Internationell politik

Internationell politik
Introduktion
(kap. intro-2)
Rickard Mikaelsson, FD
1
 Introduktion
 Baylis,
Smith & Owens, kap Intro - 2
Introduktion
 Globalisering och global politik

 Kursens
föreläsningen kommer fokusera på valda
delar av de kapitel som är kopplade till varje
föreläsning
2
Introduktion till studiet av IR
3

Studiet av en världen i förändring



Ekonomiskt:



Ökad internationell handel, finanser, och produktion i vad som numera
kallas en ”global marknad”.
Multinationella företag som organiserar handel och produktion.
Outsourcing.
Militärt:


Internationell politik, internationella relationer, global politik
Globalisering, länder knyts närmare varandra, världen krymper
Global vapenhandel, spridning av massförstörelse vapen, förekomsten
av transnationella militära företag, globala säkerhetsproblem.
Juridiskt:


Expansionen av transnationell och internationell lagstiftning, rörandes
exempelvis mänskliga rättigheter.
Skapandet av världsomspännande internationella juridiska institutioner,
International Criminal Court
4

Miljö:



Kulturellt:




Ökad förståelse att miljöfrågor och miljöproblem är globala.
Global uppvärmning, skydd av utrotningshotade arter, multilaterala
miljöavtal.
Nya kommunikationsmedel, omedelbar spridning av nyheter,
populär kultur, o.s.v.
Kosmopolitisk kultur, tänk globalt och agera lokalt
En blandning av homogenization och ökad heterogeneity,
framväxten av en global kultur samtidigt som nationalism, etnicitet,
och andra kulturella skillnader fortfarande är starka. Få kulturer är
dock isolerade.
Socialt:




Politiken är inte längre nationellt bunden. Framväxten av
transnationella sociala och politiska rörelser.
Migration. Folkförflyttningar från söder till norr, från öst till väst.
Ökad förståelse att mänsklighetens största risker är globala.
Ex. HIV/AIDS, globala miljöproblem, lokala oroshärdar som ger
globala effekter (flyktingar, terrorism, o.s.v.)
5

Motargument mot globaliserings positiva effekter.

Överdramatisering:




Den senaste utvecklingen är inte så unik som vissa försöker göra
gällande.
Historielöshet. Världsekonomin 1870-1914.
Världsekonomin är inte global, endast handeln är det
Stater fortfarande betydelsefulla

Hur global är globaliseringen?
 Gäller bara den industrialiserade delen av världen
 Hur stor del av jordens befolkning surfar på nätet?

Västerländsk imperialism
 Globaliseringsprocessen präglas av västerländska värderingar
 Teknikberoende som gynnar de rika länderna och skapar fortsatta
möjligheter till exploatering av fattigare länder.
6

Global governance



Hur effektiva kan globala organisationer vara?
Verktyg för starka stater
Vem håller det internationella samfundet till ansvar?



De asiatiska tigrarna




Demokratisk legitimitet
NGO:s som Amnesty, Greenpeace, m.fl.
Ekonomisk tillväxt utan västerländska värderingar
Kinas framväxande position som ekonomisk stormakt
Anpassning till globala värderingar?
Frågor






Är globalisering ett nytt fenomen?
Hur kan utvecklingen bäst förstås?
Är globaliseringen en positiv eller negativ utveckling?
Förlorar stater makt i globaliseringen?
Är globaliseringen västerländsk imperialism?
Bidrar globaliseringen till en fredligare värld?
7

Daglig påverkan
 Dessa
trender påverkar vår vardag, återkommande i
media.
 Produktion flyttas utomlands, billig import av varor
och tjänster, konflikter i fjärran länder skapar
flyktingströmmar, Sverige skickar fredsbevarande
styrkor, o.s.v.

Studeras av flera vetenskapliga ämnen
 Många
olika akademiska ämnen studerar
globaliseringsprocessen.
 Internationella relationer, ett vetenskapligt ämne.
8

Internationella relationer



Den vetenskapliga ambitionen



Traditionellt, gränsöverskridande kontakter mellan stater
Modernt, kontakter mellan olika typer av aktörer på den överstatliga
arenan (stater, internationella organisationer, NGO:s, multinationella
företag, o.s.v.)
Försöka att uppnå större förståelse och kunskap om vad som sker på
den globala nivån.
Studie av mänskligt interagerande och försöka att besvara många
betydelsefulla frågor.
Exempel på fokusfrågor







Uppkomsten av konflikter
Orsakerna bakom samarbete
Fördelning av makt och resurser
Betydelsen av normer och institutioner
Skapandet av nationella och internationella identiteter
Varför lever vissa delar av världen i fattigdom?
Vad krävs för att världen ska kunna hantera den globala
miljöförstörelsen, o.s.v.
9

Internationella relationer som akademisk disciplin

Skapades 1919; Department of International Politics,
University of Wales, Aberystwyth.
 Självständig disciplin i vissa länder, ex. Storbritannien
 Inordnas ofta som en del av statsvetenskapen, precis som
politisk teori, förvaltning, jämförande politik o.s.v.

Internationella relationer som en normativ vetenskap


Inte bara beskriva och förstå, även påverka utvecklingen
Uttalat syfte att försöka förändra världen och göra den till en
bättre plats
 Precis som freds- och konfliktforskning är idag.

De flesta vetenskaper försöker inta en neutral ställning till
normativa frågor.

Normativa teorier/discipliner existerar fortfarande
10

Studiet av det internationella samhället.




Djupa rötter tillbaka till gamla grekerna.
Vanlig utgångspunkt är den westfaliska freden 1648 som etablerade
den legala basen för moderna statsbildningar.
Gav upphov till ett internationellt system byggt på suveräna stater.
Grundbultar i den Westfaliska världsordningen

Territorium:
 Mänskligheten är uppdelad i territoriella och politiska
samhällen med fixerade gränser.

Suveränitet:
 Inom sina gränser har staten den exklusiva politiska och
legala rätten

Autonomy:
 Staten har rätt till självstyre inom sina gränser, vilket skapar
en indelning i en nationell och en internationell sfär.
11

Traditionellt fokus på interaktionen mellan stater



Otydliga skiljelinjer




Ökad fokus på alternativa aktörer
Ska vi även prata om ett internationellt system, eller ett
internationellt samhälle?
Idag svårt att skilja mellan inhemsk och internationell politik.
Båda dimensionerna påverkar varandra.
Internationella organisationer, NGO:s, och andra aktörer delar
dessutom det internationella sfären med stater.
Behovet av teori



Hur ska vi nå en förståelse av en komplex verklighet?
Varför beslutade Bush regimen att angripa Iraq?
Är det bara att acceptera de givna förklaringarna?
12

Världen ur olika perspektiv




Utgångspunkter och hypoteser om hur världen är beskaffad.



Teori ger möjlighet att se mönster och regelbundenheter.
Analytiskt sorteringsverktyg.
Teori är inte ett val


En teori kan enklast förklaras som en lins, varigenom världen betraktas.
Betrakta världen med hjälp av en röd lins så kommer världen att framstå
som röd, betrakta den med en gul så framstår den som gul.
Vår förståelse av världen påverkas av valet av lins
I akademisk forskning så kan man inte enbart betrakta världsliga
händelser och företeelser för vad de är, som att förståelse/kunskap om
händelserna är faktabaserade och därefter givna.
Explicit teori, implicit teori.

Vad bär du med dig i dina tolkningar av världen? Vetenskaplig
öppenhet.
13

Teoretiskt perspektiv.


Verklighetens natur (ontologi) och hur vi når kunskap om denna
(epistemologi).
Skiljer forskning från nyhetsrapportering

Exempelvis av journalister eller populärvetenskapliga författare.

En forskare bör vara medveten om sina val och
redovisar dem explicit för läsaren.

Perspektiv val styr undersökningen


Ger därför en vinkling till studien.
Kunskap producerad i en studie bedöms med utgångspunkt från
studiens tillvägagångssätt.
14

De fyra debatterna som la grunden för studier av IR.

Första debatten:






Mellan idealister och realister, 1920-1950.
Normativa förtecken där idealisterna präglade vetenskapen.
Första världskriget, vilja att finna skapa fredliga internationella
relationer.
Orsak till konflikter: okunskap och bristande
Målsättning: sprida och öka kunskapen om internationella processer,
vetenskapen fyller en viktig funktion.
Bakslag




Andra världskriget
Realisterna (Carr, Morgenthau) man måste försöka förstå världen för
vad den är, inte vad den borde vara.
Anklagelser att idealisterna varit osystematiska i sitt förhållningssätt,
och inte agera vetenskapligt.
Realisterna anses ha gått segrande ur debatten, efterkrigstiden
dominerades av makt, konkurrens och säkerhet.
15

Andra debatten:











Mellan traditionalister och behavioralister, 1950-1960.
Metodologisk diskussion.
Vilka metoder är bäst lämpade för studier av IR.
Traditionalisterna: mestadels historisk, humanistisk, i sin orientering,
berättande framställningar.
Behavioralisterna: tydligare metoder, influerade av naturvetenskaperna.
Kvantitativ datainsamling, deduktiv teoriutveckling, hypotesprövning,
spelteori.
Allt som inte kunde underkastas tydliga mätverktyg skulle rensas ut från
IR-fältet.
Traditionalisterna ifrågasatte om IR kunde effektivt studeras med
sådana metoder.
Försvararna ”the English School” (Bull) men även realister som
Morgenthau.
Systematiska studier var en sak, men kraven på kvantitativ data något
helt annat.
Debatten anses ha slutat oavgjort.
16

Tredje debatten:


Realism, liberalism och marxism, 1970-1980.
Utvecklingen av ett internationellt samhälle, kritik mot den
dominerade realismen.
 Liberalism pekade på samarbete och staters ömsesidiga
beroende som tecken på realismens brister.
 Andra världen än militära.

Marxisterna betonade ojämlikheterna i världen och de
ekonomiska beroendeförhållandena mellan stater.
 Periferitänkande.
 Ingen dödstöt för realismen
 Ingen vann, men en teoretisk pluralism skapades
 Konkurrerande ansatser och verklighetsbeskrivningar.
17

Fjärde debatten:






Mellan positivister och postpositivister, 1980 och framåt.
Alternativa teoretiska ansatser, feminism, postmodernism, kritisk
teori och normativ teori.
Kritik av de traditionella positivistiska vetenskapliga
utgångspunkterna (ontologi och epistemologi).
Argument: de traditionella perspektiven utgår från en positivistisk
vetenskapssyn, där verkligheten uppfattas som objektivt
observerbar och kan kartläggas empiriskt.
Position: verkligheten bör betraktas som subjektivt konstruerade
och omöjligt att skilja från forskaren som gör betraktelsen.
Andra dimension



Rationalism och reflektivism.
Strategisk interaktion mellan egoistiska och kalkylerande stater
Intressen och identiteter skapade i sociala processer, kan förskjutas
och förändras över tid.
18

Slut för idag
19