Tjänsteskrivelse 2003-07-16 Dnr KFKS 179/2003 Kommunstyrelsen Demokratin dör utan demokratiska föreningar, partier och folkrörelser Yttrande över en motion av Christina Ståldal (s) Förslag till beslut Motionen avslås och att kommunfullmäktige uttalar att kommunfullmäktige delar synen på betydelsen av föreningsdemokratin, men att utvecklingen av föreningsdemokratin måste drivas av föreningar och organisationer själva. Motionen Christina Ståldal skriver avslutningsvis att en meningsfull fritid och ett väl fungerande politiskt system hänger på att föreningar och folkrörelser kan attrahera de unga att medverka. Kommunen har därför ett intresse av en positiv utveckling av det demokratiska arbetet inom den ideella sektorn och speciellt inom partiorganisationerna. Christina Ståldal föreslår därför : 1. Att kommunen i nära samarbete med föreningslivet och den ideella sektorn tar fram ett diskussionsunderlag och checklistor till stöd för ett demokratiskt utvecklingsarbete, såväl kvantitativt som kvalitativt, t ex i form av ett demokratibokslut. 2. Att kommunen ger den ideella sektorn ett särskilt stöd till ett utvecklingsarbete inom demokratiområdet. Kommunstyrelsekontorets yttrande Kommunstyrelsekontoret inleder med ett citat: ”…Ett vitalt föreningsliv sägs vara bra för demokratin. Utifrån ett ideal som hyllar individuellt och gemensamt självstyre berikar föreningarna möjligheterna för medborgarna att själva ta hand om sina angelägenheter och utöva inflytande över gemensamma beslut. Det sker framför allt genom tre olika mekanismer. För det första utvecklar föreningarna den typ av kompetens och dygder som efterfrågas i ett gemensamt beslutsfattande, till exempel kompetensen att formulera, argumentera och värdera liksom förmågan att också bli en god förlorare. Föreningslivet öppnar dessutom fler och nya offentliga rum. Föreningslivet försörjer samhället med en social infrastruktur. Dit inbjuds individerna möjligheter att vara med och skapa egna, alternativa politiska dagordningar, pröva idéer, manifestera kritik etcetera. Det kompletterar såväl stat som marknad och vidgar därigenom medborgarnas handlingsutrymme. Föreningslivet innebär också att den representativa demokratins institutioner förstärks. Kvaliteten i de politiska samtalen höjs. Medborgarna myndiggörs genom deltagande och representation. Medlemmar får politiskt inflytande. Kommunstyrelsekontoret Postadress Nacka kommun 131 81 Nacka D:\265340032.doc Besöksadress Granitvägen 15 Nacka Telefon Växel Direkt Mobil Fax 08-718 80 00 08-718 92 15 070-431 92 15 08-718 90 22 E-post [email protected] www.nacka.se Organisationsnummer 212000-0167 1 (3) Nacka kommun Föreningslivet binder samman dem i gemensamma projekt och åtaganden. Den som engagerar sig i föreningslivet blir indragen i större sammanhang. Den växande självtilliten och erfarenheterna av gemensamt arbete ökar lusten för att ge uttryck för sin åsikt – genom att rösta eller genom att protestera på olika sätt. (Amnå 1995; Warren 2001). Ett utmärkande drag för svensk demokrati har varit just att medborgarna varit starkt engagerade i organiserade sociala aktiviteter mellan valen. På de mycket spridda bilderna av vårt aktiva folkstyre står föreningslivet därför långt fram som ett framgångsexempel på hur generationer av fattiga människor görs till politiska jämlikar (Lundkvist 1977). Det har betraktats som världsledande genom sin kvantitativa och kvalitativa utbredning. Nästan alla medborgare är medlemmar och många av dem är också aktiva. I likhet med de andra nordiska länderna utgör därför föreningslivet en plantskola av sällsam betydelse för svensk demokrati. Den har rentav ansetts ligga ganska nära idealet om en aktiv folkstyrelse, närmare än de flesta andra länder. Sverige har kallats för en folkrörelsedemokrati; ju fler som är med i föreningar, desto starkare blir demokratin. Föreningarna har dessutom samma geografiska indelning som den offentliga sektorn med en lokal, en regional och en nationell nivå. Flera av föreningarna, särskilt de äldre, har också täta relationer till de politiska partierna. Föreningslivet binder på det sättet samman nationalstaten och ger medlemmarna/medborgarna en ökad närhet till de politiska ledarna. Inte minst de gamla folkrörelserna var integrerade delar i ett gemensamt politiskt nationalstatsprojekt…” Citatet ger en bra beskrivning av den föreningsbaserade demokratin som länge funnits i vårt land. Det finns kunskap och erfarenheter hur ett föreningslivs skapas och upprätthålls. Vad vi dessutom kan se idag, är åtskilliga forum som bildats för att ta tillvara lokala intressen eller kanske skapats för att organisera gemensamma intressen och idéer. De frågor som tas upp skulle kanske ha fångats upp av de politiska partierna och/ eller frivilligorganisationer. När så inte skett har ofta enskilda personer dragit igång aktioner, bildat opinionsgrupper eller ”utbrytarorganisationer/ utbrytarpartier”. Många sådana intressegrupper har skapat sammanslutningar som funnits under lång tid, medan andra har uppstått spontant på grund av att ett problem uppfattats som förbisett eller rent av negligerat. Alla föreningar är naturligtvis inte aktionsföreningar eller problemorienterade, de flesta riktar sig till människor med olika specialintressen som t.ex. idrott. Gemensamt för dem är att det finns strukturer som byggts upp för att utgöra ett stöd för demokratiska föreningsbeslut. Vem ska bevaka och utveckla Kommunstyrelsekontoret är av den uppfattningen att det är föreningarna själva som måste bevaka och utveckla sin interna demokrati. På såväl lokal, regional som central nivå inom det svenska föreningslivet torde man vara medveten om demokratifrågornas betydelse. I synnerhet de politiska partierna måste ha en insikt om detta. För många andra föreningar kan man ha förståelse för att den verksamhet som föreningen ska ha prioriteras före diskussioner om föreningsdemokratin, utan att det därför finns någon grund för att säga att de är odemokratiska. På riksnivå finns ett demokrati utvecklingsarbete hos regeringskansliet, vilket visar på den betydelse som frågan har tillerkänts (arbetet kan följas på www.demokrati SCB:s Rapport 98:2003 som behandlar förändringar av föreningsdeltagandet under perioden 19922000 och utgör en utvidgad analys inom välfärdskomponenterna politiska resurser resp. fritid inom SCB:s Rapportering Av Levnadsförhållanden. 2 (3) Nacka kommun torget.gov.se). Kommunstyrelsekontoret är ändå tveksamt till om även kommunen ska gå in i kommunens föreningsliv, inkl. de politiska partierna, med checklistor, demokratibokslut m.m., även om det i och för sig ska ses som hjälp till självhjälp från kommunens sida. Kommunstyrelsekontoret föreslår att motionen avslås och att kommunfullmäktige uttalar att kommunfullmäktige delar synen på betydelsen av föreningsdemokratin, men att utvecklingen av föreningsdemokratin måste drivas av föreningar och organisationer själva. Hans-Ivar Swärd 3 (3)