Mall - DiVA

MITTUNIVERSITETET
Institutionen för utbildningsvetenskap (UTV)
Examensarbete inom
lärarutbildningen, 15 högskolepoäng
Barns identitetsskapande
- en intervjustudie om pedagoger och föräldrars
uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Abstract
Abstract
Den här studien behandlar hur pedagoger och föräldrar ser på barns
identitetsskapande. Via intervjuer får läsaren en inblick hur pedagoger
och föräldrar samtalade om deras erfarenheter kring barns
identitetsskapande. Studien baserades på det sociokulturella
perspektivet och därefter belyses olika faktorer som kan ha betydelse för
identitetsskapandet. Syftet med studien var att få kunskap om vilken
uppfattning pedagoger och föräldrar hade om barns identitetsskapande.
Metodvalet vi använde oss av var en kvalitativ ansats, vi ansåg att den
var mest relevant för att få fram vårt forskningsresultat. Resultaten
visade på att både pedagoger och föräldrar hade en god uppfattning och
var väl insatta i området om barns identitetsskapande. Det påvisade
även att begreppen som samspel, lek, kamratkulturen och familjen var
betydande faktorer i lärares och föräldrars syn på barnens
identitetsskapande.
Nyckelord: Samspel,
kamratkulturen.
kommunikation,
identitetsskapande
och
ii
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Förord
Vi är två studerande som går lärarutbildningen vid Mittuniversitetet i
Härnösand. Vi båda ska ta examen mot förskolan och har varierande
erfarenheter av förskoleverksamhet. Pettersson har jobbat inom vården
under 24 år, när hon bestämde sig för att byta yrkesinriktning. Har
under studietiden vikarierat ett fåtal dagar på förskola. Uppling har
vikarierat under 4 år på olika förskolor.
Under de tre år vi har studerat har många intressanta frågor och ämnen
berörts och väckt vårt intresse. Ett av det mest intressanta område som
vi fastnade för, var barns sociala identiteter, där vi upplevde en
nyfikenhet att få en djupare kunskap.
Denna period har varit väldigt givande, intensiv och nervös men på
samma gång väldigt roligt, dessutom har vi varit nära till både skratt
och gråt många gånger. Inledningen av skrivandet började lite olyckligt,
då ett dödsfall inträffade inom en av familjerna, därför blev vår start av
uppsatsen lite fördröjd men vi har jobbat ihållande och bestämt för att
nå målet.
Vi vill tacka vår handledare Ewa Ivarson Jansson för hennes stora stöd
och engagemang under vårt examensarbete.
Vi vill även ge ett stort tack till de pedagoger och föräldrar som har
ställt upp vid intervjuerna och bidragit med sina kunskaper och
erfarenheter inom ämnet. Utan dem hade denna uppsats inte fått något
innehåll.
Till sist vill vi även tacka våra älskade familjer som har ställt upp och
stöttat oss när det har känns tungt samt att de har givit oss positiv
energi under arbetets gång.
Tack
Marie och Victoria
iii
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Innehållsförteckning
Abstract ............................................................................................................. ii
Förord…………………………………………………………………………iii
Innehållsförteckning………………………………………………………..iv
Inledning………………………………………………………………………6
Definition……………………………………………………………………...7
Problemområde……………………………………………………………….7
Bakgrund ........................................................................................................... 8
Sociokulturellt perspektiv……………………………………………………8
Samspelets betydelse för identitetsskapandet…………………………….10
Lekens betydelse för identitetsskapandet…………………………………11
Kamratkulturens betydelse för identitetsskapandet……………………..13
Familjens betydelse för identitetsskapandet……………………………...14
Problemformulering………………………………………………………..16
Syfte …………………………………………………….…………………….16
Metod................................................................................................................ 17
Urval…………………………………………………………………………..19
Etiska principer………………………………………………………………20
Procedur………………………………………………………………………21
Datainsamling…………………….………………………………………….23
Metoddiskussion…………………………………………………………….24
Resultat……………………………………………………………………….26
Diskussion ....................................................................................................... 34
Sociokulturellt perspektiv……………………………………………….….34
Samspel……………………………………………………………………….35
Leken………………………………………………………………………….36
Kamratkulturen……………………………………………………………...37
Familjen……………………………………………………………………….39
Vidare Forskning…………………………………………………………….41
Referenser……………………………………………………………………42
BILAGA 1: Intervjufrågor till Pedagogerna………………….………….45
iv
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
BILAGA 2: Intervjufrågor till Föräldrarna………………………………46
BILAGA 3: Missiv till Pedagogerna….…………………………………...47
BILAGA 4: Missiv till Föräldrarna…….………………………………….48
v
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Inledning
Grunden till att vi har valt detta område, var att vi båda fastnade för
Katarina Gustafson (2006) bok som ingick i vår litteratur i kursen
Allmänt Utbildnings Område 2. Gustafsons avhandling handlar om 1112 åringars identitetsarbete i en förort med segregerande förskolor och
stadsdelar. Avhandlingens fokus är på skapande av barns sociala
identiteter, Gustafson vill bidra till en ökad kunskap om barns olika
uppväxtvillkor i skolan och vardagen. Problemformuleringen i hennes
avhandling var vilka platser använder sig barnen av, i
identitetsskapandet? Hur visar barnen upp sig och vilka
identitetsanspråk gör de? Hur bidrar barnens agerande till att skapa och
återskapa sociala mötesplatser? Detta tyckte vi var intressant att läsa om
och vill därmed fördjupa oss i ämnet så att vi båda får en bättre
förståelse för de yngre barnens identitetsskapande inom förskolan. Båda
skall arbeta inom förskolan när vi tagit examen, därför anser vi att detta
ämnes område är relevant för vårt fortsatta framtida arbete inom
förskolan.
Vårt examensarbete kommer därmed att handla om att undersöka
förskolebarns identitetsskapande. Vi har i huvudsak fokuserat på
pedagogernas och föräldrarnas samtal, om hur de uppfattar barnens
identitetsskapande.
Vi vill föra fram ett nytänkande begrepp barns identitetsskapande till
dagens verksamheter, så att det skapar tankar och reflektioner om barns
identitetsutveckling.
Resultatet av vår studie kan ge en insikt om hur pedagoger och
föräldrar samtalar om sina uppfattningar om barns identitetsskapande.
Det vi vill studera är pedagogers och föräldrars tankar och reflektioner
om barns identitetsskapande samt om de har en samsyn inom området.
6
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Definition
En definition som vi anser att läsaren bör ha förståelse för är barns
identitetsskapande. Vi menar då att barns identitetsskapande är en
annan term för barns identitetsutveckling, det vill säga där barnet
utvecklar sin egen identitet. Vi kommer i vår forskning att använda oss
av en viss variation i ordvalet för att upprepningar inte ska bli störande
för läsare.
I vår forskning nämner vi pedagoger och med det menar vi att det är
yrkesgrupper som innefattar barnskötare, förskollärare och
fritidspersonal.
Vi har även varit konsekventa med författarnas stavning i litteraturen,
där vi använder oss av två olika stavningar på efternamnet Vygotsky
och Vygotskij. Detta menar vi är samma person men att den ena
stavningen Vygotsky härstammar ifrån engelskan och den andra
stavningen Vygotskij härstammar från Ryssland.
Problemområde
Barn påverkas dagligen i sin vardag i olika sammanhang, av exempelvis
pedagoger, föräldrar, andra barn och olika miljöer, där man utgår ifrån
olika interaktioner. Barns identitetsskapande är ett aktuellt ämne i
dagens samhälle, därmed anser vi att det är viktigt att göra en studie,
för att få en förståelse om barnens identitetsutveckling. Under stor del
av barnens liv är det pedagoger och föräldrar som vistas i barnens
närhet, därför är det av relevans att de är införstådda i hur och varför de
kan påverka barnen i dess identitetsskapande.
7
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Bakgrund
Vi börjar med att beskriva Vygotskys teorier om lärande, där vi
presenterar hans syn på det sociokulturella perspektivet. Därefter
belyser vi avhandlingar som är av betydelse för vår studie om barns
identitetsskapande.
Sociokulturellt perspektiv
Inom det sociokulturella perspektivet är Lev Vygotsky ett känt namn.
Säljö (2010) tolkar hans teorier som innefattar samspel mellan
människor. Detta blir en del av den enskilda individens handlande. Det
vill säga att närmiljön integreras och barnets sociala och kulturella miljö
blir en del av barnets kompetens. Teorierna innefattar begrepp som
medierande redskap som innebär, att olika artefakter talar om
någonting som gör att vi börjar tänka i olika banor. Med artefakter
menar författaren är alla de fysiska redskap (fabricerade föremål) som
vår vardag är fyllda med, exempelvis penna, papper och leksaker med
mera. Genom att dessa artefakter förändras med tiden, kommer
människornas kunskaper på motsvarande sätt att utvecklas och variera.
Löfdahl (2002) menar att på förskolan finns det olika begrepp inbyggda i
de olika artefakterna som till exempelvis dockvrå, kuddrum, matsal
med mera. Dessa är laddade med begrepp som till en viss del styr
barnets handlingar och tankar i olika situationer. Gränsen för
utvecklingsförmågan förflyttas hela tiden.
Medierande redskap tolkar Säljö (2010) att det är en länk mellan vår
omvärld och människan, det vill säga redskapen förmedlar något som
människor tolkar och tar till sig. Redskapen har en inbyggd betydelse
som talar om någonting. Det är genom mediering och interaktion som vi
bygger upp våra erfarenheter tillsammans och individuellt. De mest
centrala medierande redskapen är språket och kommunikationen.
Författaren anser att individen utvecklas med hjälp av att samtala och
samverka med andra i olika situationer, det vill säga en social
interaktion.
8
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Säljö (2010) tolkar Vygotskys teori, att barn utvecklas genom samspel
med sin omgivning och beroende på om barnen lär sig av egen kraft
eller om de blir stimulerade av föräldrar eller pedagoger. Det naturliga
samspelet med andra, formar oss till sociokulturella individer som ger
oss de verktyg vi behöver för framtiden. Därefter appropierar vi
kunskapen, det vill säga vi tar till oss den insikt vi har fått i samspelet
och gör om det till eget handlande och därefter är vi redo för nya
interaktioner. Enligt författarens tolkning av Vygotsky är människan i
ständig utveckling och i förändring. Grunden för den sociokulturella
utvecklingen är lärande på kollektiv nivå där utvecklingen sker på en
individuell nivå. De fysiska, psykiska och kommunikativa spelar en stor
roll i Vygotskys teorier menar författaren.
Säljö (2010) beskriver Vygotskys närmasta utvecklingszon (Zone og
proximal development, ZOPED eller ZPD) som är av betydelse för
barnets utveckling. Författaren definierar utvecklingszonen som
förhållande mellan vad en individ klarar av att prestera ensam utan stöd
och vad man kan prestera tillsammans med en vuxen eller i samarbete
med en mer kunnig kamrat.
Strandberg (2006) spekulerar varför Vygostskijs perspektiv är ”inne”
detta bero på
”Globalisering, informationsteknologi och demokrati förändrar vår syn på vad
kunskap, lärande och utveckling är” (s 198)
Vi möter nya människor, nya sätt att leva och nya platser, som gör att vi
tänker att individer är olika. Författaren spekulerar vidare kring
samspel och hur det skapar en plattform för barnets lärande. Det är
samspelet mellan vuxna och barn som individen utvecklar ett underlag
för kunskaper, det vill säga att barnen tar till sig den kunskap som den
vuxne förmedlar. Yttre faktorer öppnar många pedagogiska dörrar, det
vill säga det ger många nya möjligheter för barnet att utveckla sin
identitet. Samspelet inom förskolan mellan barn och vuxna och mellan
barn och barn, bidrar till individens lärande och utveckling.
9
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Smidt (2010) tar upp i sin bok om det grundläggande för hur man ska
förstå hur barnen utvecklas utifrån Vygotskijs teorier. Författaren
skriver om Barbara Rogoffs begrepp väglett deltagande som betyder att
läraren är en mästare som vägleder barnen genom olika nivåer i den
kognitiva utvecklingen, genom ett dialogiskt samspel. Författaren
skriver att
”kommunikation, delaktighet och gemenskap utgör nyckelbegrepp för barns
utveckling” (s 11)
Ett socialt synsätt som Smidt (2010) belyser är att människans identiteter
påverkar och framhäver det sociala och lärandet som överförs från
generationen till nästa, genom interaktion och relationer. Vidare anser
hon att läraren har en viktig roll i barnens utforskande och
meningsskapande. Genom att vägleda, stötta, stimulera, inspirera och
ge utmaningar, vet ingen hur långt ett barn kan gå i sin
identitetsutveckling. Skolverket (2009) tar de upp om läroplanen Lpfö 98
där de anger att
”Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och
utmanar barnets utveckling och lärande”( Lpfö 98 s.8)
Samspelets betydelse för identitetsskapandet
De flesta interaktionssituationer innefattas en viss typ av samspel, där
olika element är inblandade. Därefter framhålls syftet med samspelet
och då påvisar författaren att det ska leda till känslomässiga kontakter,
med dem i omgivningen (Månsson 2000).
Löfdahl (2004) tar upp i sin bok att olika statusförhållanden har
betydelse i barnens identitetsutveckling, för det kommunikativa
samspelet. Hon menar att det behövs en ledare i leken för att den
kommunikativa situationen ska utvecklas. Strandell (1994) belyser att
barnen är medvetna om att olika positioner i leken behövs, för att
kommunicera och påverka lekens mening som i sin tur påverkar deras
identitetsskapande.
10
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Ivarson Jansson (2001) har studerat relationen mellan pedagoger och
föräldrarna och kunde påvisa att förskolan är uppbyggd av sociala
relationer, där pedagogerna och föräldrarna är eniga om att målet med
förskolan är att stimulera barnens sociala och individuella utveckling. I
denna forskning tar författaren även upp, att lärarna i denna studie har
stor kunskap om barnen i förskolan. Där ska barnen få känna sig trygga,
vara glada samt att de ska kunna sysselsätta sig själva. Pedagogerna har
barnens sociala utveckling i fokus, lärarna skapar aktiviteter där barnen
lär sig att kommunicera, dela med sig, lära sig att vänta på sin tur med
mera.
Johansson och Pramling Samuelsson (2007) anger i deras studie att i
samspel krävs det en ömsesidig interaktion. I samspelet använder
barnen sig av gester, agera språkligt genom ord och tonfall i förhållande
till varandra. De generella kommunikativa mönstren och
samspelsklimatet har en betydande karaktär i barnens egna
interaktioner. Författaren skriver även att barnens deltagande i
diskussioner, berättelser och dramatiseringar ger barnen en möjlighet
att utveckla deras sociala kompetenser.
Lekens betydelse för identitetsskapandet
Leken har en betydelse, det är i leken det första steget mot ett abstrakt
tänkande sker. Via interaktion introduceras en annan viktig faktor,
kulturen. I leken får barnen möjligheter att delta i andra individers
gemensamma kulturer och ett kunskaps utbyte sker. Kunskapen både
överförs och konstrueras från en generation till nästa. Individer överför
sina värderingar som är resultaten av mänskligt arbete och tänkande.
Kulturens roll i barnens utveckling har en betydande plats, det är där
barnen befinner sig i en uppsättning av olika relationer både sociala och
kulturella. Det är detta som fullgör barnets utvecklingsmiljö och deras
framtida identitetsskapande (Smidt 2010)
11
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Löfdahls (2002) argumenterar för det som brukar kallas en ”ny” syn på
barn, där barn betraktas som kompetenta sociala aktörer. Författarens
teoretiska grunder härstammar från ett sociokulturellt perspektiv där
meningsskapande sker i interaktion mellan människor och där de
kulturella och historiska sammanhangen formar våra värderingar, vårt
tänkande men framförallt vår identitet. Det är i leken hon har sett ett
meningsskapande hos individen, där kan man dra paralleller till dessa
faktorer genom makt och kamratkulturen som i sin tur bidrar till ett
identitetsskapande hos individen. Sommer (2005) menar att det är
barnets totala sociala verklighet och erfarenheter under långa
tidsperioder som ligger tillgrund för identitetsutvecklingen. Han har
valt att använda begreppet meningsskapande, för att inget finns i färdig
form, utan uppstår genom olika processer inom en kultur. Författarens
grundsyn som är baserad på Vygotskys sociokulturella idéer om
samspel och kommunikation i lek mellan människor, är en väsentlig del
i hans avhandling för att hjälpa barnet i sin identitetsutveckling.
Löfdahl (2002) diskuterar vidare om dolda maktstrukturer, vilket kan
kopplas samman med resonemanget om negativa konsekvenser för
identitetsskapande i leken. Maktförhållandet i barnets lek skildras av
ord som kontroll, dominans och dominering, som gör att barnen tolkar
relationer sinsemellan. Leken gör att barnet kan förstå och kommentera
de självupplevda relationerna till andra individer.
Löfdahl (2004) skriver i sin bok att leken är en arena där barnen skapar
sina sociala positioner. Lekens handlingar har en stor betydelse för
barnens identitetsutveckling. Olika processer som ingår i leken gör att
barnen blir påverkad under lekens gång, genom att till exempel
utveckla attityder, normer och värderingar som jämlikhet och rättvisa,
hur man bemöter andra individer och så vidare.
Hangaard Rasmussen (1979) belyser utifrån sin litteratur att genom
leken upplever barnen verkligheten intensivt, bland annat för att leken
tränger djupt in i den sociala miljön. Leken gör att barnen blir
involverade och engagerade. Gemensamma lekar där barnen är
engagerade skapas konflikter för att alla individer vill få sin vilja
igenom. Enligt författaren bli konflikter i leken av detta slag ett
emotionellt, intellektuellt och socialt fält för barnen i deras
identitetsskapande.
12
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Kamratkulturens betydelse för identitetsskapandet
Löfdahl (2002) beskriver hur kamratkulturer utvecklades av Corsaro på
1970-talet. Kamratkulturen har blivit ett betydelsefullt kännetäcke för
barnens utveckling inom den gemensamma barngruppen.
Corsaromodellen innebär att barn tolkar och skapar mening av den
kultur de deltar i, det vill säga det ”kompetenta barnet” som söker
mening. Corsaro (2005) beskriver att kamratkulturen är en faktor i barns
identitetsskapande. En sådan kultur skapar kommunikativa handlingar
som i sin tur frambringar innebörder och begrepp för sin tillvaro. Dessa
är begrepp som kan bli kognitiva redskap i deras identitetsutveckling.
Lekar i förskolan gör att barnen utvecklas tillsammans med andra och
får därigenom en känsla för de sociala strukturerna. Barnen kan där
kontrollera och handskas med problem med sina kamrater som gör att
de kan utveckla en kollektiv identitet. I kamratkulturen kan man både
bli tilldelad en positiv och en negativ identitet, genom att olika
handlingar kan ge olika betydelser för barnet. Det vanligaste sättet att
försvara sin lek är att avvisa lekkamrater, detta visar på att barnen har
en stor social kompetens om det interaktiva rummet. Relationerna
mellan kamraterna verkar vara det viktigaste, för att behålla den trygga
identiteten i gruppen. Löfdahl (2002) menar att det finns många gånger
ett mönster, att en individ blir vald sist i leken och detta kan få negativa
följder för individens identitetsskapande.
Löfdahl (2007) menar att när barn vistas i förskolan utvecklar de egna
kamratkulturer. Corsaro (2005) beskriver att kamratkulturer är något
som barnen bildar eller tolkar i den kontext som de befinner sig i samt
hur barnen går tillväga med att bearbeta det som är viktigt i deras liv
och för deras utveckling. Författaren skriver att barnen är en del av
kamratkulturen, där de tar del av sina egna och andra kamraters sociala
positioner som gör att de vet hur de ska bete sig mot varandra.
Kamratkulturen är enligt författaren uppbyggd av handlingar och
interaktioner mellan barnen. Författaren anser också att språket är en
viktig del så att barnen kan förmedla och förhandla det som barnen vill
inom kulturen.
13
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Michèlsen (2005) framhäver att kultur är meningsfullt och innefattar att
skapa något. Författaren påpekar att själva kärnan i kamratkulturen är
att skapa något tillsammans. Hon tar också upp viktiga begrepp som
påhittighet, ordlöst samförstånd, positiva känslor och kroppslig
kommunikation som betydande för kamratkulturen.
Familjens betydelse för identitetsskapandet
I Statens Offentliga Utredningar ( SOU 1972:26) tar de upp om relationer
mellan föräldrar och barn. Där ses ett samband mellan barnets uppväxt
och utveckling. Föräldrarna präglas av olika faktorer som exempelvis
”Samhällets ekonomiska och sociala mönster” (s.93)
det vill säga grupptillhörighet, den sociala status och klass föräldrarna
har som i sin tur överförs till barnen. I förskolan finns det
förutsättningar som gör uppfostran till en växelverkande relation
mellan föräldrar, barn och samhälle, där barnen kan få den bästa möjliga
förutsättningen för identitetsskapandet.
Vidare framhåller SOU 1972:26 (1972) att barnens närmiljö bör präglas
av någon eller några människor som kan ge bekräftelse på deras sociala
och känslomässiga behov. Barnets känslomässiga trygghet är en
förutsättning för identitetsutveckling. Familjens personlighetsutveckling
med andra människor, återspeglas i fostran av de egna barnen. Löfdahl
(2006) menar att vuxna är förebilder och har ett ansvar för barnens
lärande som ska vila på det föräldrarna anser är rätt eller fel. Det är
föräldrarna som skapar en närmiljö runt barnen som påverkar barnets
känslomässiga utveckling och det i sin tur medföra att individen kan
förädla nyvunnen kunskap till utveckling. Detta resonemang utvecklar
författaren:
”Children as active participants in our society, rather then passive novices.
This means that children appropiate information from the adult world and use
it in a creative and interpretive process. Children are part of both cultural
production and change”. (s.81)
14
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Genom att barnen imiterar de vuxnas förhållningssätt utvecklas barnens
kunskap, det vill säga hur de ska förhålla sig som individ men även
gentemot andra individer. Denna kunskap kan bli en bekräftelse på de
vuxnas attityder. (Löfdahl 2006)
Pedagogerna på förskolan bör enligt SOU 1972:26 arbeta jämsides med
familjen, genom att föra över värderingar och attityder till barnen som i
sin tur avspeglas av samhällstillhörigheten. Sedermera framhäver
litteraturen att den vardagliga kontakten med föräldrarna, bör förskolan
betrakta som värdefull samt att samverkan bör och kan varieras.
Corsaro (1998) tar fasta på föräldrarnas och familjens inflytande på
barnen
”All children live in society and they are like adults to a great extent
constrained by the rules of that society, by the social, economic, cultural and
political context, by typical adults behaviour as well as that of their significant
other”. (s. 19)
Det vill säga att barnen imiterar de vuxnas beteenden, när det gäller de
sociala, ekonomiska, kulturella och politiska kontexter. Skolverket
(2009) tar de upp om läroplanen Lpfö 98, där de konstaterar att
”Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de
rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är
vuxna viktiga som förebilder”. (s.3)
Sheridan, Pramling och Johansson (2009) menar att relationen mellan
förskolan och föräldrarna är viktig för barnens lärande samt en
avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Samverkan gynnar
barnens välbefinnande, lärande och identitetsutveckling samt att
samverkan mellan föräldrarna och pedagogerna bidrar till att
lärandemiljön blir av hög kvalitet. Ivarson Jansson (2001) antyder att när
föräldrarna får en inblick i verksamheten ger det ett inflytande, där
barnens lärande sker. Forskningen (ibid. 2001) belyser att föräldrarnas
uppfattningar om relationerna mellan förskolan och hemmet, blev en
stimulerande miljö för barnen.
15
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Problemformulering
Skolverkets (2009) läroplan för förskolan (Lpfö 98) belyser att
”varje barn skall utveckla sin identitet och få känna en trygghet i den /…/ att
stärka en självkänsla och tillit till sin egen förmåga” (Lpfö 98 s 9).
Vår fokus är att reda ut vad det finns för medvetenhet kring barnens
utveckling av identitet och hur det i så fall uppfattas av pedagoger och
föräldrar.
Syfte
Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare och föräldrar
uppfattar barns identitetsskapande. Studie utgår från aktuella teorier
om identitetsutveckling hos barn samt att den ger kunskaper om vilken
uppfattning pedagoger och föräldrar har om barns identitetsskapande.
Frågeställningar:
Vilka uppfattningar har pedagoger och föräldrar om barns
identitetsskapande?
Hur uppmärksammas barns identitetsskapande?
Hur
bidrar
pedagoger
identitetsskapande?
och
föräldrar
till
barnens
Vart sker identitetsskapandet mest och på vilket sätt?
Hur medvetna är pedagoger och föräldrar om olika faktorer som
bidrar till barns identitetsskapande?
16
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Metod
Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats i vår uppsats.
Vid kvalitativ forskning är det förståelse, iakttagelse och tolkning som är
det primära. För att belysa olika faktorer som kännetecknar händelser
eller situationer är kvalitativ metod en bra metod. Genom forskning kan
nya innebörder skapas, vidga läsarens erfarenheter eller behålla det man
redan vet eller tror. Forskningen kan också påvisa att det finns olika
faktorer som kan spela in. Merriam (1994) och Trost (1993) skriver att
när man ska försöka förstå hur människor resonerar eller om man vill
särskilja olika handlingsmönster så är en kvalitativ metod lämplig.
Denscombe (2000) beskriver att den kvalitativa metoden är ett
samlingsnamn för olika samhällsvetenskapliga forskningar, där vi som
forskare medvetet tolkar informantens svar. Det finns uppfattningar
som ger kvalitativ metod en innebörd, till exempel hur människor
förstår saker och vad det har för betydelse eller hur en grupp individer
upplever sin situation. Genom denna forskning får den en egen identitet
genom särskilda tillvägagångssätt vid forskningens analys och
insamling av data. Forskarens värderingar och övertygelse går inte att
undvikas från en analysprocess, men utgör en viktig byggsten i
analysen. Forskarens funktion i produktionen och tolkningen spelar en
betydelsefull roll för resultatet.
Det är viktigt att man har noggrann planering och förberedelse vid
användandet av kvalitativ metod. Problemet med den kvalitativa
metoden, kan vara att man intalar sig en falsk känsla av säkerhet vid
intervjutillfället. Den falska känslan av säkerhet uppnås genom att man
har en avslappnad inställning till planeringen, förberedelsen och
genomförandet. Därför är det viktigt att man har planerat så att man
kan under intervjun lyssna på informantens kunskaper. Fördelarna vi
finner med den kvalitativa metoden är att vi får ta del av pedagogernas
och föräldrarnas uppfattning och syn på barns identitetsskapande.
(Denscombe 2000)
17
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Wallén (1996) menar att det bästa tillvägagångssättet för att forska om
en persons kunskap, är att helt enkelt fråga. Denscombe (2000) menar
att fördelarna med resultatet av forskningen är att det blir
verklighetsförankrat genom informanternas uppfattningar. En fördel
med den kvalitativa metoden var att vi ville få relevanta och spontana
svar. Enligt (ibid.) kan nackdelarna med den kvalitativa metoden bli att
vi har uteslutit någon viktig del i forskningen som kan vara av relevans.
För att arbeta med forskningen på ett rättvist sätt, bör vi som forskare
innehava kontroll över våra attityder och värderingar för att inte
påverka informantens svar. Resultatet av vår studie är inte
generaliserbart, för att deltagandet inte representeras av alla föräldrar
och förskolor som finns i Sverige. Bell (2006) belyser även att det finns
nackdelar att använda intervjuer som forskningsmetod, i och med att
tekniken är subjektiv som medför att tolkningarna kan vara svåra att
tyda. Intervjuformen ger ändå material att analysera.
Bell (2006) tar upp att intervjuer som oftast görs inom forskningar,
hamnar under kategorin semistrukturerade eller ostrukturerade
intervjuer. Vi har använt en blandning av både semistrukturerade och
ostrukturerade intervjuer. Målet med intervjuerna var att ingripa så lite
som möjligt, för att inte påverka de intervjuade. Enligt Denscombe
(2000) så är forskarens roll att ingripa så lite som möjligt men samtidigt
vara flexibel och introducera ett ämne. Meningen är att de intervjuade
ska säga sina åsikter och berätta om sina erfarenheter, genom att
använda sina egna ord samt att utveckla egna tankar. Under
intervjuerna uppkom det otydligheter i informanternas svar, därför gav
vi dem följdfrågor för att undvika oklarheter. Följdfrågor som vi ställde
var, Hur tänker du då? Utveckla gärna? Syftet med våra intervjuer var
att använda ostrukturerad intervjuform men eftersom otydligheter
uppstod under samtalets gång, övergick vår intervju från ostrukturerad
till semistrukturerad intervjuform.
18
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Trost (1993) och Bell (2006) anser att beroende på vilken metod man
väljer att samla in sin information, måste man alltid vara kritisk och
granska hur tillförlitlig informationen är. Reliabilitet är ett redskap som
man använder vid olika tillfällen i forskningar. Reliabilitet kan beskrivas
hur väl testet mäter det som ska mätas vid bedömningssituationer, om
den är realistisk utifrån vad som ska vara trovärdigt. Validiteten är ett
slags värdeomdöme, där empiriska och teoretiska resonemang stödjer
giltigheten och riktigheten i slutsatsen av forskningen. Validiteten intar
en central position i de kvalitativa forskningarna, där syftet är väl
genomarbetat för att ge en trovärdig slutsats av det som är avsett att
undersökas. Begreppen reliabilitet och validitet används i den
veteskapliga litteraturen, när det handlar om att värdera information,
tolkningar och slutsatser av informationen man har tillgång till.
Urval
Vi beslutade att besöka två förskolor i två olika kommuner. Urvalet
baserades på vår nyfikenhet för dessa förskolor, eftersom vi inte kände
till verksamheten innan. Förskolorna benämner vi med S1 och S2. Vi
ringde och frågade om de ville medverka i forskningen och fick positiv
respons. Informanterna som ingick i forskningen var pedagoger och
föräldrar. Pedagogerna benämns med:
P1- är 41 år kvinna, verksam som förskollärare/lärare och har arbetat i 8
månader, åldersgrupp på barnen 3-5 åringar P2- är 22 år man, verksam
som barnskötare och har arbetat i ca 2 år, åldersgrupp på barnen
blandat men just nu 3-5 åringar, P3- är 40 år kvinna, verksam som
barnskötare och har arbetet i 17 år, åldersgrupp på barnen 1-9 åringar,
P4- är 41 år kvinna, verksam som barnskötare och har arbetat i 22 år,
åldersgrupp på barnen mellan 1-6 åringar, P5- 45 år kvinna, verksam
som förskollärare och har arbetat i 15 år, åldersgrupp på barnen alla
åldrar men mestadels 3-5 åringar, P6- 43 år kvinna, verksam som
förskollärare och har arbetat i 21 år, åldersgrupp på barnen just nu 1- 4
åringar men har även arbetat med äldre barn, P7- 51 år kvinna, verksam
som förskollärare och har arbetat i 29 år, åldergrupp på barnen är främst
3-5 åringar, P8- 32 år kvinna, verksam som förskollärare och har arbetat
i 4 år, åldersgrupp på barnen arbetar med de små barnen tidigare 4-5
åringar, P9- 53 år kvinna, verksam som förskollärare och har arbetat i 25
år, åldersgrupp på barnen är 1-6 åringar, P10- 42 år kvinna, verksam
som förskollärare och har arbetat i 8 år, åldersgrupp på barnen är 0-7
åringar.
19
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Föräldrarna benämns med:
F1- 27 år kvinna, yrke lokalvårdare och har två barn 4 och 6 år, F2- 43 år
kvinna, yrke ingenjör och har ett barn på 5 år, F3- 34 år man, yrke
kriminalvårdare och har två barn 3 och 4 år, F4- 37 år kvinna, yrke
undersköterska/ tolk och har två barn 2 och 9 år F5- 35 man, yrke
supporttekniker och har två barn på 1 och 5 år, F6- 40 kvinna, yrke
kontorschef och har två barn, en på 2 år och en på 4 månader, F7- 33
kvinna, yrke handläggare och har två barn på 1 år och 5 år, F8- 35 år
kvinna, yrke labbanalytiker och har ett barn på 5 år, F9- 35 år kvinna,
yrke fritidspedagog och har ett barn på 3 år, F10- 31 år kvinna, yrke
sjuksköterska har tre barn på 1 år, 3 år och 4 år.
Etiska principer
Denscombe (2000) belyser att medgivande av deltagarna är viktigt för
forskarnas synvinkel när det gäller forskningsetiken. Genom att man
samtycker till att bli intervjuad innebär det att det är ett informerat
samtycke. Forskningsintervjuer äger inte rum av en slump, utan är
arrangerade och genomförda för att undersöka ett visst ämne. Därför
har vi valt att följa Vetenskapsrådets (2002) etiska principer och
riktlinjer, så att vi inte missar något av kraven som ställs vid forskning
och att den sker på rätt grunder. Genom att vi tagit hänsyn till de fyra
etiska principerna och riktlinjerna har intervjuerna genomförts på ett
korrekt sätt samt att vi inte på något sätt har försummat den etiska
delen i uppsatsen. Vetenskapsrådet tar upp om fyra huvudområden:
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet.
Informationskravet är att forskaren detaljerat ska informera de berörda
om forskningens mål och syfte. Deltagandet ska ske frivilligt och vill
den intervjuade avbryta sitt deltagande ska det gå bra. Forskaren skall
även informera om vilka villkor som gäller vid de medverkandes
deltagande. Det ska informeras om hur och vart forskningsresultatet ska
redovisas. När det gäller informationskravet har vi informerat
informanterna om villkoren för deltagandet.
20
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Samtyckeskravet innebär att deltagandet av aktiv karaktär bör samtycke
alltid inhämtas, deltagaren har alltid rätt att avgöra sin delaktighet i
forskningen. Alla informanter var informerade och samtyckte till att
medverka i studien. Vi har även beaktat samtyckekravet genom att
informanten har samtyckt i sin delaktighet.
Konfidentialitetskravet innefattar att alla uppgifter om informantern ska
avrapporteras, så att utomstående inte kan identifiera individen,
speciellt när det kommer till uppgifterna som handlar om etiskt känsliga
frågor. Forskaren ska vara medveten om att personuppgifter ej får
nämnas i texten samt att den intervjuade ej bör gå att identifiera. I och
med att vi använt oss av konfidentialitetskravet är vi medvetna att inga
uppgifter får kunna identifieras på något sätt.
Nyttjandekravet omfattar att den insamlande informationen endast får
användas till denna forsknings ändamål. Vi gjorde informanten
medveten om att informationen som de givit oss kommer endast att
användas till denna forskning.
Procedur
Vi började med att ringa till två olika förskolor och presentera vad vår
forskning handlade om samt om vad vi hade för något syfte med vår
undersökning. Därefter frågade vi om det fanns ett intresse av att
medverka i vår forskning. Vi fick positiv respons från båda förskolorna
och vi bokade tid för att få komma och göra intervjuer med pedagoger.
Vi använde oss av slumpmässigt urval eftersom vi inte valde ut några
speciella pedagoger i förhand, utan vi intervjuade de pedagoger som
ville medverka och som hade tid den dagen vi besökte förskolan.
Samtliga pedagoger och föräldrar blev överraskade av frågorna och
hade velat ha de i förväg (se bilaga 1 och 2). De upplevde även att
frågorna var väldigt stora och vida, en del ville under samtalets gång ha
ett förtydligande av frågorna.
På förskola nummer ett intervjuade vi fem pedagoger. Intervjuerna
skedde på ett litet kontor, där det var väldigt lyhört. Man hörde
personer som pratade utanför och barn som ropade. Vi hade med oss ett
missiv, där vi förklarade mål och syfte med vår forskning samt
tillvägagångssätt för intervjun (Se bilaga 3). Första pedagogen vi
intervjuade var vår kontaktperson.
21
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Därefter skickade kontaktpersonen slumpmässigt in pedagoger, en och
en, till oss. Intervjuerna tog cirka sex till åtta minuter per intervjutillfälle.
Under en av intervjuerna blev vi avbrutna när dörren öppnades men
den intervjuade kom snabbt tillbaka in i samtalet.
Efter den sista intervjun samtalade vi med kontaktpersonen om att vi
hade önskemål att intervjua fem föräldrar på förskolan. Vi hade även
med oss ett missiv till föräldrarna, där vi förtydligade vårt mål och syfte
med forskningen (se bilaga 4). Kontaktpersonen gav klartecken att vi
kunde komma under en eftermiddag, då det var lättare att få kontakt
och tid med föräldrarna vid hämtning av barnen. Kontaktpersonen satt
upp missivet vid ingången, så att föräldrarna på ett tydligt sätt kunde ta
del av informationen. Innan vi gick ifrån förskolorna var några föräldrar
redan tillfrågade om medverkan i forskningen. Därefter bestämde vi
med kontaktpersonen att komma tillbaka veckan därpå, för att intervjua
föräldrarna.
På förskola nummer två, intervjuade vi fem pedagoger. Här skedde
intervjuerna på ett chefskontor. Rummet var väl tilltaget och
organiserat, inget störande ljud. Även här hade vi med oss ett missiv till
pedagogerna (se bilaga 3). Första intervjun skedde med vår
kontaktperson, därefter blev även här pedagogerna slumpmässigt
utvalda genom förfrågningar av kontaktpersonen. Intervjuerna tog
mellan sex och sexton minuter. Under två av intervjuerna blev vi
avbrutna, i den ena av en fönsterputsande man och i den andra av att
någon knackade och öppnade dörren. I båda intervjuerna så kom
informanten raskt tillbaka in i samtalet. Efter avslutande intervju
samtalade vi med kontaktpersonen om att vi hade önskemål att
intervjua fem föräldrar på förskolan. Likaledes hade vi ett missiv till
föräldrarna (se bilaga 4). Kontaktpersonen skulle kontrollera vid
föräldramötet dagen därpå, om det fanns några intresserade föräldrar
som ville delta i forskningen. Dagen efter ringer vi tillbaka till förskolan
och får bekräftat att det fanns föräldrar som vill delta. Vi kom överens
med kontaktpersonen att det var bäst att komma på en eftermiddag så
vi bokade in en dag.
Intervjuerna på förskola nummer ett med föräldrarna, utfördes genom
slumpmässiga val. Det två första intervjuerna tog vi kontakt med
föräldrarna i foajén, de andra tre tog vi kontakt med ute på gården
innan de träffade sina barn. Eftersom barnen var ute på gården, fanns
det därmed tillgängliga rum att göra intervjuerna i.
22
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Intervjuerna tog mellan två och fyra minuter och en av de intervjuade
föräldrarna hade med sig sitt barn under intervjun men det upplevdes
inte som ett störningsmoment. Under den sista intervjun var det några
barn som tittade in genom fönstret, informanten såg inte detta och den
intervjuade blev inte störd av situationen.
Intervjuerna på förskola nummer två med föräldrarna, utfördes genom
att kontaktpersonen hade en lista på fem stycken föräldrar som ville
delta. När vi anlände satt tre föräldrar och väntade på oss inne i
personalrummet den fjärde föräldern ringde och meddelade att hon inte
kunde medverka, den femte föräldern kom inte till förskolan. Vi
använde oss av ett litet rum som var ledigt, där personalen brukar ha
”små möten”. Vi intervjuade de tre föräldrarna som satt i
personalrummet och dem fick själv välja vem av dem som skulle börja.
Två av dessa informanter hade med sig småsyskon som inte störde
under intervjuerna. Efter dessa tre saknades det två stycken informanter
så vi bestämde i samråd med kontaktpersonen att vi skulle försöka
”haffa” två föräldrar som var på ingång att hämta sina barn. Vi lyckades
relativt fort att få kontakt med två föräldrar som ville medverka i vår
forskning. Intervjuerna tog mellan två och fyra minuter utan några
störningsmoment.
Datainsamling
Våra intervjuer utfördes med hjälp av diktafon. Alla intervjuer har
fördelats lika mellan oss, vi har intervjuat fem pedagoger och fem
föräldrar vardera. Under intervjuerna skrev den som inte intervjuade
korta notiser i ett block. Denscombe (2000) menar att fördelarna med
fältanteckningar, är att de kan komplettera en del av informationen som
en ljudupptagning kan missa. Det är ljudupptagningen som är källan i
forskningen och den ger en bestående och fullständig dokumentation,
över det som sägs under intervjun. Genom ljudupptagningen kan det
enkelt granskas av andra forskare. För att ljudupptagningen ska kunna
granskas har vi överfört informationen till en separat cd-skiva. Vi har
transkriberat ljudupptagningen ordagrant till textform, för att vi ska
kunna analysera dess innehåll. Genom att bearbeta data medverkar
detta till att analysen av ljudupptagningen blir enklare att utvärdera,
man behöver inte spola bandinspelningen fram och tillbaka, utan det
blir lättare att hitta den betydelsefulla informationen i textsidor. Efter
denna process har vi valt ut väsentliga delar som har bidragit till vårt
resultat med forskningen.
23
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Metoddiskussion
Varför vi valde kvalitativ ansats samt intervju som huvudsaklig metod,
var för att vi ansåg att den var av stor relevans för vår forskning.
Eftersom vår forskning baseras på pedagogernas och föräldrarnas
samtal om deras erfarenheter och tankar, ansåg vi att det inte fanns
något annat alternativ för att nå vårt syfte. Vi ansåg även att denna
metod var hanterbar inom den tidsram som vi hade blivit tilldelad.
Forskningen går inte att generalisera på sådana små grupper som tio
stycken föräldrar och pedagoger. Forskningens reliabilitet och validitet
går däremot att diskutera, vi anser därmed att intervjufrågorna
innehåller stor validitet. Frågorna var väl genomarbetade för att nå vårt
syfte med forskningen samt för att ge en trovärdig slutsats.
Reliabiliteten i forskningen är inte helt tillförlitlig på grund av att
tillvägagångssättet kanske inte sker på samma sätt vid en omarbetning.
Det finns brister i vår forskning som kan ha påverkat resultatet. En av
dessa brister kan vara vår oerfarenhet av intervjuformen, då vi båda inte
har så stor erfarenhet av det. Vi visste inte vilka följdfrågor som vi
kunde använda oss av, för att inte styra intervjun i en viss riktning.
En annan brist som en av de intervjuade påpekade, var att det inte fått
intervjufrågorna i förväg. Detta anser vi inte är en stor brist i
forskningen. Vi ville inte dela ut frågorna på förhand, på grund av att vi
ville få så spontana och direkta svar som möjligt från de intervjuade.
Om vi hade lämnat ut frågorna i förväg skulle informanterna kunnat
läsa på om ämnet och där fanns det en risk att vi skulle fått ett påläst
svar. En annan orsak till att vi inte gav ut frågorna i förväg, var att det
fanns en chans att intervjuerna blivit längre med mera information om
ämnet. Därmed skulle vi inte veta om informationen kom från dem
själva eller från andra källor.
En tredje brist kan vara vår utformning av första intervjufrågan, där vi
har använt oss av ett begrepp barns identitetsskapande. Många
förskolor idag använder sig av begreppet barns identitetsutveckling och
kan därmed vara en brist i forskningen eftersom det inte förstår
begreppet skapande i den mening vi anser.
24
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Den fjärden bristen kan vara pedagogernas och föräldrarnas
yrkesbefattning samt deras erfarenheter, med det menar vi att deras
erfarenheter kan skilja sig beroende på hur insatt man är i ämnet.
Pedagogerna som vi intervjuade skilde sig utifrån yrkesbefattningar
(förskollärare och barnskötare) detta kan också ha påverkat deras svar
på våra frågor.
25
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Resultat
I detta resultatkapitel redovisas först pedagogernas uppfattningar om
barns identitetsskapande, därefter följer föräldrarnas uppfattningar. Vi
kommer inte att dra egna slutsatser eller åsikter.
Pedagogerna
Vad anser du ingår i barns identitetsskapande?
Pedagogerna ansåg att familjen var en av de viktigaste delarna i barnens
identitetsskapande,
”Det är ju familjen, omvärlden, och vilken miljö man hamnar i som skapar ens
identitet” (P7)
En annan riktning som pedagogerna tog upp i barns identitetsskapande
var könstillhörighet, det vill säga pojk- och flicktänk, personlighet, vem
de kommer att bli, att bli sedd, få en bra självkänsla, för att barnen
skulle får utrymme att vara den person de var. Sedan tog de även upp
om allas lika värde, där en av de intervjuade sade
”De ska försöka möjliggöra att barnet hittar sitt eget jag” (P5)
En annan viktig del som pedagogerna belyste var kompisarnas
betydelse för identitetsskapandet, i denna interaktion framkom även två
viktiga begrepp som pedagogerna ville lyfta fram, dessa var samspelet
och kommunikationen.
”Det sociala samspelet i grupp, hur de är gentemot varandra är en viktig bit att
ha med sig i livet, hur man är och förhåller sej till sej själv, ser hur barnen själv
tränar på sin identitet gentemot andra och då tror jag att sin egen, barnens sin
egen hur dom ser på sej själv blir tydligare om dom har där dom är i samspel
med andra tillskillnad barn som inte ha möjlighet att va med och gå på
förskolan”(P10)
26
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Hur uppmärksammas barnets identitetsskapande?
Pedagogerna ansåg att det var viktigt med både dokumentation och
pedagogisk dokumentation, för att uppmärksamma barnens
identitetsskapande.
”Sen har vi ju pedagogisk dokumentation, att man dokumenterar vad som
händer och vad barnet gör och att just de barnet se utvecklingen”(P4)
Här menar vi att pedagogen registrerar barnet och därmed ser dess
utveckling. De ansåg även att personligheten var av stor betydelse, det
vill säga att vara olik och uppmärksamma det på varandra samt på
andra individer. Detta gjordes genom att pedagogerna stärkte, berömde
och bekräftade barnens personlighetsdrag. Detta styrker P1
”Att man stärker deras personlighetsdrag på nått vis”(P1)
En annan pedagog sade ” man lyfter, att man lyfter barnets positiva sidor,
Ja det tycker jag är A och O att man ser det som är bra”(P6)
Överlag kan pedagogerna uppmärksamma barnen via deras arbeten
som i sin tur kan stärka barnen i deras identitetsskapande.
Vilka faktorer spelar in i barns identitetsskapande?
De faktorer som pedagogerna har uppgivit i intervjuerna var att barnens
bakgrund spelar en stor roll, det vill säga familjen, kamrater och andra
vänner.
”Det är ju framförallt föräldrarna sedan är det vi som kommer det är väldigt
viktigt hur vi är här på förskolan” (P2)
De påpekar även att förskolan har en betydande roll, beroende på hur
pedagogerna arbetar, exempelvis att de bemöter barnet positivt samt att
de som pedagoger visar på och lär barnen, hur de ser på andra och sig
själv. De intervjuade tog också upp miljön inom förskolan som en viktig
faktor,
”Dom måste få möjligheten att få vara i olika miljöer och i olika situationer,
spela en roll för att utvecklas både och även med olika personer”(P3)
27
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Pedagogerna ansåg att i förskolemiljön bör det finns mycket varierat
material att tillgå. En av de intervjuade belyste språkets betydelse för
identitetsskapandet inom olika kulturella bakgrunder som kan göra att
barnet inte kan utrycka sig i den mån de vill.
”Man märker att de har väldigt olika bakgrund hemifrån och så, också att om de
har ett bra eget jag, bra självkänsla eller inte och sen tror jag också att det beror
på vilket språk man har” (P5)
Pedagogen P1 avslutar intervjun med att säga
”Allting påverkar hur de blir som person”(P1)
Var sker identitetsskapandet mest och på vilket sätt?
Pedagogerna ansåg att identitetsskapandet skedde hela tiden, men att
det var i hemmet och inom familjen som det skedde mest. Genom
hemmet och familjen får barnen vuxna förebilder som hjälper dem att
bli trygga individer, även syskon anses ha en stark påverkan på
identitetsutvecklingen.
”Tillsammans med andra barn i samma ålder och vuxna samtidigt så är det jag
vill tycka att det är stor vikt på familjen och det är viktigaste för barnen och
syskonen, den påverkan är ju starkast” (P9)
Pedagogerna tog även upp att barnen tillbringar en stor del av sin tid i
förskolan, därför är det också en av de platser där identitetsskapandet
till stor del äger rum. Detta ansåg pedagogerna skedde mest när de
arbetade med det medvetet.
Med hjälp av pedagogerna blir barnen sedda och uppmärksammade i
det vardagliga. Pedagogerna menade att de ska lära barnen så mycket
som möjligt om vad som är rätt och fel. De menade vidare att det även
sker i leken, när de bland annat samspelar och upplever motgångar
tillsammans som i sin tur utvecklar en identitet som kompis.
”En socialiseringsprocess i leken hela tiden pågår det ju utveckling då de
märker motgångar och sådär” (P1)
28
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
De lekar som pedagogerna tog upp var, fantasilekar, rollekar och lek i
dockvrån och lek på gården. Ett identitetsskapande sker även när
pedagogerna tar fram olika material som barnen kan arbeta
runtomkring.
”Barnens egna upplevelser och vilka intryck dom får, man vill påverka även
fast man inte är involverad i skeenden och göranden” (P7)
I det samlade resultatet sker identitetsskapandet mest hemma i familjen
och på förskolan med pedagoger och andra barn. Pedagogerna anser att
det är viktigt att arbeta medvetet med barnen, där man
uppmärksammar och synliggör dem. De intervjuade beskrev även att
leken var ett sätt där identitetsskapandet skedde genom samspel mellan
barn och vuxna samt barn och barn.
”Det pågår hela tiden skulle jag vilja säga, mer eller mindre omedvetet
kanske”(P1)
Vilka olika möjligheter har barnen att utveckla sitt identitetsskapande i er
verksamhet?
Pedagogerna menar att det är betydelsefullt att utgå ifrån barnens
intressen samt att ge dem olika redskap som gör att de kan uttrycka sig
på olika sätt. Ett stort utrymme bör ges så att barnen får klara sig själv,
genom att försöka lösa och göra saker själv, det kan bidra till en större,
starkare, självkänsla och med det en identitet. Det är viktigt att ge barnet
nya utmaningar och möjligheter, sedan bör pedagogerna försöka
vägleda och uppmuntra dem att vara med och försöka i olika
situationer.
”Dom har ju möjligheter, dom ges ju möjligheter men sen tror jag att vi måste
pusha och leda dom” (P5)
Tillgång till olika miljöer, kan bidra till att barnen får flera
valmöjligheter att pröva sin självkänsla. En av de intervjuade menade
att samspelet med föräldrarna, var av betydelse för skapande av
barnens miljö. Att pröva olika uttrycksformer exempelvis, sång, dans
och teater är olika alternativ som kan bidra till barns identitetsskapande.
29
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
En annan möjlighet barnen har att utveckla sin identitet, är via den fria
leken. När barnen går in i en lek kan dem påverkas av att de stöter på
både positiva och negativa intryck, här har pedagogen en viktig roll att
stötta barnen i leken för att stärka deras identitet.
”Ja, vi försöker väl ge dom utmaningar och så den fria leken kan ju skapa
väldigt mycket utveckling vi jobbar ständigt med det tycker jag”(P2)
För att skapa olika möjligheter för barns identitet krävs ett medvetet
förhållningssätt, detta innefattar att pedagogerna måste ha tålamod,
samsyn i arbetslaget, och reflektera över olika situationer som handlar
om barnen. En av pedagogerna sade att genom att man hade ett starkt
mål och en stark organisation, styrkte det pedagogerna i förhållningssätt
något som i slutändan gynnade barnen. De olika möjligheter som
belystes i svaren var bland annat samspelet, där de får mötas kring olika
mötesplatser.
”Man ser till att det får möjligheter att samspela med andra barn och mötas
kring olika saker på ett positivt sätt, ja olika mötesplatser där dom kan samlas
kring en aktivitet, familjerumsleken är ganska utvecklad, matsituationen är
något som vi försöker ta vara på” (P6)
Någonting som pedagogerna också tog upp var att språk och kultur är
viktigt för barnens identitet och självkänsla. Många barn kan ha svårt att
utrycka sig genom språket. En av pedagogerna menar att de kommer att
lägga stor tonvikt vid språket, vilket skapar möjligheter till barns
identitetsskapande. Pedagogerna ansåg att det var betydelsefullt att
verkligen se vad barnen gör, säger och är intresserade av, för att hjälpa
dem att utveckla sin identitet.
Föräldrarna
Vilken uppfattning har du om barns identitetsskapande?
Föräldrarna menade att det var viktigt att barnen skapade sin egen
identitet.
”Det är viktigt att dom skapar sin egen identitet ja… att det stärks liksom” (F1)
30
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
En av de intervjuade ansåg att barnen gärna bör få ta lite plats och att
barnen får utvecklas individuellt och i den takt de behöver. Som
förälder är det betydelsefullt att man kan stödja barnet och berömma
det när det lärt sig något nytt. Barnen färgas starkt av omgivningen och
de skapar sina identiteter efter hur de blir uppfostrade samt genom lek,
kompisar och miljön runt omkring dem.
”De färgas väldigt starkt utav omgivning och föräldrars påverkan mycket
tidigt” (F6)
Samtliga föräldrar ansåg att det är dem som har huvudansvaret för
barnets identitetsskapande men menade också att förskolan bidrar till
utvecklingen av barnets identitet. De ansåg även att identitetsskapande
sker hela tiden med allt barnen träffar på.
”De är väl någonting som dom alltså som hela tiden kontinuerligt skapas från
första början och till hela vägen ja… allt som dom träffar på, allting färgas av”
(F7)
Föräldrarna ville att barnen skulle känna sig trygga i sig själv, få en bra
identitet tidigt samt ett bra självförtroende.
Var tror du identitetsskapandet sker mest och på vilket sätt?
Föräldrarna tror att identitetsskapandet sker i en kombination mellan
hemmet och förskolan, men även vid möten med olika människor bland
annat kompisar, andra barn och vuxna som har betydelse för dem.
”Jag tror inte att det är bara hemma för det är rätt mycket på dagis”(F3)
Föräldrarna tycker även att pedagogerna på förskolan har en viktig roll
som förebilder.
”Jag tror mycket på kompisarna och att grupp, fröknar är väl en bra förebild och
föräldrar och alla vuxna” (F10)
31
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Föräldrarna förklarade för oss att barnen iakttog pedagogernas
beteende. Hur man blir bemött och hur barnet bemöter andra anser
föräldrarna påverkar identitetsutvecklingen.
”Hur man beter sig mot varann och hur man är och hur man omedvetet säkert
styr in barnen på olika saker fast man inte… tänker på det, som förälder så har
man ganska stor del hur deras barn blir”(F8)
Enligt föräldrarna influerades barnen också av leken, tv-tittande, spel
och böcker.
Hur bidrar du för att hjälpa barnet/barnen i deras identitetsskapande?
Föräldrarna ansåg att de hjälpte barnen i deras identitetsutveckling
genom att de lyssnade, gav tid, svarade på frågor, berömde och satte
gränser.
”Hon få prova mycket saker, testa nya saker, känna att hon lyckas…
berömma”(F9)
De tyckte även att barnen duger som de är och de ville att barnen ska få
en egen identitet så att de kan stå på sig i olika sammanhang. Ett
betydande skäl varför föräldrarna vill tillbringa så mycket tid som
möjligt med barnen, var att de vill vara med barnen så mycket som
möjligt och kommunicera för att hjälpa dem i deras identitetsskapande.
De ville även göra barnen självständiga så att de kan ta ansvar och vara
en bra medmänniska samt ge dem möjlighet att prova på saker, den
positiva känslan påverkar barnet.
”Hon ska ha en egen identitet naturligtvis så att hon kan stå på sig” (F2)
En av föräldrarna poängterar att vara ute och lära dem vad saker och
ting betyder i det verkliga livet, var av stor betydelse. Barnen själva får
välja vad de ville göra men som förälder försöker man att leda in dem
på rätt väg.
32
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Finns det faktorer som kan påverka barns identitetsskapande?
Hur vi är som föräldrar är en av de faktorer som är av betydelse för
barns identitetsutveckling. Tv, reklam, dator, tidningar och magasin är
några faktorer som kan påverka barns identitet exempelvis att man ska
se ut på ett speciellt sätt, annars duger man inte. En annan faktor som
kan påverka deras identitet är att de inte har ett bra hemförhållande och
det är allt ifrån skilsmässa, var och hur man bor, alkohol, dödsfall samt
hur många man är inom familjen. Tryggt hem och en trygg förskola var
en viktig faktor enligt föräldrarna.
”Ja alltså tryggt hem är ju en stor faktor absolut och även då en trygg
arbetsplats höll jag på att säga, en förskoleplats, där de kan känna sig
trygga”(F1)
Dåligt inflytande från kompisar var en annan faktor som föräldrarna
lyfte fram. Därför bör man som barn ges möjlighet att träffa och umgås
med många olika individer. Möten och konflikter kan också vara
faktorer som påverkar identiteten, därför ansåg föräldrarna att det var
viktigt att de inte gick in i konflikterna för tidigt, utan lät barnen själva
lösa konflikterna. En av de intervjuade påstod att mötesplatser kunde ha
betydelse för barnens identitetsutveckling samt olika intryck från
samhället.
”Det är jätte viktigt att barnen är med att blanda sig med människor som de
inte känner till exempel att man går till sådana platser som teater, bibliotek, bio
och sånt med dom”(F4)
33
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Diskussion
Vi börjar i vår diskussion att diskutera om den sociokulturella teorin,
sedan övergår vi till syftet och problemformuleringen med forskningen
som var att ta redan på pedagoger och föräldrars syn på barns
identitetsskapande. Det vill säga vi kommer att ta upp om det som är
relevant utifrån de svar vi fått vid intervjuer.
Sociokulturell teori
Ett resonemang som uppkommer i vår forskning är de artefakter och
medieranderedskap som utmanar och stöttar barnen. Dessa måste
existera för att barnet ska få någon utveckling. Det är dessa som hjälper
människan att utvecklas samt att utvecklingsförmågan förflyttas hela
tiden genom att man använder sig av dessa redskap. Kan det bli för
många artefakter och medierande redskap i barns identitetsskapande?
Eller är det så att barnet självmant sållar ut den relevanta kunskapen
som dem behöver under sitt skapande? Detta resonemang styrker den
sociokulturella teorin som är beroende av olika artefakter och
medierande redskap. Löfdahl (2002) resonemang om artefakterna är att
det finns inbyggda begrepp som styr barnets tankar och handlingar. De
medierande redskapen förmedlar något som människor tar till sig och
tolkar.
Samspelet för oss är en viktig faktor för identitetsskapandet, på så sätt
att barnen lär sig av varandra samt vuxnas beteenden. Utan samspelet
sker enligt oss ingen social utveckling men en viss utveckling sker
givetvis. Dock inte på samma vis som vid en socialinteraktion, där man
får bekräftelse på de handlingarna som barnet gör. I resultaten som
pedagogerna visade var att, via olika mötesplatser så sker ett samspel
som ger barnet möjligheter att utveckla sin identitet. Även föräldrarna
berörde att samspelet var en viktig del i barnets utveckling. Enligt
Vygotskys teori tolkad av Säljö 2010, så utvecklas barnen genom
samspel med omgivningen, där lärande är på kollektiv nivå men
utvecklingen sker också på en individuell nivå. Strandberg (2006)
styrker också detta resonemang genom att samspelet skapar en
plattform där barnets lärande sker, det vill säga samspel mellan vuxna
och barn ger underlag för kunskaper som individen tar till sig.
34
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Vi anser att kommunikation och språk är en betydande del i barns
identitetsskapande, utan dessa begrepp så sker det ingen utveckling. Då
menar vi att allt det vi gör innefattar en viss kommunikation som i sin
tur gör att man får en bekräftelse på sitt individskapande. De
pedagogerna och föräldrarna som vi intervjuade, samtalade och berörde
de grundläggande begreppen i det sociokulturella synsättet som
tillexempel samspel, kommunikation, kamratskap, språk och familjen.
Smidt (2010) diskuterar kring den sociokulturella teorin, där hon anser
att det finns nyckelbegrepp för barns utveckling som kommunikation,
delaktighet och gemenskap. Många av dessa begrepp kan man använda
i många andra teorier men det viktigaste är att pedagoger och föräldrar
vet innebörden i de grundläggande begreppen. Därefter så tolkar vi att
deras uppfattning och användandet av begreppen, är att de har en
förståelse för vad dessa har för betydelse i barnets identitetsskapande.
Samspel
Vår tolkning av samspel är att det är en förutsättning för barnen att
utvecklas. Interaktionen gör att vi som individer får en djupare och
nyare kunskap. Genom att vi lär av varandra, tar del av andras
kunskaper det vill säga, ett kunskapsutbyte som gör att man kommer
längre i sin utveckling. Man får en bekräftelse på olika vis samt att
omgivningen har en betydelse i samspelet. Är samspelet förknippat med
bekräftelse? Efter vår tolkning så spekulerar vi kring att individen är i
behov av bekräftelse och att detta sker genom samspel. Om vi drar
paralleller till Vygotskys lärande tolkad av Säljö 2010, det
sociokulturella synsättet, blir det så att barnen utvecklas genom samspel
med omgivningen. Vidare anser han att via interaktioner med andra
individer får barnen intryck som formar oss till den som man blir,
människan är i ständig utveckling och förändring. Därmed finner vi att
barnen är av behov av samspel, samt att möten med andra människor
påverkar identitetsutvecklingen.
Föräldrarna ansåg också att möten med olika människor, barn – vuxna,
barn – barn, spelar en roll i barnets identitetsskapande. Pedagogerna
anser att kompisrelationen har en betydelse för identitetsutvecklingen
och det är via denna interaktion som samspel och kommunikation sker.
Månsson (2000) konstaterar att de flesta interaktionssituationer
innefattar en viss typ av samspel, genom kontakt med dem i
omgivningen.
35
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Strandberg (2006) menar på, att samspel mellan vuxna och barn gör att
individen utvecklar ett underlag för kunskaper. Vår tolkning är att
föräldrar och pedagoger har en god uppfattning om vad barnen
behöver för att få en bra utveckling.
Leken
Lekens betydelse har genom intervjuerna visat sig ha en stor innebörd
för barns identitetsskapande. Vi anser att leken är underskattad i
förskolan, då menar vi att många inte tycker att barn lär sig genom
leken. Leken fungerar som en kunskapsbank, där barnet får komma i
kontakt och uppleva sociala miljöer med andra individer i lika och olika
situationer. Dessa olika situationer som uppstår i leken, gör att barnet
blir engagerad av hela sin personlighet och om barnet blir motiverad i
leken så stärks identiteten fortare. Vi anser även att barnen i leken
utvecklar olika maktförhållanden sinsemellan, som gör att de utvecklar
sin personlighet. Är maktförhållanden i leken en nackdel i barns
identitetsutveckling? Vi anser att makt inte behöver ha en negativ
påverkan på barnet, utan det kan även bidra till något positivt. Alltså ett
barn kan bli tilldelad en lägre position men kan på samma gång ha en
hög status och makt i leken. Löfdahl (2002) diskuterar om dolda
maktstrukturer
i
leken,
som
en
negativ
konsekvens
i
identitetsskapandet, men att barnet tolkar relationerna positivt
sinsemellan. Detta gör att barnen kan förstå de självupplevda
relationerna till andra människor som gör att de växer. Vi som blivande
förskollärare har ständigt läroplanen i åtanke och där belyser de vikten
av lekens betydelse, att barnen ska få bearbeta upplevelser, erfarenheter
och känslor.
För oss har leken övergått från roligt kaos, till en pedagogisk lärande
situation samt att den har fått en större roll i aktiviteter i
verksamheterna på förskolorna. Löfdahl (2004) beskriver i sin litteratur
att leken har en stor betydande del i barnens sociala meningsskapande.
Lekens handlingar påverkar barnets sociala positioner som har en stor
innebörd för barns identitetsutveckling. Det vi vill säga att barnet bli
påverkad under lekens roll, hur man till exempel bemöter andra eller
hur man bli bemött samt att de utvecklar normer och attityder.
36
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Pedagogernas svar var att identitetsskapandet sker i leken när dem
upplever motgångar och samspelar tillsammans med barn och vuxna.
Om man ska kritiskt granska pedagogernas svar så anser de att det är
via motgångar i leken som barn utvecklar sin identitet. Då anser vi att
utveckling sker hela tiden, utan att barnet behöver komma i kontakt
med, med eller motgångar. Vi har också bildat oss en uppfattning av att
pedagogerna är införstådd om leken betydelse, eftersom de ger barnen
flera olika möjligheter till att utveckla sitt identitetsskapande på
förskolan. Har leken kommit till sitt fulla uttryck? Det vill säga har man
nått ut till föräldrar och andra familjemedlemmar om att leken har en
stor betydelse för identitetsskapande? Enligt det resultat vi fått fram så
tycker vi att i alla fall föräldrarna är införstådda att leken har betydelse
för barnets identitetsutveckling.
I resultatet säger föräldrarna att barnets identitet skapas genom att de
färgas av sina kompisar och miljön runtomkring. Detta tycker vi är en
viktig del i barnets identitetsskapande. Har man inte kompisar och en
trygg miljö runtomkring sig själv, så tror vi att det kan vara svårt att
upptäcka vilken individ man är eller kommer att bli. Få man inte feed –
back på sitt förhållningssätt, så stärks och utvecklas inte individens
självkänsla. Ibland behöver inte bekräftelsen komma ifrån en annan
individ utan en bekräftelse kan komma ifrån miljön runtomkring. Det
vill säga barnet upptäcker känslor beroende på vilken miljö de vistas i.
Detta gör att barnet får en bekräftelse på sina egna upplevelser. Löfdahl
(2002) styrker både vårt och föräldrarnas svar med att konstatera att det
finns inbyggda begrepp som styr barnets handlingar och tankar i olika
situationer till exempel, dockvrån, kuddrum, fantasilekar med mera. De
positiva med leken är att barnen får komma till uttryck genom
kommunikation och samspel med andra. Barnen får också via leken
även utmaningar som bidrar till, att personlig utveckling sker.
Kamratkulturer
Kamratskapet har på förskolan ett stor inflytande på barnets utveckling,
näst efter familjen, därför är det viktigt att vi som pedagoger ser till att
barnet bildar sig ett bra kamratskap, under den tid dem vistas på
förskolan. Det är genom kamraterna som barnen får bekräftelse och
gemenskap som bidar till att barnet utvecklar sin självkänsla och det i
sin tur gör att barnet skapar sin egen identitet.
37
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Om kamratkulturen inte existerar kan det få konsekvenser som att
barnet inte blir trygg i sig själv samt att de inte utvecklar sin identitet på
samma sätt som de skulle ha gjort med kamrater i sin närmiljö.
Kamratskapet kan leda till att individen mår dåligt i vissa situationer
men på samma gång är detta ett utvecklande stadium som gör att barnet
utvecklar en starkare självkänsla vid liknande situationer.
I närmiljön tar barnen del av sina egna och sina kamraters sociala
positioner, som gör att de skapar något tillsammans, det vill säga de får
en grupptrygghet. Kamratkulturen är betydelsefull på förskolan som
framgick i pedagogernas och föräldrarnas svar vid intervjuerna. Corsaro
(2005) ser kamratkulturen som ytterligare en faktor för
identitetsskapandet. Han menar att leken i förskolan tillsammans med
andra gör att barnen får en känsla för de sociala strukturerna. De sociala
strukturerna kan bidra till att barnen blir tilldelad en positiv och negativ
position i kamratkulturen anser vi.
Föräldrarna ser kamratkulturen från en annan vinkel och menar att
dåligt inflytande från kompisar, kan bli en påverkan i barnets
identitetsskapande åt det negativa hållet. För att inte barnet ska få en
negativ påverkan enbart, bör de enligt föräldrarna beblanda sig med
olika individer. Enligt Löfdahl (2002) tar hon upp det föräldrarna
beskriver om negativ påverkan, att det finns många gånger ett mönster
för hur barnen agerar och detta kan få negativa följder för barnets
identitetsskapande. Vi ser inte att det tillför några brister i att bli
tilldelad en negativ eller positiv position, utan alla positioner är av
utvecklande karaktärer för identitetsskapandet.
Vi är överrens och tolkar kamratkulturen på samma sätt som
pedagogerna och föräldrarna, det vill säga vi har gemensamma grunder
om den viktiga betydelsen om kamratkulturen. Med tanke på att barnen
vistas till stor del på förskolan, där kamraterna befinner sig, så blir det
automatiskt en interaktion mellan barnen som gör att deras handlingar
avspeglas på varandra. Detta kan man direkt knyta an till ordspråket
”Man blir som dem man är med”. Enligt Michélsen (2005) och Corsaro
(2005) påpekar de och beskriver kamratkulturen som något som skapas
tillsammans, där barnen bearbetar, testar och tolkar olika
tillvägagångssätt, för deras identitetsutveckling.
38
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Familjen
I barnets identitetsskapande är familjen den viktigaste biten, det är där
barnet får trygghet och tillit som vi menar ligger till grund för en god
identitetsutveckling. Genom att familjen skapar en trygg hemmiljö så
bidrar det till att barnen stärks i sin utveckling. Det vi anser med
trygghet och tillit inom familjen, stärker SOU 1972:26 (1977) där de
hävdar att barnets känslomässiga trygghet är en förutsättning för att
barnet ska utveckla en identitet.
Pedagogerna påpekar att familjen med dess bakgrund spelar roll. De
menar att det sker hela tiden men det är inom hemmet som
identitetsskapandet sker mest. Det vi anser är att identitetsskapande
sker både hemma och på förskolan samt att förskolan har fått en större
roll genom olika lärande dokument (Läroplanen Lpfö98), där man
belyser vikten av pedagogens och förskolans insats. Under
föräldraintervjuerna så tar de upp om familjens oerhörda betydelse för
barnets utveckling men att det givetvis är i samverkan med förskolan
som det kommer till uttryck. Vi tolkar att det är samverkan mellan
förskolan och familjen som gör att barnet kan få den bästa möjliga
utveckling. Vi anser att det ena inte går att utesluta det andra. SOU
1972:26 (1977) framhäver att den vardagliga kontakten med familjen,
bör betraktas som värdefull. Vi tycker att det är vi som pedagoger som
bör har det största ansvaret, att upprätthålla kontakten med familjen. Vi
får inte glömma bort att föräldrarna lämnar det värdefullaste som de
har till oss pedagoger, därför är det viktigt att vi värdesätter deras
samverkan. Pedagogerna på förskolan är skyldiga att arbeta parallellt
med föräldrarna eftersom samverkan med föräldrarna är värdefull för
barnets identitetsskapande samt att läroplanen kräver det.
Barnen imiterar vuxnas förhållningssätt och tar oftast med sig
familjerollerna in i verksamheten på förskolan till exempel mamma,
pappa och barn leken. Familjen är en förebild för barnet och relationen
mellan vuxen och barn präglar barnets uppväxt och identitetsskapande.
Familjen som förebild kan även påverka barnets identitetsskapande
negativt beroende på hur hemförhållanden ser ut, därför är det då
viktigt att förskolan och pedagogerna kan stötta barnet och vara goda
förebilder, så att en positiv utveckling hos barnet kan ske. Förskolan kan
då fungera som en bearbetningsventil, där barnet får en möjlighet att
bearbeta sina känslor och intryck som kan ha uppstått vid olika
familjesituationer.
39
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Genom familjens uppväxt i samhället, sociala mönster och den sociala
statusen präglas familjen, som i sin tur överför deras värderingar och
attityder till barnen. Dessa värderingar och attityder kan vara en börda
för barnet utveckling det vill säga att föräldrarna omedvetet eller
medvetet påtvingar deras värderingar och attityder till barnet. Kan
dessa värderingar och attityder som familjen präglar barnet, hämma
deras identitetsutveckling? Vår tolkning är att det kan bli så, för att
barnet inte har den möjligheten att kunna förstå sammanhanget.
Sammanfattningsvis var pedagogerna och föräldrarnas uppfattningar
likartade inom detta område samt att det var många av deras
erfarenheter och åsikter som sammanföll. Det som pedagogerna säger
vid intervjuerna tar även föräldrarna även upp som viktiga punkter vid
samtalen. Detta tycker vi är av relevans, för har man ingen samverkan
kan det bli att man motarbetar varandra och ser inte det som är av
betydande för barnets identitetsskapande. Vi tolkar även att samspel,
leken, kamratkulturen och familjen är kärnan i barnets
identitetsskapande. Då menar vi att det inte spelar någon roll hur
många valmöjligheter barnet får presenterat för sig, så är det ändå dessa
fyra faktorer som vi anser är de viktigaste i barns identitetsskapande.
40
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Vidare forskning
För vidare forskning kan det vara av intresse att utveckla vår studie
genom att observera barn på plats i förskolansverksamhet, för att få ett
utvidgat perspektiv. Genom observationer kan man som forskare få
reda på vilka platser som barnen använder sig mest av i sitt
identitetsskapande samt på vilket sätt barnen går till väga i interaktioner
med andra barn.
En annan forskning kan vara att observera pedagogernas
tillvägagångssätt, det vill säga hur de bemöter barnen i deras
identitetsskapande? Finns det likheter i vårt intervjuresultat som
pedagogerna svarat, i det som sker på riktigt i den dagliga
verksamheten.
En annan forskning kan också vara att jämföra barnet på förskolan
gentemot sin hemmiljö, det vill säga om den utvecklar olika identiteter
beroende på i vilken miljö den befinner sig i samt vilken kulturell
bakgrund barnet har. Intar barnen olika identiteter hemma och på
förskolan? Vad kan beror det på i så fall?
Ytterligare ett förslag på vidare forskning är genusperspektivet, där
man kan tar reda på om det finns skillnader mellan pojkar och flickors
identitetsskapande.
41
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Referenser
Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. (4., [uppdaterade] uppl.)
Lund: Studentlitteratur.
Corsaro, William, A. (1997). The Sociology of Childhood. Children &
society (volume 12. 1998) pp. 318-321.
Corsaro, W.A. (2005). The sociology of childhood. (2. ed.) Thousand Oaks:
Pine Forge Press.
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken: för småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Gustafson, K. (2006). Vi och dom i skola och stadsdel: barns identitetsarbete
och sociala geografier. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006. Uppsala.
Hangaard Rasmussen, T. (1979). Lekens betydelse: en studie i förskolebarnets
psykiska utveckling. Lund: LiberLäromedel.
Ivarson Jansson, E. (2001). Relationen hem - förskola: intentioner och
uppfattningar om förskolans uppgift att vara komplement till hemmet 19901995. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2001. Umeå.
Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (2007). "Att lära är nästan som
att leka": lek och lärande i förskola och skola. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
42
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Löfdahl, A. (2002). Förskolebarns lek: en arena för kulturellt och socialt
meningsskapande. Diss. Karlstad : Univ., 2002. Karlstad.
Löfdahl, A. (2004). Förskolebarns gemensamma lekar: mening och innehåll.
Lund: Studentlitteratur.
Löfdahl, A. (2006). Grounds for values and attitudes: children´s play and
peer- cultures in pre-school. Journal of Early Childhood Research
2006 4:77.
Löfdahl, A. (2007). Kamratkulturer i förskolan: en lek på andras villkor. (1.
uppl.) Stockholm: Liber.
Merriam, S.B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund:
Studentlitteratur.
Michélsen, E. (2005). Samspel på småbarnsavdelningar. (1. uppl.)
Stockholm: Liber.
Månsson, A. (2000). Möten som formar: interaktionsmönster på förskola
mellan pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv. Diss. Lund :
Univ.. Malmö.
Skolverket. Läroplan för förskolan 98.
www.skolverket.se/sb/d/193/url/.../target/pdf1067.pdf%3Fk%3D1067
klockslag 16.02 2010-11-08
Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E. (red.) (2009). Barns
tidiga lärande: en tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande.
Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
43
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
Smidt, S. (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. (1. uppl.)
Lund: Studentlitteratur.
Sommer, D. (2005). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. (2.,
rev. [och utök.] utg.) Hässelby: Runa.
SOU. 1968 års barnstugeutredning (1977[1972]). Förskolan: betänkande. D.
1. (1. uppl., 9. tr.) Stockholm: Liberförlag/Allmänna förl..
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och
fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Strandell, H. (1994). Sociala mötesplatser för barn: aktivitetsprofiler och
förhandlingskulturer på daghem. Diss. : Helsingfors : Univ.. [Helsingfors].
Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (2. uppl.)
Stockholm: Norstedt.
Trost, J. (1993). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådets etiska principer
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Klockslag 16.20 2010-09-20.
Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
44
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
BILAGA 1:
Intervjufrågor till pedagoger/förskollärare.
Bakgrund:

Kön och ålder

Vilken utbildning och befattning har du?

Hur länge har du arbetat med den befattning som du har idag?

Vilken åldersgrupp har du på barnen?
Barnsidentitetsskapande:

Vad anser du ingår i barnsidentitetsskapande?

Hur uppmärksammas barnets identitetsskapande?

Vilka faktorer spelar in i barnets identitetsskapande?

Vart sker det mest och på vilket sätt?

Vilka olika möjligheter har barnen att utveckla sitt
identitetsskapande i er verksamhet?
45
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
BILAGA 2:
Intervjufrågor till föräldrarna.
Bakgrund:

Kön och ålder

Vilket yrke eller befattning har du?

Vilken ålder har du på barnet/barnen?
Barnsidentitetsskapande:

Vilken uppfattning har du om barns identitetsskapande?

Vart tror du att det sker mest och på vilket sätt?

Hur bidrar du för att hjälpa barnet i deras identitetsskapande?

Finns det faktorer som kan påverka barns identitetsskapande?
46
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
BILAGA 3:
Hej alla pedagoger/förskollärare!
Vi är två studenter Marie Pettersson och Victoria Uppling från
Mittuniversitetet i Härnösand, som går sista terminen nu under hösten
2010. Under denna termin så ska vi göra en undersökning som kommer
att resultera i en c-uppsats.
Det ämne vi har valt att skriva om är ”Barns identitetsskapande” som vi
båda är intresserade av. Vi undrar om det finns möjlighet att få
intervjua några pedagoger/förskolelärare om detta ämne, för ni har
säkert mycket kunskap om detta som vi gärna vill ta del av. Syftet med
intervjun är att ta reda på vad ni pedagoger/förskollärare har för
uppfattning inom detta ämne.
Under intervjun kommer vi att sitta tillsammans och ni får svara på
några frågor. Vi kommer även att spela in vad ni säger, för att vi sedan
ska kunna lyssna på det ni har sagt flera gånger, för att kunna skriva
ned det ordagrant. Intervjun kommer att ta ca.10-20 minuter.
Deltagandet sker konfidentiellt och är frivilligt samt att ni får avsluta
intervjun när som helst eller om du inte vill svara på någon fråga så får
du också avbryta. Allt som sägs och skrivs ned kommer att behandlas
på ett konfidentiellt sätt. I uppsatsen kommer vi att koda er så att det
inte syns vilka ni är som har svarat på frågorna. Det som kommer att
redovisas i uppsatsen, är era uppfattningar om ämnet som har
framkommit under intervjuerna. Undersökningen kommer att resultera
i ett examensarbete som kommer att finnas tillgänglig för läsning på
biblioteket under våren 2011.
Har ni några funderingar så får ni gärna höra av er till oss eller vår
handledare.
Marie Pettersson 070-64 33 108 Victoria Uppling 070-39 41 386
Handledare: Ewa Ivarson Jansson 0611- 86029
Vi är tacksamma för att just ni vill delta i vår undersökning och vi tackar
på förhand för din medverkan.
VH Studenterna
Marie Pettersson/Victoria Uppling
47
Barns identitetsskapande - en
intervjustudie om pedagoger och
föräldrars uppfattningar
Pettersson Marie
Uppling Victoria
2017-07-15
BILAGA 4:
Hej alla föräldrar!
Vi är två studenter Marie Pettersson och Victoria Uppling från
Mittuniversitetet i Härnösand, som går sista terminen nu under hösten
2010. Under denna termin så ska vi göra en undersökning som kommer
att resultera i en c-uppsats.
Det ämne vi har valt att skriva om är ”Barns identitetsskapande” som vi
båda är intresserade av. Vi undrar om det finns möjlighet att få
intervjua några pedagoger/förskolelärare om detta ämne, för ni har
säkert mycket kunskap om detta som vi gärna vill ta del av. Syftet med
intervjun är att ta reda på vad ni pedagoger/förskollärare har för
uppfattning inom detta ämne.
Under intervjun kommer ni får svara på några frågor. Vi kommer även
att spela in vad ni säger, för att vi sedan ska kunna lyssna på det ni har
sagt flera gånger, för att kunna skriva ned det ordagrant. Intervjun
kommer att ta ca.5-15 minuter. Deltagandet sker konfidentiellt och är
frivilligt samt att ni får avsluta intervjun när som helst eller om du inte
vill svara på någon fråga så får du också avbryta. Allt som sägs och
skrivs ned kommer att behandlas på ett konfidentiellt sätt. I uppsatsen
kommer vi att koda er så att det inte syns vilka ni är som har svarat på
frågorna. Det som kommer att redovisas i uppsatsen, är era
uppfattningar om ämnet som har framkommit under intervjuerna.
Undersökningen kommer att resultera i ett examensarbete som kommer
att finnas tillgänglig för läsning på biblioteket under våren 2011.
Har ni några funderingar så får ni gärna höra av er till oss eller vår
handledare.
Marie Pettersson 070-64 33 108 Victoria Uppling 070-39 41 386
Handledare: Ewa Ivarson Jansson 0611- 86029
Vi är tacksamma för att just ni vill delta i vår undersökning och vi tackar
på förhand för din medverkan.
VH Studenterna
Marie Pettersson/Victoria Uppling
48