Hur har det gått med Vårdval
Stockholm?
Skall hälsa vara rättighet eller
en handelsvara?
Den ojämlika hälsan
i Stockhom
Gunnar Ågren 2010-02-11
Två perspektiv
Hälsa som en mänsklig rättighet. FN:s deklaration
om mänskliga rättigheter. Den ännu gällande
hälso- och sjukvårdslagen utgår från detta
perspektiv.
På 1800-talet var tillgång till hälso- och sjukvård
framför allt en fråga om pengar, så är det
fortfarande i många länder
Rättighetsperspektivet på hälso- och sjukvård helt
central när man byggde upp välfärdssamhället
Nu drivs utvecklingen av stora vårdbolag med
borgerligt understöd och stora delar av sjukvården
har förvandlats till men marknad.
Bakgrunden till Vårdval
Stockholm
I slutet på 1980-talet en nyliberal offensiv mot den
offentliga sektorn. New Public Management
Början av 90-talet ”Stockholmsmodellen”, man
började köpa och sälja sjukvård
Successiv utveckling där man släppte in
entreprenörer, bolagiserade sjukhus och
privatiserade vårdcentraler.
2008 Vårdval Stockholm fullt utvecklat
”Valfrihetssystem”. Senare infördes LOV i hela
Sverige.
Vårdval Stockholm
Ersättningssystemet gynnar snabba läkarbesök
och lindrigt sjuka – 484 kr per läkarbesök
oberoende av sjukdomens svårighetsgrad
Missgynnar komplicerade sjukdomsbilder och
multipelsjuka
Missgynnar förebyggande arbete
Missgynnar andra personalgrupper än läkare
Yrkeskunskapen utnyttjas inte
Formell rättvisa leder till reell orättvisa
Hälsan är ojämlik
Sverige har mycket stora hälsoklyftor som
sammanhänger med ekonomisk och social
ojämlikhet.
Samhällsklass, kön, inkomst, utbildning,
diskriminering på grund av etnicitet, sexuell
läggning och funktionsnedsättning påverkar
hälsan i hög grad.
WHO talar om den ojämlika hälsan som vår tids
största orättvisa och menar att man måste
angripa hälsans sociala bestämningsfaktorer
Här har primärvården en central roll.
Ojämlikheten ökar
Sedan början av 90-talet har inkomstskillnaderna
vuxit kraftigt. Enligt Socialstyrelsens senaste
folkhälsorapport ökande hälsoskillnader
Dubbelt så hög risk att dö i förtid, arbetare
jämfört med högre tjänsteman.
Låginkomsttagare har 3 ggr så stor risk att
drabbas av hjärtinfarkt jämfört med
höginkomsttagare.
Stockholm är Sveriges mest ojämlika region och
vi har mycket stora hälsoskillnader mellan olika
delar av regionen.
Stockholms län är Sveriges mest ojämlika
region, det skiljer 3 ggr i medelinkomst mellan
rikaste och fattigaste område
Ohälsotalen (summan av sjukskrivning och sjukersättning)
är högst i de områden som har lägst inkomster
Också den självrapporterade ohälsan visar stora
skillnader – 4 ggr vanligare med dålig hälsa I Rinkeby,
jämfört med Danderyd
Andra mått på ojämlik hälsa
Medellivslängd bland män7,5 års skillnad mellan
bästa och sämsta kommun. Kvinnor 4 års skillnad.
På bostadsområdesnivå är skillnaderna ännu
större.
Medelinkomst 433 tkr i Danderyd, 212 tkr i
Botkyrka. 340 tkr i Östermalm och 158 tkr i Rinkeby
och 147 tkr i Fittja.
Hur är vårdcentralerna
placerade?
Flest vårdcentraler per 10.000 invånare i
Danderyd, Sigtuna, Norrmalm och Östermarlm.
Lägst antal i Rinkeby, Spånga-Tensta, HässelbyVällingby, Skarpnäck, Botkyrka, Salem, Tyresö och
Huddinge.
Danderyd har lika många vårdcentraler (6 st)
som Botkyrka trots hälften så många invånare. I
Botkyrka har 10 % av befolkningen kraftigt
nedsatt hälsa, i Danderyd 4 %.
Betydligt större och mer
komplicerade vårdbehov i fattigare
områden
Ryggbesvär som ofta leder till vårdkontakt och
sjukskrivning är vanligare
Betydligt fler röker, mer övervikt, färre som motionerar
– dvs mycket större behov av riktade insatser
Betydligt högre andel av befolkningen har avstått från
att söka vård av ekonomiska skäl –kommer senare i
sjukdomsförloppet
Betydligt större behov av tolkhjälp, betydligt fler med
komplicerade sjukdomsbilder
Erfarenheter av vårdval
Stockholm
Hög ersättning för läkarbesök
Socioekonomiskt starka områden gynnas
Områden med höga ohälsotal missgynnas
Läkarbesök gynnas i förhållande till andra
personalgrupper
Förebyggande verksamhet missgynnas
Stockholms läns modell är extrem jämfört med övriga landsting.
Uppgörelsen alliansen/mp
Obetydlig sänkning av besöksersättning till läkare
Vissa besök ersätt lite mer exvis demensutredningar,
nya fall av diabetes.
Förebyggande sjuksköterskesamtal.
2 kr per patient till områdesarbete.
Utlandsfödda (dock ej EU) berättigar till 200 kr mer i
fast ersättning. Å andra sidan minskat anslag till
tolkar.
Kosmetiska förändringar som konserverar systemet
Allmänna effekter av marknad
och vinst i vården
Svårt att belägga några positiva effekter av
vinstgivande sjukvård när det gäller vårdkvalitet
– internationella data talar snarast i motsatt
riktning
Vinster hamnar i skatteparadis snarare än i
förbättringar av vården
Svårt att kontrollera kostnaderna – särskilt i
system med hög prestationsersättning
Mångfald? – marknaden domineras av ett fåtal
mycket stora aktörer
Vårt alternativ
Skattefinansierad vård, styrd av behov,
Inriktning på förebyggande
Teamarbete
Klart områdesansvar
Nej till vinstdriven vård
Ersättningssystem grundas på faktiska vårdbehov
grundar sig på fast ersättning och budget istället för
ackord
Inom denna ram, stort utrymme för lokala initiativ
och möjlighet att välja vårdcentral
