en av dem som för SBU:s räkning gått igenom den forskning som främst handlar om schizofreni. Psykologtidningen 3 2012 FOTO: PETER ÖRN Det finns en utbredd uppfattning bland patienter med schizofreni att medicinering har en för dominerande plats i behandlingen. För att uppnå bra behandlingsresultat är inte minst en bärande mänsklig relation, hållbar och fast över tid, lika viktigt. – Patienterna efterfrågar en mer holistisk behandling med socialt och psykologiskt stöd, säger psykolog Lennart Lundin. relevanta för att uppnå förbättringar, säger Lennart Lundin, och fortsätter: – Det handlar ofta om en önskan att uppnå en bättre kommunikation och en kontinuitet i relationen till personalen. Det upplevs som en viktig aspekt för återhämtningen. Läkemedel anses av många som otillräckliga. Generellt sett efterfrågas en mer holistisk behandling, med insatser som riktas mot såväl symtomen som mot livssituationen, med socialt och psykologiskt stöd. Den forskning som finns om schizofrenipatienters röst och delaktighet visar att de kan medverka i behandlingsplanen redan tidigt efter intagning. De förstår behandlingsupplägg och är som regel positiva till att medverka, om hela personalen arbetar i samma riktning och håller täta patientkontakter. publicerade studier visar att det i stor utsträckning saknas psykologiska studier. – Sjuksköterskor forskar om patienters upplevelser, läkare genomför randomiserade kontrollerade studier och metodforskning, men det saknas nästan helt psykologiska projekt. Det är i stort sett, med några få undantag, ett helt blankt fält, säger Lennart Lundin. – Personligen upplever jag att det finns ett stort avstånd mellan de psykologiska institutionerna och den praktiskt psykiatriska vården. Det är entydigt så att fler psykologer som bedriver forskning inom den slutna psykiatriska vården skulle göra stor nytta. Det kan exempelvis, för att koppla det till SBU:s nya rapport, handla om att genom psykologiska studier hitta sätt som hjälper patienter med schizofreni att göra sina röster hörda. < GENOMGÅNGEN AV – Vi fann 35 forskningsartiklar som handlade om schizofreni och patientens delaktighet, och som fyllde hyggliga kvalitetskrav. De flesta var kvalitativa studier, säger Lennart Lundin. från olika länder, främst västerländska, och innefattar patienter i olika åldrar, kön och sociala kontexter. Även om synen på psykiskt sjuka och psykiatrisk vård kan vara olika mellan länder så menar författarna till SBU:s rapport att samma mönster i resultaten går igen från land till land. Återkommande är en önskan om värdighet, att bli bättre lyssnade på och att det ges tid och intresse för patienten. Flera av studierna visar också att personer med schizofreni både är kvalificerade och har rimliga och tänkvärda synpunkter på hur vården ska bedrivas. – Visst finns det vissa svårigheter som beror på dessa patienters ofta annorlunda verklighetsuppfattning, men generellt sett har de kloka tankar om sin vård och behandling och som är mycket STUDIERNA KOMMER PETER ÖRN Frilansjournalist 31