2011/12
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bringstaskolan år 1-6, förskoleklass samt fritidshem
Mål
Vår målsättning är att Bringstaskolan skall bli helt fri från diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. Vi arbetar också för att vi på
skolan ska ha ett vårdat språk.
Alla barn ska kunna komma till skolan och känna sig glada och trygga. Var
och en skall respekteras som den person man är och respektera andra.
Inget barn skall utsättas för kränkning. Om ett barn anser sig kränkt så
skall deras upplevelse respekteras och följas upp.
Definition på kränkning
Det är när en person blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera
personer.
Sådana handlingar kan vara med ord som när man hotar, hånar eller
säger elaka och obehagliga saker som den andre inte tycker om att höra.
Det kan också vara när man blir utsatt för knuffar, sparkar, nyp eller att
man hålls fast mot sin vilja. Mobbing kan också vara suckar, blickar,
miner, gester eller att man blir utfryst från gemenskapen.
(Enkel förklaring)
En person är mobbad när han eller hon upprepade gånger blir utsatta för
kränkande behandling av andra.
Kränkning kan vara psykisk, fysisk eller verbal.
I kränkning finns tre olika parter;
Den /de som kränker
Den /de som blir kränkt
Den/de som är åskådare
Främjande arbete
Personalen har ett gemensamt synsätt och har nolltolerans angående
kränkning. Om vi hör eller får reda på kränkning reagerar vi omedelbart.
Skolans arbetssätt gör att barnen möter alla vuxna under skoldagen både
i den informella och formella skolmiljön. Samma förhållningssätt gäller
under hela skoldagen samt under vistelsen på fritidshemmet. Vi arbetar
för att ha ett öppet klimat mellan alla på skolan. Barn och vuxna ska
känna sig trygga med varandra. Vi tar upp dessa frågor vid varje
terminsstart tillsammans med alla barn. Då formar vi även skolans trivselrutiner, dessa skickas även hem till alla vårdnadshavare.
Barnen i år 5 och 6 har regelbundet Projekt Charlie.
Förebyggande arbete
Det är viktigt att all personal på skolan/fritidshemmet känner sig delaktiga
och arbetar förebyggande mot kränkande behandling. Detta förebyggande
arbete planeras utifrån ålder och grupp.
Skolans elever är indelade i kamratgrupper från förskoleklass t o m år 6.
Dessa grupper träffas regelbundet för att samtala om trivseln på skolan.
Följande frågor tas upp till diskussion och då är det viktigt att alla barn får
komma till tals. Ledare för grupperna är elever i år 6, dessa ställer
frågorna och för protokoll. De gör sedan en sammanställning tillsammans
med en ansvarig pedagog. Pedagogen ansvarar för att sammanställningen
tas upp i arbetslaget som vid behov vidtar åtgärder.
Följande frågor tas upp i kamratgrupperna.
Har du det bra när du är på skolan? Varför/varför inte
Är alla vuxna och barn snälla mot dig? Vid svar nej, vem?
Är du snäll och trevlig mot alla vuxna och barn? Varför inte och mot
vem?
Har du någon att vara med?
Ser du någon som är ensam eller gör dumheter mot andra? Vad gör
du då?
Vad kan du göra för att alla ska trivas och må bra på skolan?
Två gånger/läsår gör vi en kartläggning av hur eleverna upplever
tryggheten inom skolans område. Eleverna får en kartbild där de målar in
de områden de känner sig trygga respektive otrygga på. Pedagogerna för
samtal med barnen om de områden de känner sig otrygga på. En pedagog
ansvarar för att det genomförs.
Vid utvecklingssamtal och övrig kontakt med föräldrar tar vi upp frågor
om barnens trivsel och trygghet på skolan.
Fritidshemmet delar ut enkäter två gånger/läsår där vi ställer frågor om
trygghet, trivsel och bemötande. Det är olika enkäter till barn och
föräldrar.
Skolan delar ut en enkät under vårterminen där liknade frågor tas upp.
Vi lämnar ut dessa vid vårens utvecklingssamtal.
Varje vecka har ansvarsgrupperna klassråd och en gång/månad har
skolan elevråd tillsammans med rektor. Eleverna turas om att vara
ordförande och sekreterare. Vid dessa tillfällen tas frågor upp om hur det
är på skolan och hur barnen mår. Vid klassråden får elever och personal
tillfälle att reflektera och diskutera kring normer, värderingar och
relationer.
Vid samlingar på fritidshemmet samtalar vi med barnen om
förhållningssätt och trivsel på fritidshemmet.
Vid arbetsplatsträffar har vi olika föreläsningar och diskussioner kring bl a
lösningsinriktad pedagogik, barn i behov av särskilt stöd, genusperspektiv
och bemötande.
Att upptäcka trakasserier och annan kränkande behandling
Personalen går tillsammans igenom de sammanställningar och protokoll
som finns från kamratgrupperna, klassråden och elevråden.
Två eller flera vuxna är ute på rasterna tillsammans med eleverna. Viktigt
att personal observerar om barn är ensamma och om lekar sker på allas
villkor.
Vid fri lek på fritidshemmet finns vuxna närvarande som observatörer.
Föräldrar informeras via skolans hemsida, informationsblad, på
föräldramöten samt utvecklingssamtal hur de ska agera om barn eller
vuxna blir utsatta för trakasserier och kränkningar på skolan.
På föräldramöten blir de även informerade om att söka information på
Skolverkets hemsida.
Vi informerar barnen om att de kan vända sig till vilken vuxen som helst
på skolan/fritidshemmet om de upplever sig kränkta eller trakasserade av
vuxna eller barn.
”Se förebyggande arbete.”
Att utreda trakasserier och kränkande behandling
All personal i verksamheten har skyldighet att starta en utredning när de
får vetskap om att någon elev anser att den/de blivit utsatt för
trakasserier eller annan kränkande behandling. Utredningen skall vara så
allsidig som möjligt. Ansvarslärare eller fritidshemsansvarig ansvarar för
att vårdnadshavare och rektor får information.
Rektor ansvarar för utredningen om någon i personalen misstänks för att
ha utsatt barn/elever för trakasserier eller kränkande behandling
”Se allmänna råd från skolverket.”
Rutiner vid bagatellartad situation
Direkt agerande av den vuxne som finns närvarande vid situationen eller
som får kännedom om händelsen. Kan det inte klaras upp på plats är
nästa steg samtal med de inblandade och två pedagoger. Händelsen och
överenskommelsen dokumenteras av pedagogen. Pedagogen läser upp
det skrivna och eleverna godkänner med sin underskrift. Viktigt att kolla
upp efteråt att det fungerar bra mellan de inblandade.
Att åtgärda trakasserier och annan kränkande behandling
Åtgärderna skall grunda sig på utredningen och skall ha både kort- och
långsiktiga mål, som syftar till att förändra strukturer och förhållanden
mellan elev/ elev och barngrupp eller personal.
Om det finns behov, upprättas åtgärdsprogram.
(Personal som handhar dokumentationen skall ha kunskap om
offentlighets- och sekretessbestämmelser.)
”Se allmänna råd.”
Uppföljning
Som grund för uppföljningen ligger den dokumentation som görs.
I kvalitetsredovisningen tar vi upp de slutsatser vi kan utläsa ifrån
enkäter, kamratgrupper, utvecklingssamtal, klassråd , elevråd och
samlingar på fritidshemmet.
Vid läsårets slut görs utvärdering/uppföljning av årets planerade åtgärder
i samverkan med eleverna.
Revidering av planen görs vid terminsstart och då skrivs planerade
åtgärder in för kommande läsår. Samverkan ska ske i klassråd och
elevråd.
Planerade åtgärder under läsåret
*Det här läsåret ska alla barn på Bringsta arbeta i kamratgrupper.
Grupperna ska träffas regelbundet för att samtala om trivseln på skolan.
Ledare för grupperna är elever i åk 6. De ansvarar för frågor och
dokumentation i grupperna, se ”Förebyggande arbete”. Pedagogerna
ansvarar för sammanställning och åtgärder.
*Två gånger per läsår görs en kartläggning av hur eleverna upplever
tryggheten inom skolans område. En pedagog ansvarar för
genomförandet, se ”Förebyggande arbete”
*Enkäter delas ut med frågor om trivsel och trygghet. Fritidshemmet delar
ut enkäter till barn och föräldrar två gånger per läsår. Grundskolan ska
lämna enkäter till barn och föräldrar vid vårterminens utvecklingssamtal.
*Vid utvecklingssamtal och övriga kontakter med föräldrar tar vi upp
frågan om barnens trivsel och trygghet.
*Eleverna i årskurs 5 och 6 har regelbundet projekt Charlie.
*Ansvarsgrupperna har klassråd varje vecka.
*Elevrådet träffas en gång per månad tillsammans med rektor.
*Två eller flera vuxna är alltid ute på rasterna tillsammans med eleverna.
*Vid terminsslut går vi tillsammans med alla barn igenom vår plan och
utvärderar planerade åtgärder.
*Vid terminsstart går vi tillsammans med alla barn igenom vår plan och
planerar åtgärder för kommande läsår.
Planen reviderad 2011-08-31
Utvärdering av planerade åtgärder
* Vid terminsstarten gick vi tillsammans med eleverna igenom vår plan och
planerade åtgärder för kommande läsår.
*Alla elever från år F-6 har varit indelade i kamratgrupper. Varje grupp har haft
en elev från år 6 som ledare. Grupperna har träffats 1 gång i månaden då man
samtalat om trivseln på skolan och om alla mår bra och blir väl bemötta. Ledarna
har ansvarat för gruppens frågor och dokumenterat. En pedagog har träffat
gruppledarna 1 gång i månaden och gjort en sammanställning och vidtagit ev.
åtgärder.
Både pedagoger och elever har tyckt att det här har fungerat bra.
Kamratgrupperna har också använts när vi haft speciella temadagar.
Det här har varit en bra social träning i kontakten mellan äldre och yngre elever.
*Vi har gjort kartläggningar, en på hösten och en på våren, av hur eleverna
upplever tryggheten inom skolans område. En pedagog har ansvarat för
genomförandet och sammanställningen. Resultatet blev att våra elever är trygga.
*Enkätfrågor om trivsel och trygghet har under året delats ut till elever och
föräldrar.
Frågorna har rört både fritidshem och skola. Även här har resultatet varit
positivt.
*Utvecklingssamtalen har också gett respons på att våra elever trivs och är
trygga.
*Eleverna i år 5 och 6 har varit indelade i pojk- och flickgrupper när de har haft
projekt Charlie. Pojkar och flickor i den här åldern behöver lite olika
samtalsfrågor. Det här är en del av vårt arbete med vidgade könsroller.
*Ansvarsgrupperna har haft klassråd 1 gång i veckan. Där har vi tränat
mötesteknik och samtalat om gruppens frågor. Dessa frågor har sen skickats
vidare till elevrådet där varje klass har 1 repr. Elevrådet har träffats 1 gång i
månaden tillsammans med rektor.
Protokoll från elevrådet har lämnats ut till alla ansvarsgrupper.
*Två eller flera vuxna är alltid ute på rasterna tillsammans med eleverna.
*Under läsåret har vi haft ständiga diskussioner med eleverna om innehållet i
planen och hur det fungerar.
Vid terminsslutet gick vi tillsammans med alla elever igenom vår plan och
utvärderade den.
Eleverna tyckte att planen var bra och fungerade.
20110831
