Judendom
Generella didaktiska frågor när
det gäller undervisning om
”världsreligioner”
”Fällor”/Problem
•
Att religionerna i undervisningen blir ”system” som osynliggör att
religionsutövning handlar om levande (och döda) människors
föreställningar, värderingar och handlande
•
Religionskunskap på alla stadier bör vara antropologi (människokunskap)
inte teologi (kunskap om Gud, gudar) i första hand
•
Att man osynliggör att det är människor som ”gör religioner” – variationer i
tro och liv, olika tolkningar, olika tillämpningar
•
Generaliseringar/stereotypiseringar (”Islam säger att…, ”Kristna tror att …)
•
Att det sekulära svenska samhället ses som alltings ”norm”
•
Hur balansera ett icke-konfessionellt perspektiv (inklusive religionskritik)
mot ambitionen att skapa förståelse för människor som har religiösa
tillhörigheter?
Att fundera kring när det gäller undervisning
om sk. ”världsreligionerna”
• Finns det elever som ”tillhör” den religion du som lärare undervisar
om i klassrummet?
• Hur bör man hantera elevernas religionstillhörigheter?
Uppmärksamma/inte uppmärksamma? Vilka etiska dilemman finns?
• Om det inte finns några elever som tillhör religionen eller om
kopplingen till den aktuella religionen är svår – hur gör man? Risk
för att exotisera! Vad kan man ta sin utgångspunkt i?
• Vad är din egen kunskap om och inställning till den aktuella
religionen?
Varför behandla judendomen i
skolan?
Diskussionsuppgift
Vad står specifikt om judendom i
grundskolans kursplan för år 1-3
och 4-6?
• I årskurs 1-3: ”Några högtider, symboler och berättelser
inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser
ur Bibeln och deras innebörd […]
• I årskurs 4-6: ”Ritualer och religiöst motiverade
levnadsregler samt heliga platser och rum i
kristendomen och i de andra världsreligionerna islam,
judendom, hinduism och buddhism […] centrala
tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga
platser i kristendom och de andra världsreligionerna, till
exempel som de uttrycks i de religiösa berättelserna i
Bibeln och andra urkunder.”
De abrahamitiska religionerna
•
•
•
•
•
Judendom, kristendom, islam.
Monoteismen
Uppenbarelsen!
Abraham stamfader
Alla har en ”helig bok” – Tanakh
(judendomen), Gamla testamentet och
Nya testamentet (kristendomen), Koranen
(islam)
• Samlevnad och konflikt
”Schema jisrael adonaj
elohjno adonaj echad”
”Hör Israel, Gud, Herren vår Gud,
Herren är en”
Judendomen…
•
Uppenbarelsereligion: Gud agerar i folkets historia, Skriften är uppenbarad av Gud,
förbund mellan Gud och folket
•
Idag strikt monoteistisk
•
Lagen, Landet, Traditionen
•
Äldst av de abrahamitiska religionerna, vilka räknar Abraham som stamfader
•
Linjär och cyklisk tidsuppfattning: Guds och judarnas interagerande genom historien,
högtider för återupprepa/minnas varje år, varje vecka
•
Landet Israels stora betydelse! Eretz Israel ’Landet Israel’: ”Nästa år i Jerusalem!”
•
Exodusmotivet
•
Patriarkerna: Abraham, Mose, David
En religion?
Är svårdefinierad: ”etnisk” religion? Att
vara jude? Judendom = judisk kultur?
Judisk identitet? Är ”religionen” endast
en del av den judiska identiteten?
Det som är dig själv förhatligt, skall
du inte göra mot din nästa. Detta är
hela Torah (lagen). Det övriga är
kommentarer. Gå nu och studera
kommentarerna!"
Hillel (ca år 0)
(fritt översatt)
Torah ’lagen’
• Mose fick 2 stentavlor av Gud
innehållande 10 budord, 613 mitzvoh
’bud’- hebr. Torah ’lära, undervisning,
vägledning’
• Uppenbarelse
• Den skriftliga Torah, den muntliga Torah
• 200 e Kr: 613 mitzvoh, senare rabbinska
kommentater
Historiska epoker
• (”Biblisk tid”… efter Salomos död (ca 926
f.Kr) - ? )
• Talmudisk tid 200 f Kr – 500 e Kr
• Medeltid 500 e Kr – 1700
• Nya tiden 1700 –
”Biblisk tid” – biblisk historia
• Abraham – löfte om ett land, folk (flera?) och välsignelse,
omskärelsepåbud
• Mose – leder uttåget ur Egypten (Exodus), mottar Lagen
på Sinai, ökenvandring, dör innan folket når Kanaan
• David – förste ”konungen”, utbreder riket, intar
Jerusalem.
• Salomo – tempelbyggare, vishetstraditioner
• Efter Salomos död – riket splittras i Nordriket (Israel) och
Sydriket (Juda)
• 721 f. Kr. Nordriket faller för assyrierna (och försvinner ur
historien, myten om Israels förlorade stammar)
Forts.
• 586 f. Kr. Juda och Jerusalem faller för babylonierna,
den babyloniska fångenskapen
• Ezra och Nehemja- samlar folk i Juda, Jerusalem,
templet återuppbyggs
• 300 – 63 f. Kr Greker och romare. Under egyptierna:
blomstrande, under Antiochus IV förbjuds sabbat,
grekisk kult i templet
• 164 f. Kr Mackabéeruppropret
• 63 f. Kr Romarna intar Jerusalem under fältherren
Pompejus, stiger in i ”allra heligaste”
• Herodes och andra lydkungar
• 70 e. Kr Templets förstörelse, diasporan
Talmudisk tid 200 f Kr – 500 e Kr
• Tanakh: Torah (Lagen, 1-5 Mos), Neviim
(Profeterna), Ketuvim (Skrifterna)
sammanställs utifrån skriftliga och
muntliga källor
• Tempelkult
• Templets förstörelse 70 e Kr – diasporan,
innebar nya former för kult
Medeltid 500 - 1700
• Filosofisk och mystisk litteratur växte fram
som svar på kritik från arabiska lärda
• Moses Maimonides (1125-1204)
sammansmältning aristotelisk filosofi och
judendom (förena tro och tänkande)
• Kabbalah (1100-tal och framåt)
Nya tiden 1700 • Ashkenaziska judar – sefardiska judar
• Haskhalarörelsen: upplysningsrörelse
bland judar – folkspråkens betydelse
• Slutet av 1800-talet politisk sionism:
Theodor Herzl (1860-1904) --- 1948
Staten Israels grundande
• Chassidism ”judisk väckelserörelse”,
känsla, hängivenhet
• Förintelsen
forts
• Staten Israels grundande år 1948: erkänd
USA och Sovjetunionen, arabstater till
anfall, 1949 vapenvila, krig med grannar,
intifada, Israel-Palestinakonflikten
Tempelkulten
• Under ca 1000 år dagliga offer
• Templet ska enligt flera judiska
inriktningar återuppbyggas
Exempel på olika judiska
inriktningar
• Ortodoxa judar – ultraortodoxa
(traditionalistiska) judar
• Reformjudar – liberal, progressiv judendom
• Konservativa judar – medelväg mellan ortodoxi
och reformjudendom
• Sekulariserade judar
Reflektion & Diskussion
Diskutera med din granne hur
judendomens historia skulle
kunna behandlas i en årskurs 4
Dilemma
• Du har en flicka i en årskurs (klass 5) som du
vet är sekulariserad jude. Flickan och hennes
familj firar endast de större judiska högtiderna,
men du vet att hon har släktingar som är mer
aktiva religiösa utövare. Hon går i en klass med
både ”sekulära svenskar” och elever med
bakgrund i Mellanöstern och Indonesien. Det är
en lugn och harmonisk klass. Du ska nu planera
undervisning om världsreligionerna. Hur tänker
du gå tillväga? I förhållande till flickan? I
förhållande till ”judendomsundervisningen”?
