PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE
BEHANDLING
Läsåret 2015/2016
I skollagen sjätte kapitlet 10 § står det att all personal som får kännedom om att en elev
anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier i samband med
verksamheten är skyldig att anmäla detta till skolans rektor. Rektor är då skyldig att anmäla
detta till huvudmannen som är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de
uppgivna kränkningarna/trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som
skäligen kan krävas för att förhindra detta i framtiden.
VISION
På RgRh Stockholm ska ingen utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. Alla
människors lika värde ska respekteras. Eleven ska känna sig trygg och respekterad. Detta ska
bidra till att stärka elevens grundtrygghet och verka för dennes individuella utveckling.
GRUNDLÄGGANDE BEGREPP
Rätten till likabehandling är en grundläggande mänsklig rättighet. I skolan ska alla elever ha
samma rättigheter och möjligheter – oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller
uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att befinna sig i skolan utan att utsättas för någon
form av kränkande behandling.
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever
och detta missgynnande har koppling till de sju diskrimineringsgrunderna, som är:
Kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionsnedsättning
sexuell läggning
könsöverskridande identitet eller uttryck
ålder
Sex former av diskriminering
Det finns sex former av diskriminering, dessa är:
direkt - när en elev missgynnas och det finns en direkt koppling till
diskrimineringsgrunderna
Indirekt - när en elev missgynnas genom att till synes neutrala
ordningsregler/bestämmelser med mera tillämpas så att de får en i praktiken
diskriminerande effekt
bristande tillgänglighet - när en elev med en funktionsnedsättning missgynnas genom
att skolan inte är tillgänglig, det kan gälla såväl lokal som undervisning
trakasserier – när man utifrån diskrimineringsgrunderna kränker någons värdighet
sexuella trakasserier – när trakasserier är av sexuell natur, exempelvis sexuella
kommentarer och ord eller att någon till exempel tafsar
Instruktioner att diskriminera - när någon ger en order eller instruerar någon som är i
beroendeställning, till exempel en anställd, att diskriminera någon annan
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett
uppträdande som trakasserar/kränker en elev. Trakasserier och kränkande behandling kan
vara:
fysiska (slag, knuffar etc.)
verbala (hot, svordomar, öknamn etc.)
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer etc.)
texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier och meddelande i olika
sociala nätverk etc.)
Trakasserier är uppträdande som kränker en elev och som har samband med
diskrimineringsgrunderna. Trakasseri kan även vara när en elev kränks t.ex. på grund av
förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder etc.
Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elev, men inte har ett samband med
någon av diskrimineringsgrunderna. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till
trakasserier och kränkande behandling.
Repressalier
Personal får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund
av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev,
exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling.
Befogade tillsägelser
Ibland måste skolans personal tillrättavisa en elev för att skapa en god arbetsmiljö. En
befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening även om eleven ifråga kan
uppleva det som kränkande.
LIKABEHANDLING – ALLAS ANSVAR
Det är allas vårt ansvar att sträva efter att skapa en trygg miljö på RgRh Stockholm
Rektors ansvar är:
• att det årligen sker en utvärdering av den pågående planen mot diskriminering och
kränkande behandling och att ny upprättas för kommande läsår.
• att med personalen i samband med läsårets start ha en grundlig genomgång av de aktuella
planen mot diskriminering och kränkande behandling.
• att det aktivt bedrivs ett målinriktat arbete för att främja en trygg skolmiljö och elevernas
lika rättigheter.
• att det finns ett gemensamt dokumentationssystem.
• att åtgärder kring ett ärende följs
Personalens ansvar är:
• att i samband med läsårets start bli väl insatta i planen mot diskriminering och kränkande
behandling.
• att tillsammans med eleverna i samband med skolstarten jobba med läsårets plan mot
diskriminering och kränkande behandling.
• att dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt av kränkande behandling, trakasserier
och diskriminering.
• att följa upp de åtgärder som har vidtagits efter dokumentation.
• att som vuxna förebilder följa planen mot diskriminering och kränkande behandling och
sträva efter att även eleverna följer den.
• att i samband med första utvecklingssamtalet presentera skolans plan mot diskriminering
och kränkande behandling.
Elevens ansvar är:
• att ha kunskaper om vad skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling är
samt hur planen används i skolans arbete.
• att följa planen mot diskriminering och kränkande behandling.
• att genast ta kontakt med någon av skolans personal om eleven har sett eller hört att
någon på skolan utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering.
Vårdnadshavares ansvar är:
• att ha kännedom om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.
• att vid kännedom om att någon av skolans elever är utsatt, ta kontakt med någon av
skolans personal.
ARBETET MED PLANEN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING VID
RGRH-GYMNASIET I STOCKHOLM
Kartläggning
Arbete med att kartlägga inleds i februari då samtliga elever besvarar Stockholms Stads
brukarundersökning. I mars besvarar samtliga elever skolans egen trygghetsenkät som
innehåller kompletterande frågor till stadens brukarundersökning.
Utvärdering/analys
Resultatet från kartläggningen är sammanställt och klart för att utvärderas i maj.
Sammanställningen genomförs av antimobbingteamet på skolan. De sammanställda
resultaten kommer även att offentliggöras för skolans anställda och elever under maj
månad.
Revidering
Under maj månad så kommer resultaten av kartläggningen att offentliggöras och elevrådet
kommer då att analysera det arbetet samt komma med förslag på framtida
fokuseringsområden. Därefter kommer planen att revideras av antimmobbningsteamet så
att en helt reviderad plan med fokusområden, finns att presentera i augusti.
Presentation
Personalen och eleverna ska vid skolstarten få en grundlig genomgång av skolans plan mot
diskriminering och kränkande behandling. Från november månad återfinns en, för läsåret
uppdaterad, version av skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.
FÖREBYGGANDE ARBETE VID KRÄNKNINGAR, TRAKASSERIER OCH DISKRIMINERINGAR
LÄSÅR 2015/2016.
Mål: Att eleverna och personalen är väl förtrogna med planen mot diskriminering och
kränkande behandling.
Genomförande:
Genomgång av planen mot diskriminering och kränkande behandling samt
diskrimineringsgrunderna. Antimobbningsteamet gör detta under hösten och mentor gör
det på våren.
Diskrimineringsfrågor ska vara uppmärksammade i den dagliga verksamheten. Detta kan t ex
vara i undervisningen, vid temadagar och på mentorstid.
All personal tar del av planen mot diskriminering och kränkande behandling på ett
personalmöte.
Mål: Att all på RgRh Stockholm blir väl förtrogna med vad bristande tillgänglighet för
personer med funktionsnedsättning innebär samt att undersöka tillgängligheten på RgRh
Stockholm.
Genomförande:
Under hösten gruppvis med elever diskutera den nya formen (sedan 1/1-2015) av
diskriminering i diskrimineringslagen: bristande tillgänglighet för personer med
funktionsnedsättning.
Undersöka vilka tillgänglighetsåtgärder RgRh Stockholm har vidtagit.
Mål: Att öka trivseln på RgRh Stockholm.
Genomförande:
Via elevrådet ge förslag till rektor om vad som kan förbättras vad gäller gemenskapsytor för
eleverna.
Via matrådet försöka påverka utbudet i skolmatsalen.
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV UTVECKLINGSARBETET LÄSÅRET 2014/2015
Då Stockholms Stads brukarenkät genomfördes klassvis kunde man inte dra några slutsatser
från den då elevantalet i klasserna var för få. Utverderingen baseras därför på vår egen
enkät.
Totalt svarade 25 av 29 elever på enkäten. Vårterminen 2014 svarade 20 elever på enkäten.
Möjligheten att fylla i enkäten via Internet ökade andelen svar.
I jämförelse med föregående läsårs Trivselenkät, uppgav fler elever att de alltid trivs på
skolan, 76 % i jämförelse med 50 %. Fler uppgav också i 2015 års enkät att de alltid har
någon att vara med på rasterna. På frågan om eleverna känner sig trygga på väg till eller från
skolan skedde ingen större förändring från 2014 till 2015; ungefär lika många svarade att de
alltid känner sig trygga (56 % år 2015, dvs 14 personer, i jämförelse med 75 % 2014, dvs 15
personer) eller att de ibland eller aldrig känner sig trygga (16 % år 2015, dvs 4 personer och
15 % år 2014, dvs 3 personer).
En relativt stor andel av eleverna svarade år 2015 att de inte visste var de skulle vända sig
om de själva eller någon annan blir kränkt eller trakasserad; 28 % (i jämförelse med 10 % år
2014). En relativt stor andel svarade även ”vet ej” på frågan om de upplever att personalen
ingriper om de ser att någon blir illa behandlad. Dock saknades det en fråga om de hade sett
om någon annan blivit illa behandlad, så det är svårt att veta om de faktiskt upplevt att
någon blivit illa behandlad, och då även sett om någon ingripit eller inte.
8 % svarade att det fanns platser på skolan där de inte kände sig trygga, och dessa platser
var vid entrén och på vissa lektioner. Lika många uppgav också att de hade blivit kränkta
eller trakasserade det senaste året, vilket hade skett på en lektion eller rast och av en
personal på skolan. Föregående år svarade lika många att de hade blivit kränkta eller
trakasserade, men då av andra elever, personal på skolan eller någon person utanför skolan.
Elevrådet har tagit del av enkäten och inkommit med målområden för 2015-2016.
Under året som gått har alla elever fått en genomgång av plan mot diskriminering och
kränkande behandling samt diskrimineringsgrunderna. Antimobbningsteamet presenterade
sig i klasserna och hade i samband med det värdegrund-samtal i grupp.
Vi har arbetat med att skapa en trivsam och trygg arbetsmiljö. Under hösten och våren hölls
temadagar med fokus på likabehandling. En kamratstödjare var tillgänglig 4 dagar i veckan
under förra läsåret. Vi undersökte elevernas genom en egen enkät elevernas upplevelse av
trygghet till och från skolan.
Trivselreglerna uppdaterades.
HANDLINGSPLANER
Så här gör vi på RgRh-gymnasiet i Stockholm
Om elev kränker, hotar eller brukar våld mot elev
1. Om personal blir vittne till kränkning där elev kränker elev ingriper man
direkt med tillsägelse, bryter situationen och värnar om den utsatte. Det
innebär bland annat att den utsatte ska tas omhand och inte släpps iväg
utan att man har försäkrat sig om den utsattes tillstånd. Vid behov lotsar
men den utsatte vidare till mentor/elevhälsoteam/antimobbningsteam.
2. Information om händelsen lämnas alltid till mentor.
3. Mentor har allvarssamtal med den som uppträtt kränkande.
4. Omyndig elevs föräldrar informeras av mentor om man inte kommit
överens om att någon annan i personalen informerar.
5. Kortfattad information skickas av handledare till antimobbningsteamet
och till rektor.
6. Ärendet dokumenteras.
Om kränkningen fortsätter går vi vidare på följande sätt:
1. Upprepad kränkning kan tolkas som mobbning
2. Antimobbningsplanen tas i bruk vid behov efter anmälan till
antimobbningsgrupp
3. Polisanmälan kan komma att övervägas.
Om vuxen kränker, hotar eller brukar våld mot elev
1. Om elev upplever sig kränkt av skolans personal kan eleven eller om elev
är omyndig elevens föräldrar vända sig till vem som helst på skolan som
eleven har förtroende för.
2. Om elev är omyndig informeras föräldrar.
3. Rektor eller annan av rektor utsedd person utreder.
4. Enskilda samtal förs med dem som varit inblandade.
5. Åtgärder vidtas beroende på vad som framkommit under utredningen.
6. Vid allvarligt fall kallas elevens vårdnadshavare så snabbt som möjligt till
skolan.
7. Allvarliga hot eller våld leder till polisanmälan.
8. Ärendet återkopplas till den utsatte.
9. Ärendet dokumenteras och sparas av rektor.
10.Vid behov tas kontakt med Företagshälsa.
Om mobbning befaras och antimobbningsteamet kopplas in
1. Ärendet anmäls till antimobbningsteamet av elev, personal eller förälder.
2. Representanter för antimobbningsteamet kallas samman för att göra en
första bedömning och det beslutas vilka i teamet som ska arbeta med
ärendet. Man arbetar alltid två och två.
3. Undersökning genomförs som innebär att den utsatte och vid behov
andra personer ges möjlighet att detaljerat berätta vad som hänt.
4. Konkreta uppgifter som platser, personer, tider, händelser och liknande
är viktiga och ska antecknas.
5. Representanter för antimobbningsteamet fattar beslut om den fortsatta
gången i ärendet.
6. Den eller de som antimobbningsteamet utser, tar kontakt med den som
tros ha mobbat. Av erfarenhet vet vi att möjligheterna att utreda
framgångsrikt kräver att denna kontakt tas oförberett. Vid samtalet som
följer förmedlas det man vet om mobbningen och att mobbaren får
möjlighet att hjälpa till genom att se till att mobbningen upphör. Detta
ligger i samtligas intresse då varken den utsatte eller den som utsätter
mår bra av mobbningssituationen. I samtalet förmedlas även att skolan
inte tolererar mobbning och att man under en period kommer att
observera den mobbade eleven för att vara säker på att mobbningen
upphört.
7. Omyndiga elevers föräldrar informeras av utredande medlemmar i
antimobbningsteamet.
8. Återkoppling till arbetslag från de som utrett.
9. Uppföljning sker vid möte med eleven en vecka efter det inledande
samtalet.
10.Ytterligare uppföljning planeras in utifrån det specifika ärendet.
11.Dokumentation av ärendet.
Ansvariga för antimobbningsarbetet läsåret 2015/2016 är:
Mattias Eriksson, psykolog
Stefan Kvist, lärare
Monica Wickelius, kurator
Carina Andesson, elevassistent
PLANERING 2015-2016
Månad
November
Aktivitet
Förslag till Plan mot
diskriminering och kränkande
behandling presenteras för
eleverna som får bearbeta
innehållet
Ansvarig
Antimobbingsteamet
December
Fastställande, presentation och
genomgång för personal av
plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Rektor
Planer mot diskriminering och
Rektor
kränkande behandling
presenteras på skolans hemsida
Februari
Stockholms stads brukarenkät
genomförs
Mentor
Mars
RgRh Stockholms
trygghetsenkät genomförs
Antimobbingteamet
April
Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
presenteras för eleverna
Mentor
Maj
Sammanställning av
enkäter/resultat
Antimobbingteamet
Revidering av Plan mot
diskriminering och kränkande
behandling
Rektor, Antimobbningsteamet
och elevrådet
