Plan mot diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling
Skolområde Simrislund
Fredsdalsskolan åk 4-6
Vi utvecklar rötter och vingar, som rotar och lyfter oss.
Nyfikenheten är vår drivkraft.
2017-02-06
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen är Grundskola åk 4-6.
Ansvariga för planen
Rektor är ytterst ansvarig för att planen årligen upprättas, följs och utvärderas. Rektor
ansvarar också för att all personal som rör sig på skolan (inkl. måltidspersonal, lokalvårdare
och vaktmästare) får del av planen.
Värdegrundsgruppen som består av rektor, specialpedagog, socionomer, kurator, lärare och
fritidspedagoger, ansvarar för att planen tas med i diskussioner på arbetslagsträffar. Socionom
ansvarar för att elevrådet och fritidsrådet blir delaktiga i upprättandet av planen.
Vår vision inom Skolområde Simrislund, Fredsdalsskolan 4-6 är att alla barn och elever
ska:
Känna sig trygga och få arbetsro
Känna trygghet och säkerhet i vem/vilka de ska vända sig till om de känner sig kränkta
eller illa behandlade på något sätt.
Få lyckas och våga misslyckas.
Bli lyssnade på och vara delaktiga i det som berör dem.
Känna sig sedda och bekräftade.
Vara delaktiga och medverkande i främjande och förebyggande insatser mot
kränkande behandling.
Känna sig trygga och säkra på att vuxna på skolan/fritidshemmet motverkar, utreder
och åtgärdar kränkande behandling samt är stöd och hjälp vid konflikter.
Föräldrar och vårdnadshavare till barn och elever inom Skolområde Simrislund ska också
känna till och vara trygga i var de kan vända sig om de får kännedom om att deras eller någon
annans barn blir utsatt för kränkande behandling. Ett gott samarbete med föräldrar och
vårdnadshavare är främjande för barnens och elevernas trygghet och trivsel.
Vid behov används tolk, modersmålslärare eller studiehandledare för att även elever med
annat modersmål än svenska ska få samma möjlighet att uttrycka sig.
Planen gäller från 2017-02-01
Planen gäller till 2017-08-15
1
Ny skola från och med läsåret 2016/2017
Skolområdets skola för elever i årskurs 4-6 kommer från och med den 15 augusti 2016 att
flytta till en ny byggnad och heta Fredsdalsskolan. I enkätresultaten som redovisas i planen
och som gjordes under hösten 2015, står det därför namnet på gamla skolan,
Korsavadsskolan. Elevenkäten som ska göras under höstterminen 2016 kommer att ha fokus
på trivsel och trygghet utifrån flytten, inomhusmiljön och utomhusmiljön och kommer följa
DO:s utvärderingsmodell ”husmodellen”. Enkäten kommer därför att utformas på ett annat
sätt än tidigare års enkäter.
Elevernas delaktighet
Klassråd, elevråd och fritidsråd är särskilt till för att eleverna ska få möjlighet att vara
delaktiga i beslut som rör dem. Vid ett elevrådstillfälle varje termin går vi igenom planen och
elevrådet är med och tycker och tänker till om resultaten från trygghet- och trivselenkäten och
är med och föreslår främjande och förebyggande åtgärder.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Ett år provade vi att göra en föräldraenkät angående trivsel, trygghet och värdegrund. Denna
hade dock en mycket låg svarsfrekvens och vi diskuterar därför nu i värdegrundsgruppen hur
vi på bästa sätt kan få föräldrarna delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet, t ex
genom föräldramöten, tema-dagar och öppet hus.
Personalens delaktighet
All personal är vid en Arbetsplatsträff (APT) i början av läsåret delaktig i upprättandet av
planen. Vid utvärdering av planen vid läsårsslut samlar representanter i värdegrundsgruppen
in åsikter och förslag till förändringar i planen från alla arbetslag.
All personal är via sina arbetslagsmöten delaktig i analys och åtgärder utifrån trygghets- och
trivselenkäten.
Förankring av planen
All personal får i samband med läsårets första APT del av planen samt är med och upprättar
den. VFU-studenter och lärlingar får information om planen av sin handledare under första
veckan av sin praktik. Vikarier får skriftlig information om planen i samband med annan
information.
Barn och Elever
Alla barn och elever får del av planen genom en lättläst version under läsårets första vecka.
Planen finns synlig och lättillgänglig i alla klassrum för att kunna användas och hänvisa till
vid diskussioner och samtal om värdegrund och likabehandling.
Under läsåret 2016-2017 fortsätter vi att ge alla elever utbildning i barnets rättigheter enligt
barnkonventionen. Även här förankras planen.
Vårdnadshavare
Vid läsårsstart får vårdnadshavare den lättlästa versionen av planen tilldelad på föräldramöte
2
eller hemskickad. Vid föräldramöte/öppet hus informeras föräldrar om värdegrundsarbetet
och den fullständiga versionen av planen.
Vi uppmuntrar också vårdnadshavare att följa vår blogg:
http://skolomradesimrislund.moobis.se/ där vi fortlöpande informerar om skolans verksamhet
samt länkar direkt till den fullständiga versionen av planen.
Utvärdering
Under hösten 2016 fick alla elever i åk 4-6 fylla i en enkät angående trivsel och trygghet.
Enkäten var digital och eleverna fyllde i enskilt vid dator eller fick hjälp med uppläsning. Vi
har fortsatt med att eleverna skriver sitt namn på enkäten för att ha större chans att kunna
åtgärda otrivsel, otrygghet och eventuella kränkningar. Det är endast mentor, fritidspedagog
kopplad till klassen, socionom, rektor och biträdande rektor som kan se respektive klass
resultat kopplat till namnen. Varje klass har sedan gått igenom en sammanställning av
klassens resultat och haft diskussioner och reflektioner kring svaren.
Skolledning och personal har i form av diskussionsträffar (värdegrundsträffar) varit delaktiga
i utvärderingen av fjolårets plan.
Kränkningar via internet
Ett aktivt och medvetet främjande och förebyggande värdegrundsarbete motverkar alla former
av kränkningar och trakasserier, oavsett var de äger rum. I skolan behöver vi dock vara
medvetna och uppmärksamma på att våra elever genom användande av sociala medier,
onlinespel och telefon (sms och mms) kan bli utsatta och utsätta andra för kränkningar och
trakasserier och att vi har samma skyldighet att anmäla och utreda dessa kränkningar om vi
får kännedom om dem i skolan. För barnen och eleverna är inte Internet en annan värld, det är
en integrerad del av deras vardag och de har även tillgång till Internet under skoltid, via sina
chromebooks. Från och med vårterminen 2017 har vi en mobiltelefonfri skoldag. Det innebär
att eleverna inte får använda sin mobiltelefon under skoltid. Har de telefonen med sig ska den
lämnas till undervisande lärare och förvaras i ett låst skåp. Läs mer kring beslutet i bilaga 2.
Åk 5 kommer tillsammans med mentor och socionom arbeta med medierådets material ”jag
<3 nätet” som en förebyggande och främjande åtgärd mot kränkningar på nätet.
Resultat och analys av 2016 års trivsel- och
trygghetsenkät åk 4-6
Frågorna i trivsel- och trygghetsenkäten är inriktade på tre områden; Trivsel och arbetsro,
delaktighet och inflytande samt trygghet och tillhörighet. Dessa områden tas också upp i vår
3
Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som en del i vår vision i
Skolområde Simrislund.
Svarsfrekvensen är hög, nästintill 100% av eleverna har svarat på enkäten. Några elever som
går i Världsklassen (förberedelseklass) har svarat på enkäten både i sin klass och i
Världsklassen.
På frågorna om trivsel har vi ett övervägande positivt resultat. Det finns dock enstaka elever
som skattar trivsel lågt och detta följs upp enskilt med de eleverna för att skolan ska kunna ge
rätt stöd. Mentorerna tar även upp frågan på utvecklingssamtalen. Angående arbetsro skiljer
det sig åt mellan klasserna. I vissa klasser är det väldigt spritt hur man upplever arbetsro och
vissa klasser är det en mer samlad bild. Kring flera elever finns det extra anpassningar och
stöd för att hjälpa dem få arbetsro själva men också bidra med arbetsro till övriga klassen. I en
klass där arbetsro upplevs som bristfällig av flertalet elever så finns extra stödinsatser.
Detta år har barn- och utbildningsnämnden satt upp målet att öka barn och elevers inflytande
och delaktighet. En första utgångspunkt är att undersöka hur eleverna själva uppfattar att de
har inflytande och möjlighet till delaktighet. Eleverna blir tillfrågade i enkäten om man får
vara med och påverka vad man jobbar med i skolan, om man får veta vad man ska kunna och
om de tycker alla har möjlighet att komma till tals på klassrådet. Här kan vi se att delaktighet
och möjlighet att påverka vad man jobbar med och vad man ska kunna i olika ämnen ökar
med åldern men det finns också skillnader mellan klasserna.
Klassrådet är en viktig del av elevdemokratin och för eleverna att få förståelse för hur man
kan påverka sin egen och andras situation. I alla klasser upplevs det att alla inte har möjlighet
att komma till tals varje gång och eleverna har själva tankar och svar på varför det är så och
även förslag på åtgärder, se mer nedan.
En viktig del av vår vision är också att alla barn ska känna sig sedda och bekräftade. En fråga
som berör detta i enkäten är om man tycker sig bli lyssnad på av vuxna. Av alla svarande är
det några enstaka elever som inte upplever sig bli lyssnade på och dessa uppmärksammas
särskilt av mentor för att ta reda på i vilka situationer detta är.
Att ha någon att vara med, att vara uppmärksam på varandra för att se att ingen lämnas
utanför är en viktig del av trygghetskänslan. De allra flesta uppger att de alltid eller ofta har
någon att vara med på rasterna och några enstaka svarar ibland. Vi har ingen som svarar att de
aldrig har någon att vara med. I alla åldrar är många också uppmärksamma på varandra och
kan nämna någon eller några som ibland kan vara ensamma eller inte ha någon att vara med.
Detta följs upp av mentor enskilt med de elever som nämns så att vi kan stödja och hjälpa på
rätt sätt.
En viktig del av tryggheten är också rastverksamheten. Två dagar i veckan är det organiserade
rastaktiviteter där en vuxen är ledare och aktiviteten är öppen för alla. Eleverna vill se att
personalen sprider sig mer på skolgården och deltar i aktiviteter. Otrygga platser på
4
skolgården som flera elever uppger är bollplanen, backen och gungan. Eleverna har själva
förslag på åtgärder. Se nedan.
Matsalen är också en ny miljö och alla elever åk 4-6 äter under samma halvtimme. Det är
trångt och blir hög ljudvolym som merparten av eleverna tycker är jobbigt. Både elever och
personal har förslag på åtgärder, se mer nedan.
Toaletterna är också en otrygg plats för många. Det handlar dels om oro för att låset ska fastna
eller att någon ska låsa upp utifrån. Många tycker också att klottret som är på vissa toaletter är
obehagligt, det står fula och snuskiga ord. Många tycker också toaletterna är ofräscha, luktar
illa och inte känns städade. Elever och personal har förslag till åtgärder. Se nedan.
Sammanställning av åtgärder för skolan för
perioden februari – augusti
Vad
Åtgärd
Ansvar
Tidsplan
Elever som inte
alltid har någon att
vara med eller har
svårt att hitta en
aktivitet
Rastaktiviteter en
dag i veckan.
Socionom samt
mentorer.
Kontinuerligt under
hela terminen.
Otrygga platser på
skolgården
Rastvärdar sprider
sig bättre och hjälper
till att skapa
aktivteter.
Alla rastvärdar
Kontinuerligt hela
terminen.
Vi skapar ett
spelschema för
bollplanen. Sporter
samt klasser.
Socionom gör
schema. Alla
rastvärdar ansvarar
för att det efterföljs.
Enkla haspar sätts på
toaletterna för att
slippa låsa med
vredet.
Vaktmästare
Otrygga platser
inomhus
Uppföljning enskilt
med några elever för
att ge rätt stöd.
Under terminens
första hälft.
Klotter saneras/målas
över
5
Jobbig matsalsmiljö.
Schemaändringar för
lunchtider i
samverkan med
gymnasiet.
Alla kommer inte till Använda
tals på klassråden.
förslagslåda,
möjlighet att lämna
in förslag och idéer
skriftligt.
Rektor/schemaläggare Kan genomföras till
nästa läsår.
Mentorer
Kontinuerligt under
terminen.
Ha klassråd i mindre
diskussionsgrupper
som sedan kan
presentera förslag,
idéer mm.
Kartläggning med utgångspunkt i de sju
diskrimineringsgrunderna
Främjande och förebyggande insatser
utifrån de sju diskrimineringsgrunderna
Rutiner för akuta situationer
I 2 kap. 7 § i Diskrimineringslagen (2008:567) står det att om en utbildningsanordnare får
kännedom om att ett barn eller en elev [...] anser sig [...] ha blivit utsatt för trakasserier eller
sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de
uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas
för att förhindra trakasserier i framtiden. Motsvarande skyldigheter för kränkande behandling
återfinns i 6 kap. 10 § Skollagen (2010:800).
6
All personal som arbetar på eller gör praktik/lärlingsutbildning inom skolområde Simrislund
är skyldig att följa gällande lagar. Det är aldrig acceptabelt att en elev blir utsatt för någon
form av kränkningar, trakasserier, sexuella trakasserier eller diskriminering.
Vi ser till barnets bästa enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Det handlar såväl om
det enskilda barnet som om en större grupp av barn.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling:
Rastvärdsschema som är fast under hela läsåret. Detta bör sitta synligt för såväl elever
som personal.
Hälsosamtal hos skolsköterska i åk 4
Vid varje utvecklingssamtal gör eleven en skattning och frågor om trivsel och trygghet
ställs.
Alla elever gör en trivsel- och trygghetsenkät digitalt varje hösttermin.
Alla barn på fritids får möjlighet att göra en enkät digitalt varje vårtermin.
Barn, elever och personal kan vända sig till mentor eller annan vuxen i skolan som de känner
förtroende för. Alla som arbetar i skolan och på fritidshemmet har samma ansvar. Mentor blir
dock alltid informerad om händelsen.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
Så snart personal som arbetar eller praktiserar i skolan (gäller alltså även vikarier, lärlingar
och lärarstudenter) ser/hör, blir uppmärksammad på eller får kännedom om att en elev känner
sig kränkt eller trakasserad har denne en skyldighet att agera utifrån följande rutiner:
Direkt tillsägelse (om det är möjligt)
Meddela rektor att det skett en kränkning och vilka som är inblandade. Rektor anmäler
händelsen vidare till huvudman (Barn- och utbildningsförvaltningen) och ger berörd
personal i uppdrag att starta en utredning om kränkande behandling.
Starta utredning om kränkande behandling, vilket innebär: Enskilda samtal med de
elever som är inblandade. Skriftligt dokumentera händelsen och elevernas utsagor i
blanketter "Anmälan om kränkande behandling". Kontakta vårdnadshavare till elever
som varit inblandade och vid behov ha möte med vårdnadshavare och elev.
Lämna dokumentationen till rektor som lämnar vidare till huvudman.
Ha uppföljning i form av enskilda samtal med inblandade elever efter ca en till två
veckor efter händelsen. Utöver detta kan man ha en gemensam uppföljning med alla
som varit inblandade om det anses lämpligt.
När uppföljningen är gjord lämnas dokumentationen till rektor. I de fall ärendet anses
avslutat arkiveras dokumentationen. Om ärendet inte anses avslutat tas det upp i
arbetslaget eller stödteam för vidare åtgärder.
7
Vid behov bokas tolk för föräldrar och/eller elever med annat modersmål än svenska vid
enskilda samtal eller möten. Om det är möjligt tas modersmålslärare eller skolans egen
personal som har samma modersmål, med i mötet istället för tolk.
En utredning om kränkande behandling är sekretessbelagd och skall alltid sekretess prövas av
rektor om annan än skolpersonal efterfrågar den.
Den som startat eller fått i uppdrag av rektor att starta en utredning om kränkande behandling
ansvarar också för dokumentation av händelsen. Blanketten "anmälan om kränkande
behandling" utgör den huvudsakliga dokumentationen. Om det finns annan dokumentation
såsom mötesanteckningar, brev, e-post, utdrag från chattkonversationer, sms, mms,
fotografier, teckningar eller annat så ska detta bifogas blanketten och lämnas till rektor.
Skolpersonal har också rätt att titta på sitehistorik i elevernas chromebooks i fall där det anses
nödvändigt.
En kort anteckning görs också i inblandade elevers digitala elevakt i PMO. Detta görs av
rektor, biträdande rektor, specialpedagoger, kurator, socionom eller skolsköterska.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Rektor ansvarar för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal.
Rektor har yttersta ansvar för att upprätthålla rutiner och se till att personal får
kännedom om rutinerna.
Det är sedan var och ens ansvar hos dem som arbetar/praktiserar på skolan att handla
utifrån dessa rutiner.
8
