Namnge dokumentet

Plan för lika rättigheter och möjligheter
Hedebyskolan
HT2016/VT2017
I 3 kap. 16 § Diskrimineringslagen (2008:567) framgår det att likabehandlingsplanen
ska upprättas varje år. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs
för att dels främja barn och elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller
sexuell läggning, dels för att förebygga och förhindra trakasserier.
Enligt 6 kap. 8 § Skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandlingar av barn och elever.
2 (10)
Vision och mål
Skolans vision är att skapa en skola med acceptans för alla människors
olikheter. Målet är att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling.
Inledning
Rektor är ansvarig för att skolans plan för lika rättigheter och möjligheter
upprättas.
Planen ska utvärderas i maj för att kunna revideras och förnyas inför
läsårets start (enligt Manual för kvalitetsarbetet i Trosa kommun). Utvärderingen görs utefter ”Plan för Skolan” från Diskrimineringsombudsmannen.
Rektor har huvudansvaret för att utvärdering sker. Detta ansvar kan delegeras.
Planen för lika rättigheter och möjligheter ingår i det värdegrundsarbete som
Hedebyskolan arbetar efter. Värdegrundsarbetet omfattar:
•
•
•
•
•
människolivets okränkbarhet
individens frihet och integritet
alla människors lika värde
jämställdhet mellan könen
solidaritet mellan människor
Arbetet för likabehandling är en del av skolans värdegrundsarbete som handlar
om att aktivt främja alla elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller
sexuell läggning. Till synes neutrala regler kan innebära hinder för vissa elever
och därmed inte ge alla samma rättigheter och möjligheter. Det kan till exempel handla om regler som slår olika mot flickor och pojkar.
I skolans utbildning ska hänsyn tas till elevers olika behov. Barn och elever ska
ges det stöd och den stimulans de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling, för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så
långt som möjligt enligt utbildningens mål. En strävan ska vara att uppväga
skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
3 (10)
Definition av begrepp och diskrimineringsgrunder
Enligt Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverkets allmänna råd (2012), definieras diskriminering trakasserier, kränkande behandling och mobbning som följer:
Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som
utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen
som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn
eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering.
Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara diskriminering
enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet.
Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och
riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likväl som dolda och
subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis
telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan till exempel
uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk
våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och
återkommande.
Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär
en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt
tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.
4 (10)
Riktlinjer och förhållningssätt för ett arbete med lika rättigheter och möjligheter.
Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir
ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.
• Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs
fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge
möjligheter till sådana.
• Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för
samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste
gruppen. Skolan ska främja elevers förståelse för andra människor och förmåga
till inlevelse.
• Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
• Skolan ansvarar för att varje elev får kunskap om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia.
• Läraren ska bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön
eller av social eller kulturell bakgrund.
• Läraren ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd. Arbetet ska bedrivas kontinuerligt, systematiskt och målinriktat. Arbetet ska integreras i undervisningen och återspeglas i bland annat förhållningssätt och läromedel.
• Arbetet ska även genomsyra andra delar av verksamheten – som raster och
fritidsverksamhet.
Att främja lika rättigheter och möjligheter kan till en början handla om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och andra faktorer
som kan leda till exempelvis kränkande behandling. Det är kunskap som behövs
för att lära sig förstå och se behovet av att främja och på vilket sätt det kan
göras. Det kan exempelvis vara normkritisk och genuspedagogisk kompetens,
kunskap om hur funktionsnedsättningar påverkar barns situation i skolan och
kunskap om hur samhället och skolan förmedlar normer kring sexuell läggning,
etnisk tillhörighet och religion.
5 (10)
Metod (utvärderingar, delaktighet och förankring)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
En del av skolans uppdrag är att arbeta med frågor som rör genus och
jämställdhet.
Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet
Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning
Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning
Främja likabehandling oavsett sexuell läggning
Främja de nationella minoriteternas möjligheter att utveckla sin kultur
Främja likabehandling oavsett ålder
Främja ett socialt klimat fritt från kränkningar
Vårdnadshavares delaktighet.
Arbetsgång på skolan
Rektor ansvarar för att ett arbete med kartläggning på skolan utarbetas i
början av varje termin. Ett arbete kring lika rättigheter och möjligheter
genomförs på flera olika plan och nivåer enligt följande arbetsgång.
1. Regler och förhållningssätt
I början av varje läsår genomförs en revidering av skolans regler av Elevrådet och rektor på skolan. I samband med revideringen av regler
genomför handledare för varje klass samtal. Syftet med samtalet är att
varje klass ska arbeta fram förslag på regler och förhållningssätt för skolan som lämnas vidare till Elevrådet.
2. Kartläggning, analys och processarbete
För att veta vad man behöver göra för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter, är det viktigt att kartlägga nuläget. Kartläggningen måste utgå ifrån den egna verksamheten. Det kan göras genom
till exempel enkäter, intervjuer eller samtal i grupp med eleverna. Enkäter-
6 (10)
na kan innehålla detaljerade frågor om upplevd diskriminering och trakasserier i olika sammanhang. Enkäterna kan också handla om mer allmänna frågor om attityder till exempelvis homosexualitet, rasism, intolerans och könsroller.
•
I varje klass genomför respektive handledare tillsammans med elevrådsrepresentant för klassen, en enkätundersökning. Enkäten genomförs i
början av oktober månad (februari detta läsår för åk7 och 8).
3. Analysera – förstå och bedöma utvecklingsbehov samt planera
Efter enkätundersökningen utför handledare för respektive klass samtal
2. Syftet med samtal 2 är att i klassen fånga upp händelser och situationer som synliggör nuläget i skolan. I samtalet sätts fokus på att analysera
enkätens resultat och möjliga utvecklingsområden samt planera delar
som rör den egna klassen.
Arbete, rektor och personal:
Av analys och de behov som framkommer, utifrån enkätundersökningen, sker en bearbetning av rektor och personal på skolan.
Utifrån kartläggningen visas behov av områden som behöver prioriteras
för klass och skola. När dessa behov läggs fram sker en naturlig avgränsning av andra områden. I det här arbetet ska de mål och åtgärder
anges som ska prioriteras.
Arbetet resulteras i en läsårsplan över de områden som ska prioriteras.
4. Uppföljning och arbete i klass
Arbetet i respektive klass påbörjas och drivs av handledarna och dess
elever. Uppföljning äger rum i samband med uppföljningssamtal i slutet
av höstterminen. Elevrådsrepresentanterna för varje klass återkopplar
klassens resultat och utvecklingsarbete i Elevrådet.
7 (10)
För att bedriva ett likvärdigt arbete i varje klass, finns stödfrågor som
grundar sig i Lgr11.
•
Hur får rektor återkoppling i processarbetet? Hur arbetar man med frågor som rör hela skolan?
•
Planerade möten med elevråd, elevhälsoteam och så vidare.
•
Elevråd: Rektor informerar sig 1 ggr i mitten av terminen. Återkoppling
sker till elevhälsoteamet.
•
Elevhälsoteamet ansvarar för utvärdering och revidering av plan för lika
rättigheter och möjligheter samt utförs enligt tidsplan.
AKTIVITETSPLAN
Varje läsår arbetar vi med tre olika teman med tre årskurser. Det innebär att varje elev har genomfört/arbetat med samtliga teman när de går
ut åk9. Kärleksveckan under VT-17 för alla klasser
Årskurs 7 – tema FÖRINTELSEN- etnicitet, religion
Årskurs 8 – tema FRAMTIDSVECKAN- Kön
Årskurs 9 – tema LUCIA - främjande
Juli
•
Rektor inventerar hur verksamheten är anpassad för att vara
tillgänglig för samtliga blivande elever och personal, oavsett
funktionsnedsättningar, under kommande läsår.
Augusti
• Skolans regler revideras av Elevråd och rektor
• Handledare går igenom regler och förhållningssätt som gäller i
skolan.
• Åk 7 har samarbets- och trygghetsövningar, så att de nya klasserna får en fungerande dynamik.
• Kurator träffar samtliga elever i åk 7 för ett Lära känna samtal.
8 (10)
•
•
Information till föräldrar och elever om vilka rutiner Hedebyskolan har kring trakasserier och kränkande behandling. Information på föräldramöte, samt går ut via post/mail till föräldrar och i information från handledare till elever under handledartid.
Information från rektor till samtlig personal om vilka rutiner vi
har kring trakasserier eller kränkande behandling.
September
• Handledare för samtal med elever om nuläget i skolan för att
fånga upp händelser och situationer som kan ge en fingervisning om vad klassen och skolan behöver arbeta mer med. Vid
detta samtal görs också förhållningssätt upp, utifrån skolans
regler.
• Handledare för åk7 arbetar tillsammans med eleverna fram ett
klasskontrakt, tex godisköp
• Hälsosamtal med elever i åk8 startas av skolsköterska.
• HME-enkät alla medarbetare
Oktober
• Början av oktober: Kartläggning i form av enkätundersökning
genomförs i samtliga klasser med elever.
• Bearbetning och analys av de behov som framkommer i enkätundersökningen – vilka? Trygghetsteamet? Resultat diskuteras i
elevrådet, på elevhälsokonferens med lärare samt i Trygghetsteam. Arbetet resulteras i en läsårsplan över de områden som
ska prioriteras utöver temaområden (se ovan).
• Lärare analyserar elevers mående och närvaro och analyserar
behov av att sätta in stödinsatser under elevhälsokonferenser.
November
• Handledare arbetar utifrån årskursernas teman, med områden
som rör förebyggande elevhälsa, motverkande trakasserier,
mobbing och kränkande behandling.
9 (10)
December
• Lucia – åk 9 har arbetat med temat under hela ht på muundervisningen
Januari
• Föreläsning Förintelsen – Etnicitet, religion åk 7 och åk 8
Februari
• Handledare arbetar utifrån årskursernas teman, med områden
som rör förebyggande elevhälsa, motverkande trakasserier,
mobbing och kränkande behandling.
Mars
• Kartläggning i klassrummet – socialt klimat, lärare mäter
• Framtidsveckan åk8
April
• Enkät eleverna – SKL- 7 frågor
• Handledare arbetar utifrån årskursernas teman, med områden
som rör förebyggande elevhälsa, motverkande trakasserier,
mobbing och kränkande behandling.
Maj
•
•
Utvärdering i klasser om regler och förhållningssätt under läsåret, för att kunna arbeta fram nästa års regler och förhållningssätt. Förslag lämnas till elevrådet.
Trygghetsteamet utvärderar det genomgångna läsårets aktivitetsplan (hur åtgärderna har haft för avsedd effekt utifrån de
mål som sattes upp i föregående års plan).
10 (10)
•
Elevrådet arbetar fram förslag till nästa läsårs regler och förhållningssätt för skolan, utifrån den utvärdering som gjorts med
klasserna. Förslaget lämnas till rektor.
•
Balgrupp – samarbete med Tomtaklintskolan – främjande arbete
Juni
•
•
Nästa läsårs mål och plan sätts upp.
Niornas bal